Motion

1978/79:2200

av Karl-Anders Petersson m. fl.

med anledning av propositionen 1978/79:104 om finansiellt stöd till
Uddcomb Sweden AB

I propositionen 1978/79:104 föreslås att 114,3 milj. kr. anslås för en
finansiell rekonstruktion av Uddcomb Sweden AB. Dessa medel är enligt
propositionen avsedda att täcka balanserade förluster, 1978 års förlust samt
nedskrivningar av vissa anläggningar.

Uddcomb bildades 1969 då - som det uttrycks i propositionen - tillgängliga
prognoser förutsade en stark expansion av kärnkraften, vilket skulle skapa en
betydande marknad för reaktorsystem och komponenter för kärnkraftverk i
Sverige.

I propositionen 1969:151 kommer ovanstående bedömning klart till
uttryck. Statens förvärv av aktier i Uddcomb motiveras enligt följande:

Den industriella verksamheten på atomenergiområdet kommer att få en
starkt ökad betydelse under de närmaste årtiondena. Förutsättningarna är
speciellt gynnsamma i vårt land. Förbrukningen av elkraft i Sverige stiger f. n.
med ca 7 % om året, vilket innebär en fördubbling vart tionde år. Denna
ökningstakt förutsätts i det närmaste bli oförändrad under de kommande två
decennierna. Ekonomiska och andra faktorer motiverar emellertid en snabb
övergång från vattenkraft till värmekraft, i första hand atomkraft. Från början
av 1970-talet väntas den övervägande delen av produktionsökningen komma
från atomkraftstationer. Nu beställda reaktoranläggningar, som skall tas i
drift senast 1975, har en sammanlagd effekt av 3 300 MW. Enligt en av
Centrala driftledningen (CDL) - som är ett samarbetsorgan mellan de större
svenska distributions- och produktionsföretagen inom krartindustrin - i maj

1969 publicerad skiss till utbyggnadsprogram beräknas stationer med en
sammanlagd effekt av 7 500 MW ha tagits i drift år 1980. Atomkraften skulle
då svara för drygt 35 % av den totala elkraftproduktionen i landet.

För atomkraften gäller mer utpräglat än för andra kraftslag att produktionskostnaden
minskar med ökande aggregatstorlek. På detta område går
därför utvecklingen utomlands snabbt mot större enheter. Som framgår bl. a.
av CDL:s sammanställning kan en sådan utveckling emotses även i vårt land.
Förutsättningarna för att introducera stora produktionsenheter är goda
genom att det svenska kraftsystemet är relativt stort och sammanknutet med
ett starkt stamlinjenät, kompletterat med samkörningsförbindelser med
grannländerna.

Prognoserna för utbyggnad av atomkraft i vårt land skapar en betydande
marknad för reaktorsystem och reaktorbränsle inkl. olika komponenter
såsom tryckkärl, värmeväxlare, rör, pumpar etc. Efterfrågan i Sverige på
sådana produkter kan redan vid mitten av 1970-talet uppskattas till ett värde
av ca 1 miljard kr. om året.

Ett av huvudmotiven för satsningen på atomkraft var således den
förväntade ökningen i elförbrukningen. Den verkliga utvecklingen blev

Mot. 1978/79:2200

9

emellertid helt annorlunda, vilket kan åskådliggöras med följande sammanställning
över elförbrukningen inom landet 1970-1978 (TWh):

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978

63,1 66,8 71,4 77,2 76,4 79,5 86,2 85,6 89,2

Källa: Statistisk Årsbok (SCB)

Av redovisningen framgår att elanvändningen kraftigt understiger de
prognoser som låg till grund för bildandet av Uddcomb. Enligt den
bedömning som dåvarande departementschefen gjorde borde elförbrukningen-med
utgångspunkt i 1970 års siffror-1980 vara ca 130 TWh och 1990
ca 260 TWh. Som jämförelse kan nämnas att energikommissionens alternativ
D - med en kraftig utbyggnad av kärnkraften utöver 1975 års energipolitiska
beslut - beräknar elanvändningen 1990 till 160 TWh. Den bristande
realismen i marknadsförutsättningarna för kärnkraftsindustrin avspeglar sig
även i Uddcombs resultatutveckling. Företaget har enligt propositionen
redovisat en förlust sedan starten 1969 på totalt ca 260 milj. kr. Av
statsföretagsutredningen framgår de årliga förlusterna sedan 1971 enligt
följande:

1971 (- 19,2), 1972 (-24,8), 1973 (- 18,1), 1974 (-21,6), 1975 (-28,9), 1976
(- 33,8), 1977 (-43,6) och - enligt propositionen - 1978 (- 38,8).

Uddcomb är enligt statsföretagsutredningen det statliga företag som näst
efter NJA redovisat de största förlusterna. Den ovan redovisade utvecklingen
har inneburit att en finansiell rekonstruktion av företaget blivit nödvändig
trots de bidrag och lån som företaget tidigare erhållit. 1 annat fall hotas
företagets fortbestånd.

Enligt vår mening är därför en förändring av verksamhetsinriktningen vid
företaget nödvändig. Enligt styrelsebeslut år 1977 har en uppdelning av
verksamheten i rörelsegrenarna kärnkraftskomponenter, processutrustning
och anläggningsservice skett. Föredragande departementschef finner denna
uppdelning ändamålsenlig.

Styrelsebeslutet innebar vidare bl. a. att Uddcomb skulle söka bibehålla sitt
kunnande i fråga om kärnkraftskomponenter för att kunna fortsätta sina
försäljningsansträngningar även efter 1981, då inneliggande order beräknas
vara expedierade.

Föredragande departementschef medger emellertid att marknaden för
kärnkraftskomponenter f. n. kännetecknas av en mycket stor överkapacitet,
vilket inneburit en ökande protektionism från länder med egen produktion av
kärnkraftskomponenter. Uddcombs möjligheter att få exportorder bedöms
därför av departementschefen vara begränsade till länder som saknar egen
komponentindustri.

Uttalandena i propositionen tyder dock på att föredragande departementschef
bedömer att Uddcomb har möjligheter att bevara sin teknologiska
kapacitet på kärnkraftsområdet, vilket rimligtvis måste innebära att man från

Mot. 1978/79:2200

10

regeringens sida anser det sannolikt att Uddcomb kommer att fö order på
nukleärt material utöver inneliggande order.

Det finns knappast någon realism i den bedömningen, om det är
exportorder som avses. Detta framgår klart av utvecklingen utomlands, och
förhållandena för kärnkraftsindustrin i USA är kanske det bästa exemplet på
vilka svårigheter denna industri har och kommer att ha i framtiden. De
alltmer uppenbara problemen och riskerna med utnyttjande av kärnenergin
har resulterat i en snabbt vikande marknad för kärnkraftskomponenter. I
USA beställdes under 1973 41 nya reaktorer mot 0 år 1978. Sedan 1974 har 24
beställningar av reaktorer annullerats. Detta skall jämföras med 11 nybeställningar
av reaktorer under samma period. Seriösa bedömare i USA anser att
denna utveckling kommer att leda till en kollaps av den amerikanska
kärnkraftsindustrin inom den närmaste tioårsperioden.

De mest optimistiska bedömningarna från kärnkraftsindustrins synpunkt
antar att 180 nya reaktorer skall beställas mellan 1980 och 1992-dvs. mindre
än fyra reaktorer per år för de fyra återstående reaktortillverkarna i USA.
Erfarenhetsmässigt krävs 4-6 reaktorbeställningar per år som minimum för
att lönsamhet skall kunna uppnås inom företagen. Företrädare för den
amerikanska kärnkraftsindustrin framhåller också att det är en förutsättning
för industrins överlevnad att order erhålls från utlandet. Man ser dock i
gemen från industrins sida relativt pessimistiskt på möjligheterna att erhålla
exportorder, dels med tanke på den krympande marknaden i Europa - vilken
kan exemplifieras med utvecklingen i Österrike och Västtyskland - och de
konkurrerande tillverkarna där, dels med tanke på den svåra ekonomiska
situationen i tredje världen. Möjligheterna för den amerikanska kärnkraftsindustrin
att bära nedgången försvåras vidare av att industrin aldrig redovisat
någon verklig vinst. Företagen lämnar ingen egen redovisning, men beräkningar
som utförts pekar på förluster i storleksordningen flera miljarder
dollar. För Combustion Engineering Incorp. - dvs. det företag som slutit avtal
med Uddcomb om visst tekniskt samarbete - beräknas förlusterna på den
nukleära sidan ligga på omkring 150 miljoner dollar. Företagets situation
försvåras vidare av att dess inneliggande order på den nukleära sidan inom
kort har arbetats av.

Det kan således konstateras att USA har en betydande överkapacitet på
produktionssidan i förhållande till det inhemska behovet av reaktorer
samtidigt som avsättningsmöjligheterna utomlands blir allt sämre.

Den faktor som sannolikt mest påverkat förutsättningarna för kärnkraftsindustrin
är insikten om säkerhetsproblemen vid användning av kärnenergi.
Kraven på säkerhet och kontroll redan vid tillverkningen av komponenter för
kärnkraftverk har blivit allt hårdare. De olösta problemen med hanteringen
av det utbrända bränslet, osäkerheten om de verkliga kostnaderna m. m. har
inneburit att allt fler insett att vårt framtida energisystem måste bygga på
andra energikällor än kärnenergi. I propositionen framhålls f. ö. att Uddcomb
på grund av säkerhetskravens skärpning fått svårt att uppnå s. k. stordrifts

Mot. 1978/79:2200

11

fördelar vid tillverkningen. Dessa krav kommer sannolikt att ytterligare
skärpas.

Sammantaget kan således konstateras att de framtida möjligheterna för
Uddcomb att erhålla avsättning av sina produkter inom kärnkraftsområdet
utomlands är ytterst minimala. En bevarad teknologisk kapacitet förutsätter
därför en fortsatt kontinuerlig utbyggnad av kärnkraften inom landet.

Kärnkraften har mött ett allt starkare motstånd i vårt land i takt med att
kunskapen ökat dels om de stora risker som är förknippade med denna
energikälla, dels om möjligheterna att ordna en tryggare energiförsörjning.
Kärnkraftens framtid är i hög grad oviss även i vårt land. Opinionen är starkt
splittrad. Vi har därför i annat sammanhang föreslagit att en rådgivande
folkomröstning om energipolitikens inriktning skall hållas senast i samband
med valet i september 1979.

De medel som föreslås beviljas för en finansiell rekonstruktion av
Uddcomb i syfte att trygga företagets fortbestånd måste därför enligt vår
mening förknippas med uttryckliga villkor att företaget skall aktivt inrikta sig
mot nya verksamhetsområden. Av propositionen framgår att orderingången
för 1978 till hälften utgörs av icke-nukleära beställningar. Satsningar och
framtida investeringar från företagets sida måste ske på denna sida.

Strävandena efter att finna alternativa produktionsformer från företagets
sida måste kraftigt intensifieras. Det bör vara möjligt för Uddcomb att
utnyttja det teknologiska kunnande företaget förfogar över inom andra
energiområden än kärnkraftsproduktion. Samarbetet med Karlskronavarvet
rörande utveckling av prototyper för vindkraftverk är ett exempel på möjliga
alternativa produktionsområden som uppenbarligen finns. Den speciella
svetsningsteknik som byggande av reaktorkärl förutsätter bör kunna
utnyttjas på andra produkter inom verkstadsindustrins område.

Givetvis bör tonvikten ligga på nu existerande övriga icke-nukleära
rörelsegrenar inom företaget, men en ny verksamhetsinriktning är ofrånkomlig
om sysselsättningen långsiktigt skall kunna tryggas vid företaget.

Vi tillstyrker att 114,3 milj. kr. beviljas för en finansiell rekonstruktion av
Uddcomb. Uttryckliga villkor för företaget måste emellertid stipuleras för att
dessa medel skall få utnyttjas. Företaget bör åläggas att ta fram en
kartläggning över vilka alternativa produktionsområden och produkter som
bäst kan anpassas till produktionsförutsättningarna inom företaget samt en
plan för omstrukturering av företagets verksamhetsinriktning i enlighet med
analyser som kartläggningen måste föranleda. I avvaktan på en sådan
redovisning av alternativ framtida verksamhetsinriktning bör därför inga
medel nu tillskjutas för 1979.

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

att riksdagen, med bifall till hemställan i propositionen 1978/
79:104, beslutar att anslagna medel för finansiell rekonstruktion
av Uddcomb Sweden AB skall utgå med villkor om kartlägg

Mot. 1978/79:2200

12

ning och framtagande av plan för alternativ verksamhetsinriktning
i enlighet med vad som anförs i motionen.

Stockholm den 13 februari 1979
KARL A. PETERSSON (c)

BENGT SJÖNELL (c) FRITZ BÖRJESSON (c)

BIRGITTA HAMBRAEUS (c) INGEGÄRD OSKARSSON (c)

GOTAB 61722 Stockholm 1979