7

Motion

1978/79:2180

av Marianne Karlsson

med anledning av propositionen 1978/79:90 med förslag till ändring i
rättshjälpslagen (1972:429) m. m.

Enligt f. n. gällande regler behandlas tvistemål om mindre värden, s. k.
småmål, genom ett förenklat förfarande. Stämningsansökan skrivs av den
rättssökande själv, med användning av en särskild blankett som erhålls på
tingsrätten. En tjänsteman vid rätten hjälper vid behov till, så att det hela blir
formellt riktigt, samt besvarar frågor från allmänheten under särskild
telefontid.

På grund av det förenklade förfarandet har ansetts att någon rättshjälp
normalt ej skall behövas, och kostnad för ombud ersätts av det allmänna bara
om den rättssökande av särskilda skäl har svårt att klara av förfarandet, såsom
vid grav hörselskada, synskada eller liknande.

Emellertid finns det andra slag av rättsliga angelägenheter, där rimligheten
av att det allmänna påtar sig kostnader för rättshjälp är diskutabel. För t. ex.
deklaration utgår redan nu ingen rättshjälp. Det verkar sannnolikt att det
finns andra ärenden som kanske rent av är lättare för allmänheten att utan
hjälp klara av och som genom upplysningstjänst hos myndigheterna,
ändamålsenliga blanketter etc. skulle kunna göras så enkla att envar kan klara
av dem.

F. n. beviljas exempelvis ansökningarom äktenskapsskillnad till ett antal
av ungefär 30 000 årligen. Man kan hålla för sannolikt att omkring en
tredjedel därav är fall där gemensam ansökan föreligger och där inga
minderåriga barn finns, och räknar man alla fall av gemensam ansökan, där
makarna är ense om hur de vill ha det, så är andelen med all säkerhet ännu
större.

I regel utgår ju numera inget underhåll mellan makar utan barn. Det kan
vidare noteras att frågan om bodelning ej uppkommer i själva äktenskapsskillnaden
samt att rättshjälp normalt ej skall utgå för bodelning.

En gemensam ansökan om äktenskapsskillnad granskas numera i
huvudsak bara i fråga om formsaker. T. o. m. en överenskommelse om
underhåll till barn skall godtas av rätten, om det inte är uppenbart att den
strider mot barnens intresse.

Samhällets kostnad för rättshjälp vid ”enkla” fall av gemensam ansökan
om äktenskapsskillnad kan uppskattas till ungefär 800-1 000 kr. per ärende.
Med antagande av att en tredjedel av alla fall hamnar inom denna ram finner
man en grovt uppskattad kostnad för denna del om något tiotal miljoner
kornor.

Man kan ha olika mening om det berättigade i att förenkla förfarandet vid

Mot. 1978/79:2180

8

äktenskapsskillnad. Emellertid förefaller det i vilket fall som helst befogat att
ifrågasätta om det ens kan vara bästa sättet att underlätta detta, om man som
nu låter samhället bekosta att akademiskt utbildade jurister till en kostnad av
245 kr. per timme skaffar fram nödvändiga handlingar (typ mantalsskrivningsbevis)
och upprättar särskilda ansökningar, som lika gärna kunde
åstadkommas genom ifyllande av en blankett. Man kunde rent av ifrågasätta
om inte det faktum att en blankett måste hämtas på tingsrätten och fyllas i
skapar ett önskvärt tillfälle till eftertanke, som kanske ej blir av om kontakt
redan hunnit tas med advokat eller jurist.

Det vore alltså önskvärt att myndigheterna sammanställde en blankett för
gemensam ansökan om äktenskapsskillnad och att en handläggningsmetod
för dylika ärenden fastställdes vid våra tingsrätter, motsvarande den som
gäller vid mindre tvistemål.

Med tanke på det faktaunderlag som insamlats i samband med rättshjälpsutredningen
borde ett underlag redan föreligga för att utröna om det finns
andra typer av i praktiken enkla ärenden och mål vid myndigheterna, som
förekommer i någon omfattning och i samband med vilka en sådan
förenkling är möjlig genom ändamålsenliga blanketter och liknande, så att
man utan större omgång kunde föreslå besparingar i samhällets rättshjälpskostnader.
Det är då givetvis nödvändigt att ta hänsyn till att de personliga
förutsättningarna i en del fall kan vara sådana att det är rimligt att medge
rättshjälp efter prövning av särskilda omständigheter, liksom fallet är när det
gäller tvistemål om mindre värden.

Jag hemställer därför

att riksdagen hos regeringen begär en snabb utredning av möjligheten
att genom tillskapande av lätt ifyllbara blanketter och
förbättrad myndighetsservice göra rättshjälp till biträdeskostnad
onödig i många fall.

Stockholm den 13 februari 1979

MARIANNE KARLSSON (c)