12

Motion

1978/79:2183

av Kurt Söderström och Bertil Johansson

med anledning av propositionen 1978/79:90 med förslag till ändring i
rättshjälpslagen (1972:429) m. m.

I propositionen 1978/79:90 föreslås ändring i rättshjälpslagen. Departementschefen
uttalar beträffande nedsättning och eftergift av rättshjälpsavgift
(s. 155) följande:

För att kostnadsbidrag skall kunna nedsättas eller efterges krävs f. n. att
särskilda skäl föreligger. En tillämpning som innebär att nedsättning eller
eftergift sker i mer än 40 % av alla ärenden synes stå i mindre god
överensstämmelse med lagens ordalydelse. Med hänsyn till kostnadsutvecklingen
för den allmänna rättshjälpen och till de resurser som är tillgängliga
anser jag det motiverat med en viss restriktivitet när det gäller att medge
nedsättning eller eftergift. Sålunda bör mer skärpta riktlinjer tillämpas än som
f. n. gäller. Någon föreskrift i lag om när och hur nedsättning och eftergift av
rättshjälpsavgiften bör ske är inte nödvändig. Det bör i stället ankomma på
domstolsverket att meddela anvisningar till stöd för tillämpningen. Domstolsverket
bör också utfärda närmare anvisningar om rättshjälpsavgifter för
dödsbo. Självfallet får de skärpta riktlinjerna inte innebära att människor i
små ekonomiska omständigheter förhindras att erhålla allmän rättshjälp.

Domstolsverket har utfärdat anvisningar för nedsättning och eftergift av
grundavgift och rådgivningsavgift. Enligt de gällande anvisningarna bör
avgift i första hand efterges när den rättssökande saknar inkomst. Eftergift
bör vidare kunna ske för rättssökande som utöver folkpension endast uppbär
pensionstillskott och kommunalt bostadstillägg till folkpension, liksom för
annan som i huvudsak har sådana ekonomiska villkor som angetts.
Nedsättning av avgift bör i allmänhet ske till avgiftens halva belopp.
Nedsättning bör inte komma i fråga om den rättssökandes ekonomiska
förhållanden motsvarar en beräknad årsinkomst av omkring 30 000 kr.
Frågan om eftergift eller nedsättning bör också påverkas av omständigheter
såsom omfattande försörjningsbörda eller tyngande skuldsättning. Även
förmögenhetsinnehav bör beaktas. Sålunda bör innehav av bankmedel, som
överstiger 5 000 kr., i regel utesluta eftergift och nedsättning av avgift.

En folkpensionär, som utöver folkpensionen uppbär pensionstillskott och
kommunalt bostadstillägg, har i dag en årsinkomst på ungefär 25 000 kr.

Det torde vara allmänt bekant att en folkpensionär med dessa inkomster
lever under små ekonomiska omständigheter. Som departementschefen
uttalat bör skärpta riktlinjer i vad gäller eftergift och nedsättning av
rättshjälpsavgiften inte innebära att människor med sådana ekonomiska
förhållanden förhindras att erhålla allmän rättshjälp. Vid en årsinkomst av

Mot. 1978/79:2183

13

f. n. omkring 25 000 kr. bör alltså rättshjälpsavgiften kunna efterges. Spelrummet
för de skärpta riktlinjerna är därför begränsat till inkomstskiktet
25 000-30 000 kr., vilket gäller även f. n. Enligt vår mening saknas därför
utrymme för skärpning av riktlinjerna på sätt departementschefen anfört.
Åberopande det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening uttalar att nuvarande riktlinjer för
nedsättning och eftergift av rättshjälpsavgift i princip bör
behållas oförändrade.

Stockholm den 13 februari 1979

KURT SÖDERSTRÖM (m)

BERTIL JOHANSSON (c)