13
Motion
1978/79:132
av Kjell Mattsson m. fl.
med anledning av propositionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågor
Den svenska varvsnäringen upplever f. n. en djup strukturkris. Krisen är
en internationell företeelse, orsakad av bl. a. den långvariga internationella
lågkonjunkturen i industriländerna, oljekrisen 1973-1974 och en för snabb
ökning av tonnaget i början av 1970-talet.
Enighet föreligger allmänt om att obalansen mellan produktionskapaciteten
hos varven och efterfrågan på nyproducerade fartyg kommer att bestå
under ett antal år. En viss minskning av de svenska varvens nyproduktionskapacitet
synes därför tyvärr oundviklig.
Olika förslag har framförts om hur denna omställning skall kunna
genomföras. Oavsett valet av metod och oavsett takten i omställningen bör
det kunna nås enighet om att målet för detta arbete är effektiva företag som
kan ge de anställda trygghet i anställningen. Företagen behöver stöd för krav
på sig att vara verkligt aktiva för att finna köpare på världsmarknaden för
fartyg och företagen behöver stöd för att utveckla nya produktidéer till
konkreta produkter - kanske även i nya företagsenheter - för att till resp.
orters arbetsmarknad skaffa nya arbetstillfällen. Resultaten av detta arbete
måste sammanfasas med resultaten av de speciella näringspolitiska insatser
och de arbetsmarknadsinsatser som initieras i propositionen. Med andra ord,
varvsföretagens betydelse för resp. orters arbetsmarknad och näringsliv är så
stor att den nödvändiga omstruktureringen måste få ske över en längre
tidsperiod än vad som föreslås i varvspropositionen.
För Göteborgs och Bohus län utgör varvsindustrin en oerhört viktig
näringsgren. Uddevallaområdet är speciellt utsatt eftersom i Uddevall över
50 % av antalet industrisysselsatta är verksamma vid Uddevallavarvet (3 000
anställda i Uddevalla och 300 i Lysekil). Göteborgsområdet är också mycket
beroende av varvsindustrin. År 1975 var ca 11 000 personer anställda i
varvsnäringen. I propositionen föreslås nu en minskning till 5 000 vid slutet
av år 1980. Göteborgsområdet har fått bära och föreslås få bära en mycket stor
andel av nedskärningen av antalet varvsanställda.
I denna motion kommer vi endast att beröra vissa delar av propositionen
och då speciellt de som berör Uddevallaområdet, eftersom andra motioner
berör propositionen i övrigt.
Planeringstid och varvsindustrins struktur
En mera långsiktig bedömning av varvsproblemen och varvsstrukturen är
nödvändig. Ur många aspekter är en lösning för en längre period önskvärd. I
Mot. 1978/79:132
14
diskussionen nämns såväl tvååriga som treåriga perioder samt att man inte
skulle helt fastlägga omstruktureringsperiodens längd. Vid ett ställningstagande
till omstruktureringens storlek nu och i form av antal anställda vid
resp. varv är det angeläget att erhålla en planeringsperiod på minst tre och
helst fyra år. En tvåårig period enligt propositionen är ett svagt alternativ. Vi
förordar en fyraårsperiod. Ett alternativ till den av oss förordade längre
perioden är att riksdagen fastlägger omstruktureringens inriktning och fattar
de beslut som erfordras ekonomiskt och organisatoriskt för att under en inte i
tiden preciserad period genomföra dessa riktlinjer.
Regeringen avser enligt propositionen att varvsproblemen ånyo skall
diskuteras 1979. Beställningar skall enligt förslaget nu kunna tas för leverans
senast den 31 december 1980. Då varvsföretagen behöver minst 20 månaders
tidsrum mellan kontraktsteckning och leverans uppkommer en omöjlig
situation genom den snäva beslutstidpunkten (hösten 1979) och det föreskrivna
senaste leveransdatumet (december 1980). I bästa fall behövs de
första 6 månaderna 1981 - antagligen ännu fler månader - för leverans. Det
föreslagna stödet blir med föreskrivna regler svårt att utnyttja. Detta talar för
den längre planeringsperiod såsom vi ovan föreslagit.
Vi noterar att i propositionen konstateras att Uddevallaregionen har det
besvärligaste sysselsättningsläget av samtliga varvsregioner. I ett varvsstruktursbeslut
bör klart framgå att Uddevallavarvet är den statliga varvskoncernens
nybyggnadsvarv. Uddevallavarvet beläggs med de order som erhålls för
att härigenom hålla uppe antalet anställda och ge bästa möjliga ekonomiska
resultat.
1 Uddevallavarvet ingår även Skandiaverken i Lysekil. Företaget har ca 300
anställda och tillverkar ett antal olika produkter. Skandiaverken är den del av
Uddevallavarvet som med störst framgång kan gå över till ytterligare andra
verkstadsprodukter och därefter i stort sett gentemot varven vara motorleverantör.
Om det arbete som nu pågår för att få nya produkter blir
framgångsrikt bör det genom riksdagsbeslutets utformning göras klart att
detta skall räknas även Uddevallavarvet till godo såsom om neddragning
skett med 300 anställda, dvs. räknat med kravet i propositionen på
personalneddragning med 400 i stället för 700 för att exemplifiera förslaget.
Svenska Varv AB
I samband med de stora åtaganden staten måst göra för att rädda
varvsindustrin har det ansetts nödvändigt att omstruktureringsarbetet
kunnat ske genom ett enda företag - Svenska Varv AB. När bilden av den
framtida svenska varvsstrukturen nu klarnar bör man också se om denna
form av central styrning och samordning är den rätta. De enheter som skall bli
kvar efter omstruktureringen är redan i sig stora företag där några ytterligare
stordriftsfördelar genom en enda koncern knappast finns. Självständighet
Mot. 1978/79:132
15
med de statliga ekonomiska åtaganden i form av kreditgarantier o. d. som
antagligen även fortsättningsvis behövs - har säkerligen ett värde i sig och
kan stimulera till ännu bättre effektivitet inom företaget och därmed
branschen. I riktlinjerna för omstruktureringen bör därför även ingå en
översyn av statens organisation för varvsföretagen.
Åtgärder för att öka sysselsättningen i varvsregionerna
Förbättring av sysselsättningsläget i varvsregionerna beräknas ske genom
flera olika insatser. Vi hälsar detta med tillfredsställelse. Speciellt vill vi
understryka angelägenheten av att de regionala utvecklingsfondernas
resurser förstärks. Men det är när det gäller speciella insatser också viktigt att
bibehålla den grundläggande regionalpolitiska inriktningen av åtgärder i resp.
län så att man inte skapar kriser i andra delar av länet. Det bör observeras att
varvsföretagen har stora arbetskraftsomland. Såväl utvecklingsfonderna som
de speciellt tillskapade organen-typ investmentbolag-måste få möjlighet att
arbeta över hela arbetsmarknadsregionen. Preciserat innebär detta att som
Uddevalla varvsregion räknas Uddevalla A-region. Detta synsätt bör tillgodoses
genom utformningen av riksdagens beslut.
I propositionen föreslås att med hänsyn till arbetsmarknadssituationen i
Uddevallaregionen bör i denna region stöd kunna lämnas även i form av
bidrag till byggnadsinvesteringar. Vi utgår från att med region avses Aregionen
och vill som byggnadsinvesterning bl. a. nämna att uppförande av
industrihus för uthyrning bör kunna ingå bland stödberättigade projekt.
Arbetsmarknadspolitiska insatser
Under arbetsmarknadspolitiska insatser föreslås en rad olika åtgärder, vari
bl. a. ingår upprustning av E 6 och järnvägslinjen Munkedal-Lysekil.
Landstinget och kommunen har arbetat med detta och hälsar möjligheten till
genomförande med tillfredsställelse. Vi vill utöver de i propositionen nämnda
projekten speciellt framhålla angelägenheten av att hamninvesteringar
kommer till stånd i Uddevalla genom utbyggnader vid Fröland. Investeringar
i detta skulle, utöver arbetstillfällen nu, också ge gynnsamma effekter i
framtiden för Uddevallas hamnverksamhet.
Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs
att riksdagen vid behandling av propositionen 1978/79:49, i
enlighet med vad som anförs i motionen uttalar sig beträffande
1. varvsnäringens struktur och planeringsperiodens längd,
2. effekten för Uddevallavarvet vid Skandiaverkens övergång till
Mot. 1978/79:132
16
andra produkter i större utsträckning,
3. tolkningen av vad som avses med varvsregion och stödberättigade
byggnadsinvesteringar,
4. arbetsmarknadspolitiska insatser i Uddevallaregionen,
5. översyn av statens organisation för varvsföretagen.
Stockholm den 24 november 1978
KJELL A. MATTSSON (c)
RUNE JOHNSSON (c) MÄRTA FREDRIKSON (c)
i Mölndal
GOT AB 58876 Stockholm 1978