4

Motion

1978/79:2168

av Eric Jönsson m. fl.

med anledning av propositionen 1978/79:90 med förslag till ändring i
rättshjälpslagen (1972:429) m. m.

Rättshjälpsnämnder finns f. n. i Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping,
Sundsvall och Umeå.

I propositionen föreslås att antalet rättshjälpsnämnder i landet skall
minskas från sex till två samt att de två kvarvarande nämndernas kansliorter
skall vara i Stockholm och Jönköping.

Rättshjälpsutredningen och dess experter var oense om antalet rättshjälpsnämnder
skulle vara två, tre eller fyra. I samtliga alternativ var Malmö en av
de orter som förordades som plats för rättshjälpsnämnd.

Enligt vår mening bör, även om en nedskärning enligt propositionen skall
göras, kansliorten för en av nämnderna vara Malmö. Vi anser dessutom att en
nedskärning från sex till två nämnder är alltför långtgående.

En icke oväsentlig del av nämndens arbete är att bistå allmänheten med råd
och anvisningar. Personliga besök är vanliga, framför allt när det gäller
invandrare.

Befolkningen i Skåne och Blekinge uppgår till ca 1,2 miljoner. Många av
invånarna kommer från andra länder. Antalet utländska medborgare i
Mal möhus län var den 31 december 1977 drygt 43 000. Av dessa bodde nästan
19 000 i Malmö. Helsingborg, Lund, Landskrona, Bromölla och Trelleborg,
för att nämna ytterligare ett antal orter, har också många invånare som är
utländska medborgare. Lägger man därtill det antal personer som under
senare år invandrat till skåneregionerna och erhållit svenskt medborgarskap
så blir antalet invandrare mycket högre.

En nedläggning av rättshjälpsnämnden i Malmö skulle innebära en
avsevärd serviceförsämring för ett stort antal hjälpsökande. Även om en
betydande del av ärendena flyttas ut till advokater kan en nedläggning av
rättshjälpsnämnden i Malmö få olyckliga konsekvenser i form av bl. a.
förlängda väntetider.

Från regionalpolitisk synpunkt är det motiverat att rättshjälpsnämnden
bibehålies i Malmö. Malmöhus län har under senare år haft vikande
sysselsättningsutveckling, högre arbetslöshet och större antal arbetssökande
per ledig plats än genomsnittet för landet. Malmö-Lund-regionen har i stora
drag en differentierad arbetsmarknad. Men där saknas bl. a. statlig central
förvaltning. 1 Malmö har inga nya arbetstillfällen skapats genom lokalisering
av statliga myndigheter.

För personalen skulle en nedläggning av rättshjälpsnämnden i Malmö
medföra stora svårigheter. Personalen på den nuvarande nämnden utgöres av

Mot. 1978/79:2168

5

fyra jurister och tretton biträden jämte en expeditionsvakt.

Av biträdespersonalen är fem assistenter. Att placera om dessa i Malmö
torde ställa sig svårt. Hovrätten, tingsrätten och den planerade länsdomstolen
får anses vara de mest lämpade arbetsplatserna för rättshjälpsnämndens
personal. Undersökningar har emellertid visat att antalet lediga tjänster i
hovrätt och tingsrätt inom de närmaste åren kommer att bli litet. Tjänsterna
inom länsdomstolen kommer med all sannolikhet att besättas av länsstyrelsens
egen personal.

Det är värt att framhålla att rättshjälpsnämnden i Malmö i februari 1978
flyttade in i nya ändamålsenliga lokaler. De är väl tilltagna och kan också
rymma den ökade personal som kan erfordras efter en omorganisation.

Tungt vägande skäl talar alltså för att den ena av två rättshjälpsnämnder
bör förläggas till Malmö. Vi anser emellertid - som ovan sagts - att en
nedskärning till endast två nämnder är alltför långtgående. De siffror som
förslaget bygger på är osäkra. Det finns därför anledning att gå fram försiktigt.
Förslaget till ändring i rättshjälpsorganisationen är en följd av de förslag till
ändringar i rättshjälpslagens materiella regelkomplex som upptagits i propositionen.
Ändringarna medför att en del arbetsuppgifter, som hittills legat på
rättshjälpsnämnderna, flyttas över på andra myndigheter och på advokater.
Olika beräkningar har gjorts av vad följderna härav kommer att bli för
rättshjälpsnämndernas vidkommande.

Remissutfallet visar att beräkningar av detta slag är förenade med många
osäkerhetsmoment. Det kan nämnas att siffrorna, som beräkningarna
grundar sig på, nu är ca ett år gamla. Intern statistik som förts vid
rättshälpsnämnden i Malmö visar att antalet inkomna ansökningar om
allmän rättshjälp stadigt har ökat. Antalet ärenden om förordnande av
offentligt biträde har fördubblats efter den 1 juli 1978.

Enligt förslaget om ändringar i rättshjälpslagen skall behandlingen av
utlänningsärenden även i fortsättningen ligga på rättshjälpsnämnderna. Det
kan därför på goda grunder antas att ärendevolymen motiverar minst tre
nämnder, varav en för den sydligaste delen av landet som har stor folkmängd.
Eftersom det är fråga omen krympning av den nuvarande organisationen och
det inte gäller inrättande av nya myndigheter finns det anledning gå fram
med viss försiktighet. Sedan erfarenheter vunnits av hur de nya reglerna
påverkar ärendeströmmen kan frågan om organisationens dimensionering
tas upp på nytt. På så sätt skulle en alltför stor ryckighet i den statliga
planeringen på detta område motverkas. Då ett „ystem av den modellen
fungerat viss tid kan man göra en säkrare bedömning av hur många
rättshjälpsnämnder som erfordras.

Mot. 1978/79:2168

6

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att Malmö skall vara kansliort för en av
rättshjälpsnämnderna.

Stockholm den 7 februari 1979
ERIC JÖNSSON (s)

ARNE PETTERSSON (s)

ANNA-GRETA SKANTZ (s)

JOHN JOHNSSON (s)

HANS PETTERSSON (s)
i Helsingborg

ERIC HOLMQVIST (s)
ERIK ADAMSSON (s)
P. O. HÅKANSSON (s)
EGON JACOBSSON (s)