Mot. 1978/79
2194-2196
Motion
1978/79:2194
av Lars Henrikson m. fl.
med anledning av propositionen 1978/79:89 om lokalhyra
Hyresrättsutredningen hade enligt sina direktiv från år 1975 att bl. a. pröva
besittningsskyddet för lokalhyresgäst. Lösningarna skulle i första hand sökas
inom ramen för det indirekta besittningsskyddet. Riksdagen begärde (CU
1975/76:26) att frågorna om lokalhyresgästernas besittningsskydd skulle tas
upp med förtur och inte anstå till de slutliga övervägandena.
Utredningsförslaget (SOU 1978:8) redovisar att åtskillig kritik riktats mot
skyddreglernas nuvarande konstruktion från lokalhyresgästernas sida medan
den allmänna uppfattningen bland fastighetsägarna synes vara att det
nuvarande systemet i stort fungerar tillfredsställande. Utredningen har lagt
fram förslag till förstärkning av lokalhyresgästernas besittningsskydd.
Propositionen följer i stora delar utredningsförslaget. På några punkter har
dock väsentliga eftergifter gjorts för fastighetsägarintressena. Allmänt sett
anknyter dessa motsättningar till den grundläggande frågan, om fastighetsägaren
generellt skall ha rätt till den ökade avkastning av vissa verksamheter,
som kan medföra en ökad hyresbetalningsvillighet. Frågan om hur samhällets
önskemål att ge förutsättningar för en lämplig lokalisering av service och
mindre arbetsplatser skall tillgodoses är fortfarande inte löst.
Behovet av en snabb reform av hyreslagstiftningen i denna del medför att i
detta sammanhang de grundläggande och principiella frågorna om dispositionen
av lokalerna inte kan tas upp nu. Intresset koncentrerar sig därför
främst till att åstadkomma en reform, som så långt som möjligt skapar en
bättre balans mellan de i sig motstridiga ekonomiska intressena. Vi tar därför
här upp propositionen i några väsentliga punkter där den avviker från
utredningsförslaget.
1. Presumtionsregeln
Utredningen föreslår att hyresnämndens preliminära yttrande i en ersättningsprocess
endast skall få frångås om det visar sig att lokalens marknadshyra
varit påtagligt högre eller lägre än nämnden angett. Bostadsministern
konstaterar att förslaget rimmar väl med önskemålet om ett effektivare
medlingsförfarande. Därmed förhindras i stor utsträckning att ena parten
utnyttjar de osäkerhetsfaktorer som alltid är förenade med en hyresbedömning
i förhand. Bostadsministern ser det emellertid som en risk att parterna
gör medlingen så effektiv att den närmar sig processens form. Enligt vår
mening är dessa farhågor obefogade - ett avgörande med presumtionsverkan
kommer i stället att driva fram de önskade initiativen till förlikning.
1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 2194-2196
Mot. 1978/79:2194
2
Vi föreslår att den av utredningen föreslagna presumtionsregeln får uttryck
vid lagändringen.
2. Ersättningsprocessen
Tvist om ersättning enligt 57 § hyreslagen prövas av fastighetsdomstol.
Utredningen föreslår att dessa ersättningstvister flyttas från fastighetsdomstol
till hyresnämnd med bostadsdomstolen som fullföljdsinstans.
Bostadsministern förordar att nuvarande ordning bibehålls. Bostadsministern
konstaterar dock att när det gäller rätten till ersättning har utredningsförslaget
goda skäl för sig. När det gäller det senare ledet i avgörandet,
ersättningens storlek, ser bostadsministern emellertid svårigheter i fråga om
kompetensen att fastställa värdet av viss rörelse - komplikationer vid tvister
om s. k. rörelseskada.
Enligt vår uppfattning har hyresnämnderna tillgång till den sakkunskap
och expertis som behövs för att tillgodose de krav som ersättningstvisten
ställer. De farhågor som anmälts i fråga om skilda prejudikatbildande
instanser är också överdrivna.
Vi föreslår att riksdagen antar ett lagförslag varigenom utredningens
intentioner tillgodoses.
3. Indexklausuler
Indexklausuler är förbjudna i hyresavtal om bostadslägenheter. På lokalhyresmarknaden
är emellertid dessa tillåtna och bruket av dem mycket
utbrett. Utredningen anser att det inte finns skäl att överväga något förbud
mot index vid långtidsuthyrning av lokal. Utredningen föreslår emellertid
förbud mot indexklausul i korttidsavtal - högst ett år eller på obestämd tid.
Bostadsministern anser emellertid att indexklausuler framstår som ett för
båda parter värdefullt alternativ för att bestämma hyran även vid korttidsavtal.
Ett förbud kunde leda till att hyresgästerna tvingades att starta
långtidsavtal.
Det faktiska förhållandet är att hyresgäster påverkas att teckna korttidsavtal
med indexklausul under förespegling att indexklausulen medför en
tvistefri förlängning av detta korttidsavtal. I praktiken har det emellertid visat
sig att indexklausulen använts för ökade krav, utan att fastighetsägaren
ansett sig hindrad att genom uppsägning kräva en högre hyra med hänvisning
till en, från hans synpunkt sett, bättre utveckling av marknadshyran.
Vi föreslår att kravet på förbud mot index i korttidsavtal inarbetas i
lagtexten.
Mot. 1978/79:2194
3
4. Uppsägningstid och uppskov med avflyttningar
Utredningen föreslår att lokalhyresgäst alltid skall ha rätt till en uppsägningstid
av minst nio månader. Bakgrunden har varit att en lokalhyresgäst,
som har anställda, inte skall tvingas flytta innan han beretts tillfälle att iaktta
de frister som gäller enligt den arbetsrättsliga lagstiftningen. Bostadsministern
anser det olämpligt att olika uppsägningstider kan komma att gälla för
hyresvärd och hyresgäst. Bostadsministern befarar också att en sådan regel
skulle leda till att hyresgästerna tvingades att avtalsvis acceptera en
uppsägningstid på nio månader och anser att det finns tillräckliga möjligheter
att tillgodose hyresgästintresset genom uppskov med avflyttningen.
Vi kan inte dela bostadsministerns bedömningar. Det har i uppskovsmål
visat sig att en restriktiv inställning funnits - en inställning som kan befaras
kvarstå och därmed minska hyresgästernas trygghet.
Vi anser att riksdagen också i denna del bör anta ett förslag till lagändring
som följer utredningsförslaget.
Vi utgår från att utskottet utarbetar behövliga förslag till ny lagtext.
5. Hemställan
Med stöd av vad som anförts hemställer vi
att riksdagen antar de genom propositionen 1978/79:89 framlagda
förslagen om ändring i hyreslagen m. m. endast med de
ändringar som förordats i motionen.
Stockholm den 13 mars 1979
LARS HENRIKSON (s)
OSKAR LINDKVIST (s)
LENNART ANDERSSON (s)