2

Motion

1978/79:2161

av Kerstin Andersson i Hjärtum och Georg Pettersson
med anledning av propositionen 1978/79:85 med förslag till jordförvärvslag,
m. m.

Enskilda markägares val av köpare vid försäljning av lantbruksföretag är
underställt lantbruksnämndens prövning och kommunernas förköpsrätt.
Lantbruksnämnderna kan däremot med stöd av gällande författning, och
med pengar från jordfonden, inköpa mark, som sedan används för rationaliseringsverksamhet.
Lantbruksnämnden har därmed stor befogenhet att
godtyckligt styra fastighetsbildningen i den riktning de själva önskar. I många
fall tar man inte hänsyn till förhållandena eller driftsinriktningen på orten
utan går efter uppgjorda mallar för vilka gårdar som skall utvecklas och vilka
som inte är utvecklingsbara.

Den utsedda lantbruksnämndens ledamöter litar ofta på tjänstemännens
utredning och förslag utan att känna till de lokala förhållandena i tillräcklig
grad.

Vid försäljning (överlåtelse) av sådan mark har det vid flera tillfällen i olika
län förekommit att lantbruksnämnderna fördelat marken på sådant sätt att
redan utvecklade lantbruksföretag fått förvärva mer mark, medan ett
utvecklingsbart lantbruk fått en mycket liten del eller inget alls.

I propositionen 1978/79:85 om jordförvärvslagen står om Statens förvärv
och överlåtelser: ”Om egendomen förvärvas från staten genom överlåtelse av
lantbruksnämden, bör dock överlåtelsen liksom nu vara undantagen från
prövning. Detsamma bör gälla överlåtelser av lantbruksstyrelsen, eftersom
det förekommer att lantbruksstyrelsen av bl. a. samordningsskäl ombesörjer
sådana överlåtelser.”

Vi anser att analogt med vanliga jordförvärv bör lantbrukare, som vill
förvärva mark eller fastighet i lantbruksnämnds ägo, kunna lägga in en
formell ansökan om detta. 2 § 1. bör då kunna tas bort. Nekas då
förvärvstillstånd, bör den nekade ha formell rätt att överklaga lantbruksnämnds
eller lantbruksstyrelses beslut i högre instans, liksom när andra
förvärv nekas. Jordförvärvsutredningen har, enligt tidningsuppgifter, tagit
upp dessa frågor om besvärsrätt till diskussion. Utredningen anser att
svårigheten med att precisera vilka som skulle ha rätt att överklaga
lantbruksnämnds resp. -styrelses beslut gör att man låter det förbli vid
nuvarande system.

I alla andra sammanhang talas om ökat inflytande och medbestämmande i
ett demokratiskt samhälle, men här har inte ens ägare till grannfastigheter vilka
visat intresse men vilkas fastigheters utvecklingsmöjligheter begränsas
genom beslut i lantbruksnämnd eller lantbruksstyrelse - rätt att överklaga ett

Mot. 1978/79:2161

3

från deras synpunkt felaktigt beslut.

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att beträffande Förslag till jordförvärvslag

a)den ändringen görs att 2 § l.,”om egendomen förvärvas från
staten genom överlåtelse av lantbruksnämnd eller lantbruksstyrelsen”,
tas bort ur lagen,

b) riksdagen hos regeringen anhåller om tillämpningsföreskrifter
med anledning av ändringen i 2 §,

2. att, om detta yrkande inte bifalles,

a) 18 § ”Talan mot regeringen genom besvär.” får följande

tillägg: Sådan talan bör likaledes kunna föras mot lantbruksnämnds
eller lantbruksstyrelsens beslut, när det gäller
egendom, som förvärvats från staten genom överlåtelse av
lantbruksnämnd eller lantbruksstyreise.,

b) riksdagen hos regeringen anhåller om tillämpningsföreskrifter
med anledning av ändringen i 18 §.

Stockholm den 6 februari 1979

KERSTIN ANDERSSON (c) GEORG PETTERSSON (c)

i Hjärtum