9

Motion

1978/79:2205

av Sven-Olof Träff m. fl.

med anledning av propositionen 1978/79:89 om lokalhyra

Hyresrättsutredningen har i sitt betänkande SOU 1978:8 föreslagit
ändringar i nu gällande lagstiftning syftande till att skapa bättre balans mellan
parterna på hyresmarknaden genom att inom ramen för det s. k. indirekta
besittningsskyddet stärka lokalhyresgästernas ställning.

Regeringens proposition bygger i huvudsak på utredningens förslag, men
innehåller några avvikelser från detta, som gör att lokalhyresgästens skydd
icke förstärks på det sätt som utredningen avsett.

Den s. k. presumtionsregeln

Den väsentligaste förstärkningen av lokalhyresgästernas skydd enligt
utredningen utgörs av regler som förstärker hyresnämndernas medlingsfunktion.
Hyresnämnderna skall bl. a. kunna avge ett yttrande, vilket kan
åberopas i en efterföljande ersättningsprocess om skadestånd, den s. k.
presumtionsregeln.

I propositionen återfinns inte denna presumtionsregel, vilket gör att
utredningsförslaget i denna del väsentligen urholkas.

De starka skälen för en presumtionsregel i överensstämmelse med
utredningsförslaget redovisas också i propositionen. Sammanfattningsvis
konstateras emellertid att värdet inte är så stort att de överväger nackdelarna
av risken för att medlingsförfarandet blir vidlyftigare och svårhanterligare.
Denna risk måste anses överdriven. Det förhållandet att hyresnämndens
yttrande i ett kvalificerat medlingsförfarande tillerkänns bevisvärde i en
efterföljande process borde rimligen inte leda till ökat krångel.

Ersättningsprocessen

Utredningsförslaget innehöll förslag till bestämmelser om att hyresnämnd
och bostadsdomstol skall avgöra skadeståndsfrågor. Härför ansågs tala såväl
kompetens- som processekonomiska skäl. 1 utredningens direktiv ifrågasätts
också om inte samtliga tvister inom hyresrättens område borde prövas
av hyresnämnd som första instans och av bostadsdomstol som slutinstans.

I propositionen har man helt frångått denna lösning och hänvisar till det nu
bestående systemet, nämligen att föra talan inför fastighetsdomstol. Detta
har emellertid i praktiken visat sig verkningslöst, vilket bl. a. framgår av
utredningsförslaget.

Mot. 1978/79:2205

10

I propositionen anges att man skulle kunna tänka sig att dela upp
ersättningsprocessen så att hyresnämnden först prövade om ersättningen
över huvud taget skall utgå, och att fastighetsdomstolen sedan fastställde
ersättningens storlek. Inte heller denna, sett ur lokalhyresgästens synpunkt,
betydelsefulla förstärkning har man anammat med hänvisning till att ett
sådant förfarande skulle bli omständligt och processekonomiskt kostsamt.

1 verkligheten förhåller det sig snarast tvärtom. Just enkelheten och
processekonomiska skäl talar för utredningens förslag. Utredningen har väl
dokumenterat motiven för att lägga ersättningsprocessen hos hyresnämnd,
som ett integrerat led i förstärkningen av det indirekta besittningsskyddet.

Indexklausuler

Utredningsförslaget innehåller vidare förbud mot indexklausul vid ettårsavtal
en förbudsregel som tillkommit just för att skapa balans mellan parterna
i förhandling om hyrans storlek.

1 propositionen avvisas denna tanke, och man redovisar ej heller utredningens
motivskrivning under 19 a § hyreslagen. 1 propositionen anges, bl. a.
att ett förbud skulle kunna medföra att lokalhyresgäster tvingas sluta avtal för
längre tid än 1 år. Även i detta fall kan konstateras att det i verkligheten
förhåller sig tvärtom. Om båda parter helst vill ha ett långtidskontrakt men
hyresgästen ej kan acceptera en föreslagen indexklausul, kan han tvinga sig
till ett ettårsavtal. På så vis uppnås just balans mellan parterna.

Uppsägningstid och uppskov med avflyttningen

Utredningen föreslog också en obligatorisk ömsesidig uppsägningstid om 9
månader bl. a. med tanke på den nya arbetsrättsliga lagstiftningen.

I propositionen har man ersatt denna huvudregel med bestämmelser om
utökat uppskov med avflyttning från ett år till ett och ett halvt år. Med hänsyn
till den restriktivitet som f. n. råder i mål om uppskov i hyresnämnderna
uppnås inte samma skydd som utredningsförslaget avsåg.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan således konstateras att utredningsförslaget på ett
markant sätt urholkats i propositionen. Det kan därför ifrågasättas om inte ett
direkt besittningsskydd för lokalhyresgäster borde införas som i ett flertal
andra länder, för det fall ovan påtalade önskemål ej vinner gehör. Besittningsskyddet
för lokalhyresgäster utgör ett betydelsefullt inslag i småföretagspolitiken,
eftersom det gäller att skapa förutsättningar för att vår
nuvarande servicestruktur inom handel, hantverk och småindustri skall
kunna bestå.

Vi förutsätter att utskottet utarbetar erforderliga författningsändringar.

Mot. 1978/79:2205

Hemställan

Åberopande det anförda hemställs

att riksdagen beslutar

1. att hyresnämndens yttrande tillerkänns legal presumtionsverkan
i ersättningsprocessen,

2. att frågan om ersättning vid obefogad uppsägning prövas av
hyresnämnd,

3. att förbud mot indexklausul vid korttidsavtal vid uthyrning av
lokaler införs,

4. att en obligatorisk ömsesidig uppsägningstid om 9 månader
införs.

Stockholm den 14 mars 1979

SVEN-OLOF TRÄFF (m)

FILIP W. FRIDOLFSSON (m) RUNE RYDÉN (m)