Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1978/79:2213

av Karl-Erik Svartberg m. fl.

med anledning av propositionen 1978/79:96 om vissa organisationsfrågor
m. m. rörande försvaret

I regeringens proposition 1978/79:96 går föredraganden ibland långt ut på
svag is. Vissa förslag om organisationen i Göteborg vilar på ett för
propositioner osedvanligt tunt underlag. Som grund ligger en studie av en
arbetsgrupp inom marinstaben. Under knappa fyra sommarmånader tog
gruppen fram fyra tänkbara organisationsalternativ. Gruppen skrev också
brasklappen att
arbetet bedrevs under stark tidspress,
arbetet fick en översiktlig karaktär,

utredningen gjordes utan personalorganisationernas medverkan.

Dagen innan utredningen lades fram informerade ordföranden den berörda
personalen. Han framhöll då att frågan borde penetreras ytterligare innan
chefen för marinen lämnade slutrapport till överbefälhavaren.

Så skedde inte. En vecka efter det att chefen för marinen tagit emot
utredningen överlämnade han den med sitt ställningstagande till försvarsministern,
försvarets fredsorganisationsutredning, överbefälhavaren m. fl.
Den berörda personalen hade då inte haft tillfälle att ge sin syn på detta
ställningstagande. Personalen fick reda på marinchefens beslut via pressen.
Inte heller remitterades utredningen till lokala myndighetschefer.

Försvarets fredsorganisationsutredning tog inte fram något nytt grundmaterial
om Göteborgsorganisationen utan stödde sig i stort sett på det
material som arbetsgruppen presenterat. Dock aktade sig utredningen att dra
så långtgående slutsatser som föredraganden nu gör i propositionen.

Från bl. a. fackliga organisationer har framförts allvarliga invändningar
mot propositionens förslag att Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4) inte
skall vara kvar som självständig myndighet och att en enda myndighet skall
bildas av KA 4, Västkustens örlogsbas. Göteborgs kustartilleriförsvar med
Göteborgs och Bohus försvarsområde. Överbefälhavaren m. fl. militära
myndigheter tvivlar på att en sådan integration skulle innebära en effektiv
ledningsorganisation. Med tanke på det bristfälliga beslutsunderlaget är det
rimligt att denna fråga får prövas ytterligare. En sådan prövning bör utgå dels
från kravet på största möjliga besparingar, dels från kravet att ledningsorganisationen
får sådan utformning att våra samlade försvarsansträngningar på
västkusten kan samordnas på ett effektivt sätt.

Mot. 1978/79:2213

Fartygsunde rhållet

I propositionen säger föredraganden:

”Jag har den uppfattningen att beslut nu bör fattas att i princip utforma
organisationen för underhåll av vapen- och skeppsteknisk materiel i Göteborg
på det sätt som chefen för marinen har föreslagit, även om konsekvenserna
av en flyttning av fartygsunderhållet från västkusten inte har hunnit
penetreras i alla detaljer.”

Det är helt rätt att konsekvenserna av en flyttning inte har penetrerats i alla
detaljer. Men dess värre har konsekvenserna inte heller penetrerats i alla
huvuddrag. Det material som ligger till grund för regeringens förslag är
behäftat med allvarliga brister. Särskilt anmärkningsvärt är att de värnpliktssociala,
de arbetsmarknadspolitiska och de samhällsekonomiska verkningarna
inte är ordentligt belysta. Vidare har det, som bl. a. chefen för marinen
måste konstatera, till stor del saknats beslutsunderlag som tar hänsyn till
förändringar långt fram i tiden.

Av ekonomiska skäl har signalerats en minskning av Sveriges flotta,
framför allt av de större fartygen. Organisationen för fartygsunderhållet
måste då anpassas till en sådan utveckling. Men det är viktigt att man
genomför denna anpassning med hjälp av ett fullgott beslutsunderlag.

Det är förenat med stora fördelar att en örlogsbas kan tillgodose regionens
behov av fartygsunderhåll och skeppsteknisk service. Till fördelarna hör
bl. a.:

□ Underhållskravet vid mobilisering och krig kan klaras bättre. Här måste
hänsyn tas till att det kan bli mobilisering av ett mycket stort antal civila
fartyg.

□ Det är viktigt att den regionala freds- och krigsorganisationen förfogar över
kompetens inom olika tekniska områden inkl. en god kunskap om
förekommande material. Yrkeskunnig och erfaren personal med lokal-och
miljökännedom är en stor tillgång.

□ Man sparar tid och pengar på att ha korta transporter och korta bogseringar i
samband med översyner.

□ Det är en fördel för fartygsbesättningarna att inte tvingas förlägga
årsöversynerna till annan örlogsbas än där de normalt bedriver sin
utbildning.

□ Man kan slippa en del värnpliktssociala problem som kan uppstå om
värnpliktiga i samband med fartygens årsöversyn tvingas tillbringa en
månad vid en ”bortabas” i den primitiva förläggning som ett stridsfartyg
erbjuder.

Det bör alltså finnas särskilda skäl om man skall flytta fartygsunderhållet
bort från den region där behovet av underhållsarbete finns. Vilka speciella
skäl kan då finnas för att föra över fartygsunderhållet från västkusten till
Karlskrona?

Mot. 1978/79:2213

Någon ekonomisk vinst har man inte kunnat påvisa. Tvärtom är driftkostnaden
per arbetstimme betydligt lägre vid Nya varvet än vid både Muskö- och
Karlskronavarvet. Dessutom måste man ta hänsyn till de extrakostnader som
uppstår om fartygsunderhållet måste ske utanför den egna regionen, t. ex.
ökade bränslekostnader, reskostnader för befäl och värnpliktiga, extra
bogseringskostnader och provturskostnader, förutom de tidsförluster som
uppstår. Dessa extrakostnader kan komma att uppgå till omkring en halv
miljon kronor per år.

Den neddragning av fartygsunderhållet som förefaller oundviklig under de
kommande åren blir smärtsam vid samtliga tre örlogsvarv. Sysselsättningsläget
i Karlskrona är mycket allvarligt, och krympningen av svenska flottan
ökar bekymren. Men även i Göteborg är arbetsmarknadssituationen svår.
Prognoserna talar om att arbetslösheten fördubblas inom fem år plus kraftig
ökning av folk i beredskapsjobb. Dessutom kan det bli en ännu mer
omfattande förtidspensionering, trots att Göteborg där redan ligger på en
tätplats närmast efter Norrbotten.

Med stöd av vad som ovan anförts yrkar vi

1. att riksdagen hos regeringen begär att frågan om ledningsorganisationen
i Göteborg prövas ytterligare med hänsyn dels till
kravet på största möjliga besparingar, dels till kravet att
ledningsorganisationen får sådan utformning att våra samlade
försvarsansträngningar på västkusten kan samordnas på ett
effektivt sätt,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att organisationen för
fartygsunderhåll prövas i en utredning som tar hänsyn såväl till
organisationens effektivitet som till värnpliktssociala, arbetsmarknadspolitiska
och samhällsekonomiska synpunkter,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag att nu i princip besluta
flytta Västra militärområdets fartygsunderhåll från västkusten.

Stockholm den 16 mars 1979

KARL-ERIK SVARTBERG (s)

JAN BERGQVIST (s) DORIS HÅVIK (s)

GOTAB 61753 Stockholm 1979