Mot. 1978/79:2216

Motion
1978/79:2216
av Nils Hörberg

med anledning av propositionen 1978/79:123 om riktlinjer för
industripolitiken, m. m.

1. Sammanfattning

Motionen godtar propositionen men innehåller fyra tilläggsyrkanden.

Ekologins krav kan främjas och landets försörjningsgrad ökas genom statlig
styrning av strukturförändringar inom vår inhemska råvaruindustri. Den
konkurrensutsatta skogens avkastning bör utnyttjas här hemma i högre grad
för att begränsa importen av olja och koL

Bättre basförutsättningar för vår produktion bör staten skapa genom allmänt
verkande både lagstiftning och stora, styrande, ekonomiska insatser.

Ett frivilligt, långsiktigt riskkapitalsparande bör medborgarna stimuleras till
genom skattesubvention utformad så, att en per individ och år begränsad
insats ger rättvis del i vinst, kapitaltillväxt och inflytande.

De anställda i näringslivet bör få större del av beslutsansvaret inför de
strukturförändringar som förestår och som i hög grad berör dem.

2. Stora, styrande, statliga satsningar

2.1 Våra råvaror och landets själv försörjningsgrad

I propositionen framhålles bl. a. att ”konkurrensen för våra råvarubaserade
industrier har ökat väsentligt på den västeuropeiska marknaden genom
exploatering av nya råvarutillgångar i andra världsdelar och genom sänkta
transportkostnader som minskat fördelen av att ligga nära marknaderna”.
Eftersom hälften av Sveriges utrikeshandel går till EG-marknaden är
ovanstående av stor betydelse.

De nya industriländerna har tillägnat sig samma produktionsteknik som vi,
utnyttjar sina egna råvarutillgångar, håller lägre produktionskostnader och
avståndet till deras köpländer betyder inte nu längre någon kostnadsfördyring.
Propositionen uttrycker det så att ”även på områden där produktionen
bygger på egna råvarutillgångar, exempelvis gruv- och skogsindustrin synes
utvecklingen peka på ett snabbare genomslag i ländernas utnyttjande av sina
komparativa fördelar”.

Vi måste således räkna med en ökande konkurrens från dessa länder när
det gäller våra traditionella, på egna råvaror baserade produkter såsom skog,
malm och stål. Härtill kommer att många bedömare anser att tillväxten inom
OECD-ländema blir lägre än vad den tidigare varit, varigenom "relativpris

1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2216

Mot. 1978/79:2216

2

förändringar till svensk förmån försvåras”.

I propositionen framhålls vidare att våra övriga exportindustrier, främst
verkstadsindustrin, har ett betydande ”importinnehålP’ i sin produktion till
skillnad från den på egna råvaror baserade industrin. Detta ställer ”stora krav
på svensk industri om den skall kunna öka marknadsandelarna för den ickeråvarubaserade
delen av exportindustrin”. Av detta dras i propositionen den
riktiga slutsatsen att kraftfulla åtgärder behövs för att förbättra denna, vår i
framtiden mest betydelsefulla exportsektors möjligheter att hävda sig.
Industriministern föreslår också i detta sammanhang en serie åtgärder.

I propositionen dras däremot inte en andra logisk slutsats, nämligen att
eftersom vi inte kan räkna med god avsättning för våra egna råvarubaserade
branscher i framtiden, så kan vi heller inte ha råd att fortsätta stor import av
råvaror, typ olja, kol och stål! Vi måste i stället försöka ersätta sådan
råvaruimport med ett betydligt effektivare utnyttjande inom landet av våra
egna råvaror, med andra ord öka vår självförsörjningsgrad.

Svensk stålindustri måste t. ex. utvidga sitt sortiment så att svensk
verkstadsindustri inte behöver importera speciella stålsorter såsom vår
bilindustri f. n. gör. Samma tankegång måste gälla för våra skogsprodukter.
Skogsindustrin, som är beroende av den höga exportandelen, är en av våra
mest konjunkturkänsliga branscher. Relativpriset på pappersmassa hart. ex.
sjunkit med 35 % sedan början av 1950-talet. Som motsats härtill kan nämnas
att Sveriges oljekostnader från 1973 till 1974 steg med ca 8 miljarder, vilket då
motsvarade drygt 11 96 av vår hela export. En sådan pristrend kommer säkert
att fortsätta, nedåt för skogens exportprodukter och uppåt för oljeimporten.
Kommer priset på vår malm, vårt stål och vår skog att över huvud taget kunna
uppväga kostnaden för vår oljeimport en bit in på 1980-talet med fortsatta
prisstegringar för oljan?

Det finns anledning att i mycket högre grad än f. n. t. ex. utnyttja den
svenska skogen såsom bas för vår energiproduktion särskilt inom uppvärmningssektorn.
Härvid bör både ”vanlig skog” och särskilt snabbväxande
sådan liksom restprodukter såsom stubbar och toppar utnyttjas för flisproduktion.

Stora, styrande, statliga satsningarbehövs för en sådan strukturomläggning
inom vår med inhemska råvaror arbetande basindustri i den dubbla avsikten
att både öka vårt inhemska utnyttjande av dess produkter, som ersättning för
vikande exportchanser, och minska vår import av råvaror, som kan ersättas
med svenska produkter.

Därtill kommer att förbränningsavfallet från skogsprodukter innehåller
mindre av skadliga beståndsdelar än avfall från olja och kol. Vidare är skogen
som energikälla förnybar till skillnad från olja och kol. - Att anpassa vår
produktion efter ekologins övergripande krav måste bli ett huvudmål!

Som exempel på stora, styrande, statliga satsningar i detta sammanhang
kan nämnas

Mot. 1978/79:2216

3

- högre stöd till storskalig odling av snabbväxande skog,

- stöd per ton till produktion av flis,

- stöd till produktutveckling av ”skördetröskor” för flisproduktion och av
maskiner för lastning och transporter m. m. av flis,

- beställningsstöd till byggandet av ”flistankers”,

- transportstöd per ton till vattenvägstransporter av flis längs norrlandskusten
till östra Svealands tätorter och från Vänerområdet till västkusten,

- stöd till ombyggandet av såväl kommunala som andra fjärrvärmeanläggningar
till automatisk eldning med flis samt

- stimulans - med stationering t. ex. i Norrland - till en ny diversifierad
kemisk-teknisk industri baserad påträ (och torv) såsom ersättning förstora
delar av den nuvarande oljebaserade industrin.

Med en allmänt verkande utformning av det statliga stödet kommer såväl
skogs- som maskinindustrin, såväl som varven och transportsektorn att
stimuleras till medverkan i en ny inhemsk energiproduktionsstruktur.

Målet borde kunna bli att genom minskad export av skogsprodukter och ökad
energiproduktion med denna inhemska, förnybara energikälla minska oljeimporten
inom uppvärmningssektorn med ca 1/3 till 1990!

2.2 Basförutsättningarna för svensk industri

Stora, styrande, statliga satsningar behövs även rent allmänt för att
förbättra basförutsättningarna för svensk industri i framtiden. Det var t. ex.
inte utan betydelse när staten vid mitten av 1800-talet beslöt bygga ett
stambanenät för järnvägen. Inte heller de senare etablerade järnvägsfärjorna
till Tyskland och Danmark har varit betydelselösa för svensk industris
konkurrenskraft. Andra senare insatser är det statliga byggandet av flygfält
m. m.

Det finns fortfarande en mängd åtgärder av liknande typ som måste
tillkomma genom statligt initiativ och med statliga investeringsmedel.

Om Sverige för framtiden skall kunna hävda sig på exportmarknaden
måste staten kontinuerligt förbättra basförutsättningarna för landets produktion.
Sådana insatser bör ”i den vidare värld” vi nu verkar mera samordnas
med nordiska och västeuropeiska insatser.

Här följer exempel på sådana åtgärder inom transportsektorn:

- byggandet av järnvägstunnel Helsingborg-Helsingör och lösandet av
Helsingborgs bangårdsfråga,

- initiativ till en nordisk rangerbangård på södra Jylland för att få gemensamma
nordiska godståg direkt till EG-marknadens industricentra,

- eventuellt införandet av järnvägsfärjeförbindelseGöteborg-Fredrikshamn
för att öka överföringskapaciteten för svenska och norska godsvagnar
innan H-H-tunneln kan bli färdig,

Mot. 1978/79:2216

4

- byggandet av ny järnväg Härnösand-Umeå för att halvera transporttiden
Umeå-Stockholm,

- byggandet av ny järnväg Norrköping-Kalmar-Karlskrona-Kristianstad för
att förbättra etableringsmöjligheter för industri i det transporttekniskt
eftersatta sydöstra Götaland,

- påskynda införandet av snabbtåg mellan betydelsefulla trafikcentra på
samma sätt som t. ex. Frankrike och England gör,

- bygga nya särskilda järnvägsvagnar avsedda för långväga transport av
långtradare eller släp till sådana för att förbilliga de långväga godstransporterna
men ha kvar möjligheten till snabba biltransporter på avsändnings-
och mottagningsorterna samt

- ta initiativ till vägbank- och brobygge mellan Umeå och Vasa för att knyta
finskt näringsliv samman med övriga Nordens, utnyttja arrangemanget för
energiproduktion och för färskvattenexport i stor skala via plastledningar
på Östersjöns botten till det färskvattensaknande Mellaneuropa osv.

3. Investeringskapital och beslutsansvar

En så omfattande strukturomställning som den som förestår drar med sig
betydande påfrestningar för näringslivet. Anspråken kommer att bli stora
både på behovet av investeringskapital och på anpassning och ökat ansvar för
de anställda. Minst två statliga initiativ till reformer måste tas för att möta
kommande krav.

3.1 Frivilligt riskkapitalsparande

Det framtida ökade behovet av riskkapital inom näringslivet måste
tillgodoses bl. a. genom att medborgarna avstår från viss konsumtion. Om
detta torde enighet råda. Ett tryggt och förmånligt sparandesystem med egna
andelar, direkt eget inflytande, egen avkastning osv. skulle kunna skapa ett
betydande intresse för företagssparande bland medborgarna.

För att göra det möjligt för medborgarna att få del i företagens vinst och
kapitaltillväxt och få inflytande över dessa båda, bör ett frivilligt individuellt
begränsat riskkapitalsparande införas. Detta bör bl. a. utformas så

- att ett årligt maximerat sparbelopp på t. ex. ett basbelopp ger rätt till 50 %
skttereduktion lika för alla inkomstnivåer,

- att sparandet sker i form av ”medborgaraktier” på förslagsvis 500 kr. så att
en medborgaraktie endast kostar netto 250 kr.,

- att medborgaraktien utfärdas efter statlig auktorisation av aktiebolag direkt
eller av särskilda "medborgarfonder” knutna till banker, försäkringsbolag,
investmentbolag, industriföretag eller organisationer såsom LO, TCO,
SHIO, KF osv.,

- att medborgaraktier ger en röst vid resp. årsstämma oavsett förvärvssum

Mot. 1978/79:2216

5

mans storlek, rätt till skattefri avkastning efter förvärvets summa osv.
samt

- att medborgaraktien binds i tio år varefter den inlöses med "vanliga aktier”
med iakttagande av dessas värdeförändring från medborgaraktiens
förvärvstillfälle osv.

(Skattesubvention till frivilligt sparande med 50 % motsvarar samma
subventioneringsstorlek som vid obligatoriskt löneavdrag till löntagarfond,
då ju samhällets bidrag i detta senare fall skulle bestå i att inkomstskatt till stat
och kommun med ca 50 % inte skulle utgå!)

3.2 Arbetslagarnas beslutsansvar

Sedan 1973 har vi lagen om rätt för de anställda till styrelserepresentation.
Lagen förbättrades efter tre försöksår så att från 1976 har de anställda i företag
med minst 25 anställda rätt att utse två ledamöter i företagets styrelse och en
suppleant för varje sådan styrelseledamot.

De förestående strukturrationaliseringarna inom näringslivet under ett
långt och betydelsefullt omläggningsskede gör det rimligt att denna minoritetsrepresentation
för de anställda ökas. Dessa bör fl större inflytande i frågor
om investeringar, produktutveckling, produktionsinriktning, marknadsföring
m. m. i anslutning till att kraven på de anställda ökar i fråga om
anpassning till nya arbetsuppgifter, arbetsmetoder och verksam hetsorter. Ett
jämnare fördelat beslutsansvar mellan aktieägare och anställda har länge varit
ett önskemål och en översyn av aktiebolagslagen i detta syfte har flera gånger
begärts i riksdagen, bl. a. i motionen 1975:2168.

1 avvaktan på en sådan omläggning av aktiebolagslagen att beslutsansvaret
kan jämnt fördelas mellan ägare och anställda via någon form av förvaltningsråd
e. d. bör de särskilda lagarna (1976:351) om styrelserepresentation
för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar och (1976:355) om
styrelserepresentation för de anställda i bankinstitut och försäkringsbolag
ändras så att de anställda får rätt att utse t. ex. 40 % av antalet ledamöter i
resp. styrelse dock minst nu gällande antal två.

4. Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen utöver de förslag som propositionen innehåller hos
regeringen begär

1. att utredning och förslag syftande till att nuvarande, på svenska
råvaror baserade branscher bl. a. inriktas på ökad självförsörjningsgrad
för landet t. ex. när det gäller energiproduktion,

2. att förslag till stora, styrande, statliga satsningar föreläggs
riksdagen för att allmänt förbättra basförutsättningarna för
svensk industri,

Mot. 1978/79:2216

6

3. att ett system för frivilligt, långsiktigt riskkapitalsparande bland
medborgarna utarbetas och föreläggs riksdagen samt

4. att förslag om ökad representation för de anställda enligt lagarna
om anställdas rätt att utse styrelserepresentation i företagen
föreläggs riksdagen.

Stockholm den 20 mars 1979

NILS HÖRBERG (fp)

GOTAB 61790 Stockholm 1979