9

Motion

1978/79:2174

av Britta Bergström m. fl.

med anledning av propositionen 1978/79:90 med förslag till ändring i
rättshjälpslagen (1972:429) m. m.

I propositionen 1978/79:90 föreslås ändringar i rättshjälpslagen, vilka får
till följd att arbetsuppgifterna för rättshjälpsnämnderna minskar. Med
anledning därav föreslås att rättshjälpsnämndernas antal minskas från sex till
två.

Enligt propositionen skall rättshjälpsnämnderna i Stockholm och Jönköping
vara kvar, medan nämnderna i Malmö, Göteborg, Sundsvall och Umeå
försvinner. I rättshjälpsutredningen -betänkandet (SOU 1977:49)Översyn av
rättshjälpssystemet - var ledamöterna och experterna inte överens om det
antal rättshjälpsnämnder som skulle behållas. Man var dock överens om
lokaliseringen så till vida att i samtliga tre alternativ Malmö nämndes som en
av de orter där rättshjälpsnämnd lämpligen kunde vara kvar. Jönköping
nämndes inte i något av alternativen.

Som enda motivering för att behålla Jönköpingsnämnden anges att
domstolsverket, som är och även i fortsättningen skall vara tillsynsmyndighet
för rättshjälpen, är beläget i Jönköping. Om domstolsverket fungerat
som tillsynsmyndighet för de nuvarande sex rättshjälpsnämnderna, belägna
på olika orter, bör verket kunna utöva motsvarande tillsyn för två nämnder
utan att en av dessa måste finnas på samma ort som verket.

Det finns åtskilliga skäl för att behålla rättshjälpsnämnden i Malmö i stället
för den i Jönköping.

Antalet inkomna ärenden har varit högre vid rättshjälpsnämnden i Malmö
än i Jönköping alltsedan rättshjälpsnämnderna inrättades. År 1977 var vid
Malmönämnden antalet ärenden om allmän rättshjälp 11 936 och om
offentligt biträde 633, medan vid Jönköpingsnämnden motsvarande siffror
var 9 398 och 532.

Allmänheten vänder sig ibland till rättshjälpsnämnd för att få upplysningar
genom personligt besök eller telefonsamtal. Sannolikt kommer behov av
sådana kontakter att finnas även efter de förändringar beträffande arbetsuppgifterna
som nu föreslås. Med det befolkningsunderlag som finns i Skåne,
mer än 1 miljon människor, innebär en rättshjälpsnämnd i Malmö att ett
större antal personer behåller möjligheten till snabb direktkontakt med
nämnden än om denna är belägen i Jönköping. En grupp, för vilken behovet
av personlig kontakt kan var särskilt uttalat, är invandrarna. Enbart i Malmö
finns f. n. ca 25 000 invandrare, och även i andra delar av Skåne finns många
invandrare. För dessa kan det vara väsentligt att ha nära tillgång till en
rättshjälpsnämnd.

Mot. 1978/79:2174

10

Enligt uppgift från de berörda rättshjälpsnämnderna är personalsituationen
f. n. följande. Enligt plan finns i Malmö 16 tjänster som upprätthålls av 18
personer. I Jönköping är motsvarande siffror 11 resp. 12. I Malmö är 4 av
tjänsterna juristtjänster, i Jönköping 2. Nedläggning i Malmö berör alltså fler
personer än nedläggning i Jönköping. Dessutom bör möjligheterna till
omplacering vara betydligt bättre i Jönköping än i Malmö. I Jönköping finns
nämligen kammarrätt, försäkringsrätt, domstolsverket och rättshjälpens
besvärsnämnd. Malmö saknar motsvarande myndigheter, och omplaceringsmöjligheterna
där bedöms som mycket begränsade.

Under senare år har Jönköping blivit mycket gynnat när det gäller
lokalisering av statliga myndigheter. Till Jönköping har följande myndigheter
lokaliserats: lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, statens jordbruksnämnd,
domstolsverket, kammarrätt och försäkringsrätt. Beträffande försäkringsrätten
hade den utredning som föregick propositionen föreslagit Malmö som
lokaliseringsort. Utan någon motivering ändrade föredragande departementschefen
detta till Jönköping, vilket också blev riksdagens beslut.

För Malmös del kan man konstatera att situationen är den omvända.
Riksdagsbeslut finns att Lv4 skall flytta från Malmö. Risk föreligger att
Malmö förlorar sjöbefälsskolan eller delar av den utbildning som bedrivs där.
Sådana åtgärder kan få vidare negativa konsekvenser. Enskilda och företag
kan få den uppfattningen att utvecklingen i Malmö kommer att hållas
tillbaka. Man kanske därför tvekar inför flyttning till Malmö eller etablering
där som annars skulle vara motiverad.

Beträffande arbetsmarknadsläget kan konstateras att Malmöhus län sedan
1975 har haft sämre sysselsättningsutveckling, högre arbetslöshet och större
antal arbetssökande per ledig plats än Jönköpings län. Det är därför
synnerligen angeläget att i Malmö och i länet behålla varje arbetsplats.

Till sist kan framhållas att rättshjälpsnämnden i Malmö flyttade in i nya
ändamålsenliga lokaler så sent som i februari 1978.

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att Malmö skall vara kansliort för en av
rättshjälpsnämnderna även efter omorganisationen.

Stockholm den 12 februari 1979

BRITTA BERGSTRÖM (fp)

PER GAHRTON (fp) KARIN AHRLAND (fp)

ERIC HÄGELMARK (fp) MARGOT HÅKANSSON (fp)