UbU 1978/79:45

Utbildningsutskottets betänkande
1978/79:45

med anledning av propositionen 1978/79:180 om läroplan
för grundskolan jämte motioner

I betänkandet behandlas förslag som regeringen (utbildningsdepartementet)
efter föredragning av statsrådet Rodhe förelagt riksdagen i propositionen
1978/79: 180 om läroplan för grundskolan jämte med anledning
av propositionen väckta motioner. Vidare behandlas ett antal motionsyrkanden
från den allmänna motionstiden.

1 Propositionen

1.1 Propositionens hemställan

Regeringen föreslår riksdagen att

1. antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i skollagen (1962:319),

2. godkänna att läroplanen för grundskolan får i sina huvuddrag den
utformning och det innehåll som förordats i propositionen,

3. godkänna att den nya läroplanen införs läsåret 1982/83 med början
i samtliga årskurser,

4. godkänna vad som i propositionen förordats om hemuppgifter för
elever i grundskolan,

5. godkänna vad som i propositionen förordats om läromedel i grundskolan,

6. godkänna vad som i propositionen förordats om betyg i grundskolan,

7. godkänna vad som i propositionen föreslagits om vissa slutbetyg,

8. godkänna vad som i övrigt i propositionen förordats om bedömning
av elever i grundskolan,

9. godkänna vad som i propositionen förordats om ändrade riktlinjer
för behörighet till intagning på vissa linjer i gymnasieskolan,

10. godkänna vad som i propositionen förordats om intagning av elever
i gymnasieskolan och om intagningsnämndens sammansättning,

11. godkänna vad som i propositionen förordats om skolstyrelsernas
övergripande uppföljningsansvar för ungdomar som inte har fyllt 18 år,

12. godkänna de grunder för statsbidrag till grundskolan som förordats
i propositionen,

13. bemyndiga regeringen att i övrigt vidta de övergångsåtgärder som
behövs i anledning av införandet av läroplanen,

14. godkänna vad som i propositionen förordats om lokal genomföranderesurs,
utvärdering samt om verksamheten i övrigt i grundskolan.

1 Riksdagen 1978/79.14 sami. Nr 45

UbU 1978/79: 45

1.2 Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag som berör grundskolans läroplan,
sambandet mellan grundskola och gymnasieskola och betygsättningen i
grundskolan. Utgångspunkt för förslagen är skolöverstyrelsens (Sö:s) i
april 1978 överlämnade Förslag till förändring av grundskolans läroplan
och 1973 års betygsutrednings betänkande (SOU 1977: 9) Betygen i
skolan.

Gymnasieskolans språkprogram och intagningsbestämmelser är så utformade
att elevernas val i grundskolans årskurs 6 av alternativkurser i
engelska och matematik och av tillvalsämnen i realiteten blir avgörande
för deras senare möjligheter att välja främst treåriga linjer i gymnasieskolan.
I propositionen föreslås att sambandet mellan grundskola och gymnasieskola
skall utformas så, att olika val i grundskolan skall ge alla samma
möjlighet att välja studievägar i fortsatt utbildning. Därigenom upphör
tillvalsämnen och alternativkurser att skikta eleverna på olika studievägar.

I propositionen betonas att jämlikheten i skolan måste innebära en rätt
till goda kunskaper och färdigheter. Stor vikt läggs vid att varje skola
söker ge alla elever goda färdigheter i att tala, läsa, skriva och räkna.
Diagnostiskt material skall ställas till skolornas förfogande för att vara en
hjälp vid fördelningen av insatser och stöd till olika elever, ökade resurser
för att möjliggöra arbete i delad klass i basfärdighetsämnen föreslås tillföras
skolan.

ökad mångsidighet i innehåll och arbetssätt ses som en tillgång för att
få fler elever att uppleva skolan positivt och grundlägga intresse för fortsatt
utbildning. Ett fritt studieval betonas. På alla stadier skall eleverna ges
tid för intressevalda fördjupningsstudier inom de obligatoriska ämnenas
ram. På högstadiet föreslås dessa studier, som benämns temastudier, uppta
en tid av tolv veckotimmar som riktvärde.

På högstadiet ingår dessutom ett tillvalsblock om elva veckotimmar i
det fria studievalet. I tillvalsblocket skall vid alla skolor erbjudas treåriga
kurser i tyska och franska (B-språk).

Stor vikt läggs också vid decentralisering. Skolstyrelsen föreslås därför
få besluta om vilka kurser som skall förekomma i tillvalsblocket utöver
kurser i B-språk. Sådana kurser kan bl. a. vara kurser i hemspråk eller
kurser som innehåller moment från mer än ett av de obligatoriska ämnena.
SÖ föreslås få i uppdrag att som service till skolorna utarbeta kursplaner
för tillvalskurserna, men också länsskolnämnd, skolstyrelse och rektor
kan utarbeta sådana kursplaner. Kursernas längd föreslås kunna variera
från en termin till tre år. Kurserna får ej utgöra parallellkurser eller
överkurser till de obligatoriska ämnena. En viss resursökning, relativt sett
större vid små högstadieskolor, föreslås för att fler elevintressen än nu
skall kunna tillgodoses.

Utöver temastudier och tillvalsämnen finns på högstadiet tid för icke

UbU 1978/79: 45

timplanebundna verksamheter, i propositionen benämnda fria aktiviteter.
Tillsammans kommer temastudier, tillvalsämnen och fria aktiviteter att
svara för omkring 30 % av studietiden på högstadiet.

Fria aktiviteter föreslås också införas på mellanstadiet genom att den
timplanebundna tiden minskas med tre veckotimmar. Dessutom föreslås
att hemkunskapsmoment om minst en veckotimme införs på lågstadiet
och att tekniska moment skall ingå i orienteringsämnena också på lågoch
mellanstadierna.

På högstadiet föreslås teknik bli obligatoriskt för alla med två veckotimmar
inom ramen för orienteringsämnena. Tiden för dessa utökas.
Barnkunskap föreslås också införas som särskilt ämne med utökad tid till
en veckotimme. Musikundervisning föreslås ske i delad klass under två
veckotimmar i stället för som nu i helklass under tre veckotimmar.

Alternativkurserna i matematik och engelska föreslås vara kvar. Genom
försöksverksamhet skall fördelar och nackdelar med andra grupperingar
utprövas. I B-språk föreslås alternativkursema avskaffas fr. o. m. 1985/86.
Ändringar i läromedel och behovet av ett metodiskt utvecklingsarbete
motiverar en femårig övergångstid fr. o. m. 1980.

I propositionen konstateras en stor samstämmighet i remissinstansernas
synpunkter på arbetssätten i skolan. Så långt möjligt bör ett undersökande
och experimentellt arbetssätt eftersträvas. Teori och praktik, förklaring
och tillämpning bör varvas. Sambandet mellan skola och arbetsliv bör
successivt byggas ut så att den nu påbörjade försöksverksamheten med
praktisk arbetslivsorientering under 6—10 veckor läsåret 1982/83 omfattar
alla kommuner. Ett ställningstagande beträffande arbetslivsorienteringens
framtida omfattning bör göras senast den 1 juli 1982. Skolans
ansvar för ungdomar mellan 16 och 18 år, den s. k. ungdomsgarantin,
föreslås utökad.

Betygsättning i grundskolan inskränks enligt propositionen till årskurserna
8 och 9. Betygen skall ges i en femgradig skala, där medelbetyget
är tre. Övriga betyg skall ges med hänsyn till elevernas prestationer. Någon
given proportion för de olika betygsgradema skall inte finnas. Betyg
som grund för urval till fortsatt utbildning skall kompletteras med arbetslivserfarenhet,
förutbildning, rangordning av val, upprepad ansökan samt
könstillhörighet. Försöksverksamhet med betygsfri intagning till gymnasieskolan
skall inledas. Frågan om betyg i gymnasieskolan skall utredas av
gymnasieutredningen (U 1976: 10).

Läroplanens utformning föreslås bli en annan än för närvarande. Till
en kortfattad allmän del som innehåller mål och riktlinjer, timplaner och
kursplaner knyts ett kommentarmaterial som beskriver alternativa sätt att
arbeta. Inom varje rektorsområde skall utformas en arbetsplan som blir
ett uttryck för den enskilda skolans ambitioner. Under genomförandeperioden
tillförs rektorsområdena en särskild resurs för planering.

Läroplanen föreslås genomföras läsåret 1982/83.

UbU 1978/79: 45

2 Motionerna

2.1 Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1978/79

1978/79: 266 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari, såvitt nu är i
fråga, yrkas att riksdagen

1. beslutar om en förändrad läroplan i enlighet med vad som anförts
i motionen, innebärande bl. a.

a. att tio veckors pryo införs i grundskolan i enlighet med vad som anförts
i motionen,

b. att arbetsformerna i skolan får en mera praktisk inriktning, exempelvis
genom projektstudier, och att eleverna får delta i det praktiska
arbetet i skolan,

c. att hemkunskap införs från lågstadiet, teknik från mellanstadiet och
maskinskrivning på högstadiet,

d. att ”vardagskunskap” införs i enlighet med vad som anförts i motionen,

e. att baskunskapernas ställning stärks,

f. att ämnena svenska och matematik får behålla minst oförändrad
lektionstid,

g. att ett blockämne, ”fritt skapande”, införs, som omfattar de nuvarande
ämnena musik, teckning/bild och slöjd,

h. att den naturvetenskapliga undervisningen ges en mera praktisk och
laborativ inriktning och att ekologi tas upp i undervisningen,

i. att den särskilda resurs som i dag finns inom ramen för alternativkurserna
i engelska, matematik och B-språk behålls i enlighet med vad
som anförts i motionen,

k. att tillvalssystemet utformas i enlighet med vad som anförts i motionen,

1. att den timplanebundna undervisningstiden på lågstadiet blir 49 vtr,
på mellanstadiet 66 vtr och på högstadiet 66 vtr (60-minuterstimmar)
(yrkandet 1),

2. beslutar att som sin mening uttala att detaljregleringen när det
gäller inflytande för elever och personal avskaffas (yrkandet 5),

1978/79:272 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
uttalar att betygen bör avskaffas på alla nivåer i skolsystemet,

1978/79: 370 av Tore Nilsson m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en läroplan för skolan i vilken Bibeln tas med som
läromedel,

1978/79: 522 av Margot Håkansson (fp) och Elver Jonsson (fp) vari
— med hänvisning till vad som anförts i den till socialutskottet remitterade
motionen 1978/79:430 — yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande en planlagd

UbU 1978/79: 45

ökad information och undervisning i hälso- och friskvårdsfrågor inom
skolväsendet,

1978/79: 524 av Rolf Rämgård m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som anförts
i motionen om inriktningen av ämnet gymnastik och idrott i skolan
(yrkandet 2),

1978/79: 567 av Ingrid Diesen m. fl. (m) vari — med hänvisning till
vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1978/79:
566 — såvitt nu är i fråga yrkas att riksdagen uttalar att dans på sikt införs
som ett alternativ till gymnastik i grundskolan (yrkandet 1),

1978/79:632 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
uttalar sig för en ny demokratisk inriktning av grundskola och gymnasium
i enlighet med det fempunktsprogram som anförs i motionen,

1978/79: 736 av Sven Mellqvist m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i den till trafikutskottet
remitterade motionen 1978/79: 645 anförts om trafikundervisningen
i skolorna,

1978/79: 794 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari — med hänvisning till
vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1978/79:
792 — såvitt nu är fråga yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer
om förslag som innebär att arbetsmiljöutbildningen inom grund- och gymnasieskolorna
minst fyller läroplanens krav (yrkandet 1),

1978/79: 924 av Karin Nordlander (vpk) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ökad
offentlighet av skolans undervisning,

1978/79: 937 av Maj Britt Theorin m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att facklig kunskap bör föras
in i undervisningsplanen såväl i grund- och gymnasieskolan som i den
yrkesinriktade undervisningen som schemalagt ämne,

1978/79: 938 av Maj Britt Theorin m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna sin syn på skolans kulturpolitiska
ansvar för en utbildning för fred, fredshandlingar och konfliktlösningar,

2. av regeringen begär åtgärder så att i läroplanen motionens krav om
fredsfostran kan bli tillgodosedda,

1978/79: 939 av Maj Britt Theorin m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas att riksdagen uttalar sig för

1. att skolans målsättning vidgas så att all undervisning utgår från
att eleverna skall förberedas för rollen som löntagare och stimuleras till
fackligt och politiskt engagemang (yrkandet 1),

UbU 1978/79: 45

2. att skolan förändras så att övning i medbestämmande i en demokratiserad
skola blir ett dagligt inslag i undervisningen, liksom kritiskt tänkande
och att problemorienterad metodik används i alla skolformer
(yrkandet 2),

3. att den pågående reformeringen av grundskolan och gymnasieskolan
får som mål att betygen avskaffas, då de är oförenliga med förnyelsen
av arbetslivet (yrkandet 4),

1978/79: 1325 av Elis Andersson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att försöksverksamhet kommer till stånd så att underlag
vinns för senare införande av undervisning i teckenspråket för alla elever
på mellanstadiet i syfte att häva isoleringen för de döva,

1978/79: 1337 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari — med hänvisning
till vad som anförts i avsnittet En skola för livet i den till finansutskottet
remitterade motionen 1978/79: 1108 — såvitt nu är i fråga yrkas att
riksdagen

1. anhåller att regeringen för riksdagen framlägger ett åtgärdsprogram
för en kvalitativ upprustning i grundskolan i enlighet med vad som anförts
i motionen 1978/79: 1108 (yrkandet 1),

2. uttalar att åtgärder vidtas för att garantera elevernas skyldighet att
närvara vid undervisningen (yrkandet 2),

1978/79: 1339 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari — med hänvisning till
vad som anförts i avsnittet Datorerna i samhället i den till finansutskottet
remitterade motionen 1978/79: 1108 — yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om förstärkt undervisning i skolan om datorer och
datasystem,

1978/79: 1359 av Sven Johansson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär utredning om möjligheterna att, i enlighet med vad
som anförts i motionen, ge eleverna i det allmänna skolväsendet tillgång
till andlig vård och vägledning inom skolans ram,

1978/79: 1379 av Birgitta Rydle (m) och Hans Nyhage (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av lagar och andra
regler som berör skolans verksamhet och att i samband därmed nya och
tydligare anvisningar utfärdas i vilka skolstyrelsens, skolledningens och
lärarpersonalens ansvar understryks i enlighet med motionens syften,

1978/79: 1381 av Catarina Rönnung (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller

1. att arbetsmiljön mer ingående studeras både praktiskt och teoretiskt
inom ämnena samhällskunskap och arbetslivsorientering,

2. att människor med specialkompetens och yrkeserfarenhet av arbetsmiljöfrågor
skall medverka i undervisningen,

UbU 1978/79: 45

1978/79: 1389 av Sven Eric Åkerfeldt (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening uttala att läroplanen för grundskolan inom
ämnet samhällskunskap skall ha ett huvudmoment om totalförsvaret, vari
ingår information om värnpliktsutbildningens former och syfte,

1978/79: 1393 av Lena Öhrsvik m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär tilläggsdirektiv till utredningen Kooperationen och dess
roll i samhället med syfte att granska hur ekonomiska föreningar behandlas
i läromedel samt i övrigt vad som i motionen anförts om partsmaterial
och dess användning,

1978/79: 1889 av Lennart Bladh m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller att möjligheten att öka insatserna inom i motionen
berörda områden undersöks,

1978/79: 1905 av Sven Johansson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller om åtgärder för att skolans läroplan och läromedel
skall innehålla synpunkter på ett normsystem enligt de riktlinjer
som angivits i motionen.

2.2 Motioner väckta med anledning av propositionen 1978/79:180

1978/79:2535 av Lennart Bladh m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär

1. att vidareutbildning av lärare i teknik i kombination med trä- och
metallslöjd skall anordnas,

2. att utbildningstiden i teknik skall utgöra 40 poäng,

3. att utbildningen skall leda till att nuvarande lärare i trä- och metallslöjd
kan erhålla tjänst som ämneslärare i kombinationen slöjd och teknik,

1978/79:2596 av Claes Elmstedt m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar

1. att de naturvetenskapliga ämnenas ställning i grundskolan stärks, i
enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att de extra resurser som behövs för att möjliggöra hemkunskapsundervisning
i mindre grupper tillförs förstärkningsresursens undervisningsbundna
del, i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att förslaget om specialdestinerade höjningar av basresursen och
förstärkningsresursen avslås och höjningarna i stället sker med schablonbelopp,
i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att förslaget om könstillhörighet som urvalskriterium avslås,

5. att intagning till gymnasieskolan sker på grundval av höstterminsbetyget
i årskurs nio, i enlighet med vad som anförts i motionen,

1978/79: 2597 av Åke Gillström (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att läroplanens avsnitt Hjälp

UbU 1978/79: 45

till elever med svårigheter utvecklas i enlighet med vad i motionen framhållits,

2. att riksdagen hos regeringen begär sådana åtgärder att kommunerna
stimuleras att använda en större del av förstärkningsresursen till förmån
för elever med svårigheter,

3. att huvudmomentens fördelning på stadier slopas,

1978/79: 2598 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari
yrkas att riksdagen uttalar sig för

1. att lokalbehovet i våra skolor i fortsättningen granskas av lärarlag,
speciallärare och rektor och att brister av nämnda slag rapporteras till
såväl skolstyrelse som skolöverstyrelse,

2. att läromedlen — speciellt för elever med inlärningssvårigheter —
bekostas av staten,

3. att förstärkningsresursen graderas så att elever med stora inlärningssvårigheter
lämnas förtur,

4. att elever med särskilda behov är i sin fulla rätt att bilda grupp
men att samarbetet med den vanliga klassen bibehålls,

5. att olikheter mellan elever i inlärningssituationen behandlas på ett
naturligt sätt och bidrar till förståelsen mellan eleverna,

1978/79: 2599 av Tore Nilsson m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen vid
behandling av propositionen 1978/79: 180 som sin mening ger regeringen
till känna

1. att i skolans läroplan religionskunskap skall vara självständigt ämne,

2. att ramtid, mål och huvudmoment för ämnet för skolans stadier
skall preciseras generellt,

1978/79: 2600 av Hans Nyhage m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar uttala

1. att ämnet hemkunskap införs på mellanstadiet med en veckotimme,

2. att den läroplansbundna undervisningstiden därmed skall öka med
en veckotimme,

3. att tiden för fria aktiviteter samtidigt skall minskas med en veckotimme,

1978/79:2601 av Hans Nyhage m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna

1. att för ämnet religionskunskap, liksom för övriga orienteringsämnen,
fastställs särskilda mål och huvudmoment utöver övergripande mål och
huvudmoment för hela ämnesblocket,

2. att frivillig undervisning i bibelkunskap bör erbjudas eleverna på
samtliga stadier inom ramen för den timplanebundna undervisningstiden
i enlighet med vad som anförts i motionen,

1978/79: 2602 av Allan Åkerlind (m) och Tore Nilsson (m) vari
yrkas att riksdagen

UbU 1978/79: 45

1. beslutar att även för de enskilda orienteringsämnena skall, såsom i
nu gällande läroplan, gälla särskilda mål och huvudmoment,

2. uttalar att för religionskunskap skall i huvudsak gälla samma mål
och huvudmoment som i den nu gällande läroplanen,

3. uttalar att den gemensamma ramtid, som enligt propositionen skall
gälla för orienteringsämnena tillsammans eller i sektorer per stadium,
fördelas som rikttider på de enskilda ämnena på liknande sätt som i nu
gällande läroplan med beaktande av vad som i propositionen anförs om
de nytillkomna orienteringsämnena och om att religionskunskapen bör
erhålla motsvarande utrymme som nu,

1978/79: 2606 av Olof Palme m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen

1. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om tillkallande av cn delegation för uppföljning av SIAreformen,

2. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om insatser för elever med särskilda behov,

3. beslutar avveckla alternativkurserna i enlighet med vad som anförts
i motionen,

4. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om baskunskaper och basfärdigheter,

5. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om skolans arbetssätt,

6. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande

a. undervisningens internationalisering,

b. undervisning om hushållning med resurser,

c. samhällsorienteringen,

d. undervisningen i naturvetenskap och teknik,

e. träning av vardagskunskaper,

f. kulturfrågornas anknytning till skolarbetet,

g. samspelet skola—fritid,

h. kontakterna hem—skola och hemuppgifter,

7. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om anpassad studiegång,

8. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om fria studier,

9. beslutar godkänna att timplanen för grundskolan får den utformning
som angivits i motionen,

10. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om arbetslivsorientering och studie- och yrkesorienteringen
i skolan,

11. beslutar godkänna vad som i motionen anförts om att arbetet skall
inriktas på att avveckla betygen i grundskolan,

UbU 1978/79: 45

12. beslutar att betyg inte skall ges i de fria studierna,

13. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om asteriskbetyg och fri kvot,

14. beslutar att intagningsnämnden skall ha den sammansättning som
angivits i motionen,

15. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om försöksverksamhet med färre betygstillfällen i gymnasieskolan,

16. beträffande musikundervisningen beslutar att som sin mening ge
regeringen till känna vad som anförts i motionen,

17. beslutar godkänna de grunder för statsbidrag till grundskolan som
angivits i motionen,

18. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om skolstyrelsens och skolledningens roll i förnyelsearbetet
av skolan m. m.,

19. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om fortbildningsverksamheten,

20. med ändring av sitt tidigare beslut (UbU 1978/79: 28, rskr 1978/
79: 246) för budgetåret 1979/80 beslutar anvisa ytterligare 95 000 000 kr.
till Bidrag till driften av grundskolor m. m. (C 11. utbildningsdepartementet)
att fördelas i enlighet med vad som anförts i motionen,

1978/79: 2607 av Lars Schött (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att tiden för idrott på grundskolans lågstadium ökas med 1,5 veckotimmar
och att tiden för orienteringsämnen minskas med motsvarande timantal,

1978/79:2631 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen

1. uttalar att med basfärdigheter skall avses förmåga att tala, läsa,
skriva och räkna,

2. uttalar att skolans system med tillval och alternativkurser skall ge
eleverna rätt att fördjupa och bredda sina kunskaper,

3. beslutar att grundskolans undervisning i naturvetenskapliga ämnen
skall inriktas på att ge grundläggande insikter i dessa ämnen,

4. beslutar avvisa regeringens förslag till ändrade tillträdeskrav till de
tre- och fyraåriga linjerna i gymnasieskolan,

5. med avslag på regeringens förslag beslutar bibehålla alternativkurserna
i B-språk,

6. uttalar att skolan skall spela en aktiv roll för att ge eleverna råd
och vägledning vid tillval och val av kurser,

7. beslutar att hos regeringen begära förslag till åtgärder i syfte att
skapa möjligheter att samordna sådana moment i undervisningen som
berör praktiska färdigheter nödvändiga i vardagslivet, t. ex. kunskaper
om barn-, familje- och konsumentfrågor, i enlighet med vad som i motionen
anförs,

8. beslutar att hos regeringen begära att syftet med studie- och yrkes -

UbU 1978/79: 45

orientering (syo) och praktisk yrkesorientering (pryo) klarare definieras
i enlighet med vad som i motionen anförs,

9. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att läroplanen
bör utformas så att syftet med skolarbetet i olika ämnen klargörs
för eleverna och att studiegången genom grundskolan bildar en rationell
och konsekvent helhet,

10. beslutar att i timplanen för högstadiet samhällsorienterande ämnen
skall ges 17 veckotimmar och tillval 10 veckotimmar,

11. beslutar att läroplaner skall granskas av Svenska språknämnden
innan de fastställs,

12. beslutar att skolor successivt får börja arbeta efter den nya läroplanen
samt att denna skall vara genomförd senast två år efter riksdagens
beslut,

13. uttalar att betyg är nödvändiga som instrument för information,
motivation och urval samt att de bör ges på alla stadier i skolan,

14. uttalar att den föreslagna förändringen av nuvarande betygssystem
skall ses som en övergång till ett system med kursrelaterade betyg,

15. hos regeringen begär att kvartssamtalens syfte preciseras i enlighet
med vad som i motionen anförs,

16. uttalar att elever skall ha rätt att genom kompletterande studier
förbättra sina betyg,

17. beslutar att avvisa förslaget om könstillhörighet som merit vid
urval,

1978/79: 2632 av Ulla Ekelund (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att läroplanen i vad avser ämnet religionskunskap utformas
med mål och huvudmoment på likartat sätt som i 1969 års läroplan för
grundskolan (Lgr 69),

1978/79: 2633 av Christina Rogestam (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
om fortbildningsinsatser även i ämnet religionskunskap,

1978/79: 2634 av Rolf Rämgård m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen

1. beslutar utöka timantalet i ämnet gymnastik och idrott i första hand
för lågstadiet, i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i
motionen om inriktningen av ämnet gymnastik och idrott i skolan,

1978/79: 2635 av Evert Svensson (s) och Bertil Zachrisson (s) vari
yrkas att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1978/79: 180 hemställer
att regeringen vid den vidare handläggningen av läroplan för grundskolan
m. m. beaktar följande punkter:

1. att religionsämnet ges en rättmätig del av den tilldelade tiden och
ett innehåll som angetts i motionen,

UbU 1978/79: 45

2. att betygen bör avskaffas även i årskurserna 8 och 9 samt att diagnostiska
prov för basfärdigheter i svenska och matematik bör utarbetas,

3. att alternativkurser bör avskaffas så fort som läromedlen hunnit bli
anpassade,

4. att distriktsnämnder bör införas inom skolstyrelserna för att nå ett
större lokalt ansvar inom resp. område,

5. att kontakten mellan skolan och hemmen byggs ut och att skolan
får huvudansvaret för att kontakten upprätthålls,

1978/79: 2636 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen

1. uttalar

a. att undervisningstiden för varje ämne i läroplanen bör anges per
årskurs,

b. att timplanen bör knytas till årskurser och ej till stadier,

c. att den s. k. anpassade studiegången omedelbart bör avskaffas,

d. att grundskolan helt sekulariseras och att därför ämnet religionskunskap
avskaffas som särskilt ämne,

e. att alternativkurser i matematik och språk på grundskolans högstadium
avskaffas,

f. att de för alla gemensamma kurserna på högstadiet utbyggs,

g. att momenten ”skola—arbetsliv” införs i kursplanen som huvudmoment
inom de olika ämnena på alla stadier,

h. att undervisningen för invandrarbarn förändras i enlighet med vad
som anförs i motionen,

i. att överläggningar rörande läroplanen upptas med invandrarnas organisationer,

j. att hemuppgifter ej bör förekomma inom grundskolan,

2. beslutar uttala

a. att hela frågan om kursplanerna görs till föremål för en direkt parlamentarisk
beredning i enlighet med vad som anförs i motionen,

b. att riksdagen skall ta ställning till det slutliga läroplansförslaget,

3. beslutar uttala att betygen helt skall avskaffas inom grundskolan,

4. uttalar sig för en ökning av lärartätheten inom samtliga ämnen
samt att delningstalet bör fastställas till 25 för grundskolans samtliga
stadier,

5. hos regeringen begär förslag om lagstadgad skyldighet för företag
och organisationer att ställa praktikplatser till förfogande,

6. hos regeringen hemställer om att en särskild utredning tillsätts rörande
centralt och lokalt ansvar för läroplansuppföljningen och utvärdering
av skolans verksamhet,

7. med instämmande i vad som i övrigt anförs i motionen uttalar att
denna bör ligga till grund för det fortsatta läroplansarbetet.

UbU 1978/79: 45

3 Utskottet

I propositionen 1978/79: 180 om läroplan för grundskolan m. m. föreslås
dels förändringar i nu gällande läroplan, dels vissa ändringar i
nuvarande system för betygsättning i grundskolan. Propositionen behandlar
dessutom vissa frågor som rör sambandet mellan grundskola
och gymnasieskola, intagning till gymnasieskolan, den s. k. ungdomsgarantin
och vissa frågor som rör slutbetyg från kommunal vuxenutbildning.

Med anledning av propositionen har väckts 16 motioner. I detta betänkande
behandlar utskottet också flera motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden.

Propositionen utgår från skolöverstyrelsens (SÖ:s) förslag till förändring
av grundskolans läroplan (lämnat till regeringen i april 1978) och
från de förslag i 1973 års betygsberednings betänkande (SOU 1977: 9)
Betygen i skolan som avser betyg i grundskolan och intagning till gymnasieskolan.
Dessutom behandlas SÖ:s skrivelse den 10 november 1977
till regeringen. I skrivelsen föreslår SÖ bl. a. att bestämmelser förs in i
skollagen (1962: 319) om att skolstyrelserna och utbildningsnämnderna
skall verka för jämställdhet mellan kvinnor och män.

Utskottet följer i fortsättningen i huvudsak den disposition som återfinns
i föredragande statsrådets anförande (s. 8—124) i propositionen.

3.1 Övergripande synpunkter m. m.

I propositionen betonas att läroplansförslaget är en del i den reformverksamhet
som inleddes med besluten om skolans inre arbete m. m.
(prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 347). De hittillsvarande
besluten har berört främst hjälpen till elever med svårigheter,
kontakterna mellan skola och närsamhälle och ett ökat lokalt ansvar för
skolan. Väsentliga delar av vad som med nuvarande definition omfattas
av läroplanen har således enligt propositionen nyligen behandlats av
riksdagen.

Inledningsvis berör föredragande statsrådet några allmänna aspekter
på skolans utveckling. De frågor som behandlas rör sambandet mellan
grundskola och gymnasieskola, jämlikheten som en rätt till goda kunskaper
och färdigheter, det fria studievalet, decentralisering av ansvar
och befogenheter, skolan — ett kulturellt centrum, ökad jämställdhet
mellan pojkar och flickor, skolans internationalisering, samverkan mellan
skolan och samhället i övrigt, hjälp till elever med svårigheter och
slutligen elevernas aktiva medverkan.

I flera olika motioner berörs dessa allmänt övergripande synpunkter.
Utskottet behandlar i detta avsnitt också några andra frågor som har

UbU 1978/79: 45

samma övergripande karaktär och som aktualiserats i olika motioner,
nämligen normfrågor i skolan, fredsfostran och hushållning med resurser.

Först vill emellertid utskottet ta upp frågan om behörighet till intagning
på vissa linjer i gymnasieskolan. Beträffande sambandet mellan
grundskola och gymnasieskola gäller i dag att eleverna i årskurs 6 i
grundskolan väljer dels tillvalsämne, dels altemativkurser i engelska och
matematik på högstadiet. Särskild kurs i engelska utgör inträdeskrav till
tre- och fyraåriga gymnasieskollinjer och till vissa specialkurser. Särskild
kurs i matematik fordras för tillträde till tvåårig teknisk linje, treoch
fyraårig teknisk linje och treårig naturvetenskaplig linje och vissa
specialkurser. I propositionen påpekas att valet av språk som tillvalsämne
i hög grad underlättar senare val av treåriga linjer i gymnasieskolan.

Föredraganden föreslår därför att ett nytt språkprogram utformas för
dessa linjer.

Utskottet ansluter sig till förslaget om att ett nytt språkprogram bör
utformas. Detta bör underställas riksdagen för godkännande.

Det nuvarande sambandet mellan vissa val i grundskolan och vissa
linjer i gymnasieskolan accepteras inte i propositionen. Inträdeskraven
till treåriga linjer måste enligt föredragande statsrådet ändras så att valet
av olika kursalternativ inte styr elevernas senare möjligheter att välja
linjer på gymnasieskolan.

I motionen 1978/79: 2631 (yrkandet 4) begärs att riksdagen beslutar
avvisa regeringens förslag till ändrade tillträdeskrav till de tre- och
fyraåriga linjerna i gymnasieskolan. Förslaget kan enligt motionärernas
mening leda till studiemisslyckanden för enskilda elever, sänkt utbildningskvalitet
och taktiska val.

Valet av alternativkurser har enligt propositionen visat sig vara beroende
av sociala och könsmässiga faktorer. Av den redogörelse för
verksamhetsåret 1977/78, som SÖ:s pedagogiska nämnd lämnat i juni
1978 och som bl. a. behandlar olika val på högstadiet, framgår mycket
starka samband mellan olika val och olika bakgrund.

Social bakgrund kommer enligt propositionen troligen även i fortsättningen
att påverka elevernas val av ämnen, kurser och aktiviteter i
grundskolan och på fritiden. Däremot bör enligt föredragandens mening
de i propositionen föreslagna ändringarna av intagningsbestämmelser
till gymnasieskolan leda till att verkningarna av valen i årskurs
6 avlägsnas. De val som påverkar framtida yrkes- och studiemöjligheter
uppskjuts genom förslaget till årskurs 9, dvs. ytterligare tre år,
under vilka eleverna får fortsatt tillgång till skolans studie- och yrkesvägledning.

Nuvarande intagningsbestämmelser till högskolan innehåller i vissa
fall kvalitetskrav, t. ex. kravet på minst betyget 3 i det ämne som skall

UbU 1978/79: 45

studeras. Kraven på särskilda kurser till vissa gymnasielinjer innebär
däremot inga sådana kvalitetskrav. Lägsta betyg (betyget 1) är tillräckligt,
såvida det avgivits i särskild kurs. Höga betyg i allmän kurs, exempelvis
5 eller 4, ger däremot inte behörighet trots att gemensamma prov
i de båda kurserna visar på stor samstämmighet mellan prestationskurvorna
för elever i de båda kurserna.

Det måste enligt utskottets bedömning anses vara osannolikt att elever
med stora svårigheter och låga betyg i exempelvis matematik i allmän
kurs väljer naturvetenskaplig eller teknisk linje. Det är lika osannolikt
att elever med betydande språksvårigheter väljer linjer med treåriga
språkkurser. Skolan skall genom studie- och yrkesrådgivning ge eleverna
en så allsidig bild som möjligt av studierna på olika gymnasieskollinjer
så att inte elever genom felval råkar ut för studiemisslyckanden.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner
i propositionen förordade ändrade riktlinjer för behörighet till
intagning i gymnasieskolan och avslår motionen 1978/79: 2631 yrkandet

4. Utskottet vill samtidigt erinra om vad föredraganden anfört om översyn
dels av matematikkursen i årskurs 1 i gymnasieskolan, dels av läroplansanvisningarna
i grundskolan. Ytterligare stödåtgärder kan enligt
propositionen bli aktuella under vårterminen i årskurs 9.

I gymnasieskolan finns möjligheter till stödundervisning. Sådan undervisning
skall enligt nu gällande anvisningar i första hand ges till bl. a.
elever som läst allmän kurs i något ämne. Utskottet vill inte utesluta att
de ändrade intagningsbestämmelserna kan komma att ställa ökade krav
på stödundervisning och utgår ifrån att utvecklingen följs noggrant av
berörda myndigheter.

Vad därefter beträffar allmänt övergripande synpunkter på läroplanen
tar utskottet upp olika frågor som behandlats i propositionen och motioner,
nämligen internationella förbindelser, fredsfostran och konfliktlösning,
hushållning med resurser, skolans fostrande roll, kulturfrågor,
skola—fritid, kontakterna mellan hem och skola och specialpedagogiska
insatser i skolan. Utskottet vill betona sambandet mellan vad som tas
upp i det följande och vad som tidigare utförligt behandlades i samband
med SIA-besluten.

I propositionen framhålls att internationella förbindelser spelar en allt
större roll. Det är nödvändigt att de enskilda medborgarna lär sig inse
vikten av internationella kontakter och internationellt samarbete. Samhällsorienterande
ämnen och religionskunskap, naturorienterande ämnen,
bild och musik spelar liksom litteraturläsning stor roll. Invandrarelever
och deras föräldrar kan vara en stor tillgång för att förmedla
andra länders kultur.

I motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 6 a) berörs undervisningens
internationalisering och en aktiv fredsfost -

UbU 1978/79: 45

rån i skolan. Enligt motionärernas mening är det nödvändigt att
skolan medvetet tränar eleverna så att de känner solidaritet med andra
länder, folkslag och kulturer. Det är också skolans uppgift att träna eleverna
att förstå och känna samhörighet med minoritetsgrupper inom
vårt eget land. Skolan måste göra aktiva insatser för att eleverna skall
förstå utvecklingsländernas problem och vårt beroende av dessa.

För all undervisning gäller, vilket utskottet funnit sig böra särskilt
stryka under, att den skall söka vara så levande som möjligt och syfta
till att utveckla elevernas hela personlighet. Den leder därigenom till
engagemang och intresse och till att elever helt naturligt kan känna solidaritet
med olika länder, folkslag och kulturer. Som ett huvudområde
inom kursplanerna ingår enligt föredragande statsrådet internationella
frågor (s. 69). Utvecklingsländernas problem kommer då självklart att
ägnas stor uppmärksamhet i de kursplaneförslag SÖ ges i uppdrag att
utarbeta.

I motionen 1978/79: 938, vilken väcktes under allmänna motionstiden,
behandlas skolans kulturpolitiska ansvar för en utbildning för fred,
fredshandlingar och konfliktlösningar. I den läroplan som nu gäller
framställs samhället som konfliktlöst och harmoniskt. I stället är det
viktigt att barn blir medvetna om vilka villkor som gäller och får klart
för sig sambandet mellan aggression, våld och krig och mellan mänskliga
och nationella konflikter.

I propositionen betonas problemorientering som en viktig riktlinje för
skolans arbete. Beträffande målen för skolan framhåller föredraganden
(s. 28) att det är skolans uppgift att göra eleverna medvetna om problem:
”Målkollisioner bör inte döljas bakom harmoniserande formuleringar
utan lyftas fram till diskussion och ställningstagande.” I propositionen
hänvisas också till den debattskrift, Skolan skall fostra, som är
avsedd att ligga till grund för en bred diskussion mellan alla som har anknytning
till skolan. Utöver de huvudområden för kursplanernas innehåll,
som SÖ föreslagit och till vilka föredraganden ansluter sig, framhålls
i propositionen att också livsåskådningsfrågor, frågor om lag och
rätt, om totalförsvar och fredsfostran och konfliktlösning ingår som viktiga
delar i skolans undervisning.

Utskottet anser att konfliktlösning, fredsfostran och totalförsvar i vissa
fall kan bilda en naturlig enhet då det gäller att för elever belysa
samband mellan och konsekvenser av olika handlingar. Men frågor om
konflikter och konfliktlösning utgör ett naturligt inslag i många sammanhang
i skolans undervisning, exempelvis inom historia, biologi och
vid behandling av livsåskådningsfrågor och lag och rätt. Utskottet vill
betona betydelsen av att frågor om konflikter, deras orsaker och lösningar,
lyfts fram i samtal och diskussioner i många sammanhang. Skolan
skall aktivt påverka eleverna till ställningstagande i dessa frågor.

UbU 1978/79: 45

Utskottet har erfarit att arbetsgruppen kring normbildning och normöverföring
i skolan avser att återkomma med ytterligare material utöver
den skrift Skolan skall fostra till vilken propositionen hänvisar. Utskottet
utgår ifrån att frågor om internationell solidaritet, konflikter och
fredsfostran, vilka behandlas i propositionen och motionerna, då kan
ytterligare belysas liksom att de får en framträdande plats i läroplanen.

Betydelsen av att i undervisningen betona hushållning med
resurser lyfts fram i två motioner, nämligen i motionen 1978/79:
266 (yrkandet 1 h) och i motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 6 b).

I motionen 1978/79: 266 (yrkandet 1 h) framhålls att samspelet i naturen
är förutsättningen för mänsklig överlevnad på jorden. Därför
måste en ekologisk helhetssyn genomsyra skolans undervisning. Grundläggande
ekologiska och naturvetenskapliga insikter bör därför räknas
till baskunskaperna. Ungdomarna bör bibringas respekt för tingen och
för inställningen att bruka utan att förbruka.

I motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 6 b) framhålls att skolan måste
göra eleverna medvetna om att resurserna i många fall inte är outtömliga.
Skolan bör tilldelas uppgiften att hos eleverna utveckla klara
handlingsmönster att hushålla med de gemensamma resurserna, mänskliga
och materiella. För att nå en praktisk tillämpning av hushållning
bör eleverna ges ansvar för den gemensamma miljön. Motionärerna
framhåller också samspelet mellan natur och människa och föreslår att
ett särskilt miljövårdsavsnitt införs i läroplanen. Därigenom skall skolan
tilldelas uppgiften att hos eleverna utveckla klara handlingsmönster att
hushålla med de gemensamma resurserna, mänskliga och materiella.

Som två huvudområden för skolans undervisning anges i propositionen
de stora samlevnads- och överlevnadsfrågoma och miljövårdsfrågor.
Dessa berör såväl samhällsorienterande som naturorienterandetekniska
ämnen. Miljö- och energidebatterna har enligt föredraganden
åskådliggjort hur dessa frågor i våra dagar måste bli föremål för en
bred samhällelig debatt. Ett starkt demokratiskt argument talar därför
för att skolan ger alla en insikt i problemens dimensioner, en uppfattning
om vilka problem det gäller, deras sammanhang, deras avhängighet
av mänskliga prioriteringar och det pris i form av uteblivna andra
fördelar som den ena eller andra lösningen kan föra med sig. Undervisningen
måste därför enligt propositionen spela en aktiv roll i att förbereda
för de processer som behövs vid produktion också i liten skala,
för den ”mjuka teknologin” och för att ge prioritet åt produktionsmetoder
som skyddar miljön.

I SÖ:s förslag till mål för ämnet hemkunskap enligt den nya läroplanen
betonas att ”eleverna skall skaffa sig kunskaper om begränsningen
och den ojämna fördelningen av jordens resurser. Med hänsyn till egna

2 Riksdagen 1978/79.14 sami. Nr 45

UbU 1978/79: 45

och andra människors behov och resurser skall de trana och utveckla
sin förmåga till en övertänkt konsumtion.” Inom orienteringsämnena
lyfts ”Människans ansvar” fram som ett huvudmoment vid behandlingen
av ”Liv och livsmiljö”.

Utskottet finner att det råder betydande överensstämmelse mellan
propositionen och motionerna i uppfattningen om resurshushållningens
betydelse. Med hänsyn till vad i propositionen och motionerna anförts
om vikten av att eleverna fostras till hushållning med resurser utgår
utskottet ifrån att resurshushållning får en framträdande plats i den
kommande läroplanen liksom att denna betonar betydelsen av att eleverna
ges ansvar för den gemensamma miljön och att undervisningen
ges en praktisk och laborativ inriktning.

Att eleverna ges ansvar för den gemensamma miljön och får insikt i
betydelsen av att hushålla med resurser är en del av skolans fostrande
roll. Denna berörs i motionen 1978/79:1905, vilken väcktes
under allmänna motionstiden. I motionen föreslås riksdagen hos regeringen
anhålla om åtgärder för att skolans läroplan och läromedel
skall innehålla synpunkter på ett normsystem.

I mål och riktlinjer för nuvarande läroplan framhålls följande om
skolans fostrande roll.

Samlivet i det demokratiska samhället måste utformas av fria och
självständiga människor. Men friheten och självständigheten får inte
utgöra självändamål. De måste vara grundvalen för samarbete och
samverkan. Skolan skall därför grundlägga och vidareutveckla sådana
egenskaper hos eleverna, som kan bära upp och förstärka demokratins
principer om tolerans, samverkan och likaberättigande mellan människorna.
Att väcka respekt för sanning och rätt, för människans egenvärde,
för människolivets okränkbarhet och därmed för rätten till personlig
integritet är en huvuduppgift. Betydelsefullt är, att eleverna vänjes
till hjälpsamhet mot och samarbete med alla människor.

Utskottet vill i detta sammanhang ytterligare understryka skolans roll
att hävda det demokratiska samhällets väsentliga värden. Skolan måste
medvetet verka för dem och fostra eleverna till att respektera dem.
Skolan får enligt utskottets uppfattning, vilket också betonas i motionen
1978/79:1905, inte ställa sig neutral eller passiv i fråga om det demokratiska
samhällets grundläggande värderingar. Den bör vidare, som
anförts i motionen 1978/79: 2606, söka grundlägga solidaritet mot eftersatta
grupper inom och utom landet, och gemenskap med invandrare.
Den skall, vilket framhålls av föredraganden i propositionen, verka
för jämställdhet mellan män och kvinnor. Den skall också grundlägga
respekt för fredliga lösningar av konflikter.

Utskottet vill också liksom föredraganden påpeka vikten av de samtal
och den debatt i skolorna som bör initieras av skriften Skolan skall
fostra.

UbU 1978/79: 45

Utskottet instämmer i vad som i propositionen sägs om ökad jämställdhet
mellan pojkar och flickor och tillstyrker det förslag till
lag om ändring i skollagen (1962: 319), som föredragande statsrådet
föreslagit.

Beträffande kulturfrågornas anknytning till skolan betonas
i motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 6 f) betydelsen av att eleverna får
kunskaper om den kommersiella kulturindustrin och kontakt med ortens
kulturliv.

Ett huvudområde i skolans undervisning skall enligt föredraganden
utgöras av ekonomiska frågor. I SÖ:s kursplaneförslag för orienteringsämnen
nämns under rubriken Samhälle såväl ”Politiska och ekonomiska
system” som ”Konst och kultur”. Det bör enligt utskottet
vara helt naturligt att också den kommersiella kulturindustrin belyses
då ekonomiska förhållanden inom kultur- och fritidslivet tas upp och
diskuteras. Med anledning av yrkandet 6 f i motionen 1978/79: 2606
bör framhållas att utskottet utgår ifrån att detta kommer att framgå
också av de omarbetade kursplaner som SÖ får i uppdrag att lägga fram.

Samspelet skola-fritid utgjorde liksom kontakterna mellan
hem och skola huvudinslag i besluten om skolans inre arbete m. m.
(prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367). Föredraganden
hänvisar (s. 9) till att läroplansförslaget måste ses i detta sammanhang.
Då dessa frågor utförligt behandlades i samband med besluten
om skolans inre arbete har de i förevarande proposition berörts endast
i den mån nya aspekter tillkommit eller sammanhanget har påkallat
det. Den läroplan som senare utges skall självklart bygga också på de
tidigare beslut som rör den s. k. SIA-reformen.

I motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 6 g) betonas att arbetssättet under
den samlade skoldagen och i allmän fritidsverksamhet måste utgå
från en gemensam syn på att kunskapsinläming och färdighetsträning
kan ske på många olika sätt. Elevernas erfarenhet från deras fritid bör
utnyttjas under skoldagen. Speciellt betonas i motionen betydelsen av
föreningslivets medverkan.

Utskottet vill understryka sambandet mellan läroplansförslaget och
de beslut i övrigt som gäller för SIA-reformen. I propositionen 1977/78:
85 om nytt statsbidrag till grundskolan m. m. framhöll föredraganden
bl. a. att den samlade skoldagen, med en värvning av undervisning och
annan verksamhet, bör ses som ett praktiskt förverkligande av skolans
ansvar för elevernas hela personlighetsutveckling. All verksamhet under
skoldagen, vare sig det är undervisning eller fria aktiviteter, måste sättas
in i ett pedagogiskt sammanhang. I den nu aktuella propositionen betonas
detta ytterligare genom att föredraganden i samband med behandlingen
av kursplanerna framhåller att de fria aktiviteterna spelar

UbU 1978/79: 45

stor roll för att komplettera innehållet i skolans arbete. Metodiskt och
innehållsligt bör enligt propositionen lektioner och fria aktiviteter anknyta
till varandra. Föredraganden framhåller att det därför inte bara
är möjligt utan även önskvärt att elevernas intresse för exempelvis
miljöfrågor, för teknik, för konsumentfrågor och barnavård, för musik
och bildarbete kan få utlopp under fria aktiviteter. Det är enligt propositionen
angeläget att knyta ihop temastudier och fria aktiviteter och
därmed skapa ett samarbete mellan lärare och andra, från föreningar
och organisationer. Utskottet vill i sammanhanget erinra om den vikt
riksdagen i samband med besluten om skolans inre arbete m. m. (prop.
1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367) fäste vid att föreningar
bereds möjlighet att organisera verksamhet under skoldagen.

Utskottet vill också i likhet med motionen 1978/79: 2606 (yrkandet
6 g) framhålla att man i undervisningen bör utnyttja de erfarenheter
eleverna får i de fria aktiviteterna liksom man i dessa bör utnyttja
kunskaperna från den ämnesbundna undervisningen. Det pedagogiska
syftet med den samlade skoldagen måste klart framgå i läroplanen.

Utskottet vill vidare understryka vikten av att eleverna får möta
föreningslivets representanter både under fria aktiviteter och i undervisningen.
Betydelsen av skolans samarbete med föreningslivet bör klart
framgå i läroplanen och konkreta exempel på hur ett berikande samarbete
kan komma till stånd utarbetas.

Beträffande kontakterna hem-skola framhålls i motionen 1978/
79: 2606 (yrkandet 6 h) betydelsen av att konkreta åtgärder vidtas för
att förbättra kontakterna mellan skolan och de föräldrar som har lägst
besöksfrekvens vid klassmöten och åhörardagar liksom att föräldrarna
får utgöra en resurs i skolan. I motionen 1978/79: 2635 (yrkandet 5)
föreslås att kontakten mellan skolan och hemmen byggs ut och skolan
får huvudansvaret för att kontakten upprätthålls.

De frågor motionärerna berör har också behandlats i propositionen.
En särskild utredning (U 1979: 01) har tillkallats om förstärkta kontakter
mellan hem och skola. I propositionen (prop. 1975/76: 39) om
skolans inre arbete m. m. föreslogs att skolan skulle få möjlighet att
använda en del av förstärkningsresursen för kontakt mellan hem och
skola, särskilt med tanke på den uppsökande verksamheten. Förslagen
föranledde ingen erinran från riksdagen sida (UbU 1975/76: 30, rskr
1975/76: 367).

Huvudansvaret för kontakterna mellan hem och skola, vilket berörs
i motionen 1978/79: 2635 yrkandet 5, åvilar enligt gällande riktlinjer
skolan.

Det är enligt utskottets mening viktigt att kontakterna mellan hem
och skola utförligt behandlas i det fortsatta läroplansarbetet. Utskottet
delar därför uppfattningen som framförs i motionen 1978/79: 2606 att

UbU 1978/79: 45

föräldrarnas medverkan bör betraktas som en tillgång i skolarbetet. Detta
bör också kunna gälla andra grupper vilkas erfarenhet skolan kan
ha nyttta av.

I motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 6 h) behandlas kontakterna hem
— skola också ur en annan aspekt, nämligen med särskild hänsyn till
övergången mellan förskola och lågstadium. Bl. a. berörs problem i
samband med att de s. k. skolmognadsklasserna försvunnit. Steget mellan
förskola och skola kan för vissa barn vara mycket stort. De behöver
stöd och hjälp, vilket måste förklaras för föräldrarna, så att dessa
söker mildra de svårigheter som ibland infinner sig redan höstterminen
i årskurs 1. Förskolans personal bör därför beredas möjlighet att arbeta
i skolan, lågstadie- och speciallärare i förskolan. En sådan flexibilitet
skulle enligt motionärerna underlätta samarbetet mellan skola och föräldrar.

I föreliggande proposition föreslås en utökning av även den del av
förstärkningsresursen som kan utgöra tjänsteunderlag för andra än lärare.
Därigenom ökar enligt utskottets mening möjligheterna för förskollärare
att arbeta inom skolan.

De svårigheter för de s. k. uppskovsbamen som motionen 1978/79:
2606 behandlar bör enligt utskottets mening kunna minska genom den
flexibilitet i personalutnyttjandet som motionen föreslår.

Skolan måste på många olika sätt kunna hjälpa elever med
särskilda behov. Propositionen betonar vikten av en behovsorienterad
resursfördelning och av att arbetssätt och kursinnehåll blir så
avpassade att skolan kan främja varje elevs behov.

I motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 2) och motionen 1978/79: 2597
(yrkandet 1) krävs en utförlig behandling av specialpedagogiska frågor
och handikapp av olika slag.

Läroplansförslaget utgör, som utskottet redan tidigare betonat, en
del av SIA-reformen. I propositionen hänvisas till att olika vägar att
hjälpa elever med svårigheter utgjorde det väsentliga inslaget i SIAbeslutet
1976. Föredraganden anför att stora delar av vad som brukar
redigeras som allmänna anvisningar i läroplanen nyligen behandlats av
riksdagen. Den kommande läroplanen avses således i detta avseende
liksom i flera andra bygga på samtliga de beslut som föranletts av SIAutredningens
(SOU 1974: 53) förslag Skolans arbetsmiljö. I detta sammanhang
har olika vägar att hjälpa elever liksom handikapp av skilda
slag ingående behandlats av riksdagen. Utskottet utgår ifrån att riktlinjer
och kommentarmaterial utförligt belyser skolans roll i sammanhanget.
Utskottet vill ånyo understryka vad som i besluten om skolans
inre arbete m. m. (prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76:
367) framhölls om betydelsen av olika specialpedagogiska insatser i skolan
och vill särskilt framhålla vikten av att undervisningen är individualiserad
med avseende på innehåll, arbetssätt, krav och förväntningar.

UbU 1978/79: 45

Man kan därigenom kompensera de handikapp som olika elever kan ha.
Det specialpedagogiska arbetssättet skall prägla så stor del som möjligt
av allt skolarbete. Detta underlättas om det i olika arbetslag ingår lärare
med särskild pedagogisk utbildning, som med sitt kunnande förstärker
arbetslaget.

Vad utskottet anfört (s. 15 ff.) om vissa allmänt övergripande synpunkter
med anledning av propositionen 1978/79: 180 och motionerna
1978/79: 266 yrkandet 1 h, 1978/79: 938, 1978/79: 1905, 1978/79: 2597
yrkandet 1, 1978/79: 2606 yrkandet 2 samt yrkandena 6 a, b, f, g och h,
sistnämnda yrkande i förevarande del, samt 1978/79: 2635 yrkandet 5
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I motionen 1978/79: 2598 (yrkandena 4 och 5) föreslås dels att elever
med särskilda behov får bilda egen grupp men så att samarbetet med
den vanliga klassen bibehålls, dels att olikheter mellan elever i inlärningssituationen
behandlas på ett naturligt sätt. I sitt av riksdagen godkända
betänkande 1975/76: 30 (s. 25) över propositionen om skolans
inre arbete anförde utskottet att inte endast elever med påtagliga fysiska
handikapp och mer uttalade sociala och känslomässiga störningar
utan också elever med andra uttalade skolsvårigheter, bl. a. intellektuell
utvecklingshämning, borde kunna få undervisning i särskild undervisningsgrupp.
Elev som placeras i sådan grupp bör i så stor utsträckning
som möjligt följa verksamheten i sin ursprungliga klass.

Vad som föreslås i motionen är således tillgodosett genom gällande
bestämmelser. Riksdagen bör därför avslå motionen 1978/79: 2598 yrkandena
4 och 5.

I motionen 1978/79: 2597 (yrkandet 2) föreslås att riksdagen hos regeringen
begär sådana åtgärder att kommunerna stimuleras att använda
en större del av förstärkningsresursen till förmån för elever med svårigheter.
I motionen refereras en undersökning som riksrevisionsverket
sedan hösten 1978 genomfört i några län för att fastställa i vad mån
riksdagens beslut beträffande resursfördelningen fått genomslag i landets
kommuner (revisionsrapport 1978: 228). Av rapporten framgår att
det primära syftet med fördelningen — att elever med skolsvårigheter
i högre grad än tidigare skulle kompenseras resursmässigt — inte tycks
ha tillgodosetts.

Med anledning av propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete
m. m. anförde utskottet bl. a.: ”Det finns enligt utskottets mening inte
några självklara, allmänna lösningar på hur eleverna skall grupperas
eller hur förstärkningsresursen skall användas. Med anledning av de nu
aktuella motionsyrkandena samt skrivningarna i propositionen vill utskottet
uttala att det bör vara möjligt att använda en del av en skolenhets
eller ett rektorsområdes samlade förstärkningsresurser för att under
ett läsår generellt minska klassernas eller undervisningsgruppernas

UbU 1978/79: 45

storlek, om det finns skäl för en sådan undervisningsanordning. Den
återstående delen av skolenhetens förstärkningsresurser måste självfallet
vara så stor att det blir möjligt att tillgodose de olika behov av insatser
som elever med särskilda behov har. En viktig uppgift för den
enskilda skolenheten eller det enskilda rektorsområdet blir att inom en
samlad resursram planera verksamheten på ett sätt som bäst svarar mot
elevernas behov. Undervisningsorganisationen bör kontinuerligt utvärderas.
”

Föredragande statsrådet föreslår i den nu aktuella propositionen
1978/79: 180 att bestämda krav måste ställas på skolan och att ”den
friare resursanvändning skolan fick genom SIA-reformen skall utnyttjas
för att tillgodose elevernas rättigheter till goda färdigheter. Att resurserna
är fria är således inte ett självändamål. De skall målmedvetet
kunna riktas in mot de centrala uppgifter skolan har. Dit hör främst att
ge alla goda kunskaper och grundläggande färdigheter.” Om det visar
sig att elever har svårigheter skall man vid fördelningen av skolans lärarinsatser
”främst söka tillgodose dessa elevers behov, innan resurserna
används för andra ändamål.”

Utskottet vill med anledning av propositionen och motionen 1978/
79: 2597 understryka den centrala roll behovsorienteringen skall spela
i resursfördelningen på alla nivåer. En behovsorienterad resursfördelning
fordrar ett allsidigt beslutsunderlag och en utvärdering. Utskottet
utgår ifrån att berörda myndigheter noggrant följer utvecklingen.

Med det anförda föreslår utskottet att yrkandet 2 i motionen 1978/79:
2597 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1978/79: 2598 (yrkandet 3) föreslås gradering av förstärkningsresursen
så att elever med särskilda behov lämnas förtur.

Riksdagens beslut om nytt statsbidrag till grundskolan (prop. 1977/
78: 85, UbU 1977/78: 21, rskr 1977/78: 260) har tillämpats första gången
läsåret 1978/79. Beslutet innebär att inga formella graderingar
finns inom förstärkningsresursen men att inriktningen skall vara att i
första hand tillgodose de svaga elevernas behov. Det nya statsbidragssystemet
vilar på ett utredningsmaterial som fått nästan enhälligt stöd
av remissopinionen. Motionen 1978/79: 2598 yrkandet 3 bör därför
avslås av riksdagen.

I motionen 1978/79: 1359 föreslås riksdagen hos regeringen begära
utredning om att ge eleverna tillgång till andlig vård och vägledning
inom skolans ram. I samband med en motion med samma syfte uttalade
utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande 1977/78: 21 (s. 22)
följande.

Skolan skall uppmuntra elevernas intresse för de stora och gemensamma
grundfrågor som gäller livsåskådning och samhällsuppfattning.
Beträffande de kristna kyrkornas och föreningarnas verksamhet

UbU 1978/79: 45

under den samlade skoldagen uttalade utskottet i sitt av riksdagen godkända
betänkande 1975/76: 30 (s. 36) bl. a. följande: ”Vilka verksamheter
under den icke timplanebundna delen av skoldagen som skall anordnas
beror bl. a. på elevernas intressen. Det ankommer på den lokala
skolledningen att tillse att en så allsidig medverkan från föreningar
m. fl. som möjligt äger rum. När kristna kyrkor och föreningar medverkar
bör deras medverkan självfallet vara bestämd av deras trosuppfattning.
”

Utskottets förslag godkändes av riksdagen. Utskottet finner med
samma motivering som tidigare att även motionen 1978/79: 1359 bör
avslås av riksdagen.

Frågan om normer och värderingar i skolan berörs i motionen 1978/
79:1379. I motionen föreslås en översyn av lagar och andra regler som
berör skolans verksamhet så att föräldrar kan känna trygghet för att
deras barn i skolan inte bibringas uppfattningar och värderingar som
inte överensstämmer med dem som föräldrarna själva har.

I nu gällande anvisningar för urval och behandling av lärostoff
framhålls: ”1 skolarbetet ställs man dagligen inför frågor, där det föreligger
olika uppfattningar. Det kan gälla livsåskådning, politik, sociala
värderingar eller moral, det kan gälla människosyn och historieuppfattning,
det kan gälla stilriktningar och smak. I sådana frågor måste skolan
förhålla sig objektiv i den betydelse här angivits (dvs. saklig och allsidig).
Ett skäl härtill är, att skolan tar mot barn och ungdom ur alla
grupper och åsiktsläger i samhället. Alla föräldrar skall med samma
förtroende kunna skicka sina barn till skolan .”

Enligt utskottets mening är gällande anvisning så klar att någon
översyn av lagar och regler ej är påkallad. Motionen 1978/79: 1379 bör
därför avslås av riksdagen. Utskottet vill dock samtidigt erinra om det
angelägna i att all personal i skolan informeras om den anvisning som
gäller.

I motionerna 1978/79: 266 (yrkandet 5) och 1978/79: 2635 (yrkandet
4) berörs frågan om ledningsorgan i skolan, reglering av beslutsfunktioner
och skol- och klassråd.

Riksdagen beslutade i samband med SIA-reformen om ändringar i
dessa förhållanden, vilket bl. a. innebar inrättande av klassråd. Frågor
om ledningsorgan i skolan har behandlats i två departementspromemorior,
nämligen (Ds U 1977: 20) Medinflytande i skolan och (Ds U
1978: 3) Skolnämnds beslutsområde m. m.

Distriktsnämnder behandlas i propositionen 1978/79: 181 om lokala
organ i kommunerna. Förslaget innebär att kommunerna ges möjlighet
att inom det kommunallagsreglerade området inrätta lokala organ med
uppgift att för en del av kommunen eller för en eller flera anläggningar
handha förvaltnings- och verkställighetsuppgifter. Kommunförbundet,
som av konstitutionsutskottet beretts tillfälle yttra sig över propositio -

UbU 1978/79: 45

nen, anför att det är en brist, att den försöksverksamhet som kommer
att bedrivas med stöd av den nya lagen inte kan omfatta även den specialreglerade
sektom.

I sitt betänkande (KU 1978/79: 36, s. 10) över propositionen framhåller
konstitutionsutskottet följande.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i flera av
motionerna och i Kommunförbundets yttrande att en reform som inte
omfattar även det specialreglerade området är alltför begränsad. Det är
därför viktigt att ett utredningsarbete kommer till stånd som syftar till
en vidgning av området för försöksverksamheten. Enligt vad utskottet
erfarit finns exempel på att kommun redan nu förbereder ansökan om
dispens för att få tillstånd att pröva en form av lokalorgan även inom
det specialreglerade området. Enligt utskottets mening är det väsentligt
att sådana försök påbörjas och får ingå i den utvärdering som kommunaldemokratiska
kommittén har att göra. Utskottet delar Kommunförbundets
uppfattning att de utredningar, som är nödvändiga för att
kommunerna skall kunna inrätta lokala organ även på det specialreglerade
området, bör bedrivas så att regeringen kan lägga fram förslag till
riksdagen i en proposition som kan behandlas under hösten 1979. Vad
utskottet anfört i denna del bör ges regeringen till känna.

Beträffande de övriga frågor som tas upp i motionerna delar utskottet
Kommunförbundets bedömning att dessa bör prövas i det fortsatta
utredningsarbete som syftar till samlade ställningstaganden till frågor
om olika slags kommundelsorgan. Dessa frågor ingår i kommunaldemokratiska
kommitténs utredningsuppdrag. Kommittén planerar att redovisa
sitt arbete i denna del under år 1980.

Utbildningsutskottet ansluter sig till vad konstitutionsutskottet uttalat
och föreslår att riksdagen avslår motionerna 1978/79: 266 yrkandet 5
och 1978/79: 2635 yrkandet 4.

I motionen 1978/79: 924 föreslås en ökad offentlighet i skolans undervisning.
Utskottet delar motionärens åsikt att en öppnare skola och
en naturlig kontakt mellan lärare och föräldrar är väsentlig. Formerna
för ett utvecklat samarbete utreds inom den förut nämnda utredningen
(U 1979: 01) angående förstärkning av kontakterna mellan hem och
skola. Motionen bör därför avslås av riksdagen.

I motionen 1978/79: 632, vilken avlämnades under allmänna motionstiden,
föreslås riksdagen uttala sig för en ny demokratisk inriktning av
grundskola och gymnasium i enlighet med det fempunktsprogram som
anförts i motionen.

Programmet avser flera olika frågor. Skol- och klassråd föreslås införas.
Motionärerna föreslår också att en ny typ av undervisning —
planering bör införas. Denna bör ske tillsammans med eleverna i stället
för i form av den nuvarande detaljstyrningen. Teori och praktik skall
varvas och studielön införas från 16 års ålder. Betygen skall avskaffas.

Flera av dessa frågor har utskottet berört i det föregående eller tar
ställning till i samband med andra yrkanden, exempelvis yrkandet 3 i
motionen 1978/79: 2636 att betygen skall avskaffas.

UbU 1978/79: 45

Med hänvisning till utskottets ställningstaganden till olika frågor i
övrigt i detta betänkande och till liknande förslag i motionen 1978/79:
2636 bör riksdagen avslå motionen 1978/79: 632.

I motionen 1978/79:1337 (yrkandet 1), vilken avlämnades under allmänna
motionstiden, anhålls att regeringen för riksdagen framlägger
ett åt gärdsprogram för en kvalitativ upprustning i grundskolan i enlighet
med vad som anförts i motionen 1978/79: 1108.

Motionen berör olika frågor som utskottet behandlar i samband med
skilda yrkanden i detta betänkande. Läroplanen måste enligt motionen
kraftigt understryka vikten av goda basfärdigheter i svenska och matematik.
Viss tid bör få användas för projektarbeten. Tillvalet bör ske
inom två breda sektorer, en med huvudvikt på det ”tekniska” området,
en med huvudvikt på det ”sociala”.

Med hänvisning till vad som i detta betänkande anförts om grundskolans
läroplan saknas anledning för riksdagen att föreslå åtgärdsprogram
i enlighet med vad som förordats i motionerna 1978/79: 1337 yrkandet
1 och 1978/79: 2636 yrkandet 7. Motionsyrkandena bör därför
avslås av riksdagen.

I kapitlet Läroplan för grundskolan berör föredragande statsrådet
bl. a. den redaktionella utformningen av läroplanen. Frågan om utformningen
av mål och huvudmoment och om läroplanens språkliga utformning
behandlas i propositionen i kapitel 5 (s. 66 och 70).

I motionen 1978/79: 2631 (yrkandet 9) föreslås att läroplanen utformas
så att syftet med skolarbetet klargörs för eleverna och att studiegången
genom grundskolan bildar en rationell och konsekvent helhet.

Enligt propositionen bör målen för olika ämnen ge klarare riktlinjer
än för närvarande. Huvudmomenten i orienteringsämnena bör ge uttryck
för vad samhället anser vara väsentligt stoff i skolan. Studierna
skall ge insikt i centrala begrepp och sammanhang. Det är enligt propositionen
för elevernas motivation centralt att de har näraliggande, klara
etappmål att sträva mot.

Utskottet utgår ifrån att man vid planeringen i skolorna och då regeringen
fastställer huvudmoment för olika stadier söker undvika att
samma stoff behandlas mer än en gång, såvida det inte finns klara pedagogiska
skäl för detta. Det är ett naturligt led i den demokratiska arbetsprocessen
i klassrummen att lärare och elever gemensamt diskuterar
motiven till att välja stoff av olika slag.

Då motionens förslag är tillgodosedda genom propositionens uttalanden
bör den avslås av riksdagen. Utskottet bör samtidigt godkänna vad
som i propositionen förordats om läroplanens utformning.

I samma motion (yrkandet 11) föreslås riksdagen besluta att läroplanen
skall granskas av Svenska språknämnden innan den fastställs.

I propositionen (s. 71) framhålls att det bör vara möjligt att genom

UbU 1978/79: 45

lämplig typografisk utformning av kursplanetexterna och ett enkelt ordval
förena krav på både överskådlighet och ett mer konkret planeringsunderlag.
Utskottet har med anledning av motionen 1977/78: 571 tidigare
behandlat frågan om språkgranskning och därvid anfört (UbU 1978/
79: 2 s. 3): ”Svenska språknämnden har under senare år granskat texter
från bl. a. departement och centrala verk. Utskottet anser det angeläget
att den nya läroplanen skrivs på ett klart och tydligt språk. Utskottet
har erfarit att SÖ har för avsikt att låta språknämnden granska de delar
av läroplanen som det ankommer på SÖ att fastställa. Frågan om en
motsvarande språkgranskning av de läroplansdelar som regeringen avser
fastställa skall enligt vad utskottet inhämtat senare prövas i regeringskansliet.
”

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i propositionen
och motionen att det är viktigt att läroplanen har en enkel och
klar språklig utformning. Det bör emellertid ankomma på regeringen
att pröva om detta, utöver den språkgranskning som förekommer bl. a.
inom statsrådsberedningen, fordrar ytterligare granskning av Svenska
språknämnden.

Motionen 1978/79: 2631 yrkandet 11 bör därför avslås.

3.2 Grundskolans utformning — skoldag — timplan

I propositionen föreslås inga timplaneförändringar på lågstadiet. Föredragande
statsrådet biträder alltså inte SÖ:s förslag om minskad tid
för orienteringsämnen och utökad tid för gymnastik.

För mellanstadiets del hade SÖ föreslagit att timplanen skulle minskas
med sex veckotimmar. Med hänvisning till behovet av en grundlig
färdighetsträning, en befäst naturvetenskapligt-teknisk orientering och
de kostnader en så stor minskning för med sig föreslår föredraganden
en timplaneminskning med endast tre veckotimmar. Minskningen föreslås
beröra de samhällsorienterande ämnena, som reduceras från 18 till
15 veckotimmar.

På högstadiet föreslås bamkunskap öka från 0,5 till 1 veckotimme,
hemkunskap minska från 4,5 till 4 veckotimmar, musik minska från 3
till 2 veckotimmar (basresursen i musik föreslås öka så att dessa två
timmar kan bedrivas i delad klass), samhällsorienterande ämnen minska
från 17 till 16 veckotimmar och naturorienterande ämnen öka från 13
till 15 veckotimmar. Av de naturorienterande ämnena föreslås 2 veckotimmar
gälla teknik.

Tiden för tillval föreslås oförändrat vara 11 veckotimmar.

Timplanefrågan berörs i ett stort antal motioner.

I motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 9) tillstyrks propositionen med
undantag av att tiden för samhällsorienterande ämnen föreslås bli 17

UbU 1978/79: 45

veckotimmar, tiden för tillval 10 veckotimmar. I motionen 1978/79:
2631 (yrkandet 10) framförs samma förslag. I båda motionerna framhålls
att den sammantagna minskningen av tiden för samhällsorientering
på både mellan- och högstadiet är för stor.

Tiden för samhällsorientering på mellanstadiet minskar enligt regeringens
förslag med 3 veckotimmar. Utskottet tillstyrker detta förslag.

Utskottet finner det angeläget att tiden för samhällsorientering på
högstadiet inte minskar. Denna bör fortfarande och i motsats till vad
som föreslås i propositionen vara 17 veckotimmar. Därigenom tillgodoses
behovet av tillräcklig tid för de samhällsorienterande ämnena och för religionskunskap.

Den utökade tiden för samhällsorienterande ämnen i förhållande till
propositionens förslag måste innebära en minskad tid för det fria studievalet.
Det är då angeläget att denna minskning inte går ut över tillvalet
och därmed också över tiden för språkstudier, i synnerhet om inga
kursalternativ längre förekommer, önskemålen om ökad internationalisering
måste i stället innebära bifall till propositionens förslag om 11
veckotimmar i tillval. I stället bör då tiden för viss obligatorisk verksamhet
(motsvarande fria aktiviteter) på högstadiet minskas från nuvarande
6 veckotimmar till 5.

Utskottet föreslår alltså att riksdagen med bifall till motionerna 1978/
79: 2606 yrkandet 9 och 1978/79: 2631 yrkandet 10, båda yrkandena i
förevarande del, avslår förslaget i propositionen att tiden för samhällsorientering
på högstadiet skall minskas med en veckotimme. Samtidigt
tillstyrker utskottet förslaget i propositionen om 11 veckotimmar i tillval
och avstyrker sålunda nyssnämnda motionsyrkanden i denna del.
Utskottets ställningstagande innebär slutligen avslag på propositionen i
vad gäller tiden på högstadiet för viss obligatorisk verksamhet (motsvarande
fria aktiviteter).

Ämnet religionskunskap bör enligt utskottets mening finnas som särskilt
ämne. Riksdagen bör därför avslå motionen 1978/79: 2636 yrkandet
1 d.

I motionen 1978/79: 266 (yrkandet 1 c) föreslås att hemkunskap införs
från lågstadiet. I motionen 1978/79: 2600 (yrkandena 1—3) föreslås
att hemkunskap införs på mellanstadiet med en veckotimme, att
den läroplansbundna undervisningstiden därmed ökas med en veckotimme
och att tiden för fria aktiviteter minskas i motsvarande mån.

Hemkunskap skall enligt propositionen ingå som moment i orienteringsämnena
på lågstadiet. Föredraganden utgår ifrån att momentet bör
ta i anspråk minst en veckotimme. Skolstyrelsen föreslås få möjlighet förlägga
hemkunskapsmoment till mellanstadiet för att kunna anpassa
verksamheten efter lokala förutsättningar. Utskottet tillstyrker propositionens
förslag i denna del.

UbU 1978/79: 45

Det är emellertid enligt utskottets mening angeläget att hemkunskap
kan ingå kontinuerligt i elevernas studiegång. Ämnet bör därför erhålla
plats på mellanstadiets schema med en veckotimme. Därmed ökar den
timplanebundna undervisningstiden med en timme i förhållande till propositionens
förslag, vilket innebär att tiden för de fria aktiviteterna på
mellanstadiet minskas i motsvarande grad.

Riksdagen bör bifalla motionerna 1978/79: 266 yrkandet 1 c i vad det
avser hemkunskap på mellanstadiet och motionen 1978/79: 2600 samt
avslå propositionens förslag i denna del.

I motionen 1978/79: 266 (yrkandet 1 c) föreslås också att teknik skall
ingå som moment på mellanstadiet.

Teknikmoment föreslås i propositionen ingå i kursplanerna i orienteringsämnen
för både låg- och mellanstadierna. I fråga om teknik på lågstadiet
bifaller utskottet propositionen och såvitt gäller mellanstadiet
propositionen och motionen 1978/79: 266 yrkandet 1 c i denna del.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det enligt föredraganden
är angeläget att i grunden se över kursinnehållet för låg- och mellanstadierna.
Ett sådant översynsarbete aviseras också i propositionen.

Maskinskrivning föreslås i propositionen ingå som en del i färdighetsträningen
på mellanstadiet såvida inte lokala förhållanden förhindrar
det. Träningstillfällen om 30 undervisningstimmar bör enligt föredraganden
vara obligatoriska och kunna ges också inom tillval och
fria aktiviteter. Enligt motionen 1978/79: 266 (yrkandet 1 c) bör maskinskrivning
införas på timplanen för högstadiet med 1,5 veckotimmar.
Enligt motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 9) bör tillfälle att träna maskinskrivning
erbjudas som hittills integrerat i olika ämnen men något
krav på viss minimiorientering inte uppställas.

Utskottet delar föredragandens uppfattning att varje elev bör ha fått
ett visst antal träningstillfällen i skolan samt att detta helst bör ske integrerat
i andra ämnen redan på mellanstadiet. Maskinskrivning kan
dessutom erbjudas inom tillvalskurser på högstadiet och under fria aktiviteter.
Att bereda eleverna träningstillfällen bör vara en skyldighet för
kommunen. Däremot bör ett visst antal träningstillfällen inte vara obligatoriska
för eleverna. Maskinskrivning bör inte heller tas upp som särskilt
ämne på timplanen.

Med ovanstående motivering avstyrker utskottet motionen 1978/79:
266 yrkandet 1 c i förevarande del liksom propositionens förslag om obligatorium
för eleverna. Vad utskottet med anledning av motionen
1978/79: 2606 yrkandet 9 anfört om maskinskrivning bör riksdagen ge
regeringen till känna.

I motionen 1978/79: 2606 (yrkandena 9 och 16) föreslås att riksdagen
inte nu skall ta definitiv ställning till förslaget att minska tiden i musik

UbU 1978/79: 45

på högstadiet från 3 till 2 veckotimmar mot att basresurserna fördubblas.
Ytterligare utredning föreslås.

Det är enligt utskottet nödvändigt att i ett sammanhang ta ställning
till läroplansförslaget. Utskottet delar föredragandens uppfattning att
väsentliga fördelar står att vinna för musikämnet genom den föreslagna
utökningen av basresurserna. Motionen 1978/79:2606 yrkandena 9
och 16 i förevarande del bör därför avslås.

I yrkandet 1 1 i motionen 1978/79: 266, som väcktes under allmänna
motionstiden, föreslås vissa förändringar i förhållande till nu gällande
läroplan. Den timplanebundna undervisningstiden på lågstadiet föreslås
bli 49 veckotimmar, på mellanstadiet 66 veckotimmar och på högstadiet
66 veckotimmar (60-minuterstimmar).

I motionen 1978/79: 2636 (yrkandet 1 f) föreslås att de för alla gemensamma
kurserna byggs ut.

I motionen 1978/79: 266 begärs i yrkandet 1 f att ämnena svenska och
matematik får behålla minst oförändrad lektionstid. Detta krav är tillgodosett
i propositionen.

Beträffande tim plane frågor i övrigt tillstyrker utskottet propositionens
förslag och med detta förslag sammanfallande yrkandet 1 f i motionen
1978/79: 266. Samtidigt bör riksdagen avslå motionerna 1978/
79: 266 yrkandet 11 och 1978/79: 2636 yrkandet 1 f (se Bilaga 1).

I motionen 1978/79: 266 (yrkandet 1 g) föreslås att ett blockämne
”fritt skapande” införs, som omfattar de nuvarande ämnena musik,
teckning/bild och slöjd. I propositionen föreslås att teckning byter namn
till bild. Utskottet har ingen erinran häremot. Enligt propositionen föreslås
bild ingå i orienteringsämnena på lågstadiet för att förstärka dessa
ämnens praktiska inriktning och bevara sambandet med förskolan.
Såväl teknik som hemkunskap har också enligt föredraganden beröringspunkter
med slöjd. Försöksverksamhet för att utpröva olika samverkansformer
mellan dessa ämnen föreslås starta omgående.

Ämnena musik, bild och slöjd har enligt utskottets mening beröringspunkter
sinsemellan. Samverkan i teman eller projekt kring fritt
skapande kan vara angelägen, men ett ämne som slöjd har också anknytning
till orienteringsämnen och till praktiska vardagsfärdigheter inom
hemkunskap och teknik. Musik och bild har anknytning till bl. a. litteraturläsning
inom ämnet svenska. Ett blockämne är därför inte utan
vidare ändamålsenligt, varför utskottet avstyrker motionen 1978/79:
266 yrkandet 1 g i denna del.

Samtidigt är det, som framhålls i propositionen, väsentligt att i pedagogiskt
utvecklingsarbete pröva också andra vägar än de i propositionen
föreslagna att stärka musikens ställning i skolan. Olika möjligheter till
integration, till samverkan med den kommunala musikskolan och till utnyttjande
av de möjligheter den samlade skoldagen innebär i vad gäller
gemensamma aktiviteter för alla elever bör tas till vara.

UbU 1978/79: 45

Enligt utskottets mening bör det pedagogiska utvecklingsarbetet också
belysa hur ämnen som musik och bild kan samverka med andra ämnen
med starka estetiska inslag, t. ex. slöjd och svenska. Denna samverkan
bör självfallet också komma till uttryck genom att föreningar och kulturarbetare
medverkar under lektioner och fria aktiviteter.

Utskottet anser med anledning av vad som framförts i motionerna
1978/79: 266 (yrkandet 1 g) och 1978/79: 2606 (yrkandet 16) det angeläget
att en samlad översyn görs hur estetiska inslag i olika ämnen och
i fria aktiviteter kan stärkas och samordnas inom ramen för timplanebunden
undervisning och fria aktiviteter. Konstsömnad bör därvid kunna
förekomma i samma utsträckning som andra moment. Vad utskottet
anfört om en sådan översyn bör riksdagen ge regeringen till känna.

I motionen 1978/79: 2636 (yrkandena 1 h och 1 i) begärs att invandrarundervisningen
skall förändras i enlighet med vad som anförts i motionen
samt att överläggningar rörande läroplanen skall upptas med invandrarnas
organisationer.

I motionen hänvisas i vad gäller invandrarundervisningen dels till
kravet att hemspråksundervisningen skall benämnas modersmålsundervisning,
dels till vad som anförts i motionerna 1978/79: 803 och 1978/79:
804.

Riksdagen har nyligen fattat beslut om benämningen hemspråksundervisning
(prop. 1975/76: 118, UbU 1975/76: 33, rskr 1975/76: 391)
och om undervisningens utformning.

I propositionen föreslås att omarbetning av kursplanen bör ske i samråd
med personalorganisationerna och att ämnesföreningarna bör beredas
tillfälle att ge synpunkter. Utskottet utgår ifrån att SÖ på samma
sätt ger invandrarnas organisationer möjlighet att bidra med synpunkter
i det fortsatta läroplansarbetet.

Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen avslå motionen
1978/79: 2636 yrkandena 1 h och 1 i.

Beträffande alternativkurser föreslås i propositionen följande. Alternativkurser
i B-språk avskaffas efter en femårig övergångstid räknat
från läsåret 1980/81. Alternativkurser i engelska och matematik behålls
men utan att valet av kurs avgör möjligheterna att välja linjer på
gymnasieskolan. Vilken typ av gruppering som ger eleverna den bästa
färdighetsträningen och är positiv även från andra synpunkter avgörs
först efter försöksverksamhet. SÖ föreslås få i uppdrag att utvärdera
försöksverksamheten och inkomma med förslag i frågan fem år efter
det läroplanen trätt i kraft.

Enligt motionen 1978/79: 2631 (yrkandet 5) bör alternativkurserna i
B-språk bibehållas. I motionerna 1978/79: 2606 (yrkandet 3), 1978/79:
2635 (yrkandet 3) och 1978/79: 2636 (yrkandet 1 e) föreslås däremot att
också alternativkurserna i engelska och matematik avskaffas.

Utskottet anser i likhet med föredraganden att altemativkurser i B -

UbU 1978/79: 45

språk inte har samma betydelse som alternativkurser i engelska och matematik.
B-språk är nybörjarspråk och skillnaderna i färdigheter mellan
eleverna inte så stora som i engelska och matematik. Ämnena är dessutom
frivilliga. Yrkandet 5 i motionen 1978/79: 2631 bör därför avslås
av riksdagen.

Föredraganden har föreslagit en övergångstid på fem år räknat från
1980/81 innan altemativkursema i B-språk upphör. Tidsfristen motiveras
bl. a. med behovet att få till stånd ändringar i läromedlen. I motionen
1978/79: 2606 (yrkandet 3) hävdas uppfattningen att alternativkurserna
bör avvecklas i samband med att den nya läroplanen genomförs.

Kravet på förnyelse gäller generellt för alla skolans ämnen i samband
med införandet av en ny läroplan. Altemativkursema i B-språk bör enligt
utskottets mening därför avskaffas samtidigt som den nya läroplanen
införs med början i årskurs 7. Utskottet föreslår alltså att riksdagen
bifaller motionen 1978/79: 2606 yrkandet 3 i denna del och avslår
propositionen.

[Vad därefter beträffar engelska och matematik är utskottet inte nu
berett förorda att altemativkursema i dessa ämnen slopas. Utskottet anser
alltså att riksdagen bör avslå motionerna 1978/79: 2606 yrkandet 3
i denna del, 1978/79: 2635 yrkandet 3 i denna del och 1978/79: 2636
yrkandet 1 e. Utskottet avstyrker också motionen 1978/79: 266 yrkandet
1 i i vad det gäller engelska och matematik.

Enligt föredragande statsrådets mening är det angeläget att resurserna
i B-språk inte minskas. Någon förändring av basresursernas storlek
bör enligt föredragandens mening därför inte vidtas. Samma uppfattning
redovisas i motionen 1978/79: 2606 yrkandet 3.

I motionen 1978/79: 266 (yrkandet 1 i) föreslås att den särskilda resurs
som i dag finns inom ramen för altemativkursema i engelska, matematik
och B-språk behålls i enlighet med vad som anförts i motionen.
Enligt denna bör basresurserna vara bundna till ämne. Så är inte fallet
i dag. Medan förstärkningsresursen är bunden till kommun, fastställs
basresurserna för skolenhet. De är till sin storlek beräknade efter
vissa grunder, men beräkningsgrunderna binder inte resursernas användning.
I propositionen 1977/78: 85 om nytt statsbidrag till
grundskolan m. m. framhåller föredraganden (s. 62): ”Centralt bindande
regler för resursanvändningen bör därför inte utfärdas. Ett sådant
förfarande skulle enligt min mening strida mot reformens syfte. Att,
som vissa remissinstanser föreslagit, centralt binda resurser till ämnen,
stadier och undervisningsformer utan hänsyn till lokala behov och erfarenheter
skulle innebära samma låsning i resursanvändningen som i
dag. Detta anser jag inte vara befrämjande för utvecklingen i skolan.”
Detta uttalande gäller såväl bas- som förstärkningsresurserna. Beträffande
basresurserna utvecklar föredraganden ytterligare denna synpunkt
(s. 63): ”Inom skolenheten kan under vissa förutsättningar en del av

UbU 1978/79: 45

basresurstimmarna användas fritt och på så sätt utgöra underlag för
en flexibel resursfördelning inom skolenheten. Vid t. ex. låga elevmedeltal
för tilldelade basresurser kan man göra indelningen av klasser
så att elevmedeltalet per klass blir större än medeltalet per basresurs”.

Utskottet, som för sin del tillstyrkte propositionens förslag, strök under
(UbU 1977/78: 21 s. 13) att för högstadiet föreslaget basresurssystem
inte fick medföra att elevernas möjlighet att fritt välja alternativkurs
och tillvalsämne inskränktes.

Sedan alternativkursema i B-språk upphört måste, såsom anförts i
motionen 1978/79: 266 yrkandet 1 i, B-språk trots detta garanteras lika
stora resurser som tidigare. Detta bör ske genom att till B-språk förs
samma resurser som tillkom ämnena läsåret 1981/82 vid den då genomsnittliga
valfrekvensen vid högstadier med olika antal paralleller.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:
266 yrkandet 1 i i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet sålunda anfört om basresursernas bindning till ämnen i
B-språk.

Utskottet ser mycket positivt på det av föredraganden föreslagna utvecklingsarbetet
med syfte att finna andra och mer flexibla grupperingar
av eleverna än den stela uppdelningen på alternativa kurser. Med anledning
av motionsyrkanden i ämnet vill utskottet framhålla att ett sådant
utvecklingsarbete bör utgå ifrån att de basresurser som nu ligger
i alternativkurssystemet på samma sätt som nyss behandlades angående
B-språk binds till engelska respektive matematik, såvida försöksverksamheten
visar att kursuppdelningen kan avskaffas. Utskottet finner
det angeläget att olika grupperingar och försöksresultat successivt
redovisas i läroplanens kommentarmaterial och på annat sätt och belyses
vid exempelvis studiedagar och i fortbildningsverksamheten. I propositionen
har föreslagits en försöksperiod om fem år, räknat från budgetåret
1982/83. Utskottet anser att utvärderingen om möjligt bör göras
snabbare, så att ett förslag kan underställas riksdagen vid en tidigare
tidpunkt.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna 1978/79: 266 yrkandet
1 i och 1978/79: 2606 yrkandet 3 om den i propositionen föreslagna
försöksverksamheten bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

I propositionen har föreslagits en omfattande decentralisering både
i vad gäller vilka tillvalskurser som skall anordnas vid en skola och vilka
kursplaner som skall tillämpas. Vissa inskränkningar föreslås dock gälla.
Kurserna får inte ha karaktär av parallellkurser till obligatoriska ämnen.
Treåriga kurser i B-språk skall erbjudas om elevantalet uppgår
till lägst 5. Kurserna skall innebära fördjupning eller intresseprofilering
inom några moment i två eller flera ämnen inom estetisk-praktisk,

3 Riksdagen 1978/79.14 sami. Nr 45

UbU 1978/79: 45

samhällsorienterande, naturvetenskaplig-teknisk eller språklig sektor.
De får inte vara sådana att man kan förutse en mycket sned könsfördelning.

I motionen 1978/79: 266 (yrkandet 1 k), vilken avlämnats under allmänna
motionstiden, föreslås att eleverna under tiden för tillvalet får
fördjupa sig i ett eller ett par för var och en särskilt intressanta ämnen.
Enligt motionen 1978/79: 2631 (yrkandet 2) bör eleverna ha rätt att fördjupa
sig i ett visst ämne. Någon inskränkning med hänsyn till könsfördelningen
bör inte förekomma. I motionen 1978/79: 2606 (yrkandet
8) föreslås att tillvalsämnen skall kallas fria studier. Valet av aktiviteter
bör inte begränsas till olika sektorer. Med hänsyn till en fri uppläggning
bör det vara möjligt att utnyttja specialutbildad och specialintresserad
personal på orten. Både lärare och andra bör kunna utnyttjas.
Valet av språk bör inte begränsas till tyska och franska. Även andra
än invandrarelever bör få möjlighet att studera ett invandrarspråk.

Utskottet ansluter sig till vad föredraganden anfört om tillvalsblockets
utformning. Att kurser inte utformas som parallell- och överkurser
hindrar enligt utskottets mening inte att många kurser, såsom anförts i
motionen 1978/79: 266, kan ges en starkt praktisk anknytning genom
att bygga på moment ur exempelvis slöjd, teknik och hemkunskap.

Inget bör enligt utskottet heller hindra att kurser, vilket föreslagits i
motionen 1978/79: 2606, byggs upp på moment från olika sektorer,
exempelvis kurser om samhällsplanering (moment från bl. a. bild, samhällsorientering,
matematik) eller friskvård (hemkunskap, idrott, kemi).
Även andra språk än B-språken tyska och franska liksom kortare kurser
i dessa språk bör kunna erbjudas. Till ett sådant vidgat språkutbud
hör också de språk som nu erbjuds som hemspråk, exempelvis finska
eller spanska. Utskottet förutsätter att de konsekvenser detta kan få för
gymnasieskolans språkprogram beaktas av gymnasieutredningen. Utskottet
förutsätter vidare att ett vidgat kursutbud sker inom samma ekonomiska
ram som den av regeringen föreslagna. Utskottet utgår också
ifrån att ökade möjligheter att studera olika språk inte får leda till någon
försämring för de elever som läser hemspråk.

Benämningen fria aktiviteter för den icke-timplanebundna verksamheten
under skoldagen används i betydande utsträckning. Att då införa
termen fria studier i stället för tillval skulle kunna skapa oklarheter
och bör avvisas.

I propositionen föreslås att lärarbehörighet skall krävas för undervisning
inom tillvalsblocket. Det kan dock enligt föredraganden ofta vara
till fördel för skolan om den kan utnyttja föräldrar och kulturarbetare
som medhjälpare i olika kurser. Detta engagemang sker då med
hjälp av förstärkningsresursens inte undervisningsbundna del eller med
stöd av kommunala medel.

UbU 1978/79: 45

I motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 8) föreslås att både lärare och
andra lämpliga medarbetare bör kunna utnyttjas i fria studier.

Enligt utskottets mening kan detta såsom föredraganden anfört vara
av stort värde. De regler för tjänstetillsättning som nu gäller för olika
verksamheter inom skolan bör dock enligt utskottets mening inte ändras.

Vad utskottet med anledning av motionerna 1978/79: 266 yrkandet
1 k och 1978/79: 2606 yrkandet 8 anfört om vidgade tillvalsmöjligheter
bör riksdagen ge regeringen till känna. I övrigt avstyrks yrkandet 8 i
motionen 1978/79: 2606 och yrkandet 1 k i motionen 1978/79: 266. Utskottet
avstyrker vidare motionen 1978/79: 2631 yrkandet 2.

I motionen 1978/79: 2631 (yrkandet 6) hävdas att skolan skall spela
en aktiv roll för att ge eleverna råd och vägledning vid tillval och val av
kurser. I samma motion (yrkandet 8) föreslås att syftet med studie- och
yrkesorientering och praktisk yrkesorientering skall anges klarare.

Den praktiska yrkesorienteringen (pryo) och studie- och yrkesorienteringen
(syo) anges i motionen vara två av skolans viktigaste medel att
öka elevernas kunskaper om arbetslivet och dess villkor.

Syo bör enligt motionärerna ge information om hur arbetsmarknaden
ser ut, om vad som väntar eleverna när de kommer ut i arbetslivet och
om vilka arbeten som står till buds för dem som inte går vidare till gymnasieskolan.
På så sätt kan syo medverka till att göra ungdomarnas önskemål
och förväntningar mera verklighetsförankrade.

Eleverna bör, anförs i motionen, redan tidigt i grundskolan få träffa
yrkesverksamma — t. ex. barnens föräldrar — som kan komma till
skolan och berätta om sitt arbete. Ännu viktigare är det att eleverna
får en realistisk inblick i arbetslivet. Pryo bör vara mera träning i arbete
än orientering härom.

Beträffande mål och program för studie- och yrkesorienteringen i
skolan underströks i propositionen om studie- och yrkesorientering i
grundskola och gymnasieskola (prop. 1971: 34, UbU 1971: 21, rskr 1971:
214) vissa synpunkter. Studie- och yrkesorienteringen bör uppmuntra
individens egen aktivitet och självanalys. Den skall bidra till att vidga
kunskapen om valmöjligheter och måste därför motverka sådana begränsningar
i studie- och yrkesvalet som t. ex. beror på den studerandes
sociala bakgrund, traditionella könsrollsföreställningar eller bristande
motivation att analysera sin egen situation. Syo bör utgöra en motvikt
till sådana inflytanden från massmedier, hemmiljö, kamrater m. m. som
begränsar perspektivet. Genom att orientera om utbildning och arbetsmarknad,
öka individens självkännedom och vidga perspektivet bör studie-
och yrkesvägledningen kunna bidra till ett mer genomtänkt studieoch
yrkesval. I propositionen underströks vidare att en väl fungerande
studie- och yrkesvägledning även från samhällets synpunkt är av stort

UbU 1978/79: 45

värde när det gäller att förhindra felinvesteringar i utbildning och därmed
slöseri med samhällsresurser.

Enligt utskottets mening är det viktigt att eleverna vid den praktiska
yrkesorienteringen får pröva på konkreta arbetsuppgifter för att därigenom
få en uppfattning om arbetsmiljö och vad arbetsgemenskap innebär.

Enligt de anvisningar som är intagna i nuvarande läroplan skall studie-
och yrkesorienteringen vara informerande och klarläggande. Den
förutsätter att eleven övar sin förmåga att själv välja och fatta beslut
och att eleven och föräldrarna själva är ansvariga för sina beslut.

Denna informerande och klarläggande roll får dock enligt utskottets
mening självklart inte hindra lärare och syo-funktionärer att ge elever
och föräldrar råd. Detta är en naturlig del av ett förtroendefullt samarbete
mellan hem och skola. Att företrädare för arbetslivet kommer
till skolan och berättar om sitt yrke finner utskottet vara ett naturligt
led i det samarbete som föreslagits i propositionen 1978/79: 180. Lika
naturligt bör det vara att skolan aldrig får försöka påtrycka elever och
föräldrar sin uppfattning.

Med hänvisning till de riktlinjer som gäller för samarbete mellan hem
och skola och för studie- och yrkesorienteringen samt till utskottets
ställningstagande i avsnittet 3.6 Skola — Arbetsliv rörande utbyggd
praktisk arbetslivsorientering föreslår utskottet att motionen 1978/79:
2631 yrkandena 6 och 8 avslås.

Anpassad studiegång har införts i grundskolan genom riksdagens beslut
i samband med SIA-reformen (prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76:
30, rskr 367). Med hänvisning till det värde studiegången kan ha för
vissa elever och till vad utskottet anförde i sitt betänkande UbU 1975/
76: 30 (s. 26) bör riksdagen avslå motionen 1978/79: 2636 yrkandet 1 c
om studiegångens avskaffande.

I motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 7) föreslås bl. a. att rektor ej
skall kunna fatta beslut om anpassad studiegång.

Enligt propositionen följer rektors beslutsrätt av att skolstyrelsen
enligt skollagen kan delegera till rektor. Skolstyrelsen har att själv bedöma
om sådan delegation skall ges eller inte. Yrkandet 7 i motionen
bör därför avslås.

Samtidigt vill utskottet starkt understryka vad i propositionen sägs
om att medel för handledning av eleverna måste ställas till förfogande
ur förstärkningsresursen. Beslut om anpassad studiegång förutsätter
därför att tillräckliga handledarresurser kan ställas till förfogande.

Föredraganden följer SÖ:s förslag att i den nya läroplanen ange undervisningstiden
för varje ämne per stadium i stället för per årskurs.
Timplanen ger därigenom en ram för den lokala planeringen i stället
för att i detalj styra denna. Avsikten med en enbart stadiebunden tim -

UbU 1978/79: 45

plan är att man på enskilda skolenheter skall kunna planera för exempelvis
samlad undervisning, temastudier och över huvud för större arbeten
med undersökande metodik. Föredraganden erinrar om att den
enbart stadiebundna timplan som gäller för orienteringsämnena i nuvarande
läroplan inte inneburit några speciella problem.

Utskottet ansluter sig till föredragandens förslag. Motionen 1978/79:
2636 yrkandena 1 a och 1 b om att undervisningstiden skall bindas till
årskursen bör därför avslås. Utskottet vill dock liksom föredraganden
framhålla det angelägna i att skolmyndigheterna noga följer utvecklingen.

3.3 Innehållet i skolans arbete

I propositionen slås inledningsvis fast att den allvarligaste ojämlikheten
i dagens skola är att många elever har stora och irreparabla kunskapsblottor
i elementära avseenden. Eleverna måste alla få vissa nödvändiga
kunskaper och en god träning i främst svenska och matematik.
Huvudmomenten måste ge uttryck för vad samhället anser vara väsentligt
stoff i skolan. Målen för olika ämnen bör ange de väsentliga begrepp
som varje elev bör få insikt i liksom de väsentliga färdigheter han bör
tillämpa. Studierna skall därigenom ge insikt i centrala begrepp och
sammanhang. Det finns enligt propositionen ingen motsägelse mellan
detta och önskvärdheten av att eleverna också lär in vissa fakta. Utan
kännedom om betydelsefulla fakta kan eleverna inte få insikt i några
sammanhang.

I motionen 1978/79: 2631 yrkandet 1 föreslås riksdagen uttala att
med begreppet basfärdigheter skall avses förmåga att tala, läsa, skriva
och räkna.

Utskottet delar föredragandens uppfattning att tala, läsa, skriva och
räkna utgör grundläggande färdigheter. Kommunikationsfärdigheternas
betydelse för övriga studier och inte minst för att möjliggöra återkommande
utbildning lägger ett särskilt ansvar på skolan. De utgör den
betydelsefullaste delen av de basfärdigheter skolan bör söka ge eleverna.
Men bas för en livskompetens eller medborgarkompetens i vidare
mening utgör också andra färdigheter, exempelvis att kunna uttrycka
sig med hjälp av bild, att kunna organisera sina studier och fungera i
samarbete med andra i arbetslag och grupper. Man kan alltså inte sätta
likhetstecken mellan enbart kommunikationsfärdighetema och begreppet
basfärdigheter, varför motionsyrkandet bör avslås.

Träningen av de grundläggande färdigheterna tala, läsa, skriva och
räkna måste, anför föredraganden, spela en central roll i skolans arbete.
Diagnostiskt material bör ställas till skolornas förfogande som en
hjälp vid resursfördelningen. Föredraganden understryker samtidigt att

UbU 1978/79: 45

färdighetsbegreppet inte får förkrympas till att enbart betyda läsa,
skriva och räkna. Skolan måste lägga stor vikt vid en allsidig utveckling.
Ämnet bild kan exempelvis aktivt bidra till att förbättra elevernas
kommunikationsförmåga. Flera olika färdigheter utgör bas för en livskompetens
i ett modernt samhälle.

I motionen 1978/79: 266 (yrkandet 1 e), vilken avlämnades under allmänna
motionstiden, föreslås att baskunskapernas ställning stärks. I
motionen påtalas att förmågan att kommunicera med andra, dvs. att
kunna läsa och uttrycka sig i tal och skrift samt att kunna räkna, är av
avgörande betydelse för fortsatta studier liksom för all annan verksamhet.
Det erinras också om att till baskunskaper hör kunskapen om den
egna hembygden och om samhällets och arbetslivets funktion. Med anledning
av detta yrkande vill utskottet understryka att i propositionen
betonas det angelägna i att man i skolan söker skilja på nödvändiga
och önskvärda kunskaper. I alltför stor utsträckning har kanske, anför
föredraganden, skolan sökt ge eleverna en mängd önskvärda kunskaper
och då glömt bort den avgörande koncentrationen på nödvändiga kunskaper
som alla måste ha för att kunna fungera i vårt samhälle.

I motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 4) påpekas vikten av att färdighetsträningen
inte koncentreras till högstadiet. Insatserna bör i stället
i första hand göras på låg- och mellanstadierna. Det kan finnas risk
för en omfattande provverksamhet, vilken kan få som konsekvens
ökade inslag av ensidig och isolerad färdighetsträning. Det ligger en
fara i att man nöjer sig med att söka uppfylla årskurs 6-kriteriet så att
kraven på goda kunskaper, tvärtemot alla ambitioner, minskar i stället
för ökar. Det bör vara en huvuduppgift i det fortsatta läroplansarbetet
att utveckla metoder och kriterier för hur den grundläggande färdighetsträningen
skall tryggas för enskilda elever.

I propositionen ansluter sig föredraganden till uttalandet i propositionen
(1975/76: 39) om skolans inre arbete m. m. om behovet av att
man anger en målnivå som är vägledande vid fördelningen av skolans
resurser. Ett omfattande projekt som inneburit ett försök att ta fram
ett målkriterium inom ämnet svenska har genomförts och redovisats
under senare år, nämligen det s. k. LÄSK-projektet. I propositionen refereras
projektets resultat och förslag. Föredraganden uttalar som sina
slutsatser följande.

Jag anser det viktigt att på skolan ställa kravet att den skall söka ge
alla elever en god läs- och skrivfärdighet. Detta mål bör utgöra en grund
för samplaneringen mellan olika lärare i skolans arbetsenheter och för
skolledningens fördelning av lärarresurser.

SÖ bör få i uppdrag att utarbeta det diagnostiska material skolorna
behöver. Liknande material bör utarbetas i matematik. I huvudsak rör
det sig om att anpassa material som redan finns tillgängligt i olika
svenska projekt för såväl matematik som svenska. Ett liknande målkriterium
som det som föreslagits inom LÄSK-projektet bör eftersträvas.

CJbU 1978/79: 45

Utskottet finner det angeläget att understryka att propositionens uttalande
inte får innebära att just LÄSK-projektets diskussionsförslag
om ett årskurs 6-kriterium skall eftersträvas. Det väsentliga är, vilket
också framhålls i motionen 1978/79: 2606, att det diagnostiska materialet
uttrycker en målnivå eller målnivåer på ett sådant sätt att de inte
samtidigt detaljstyr undervisningens innehåll.

Önskemålet att eleverna skall uppnå goda funktionella färdigheter i
svenska och matematik fordrar en konsekvent träning under skolåren.
Utskottet utgår ifrån att oberoende av hur ett målkriterium utformas
det diagnostiska materialet skall vara sådant att det stimulerar till en sådan
träning från lågstadiet och uppåt, vilket i sin tur måste beaktas vid
resursfördelningen i skolorna.

Vad utskottet med anledning av motionerna 1978/79: 266 yrkandet 1
e och 1978/79: 2606 yrkandet 4 anfört om färdighetsträningen i skolan
bör riksdagen ge regeringen till känna. I övrigt bör riksdagen bifalla
propositionens förslag.

Föredraganden (s. 57) ansluter sig till SÖ:s förslag att skolan skall betona
de tekniskt-praktiska v ardags färdighet er som en människa behöver
för att klara boende, arbete och fritid. Den moderna människan omger
sig med allt fler tekniska hjälpmedel. Hon behöver kunna utföra enklare
reparationer. Tekniskt-praktiska färdigheter utgör ett naturligt samverkansområde
inom exempelvis teman och projekt. Inte minst är det i
sammanhanget viktigt att teknik får en praktisk inriktning. Propositionen
anger vidare att det är en central uppgift för grundskolan att förmedla
praktiska vardagsfärdigheter.

Betydelsen av vardagskunskaper framhålls också i motionerna 1978/
79:266 (yrkandet 1 d), 1978/79:2606 (yrkandet 6 e) och 1978/79:
2631 (yrkandet 7).

I motionen 1978/79: 266 betonas att ett sätt att förstärka den praktiskt
inriktade delen i skolan är att ta upp vardagskunskap i skolundervisningen.
Vardagliga saker, exempelvis att laga en punktering på cykeln,
fylla i blanketter och reparera olika saker bör ingå i skolans undervisning.
Andra delar i vardagskunskapen är matlagning, tvätt och
lagning av kläder m. m., som ingår i ämnet hemkunskap, samt föräldrautbildning
och samlevnadsfrågor. Det är också viktigt att teknikämnet
får en praktisk inriktning. Genom att föra in vardagskunskaper i
många olika ämnen är det möjligt att ge eleverna respekt för tingen och
för inställningen ”att bruka utan att förbruka”.

I motionen 1978/79: 2606 betonas att eleverna utsätts för ett starkt
kommersiellt tryck. De behöver kunskap om bl. a. marknadsföringens
mål och metoder och om hur man som konsument kan få samhällets
skydd och hjälp. Samtidigt understryker motionen vikten av regeringens
förslag om att införa olika moment från bild, hemkunskap och

UbU 1978/79: 45

slöjd tidigt i grundskolan liksom betydelsen av obligatorisk teknik på
högstadiet.

I motionen 1978/79: 2631 begärs förslag till åtgärder för att samordna
sådana moment i undervisningen, som berör praktiska färdigheter
nödvändiga i vardagslivet, t. ex. kunskaper om barn-, familje- och konsumentfrågor.

Enligt utskottets mening bör vardagskunskaper behandlas i alla skolans
ämnen och inbegripas i undervisningen i övrigt. De bör inte, som
föreslås i motionen 1978/79: 2631 yrkandet 7, samordnas. Motionsyrkandet
bör därför avslås.

Utskottet vill utöver vad som framhålls i propositionen om vardagsfärdighetemas
centrala roll med anledning av motionerna 1978/79: 266
(yrkandet 1 d) och 1978/79: 2606 (yrkandet 6 e) ytterligare betona vikten
av att de kunskaper och färdigheter skolan ger får en stark anknytning
till vad som behövs i det dagliga livet i ett modernt samhälle. Mer
traditionellt, ämnesbetonat stoff kan då behöva vika.

Vad utskottet sålunda med anledning av motionerna 1978/79: 266
yrkandet 1 d och 1978/79: 2606 yrkandet 6 e anfört bör riksdagen ge regeringen
till känna.

I den naturvetenskapliga undervisningen kan enligt propositionen
teori och praktik, förklaring och tillämpning variera på ett naturligt
sätt. De kan ges en starkt laborativ-experimentell inriktning, bygga på
iakttagelser och slutsatser ur dessa. Naturvetenskap och teknik måste
behandlas som en enhet vid undervisningen. Undervisningen måste
också vara en förberedelse för en kritisk och aktiv roll i att forma samhälls-
och arbetsmiljö. Naturvetenskaplig-teknisk undervisning kan därför
inte isoleras från samhällsvetenskaperna.

Detta innebär enligt föredraganden en orientering bort från traditionellt
upplagt stoff i främst fysik och kemi.

I motionen 1978/79: 2631 (yrkandet 3) vänder sig motionärerna mot
en nyorientering av stoffet i fysik och kemi och hävdar att insikter som
förmedlas på här avsett stadium måste anses nödvändiga för förståelse
av sammanhangen i natur, miljö och teknik.

Utskottet ansluter sig till propositionens förslag om inriktningen av
det naturvetenskapligt-tekniska blocket. De grundläggande insikter eleverna
skall ha måste förmedlas i bättre motiverade sammanhang än för
närvarande. Motionsyrkandet bör därför avslås.

I propositionen föreslås att teknik skall införas som ett obligatoriskt
ämne med två veckotimmar per klass inom ramen för det naturorienterande
ämnesblocket. Tjänsteunderlaget för nu anställda lärare blir i
stort sett detsamma som i dag. Något ökat behov av tekniklärare beräknas
inte uppstå. Till frågan om utbildning av lärare i teknik ämnar
föredraganden återkomma i samband med ställningstagande till förslag

UbU 1978/79: 45

från 1974 års lärarutbildningsutredning (LUT 74). Till fortbildning av
de lärare som nu tjänstgör avser föredraganden återkomma till regeringen
i annat sammanhang.

Beträffande LUT 74:s förslag i vad gäller undervisningen i teknik i
grundskolan framgår av utredningens betänkande (SOU 1978: 86) Lärare
för skola i utveckling (s. 130—131, 188) att utredningen inte velat
anvisa någon bestämd lärarkategori eller föreslå någon bestämd lärarutbildning.
Mot bakgrund av att ämnet teknik förutsatts komma att
övergå från att vara ett självständigt tillvalsämne till att bli ett obligatoriskt
moment inom sektorn för orienteringsämnen har utredningen
sett teknik som ett exempel på ämnen där undervisningen med fördel
kan bedrivas i lärarlag. Bl. a. därför menar utredningen att en beredskap
för undervisning i teknikämnet bör ges inom flera lärarutbildningsvägar.

Frågan om lärarutbildningen i teknik berörs i motionen 1978/79:
2606 yrkandet 6 d och i motionen 1978/79: 2535 yrkandena 1—3.

I motionen 1978/79: 2606 ansluter sig motionärerna till propositionens
förslag att den tekniska undervisningen skall ges en praktisk inriktning.
Det är då angeläget att i största möjliga utsträckning söka engagera
lärare med praktisk erfarenhet. I motionen 1978/79: 2535 betonas
vikten av att vidareutbildning av lärare i teknik i kombination
med trä och metallslöjd skall anordnas med en utbildningstid motsvarande
40 poäng.

LUT 74 anger fyra olika lärarutbildningar, bl. a. slöjdlärarutbildningen,
som bör kunna förbereda för undervisning i teknik. Att varierande
utbildningsmöjligheter står till buds går enligt utredningen väl
samman med teknikens karaktär av ämne som hämtar sitt stoff från
många discipliner och spänner över en mångfald tillämpningsområden.

Lärarna i trä- och metallslöjd kan enligt LUT 74:s uppfattning utgöra
en betydande resurs i teknikundervisningen. Den vidgning av slöjdlärarutbildningens
tidsramar som föreslås bör enligt utredningen ge
möjlighet att ytterligare förstärka den resursen.

Eftersom LUT 74:s mest genomgripande förslag rör utbildningen av
lärare för grundskolan — även utbildning av lärare i slöjd för grundskolans
behov — är det enligt utskottets mening naturligt att frågan rörande
lärarutbildning för undervisning i ämnet teknik behandlas i samband
med ställningstaganden till utredningens förslag och inte behandlas
isolerat.

Vad som i propositionen uttalats om att teknikundervisningen skall
ha en praktisk utformning är givetvis vägledande för utbildningens utformning.

Med vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen avslå motionerna
1978/79: 2535 yrkandena 1—3 och 1978/79: 2606 yrkandet 6 d.

UbU 1978/79: 45

Riksdagen bör enligt motionen 1978/79: 1339 hos regeringen begära
förslag om förstärkt undervisning i skolan om datorer och datasystem.
I motionen hänvisas till vad som anförts i motionen 1978/79:1108. I
denna motion hävdas att den betydelse som datatekniken kommer att
få i framtiden gör det nödvändigt att öka medborgarnas kunskaper på
hithörande områden. Undervisning om datasystem och ADB-teknik bör
ges både i grundskolan och gymnasieskolan.

Vid riksmötet 1977/78 behandlade utskottet (UbU 1977/78: 8) ett
motionsyrkande (1977/78: 983 yrkandet 1) om att alla skolelever skall
ges grundläggande praktisk utbildning om datorerna, deras möjligheter
och de krav som kan ställas vid utnyttjandet av dem. Utskottet erinrade
om att SÖ redan år 1971 fick i uppdrag av Kungl. Maj:t att undersöka
förutsättningarna för undervisning i grundskolan och gymnasieskolan
om datorteknik. Utskottet redovisade också det projekt Datorn i Skolan
(DIS) som SÖ startade år 1975. I projektet ingår försöksverksamhet,
utprovning av läromedel, undersökningar och information om utrustning,
utveckling av en modell för fortbildning samt inte minst utarbetande
av förslag till kursplaner.

Inom DIS-projektet kallas grundläggande och allmänbildande undervisning
om datorer och datoranvändning för datalära. Dataläran skall
enligt de i projektet uppsatta målen för grundskolan bl. a. ge grundläggande
kunskap om databehandling, datorfunktioner och möjligheter att
påverka användningen av datorer. Den skall vidare skapa medvetenhet
om konsekvenser av datoranvändning för individ och samhälle. Datalära
avses i huvudsak ingå i ämnena matematik och samhällskunskap i
grundskolans åttonde och nionde årskurs och i gymnasieskolans första
årskurs samt i något eller några ämnen i den kommunala vuxenutbildningen.
Dataläran ses vidare som en grund för s. k. ämnesanknuten datoranvändning
i olika ämnen i gymnasieskolan.

Den ökande användningen av datorer inom de flesta samhällsområden
innebär att allt fler kommer att beröras av datatekniken i vid bemärkelse
både i sitt arbete och i sitt privatliv. Det är därför enligt utskottets
mening viktigt att alla har grundläggande kunskaper om datorer
och användningen av datorer. Enligt utskottets mening är det därför
angeläget att den pågående och omfattande försöks- och utredningsverksamheten
kan avslutas i sådan tid att resultaten kan läggas till
grund för arbetet med nya kursplaner och kommentarer till dessa för
grundskolan. Det är också väsentligt att motsvarande arbete i vad gäller
gymnasieskolans läroplan kan slutföras samtidigt. Detta gäller främst
vad som i projektarbetet betecknats som datalära. Vad utskottet här anfört
bör riksdagen med anledning av motionen 1978/79: 1339 som sin
mening ge regeringen till känna.

Flera olika motioner behandlar samhällsorienteringen i skolan. Utskottet
vill erinra om vad som inledningsvis berörts i propositionen om

UbU 1978/79: 45

samverkan mellan skolan och samhället i övrigt. Utskottet har i samband
med behandlingen av allmänna riktlinjer för grundskolans utveckling
behandlat frågor om internationalisering, fredsfostran och konfliktlösningar.

Samhällsorienteringen berör enligt propositionen många områden. Föredraganden
följer här SÖ:s förslag som tillstyrkts av remissinstanserna.
Kursplanerna bör enligt förslaget betona de stora samlevnads- och
överlevnadsfrågorna, arbetslivsfrågor, ekonomiska frågor, familjefrågor,
internationella frågor, invandrarfrågor, miljövårdsfrågor, sexual- och
samlevnadsfrågor, trafikundervisning samt undervisning om alkohol,
narkotika och tobak.

I de kursplaneförslag som SÖ bifogat utvecklas ytterligare de olika
huvudområdena. Enligt propositionen måste huvudmomenten utbyggas
ytterligare inom orienteringsämnena utöver SÖ:s förslag. Det bör också
av målen klart framgå vilka centrala begrepp eleverna bör få insikt i.

I propositionen betonas också sambandet mellan de samhällsorienterande
och naturorienterande sektorerna. Även om särskilda mål och
huvudmoment föreslås gälla för de båda sektorerna bör kursplanerna
kompletteras med exempel på övergripande arbetsområden. Det är då
enligt föredraganden särskilt viktigt att miljöfrågorna betonas.

I motionen 1978/79: 736, vilken väckts under allmänna motionstiden,
föreslås riksdagen ge regeringen till känna vad som i motionen
1978/79: 645 anförts om trafikundervisningen i skolorna, bl. a. att undervisningen
bör ges en starkare ställning och att medel inom SÖ:s
forsknings- och utvecklingsarbete bör reserveras för studier av hur trafikundervisningen
bör läggas upp.

Trafikundervisning anges i läroplansförslaget som ett huvudområde.
Den har därigenom en stark ställning i skolan. Utskottet anser den
också vara mycket betydelsefull. Trafikfrågorna har i nu gällande läroplan
belysts ingående i supplement till läroplanen. Utskottet erinrar
om att hithörande frågor för närvarande behandlas inom trafiksäkerhetsutredningen
(K 1973: 07).

Med hänvisning till den betoning trafikfrågorna har fått i läroplansförslaget
och till att undervisningsfrågor behandlas inom pågående
trafiksäkerhetsutredning avstyrks motionen.

I motionen 1978/79: 794 (yrkandet 1) föreslås riksdagen hos regeringen
hemställa om förslag som innebär att arbetsmiljöutbildningen
inom grund- och gymnasieskolorna minst fyller läroplanens krav.

Att läroplanens krav bör uppfyllas gäller för all undervisning, varför
riksdagen saknar anledning att göra något särskilt uttalande speciellt för
arbetsmiljöundervisningen. Yrkandet 1 i motionen 1978/79: 794 bör
därför avslås av riksdagen.

Enligt motionen 1978/79:1381 (yrkandet 1) bör arbetsmiljön mer in -

UbU 1978/79: 45

gående studeras både praktiskt och teoretiskt. Som utskottet tidigare
framhållit är arbetslivsfrågor enligt förslaget i propositionen ett huvudområde
vid kommande utformning av kursplanerna. De arbetssätt som
rekommenderas innebär enligt föredraganden (s. 20) starkt ökade inslag
av studiebesök och medverkan av dem som är anställda i arbetsliv
eller verkar i föreningar, organisationer och kulturliv.

Motionen väcktes under allmänna motionstiden. Då de framförda
kraven är tillgodosedda genom propositionens förslag bör motionsyrkandet
avslås.

I motionerna 1978/79:937 och 1978/79:939 (yrkandet 1) berörs
fackliga frågor i skolundervisningen. Enligt motionen 1978/79: 937 bör
facklig kunskap införas som schemalagt ämne. Enligt motionen 1978/
79: 939 bör eleverna förberedas för rollen som löntagare och stimuleras
till fackligt och politiskt engagemang.

Arbetslivsfrågor utgör ett huvudområde för skolundervisningen enligt
föreliggande förslag. Där måste ingå information om facklig verksamhet
och om de lagar och regler som gäller inom arbetslivet. Det är
viktigt att den del av samhällsorienteringen som rör den fackliga verksamheten
behandlas metodiskt på samma sätt som annat undervisningsinnehåll.
Utskottet vill vidare framhålla att den måste utgå från
elevernas upplevda problem och präglas av en undersökande och problemorienterad
metodik, diskussioner, intervjuer och studiebesök. Därigenom
och genom verksamheten i klassråd och arbetsenhetskonferenser
bör eleverna kunna stimuleras till engagemang i frågor som berör
arbetslivet i och utanför skolan. Det är väsentligt att arbetslivet i så
stor utsträckning som möjligt belyses av dem som direkt arbetar med
frågorna.

Utskottet anser att fackliga frågor bör behandlas integrerat i olika
sammanhang, inte minst som tema- och projektarbeten om arbetslivet.
De bör därför inte införas som eget ämne på timplanen. Skolans
undervisning och verksamhet måste förbereda eleverna för rollen som
medborgare, inte speciellt för löntagarrollen.

Med hänvisning till vad utskottet anfört bör motionerna 1978/79: 937
och 1978/79: 939 yrkandet 1 avslås av riksdagen.

I motionen 1978/79: 2636 (yrkandet 1 g) föreslås att momentet skola—arbetsliv
införs som huvudmoment inom de olika ämnena på alla
stadier.

Riksdagen har tidigare fastställt att arbetslivet som en del av studieoch
yrkesorienteringen bör behandlas inom ramen för olika ämnen
(prop. 1971: 34, UbU 1971: 21, rskr 1971: 214). Framhävande av arbetslivet
som ett huvudområde i det aktuella läroplansförslaget markerar
ytterligare den vikt området bör tillmätas då huvudmomenten utformas i
olika ämnen. Motionärernas önskemål är därigenom tillgodosedda i det
framlagda förslaget, varför motionsyrkandet bör avslås.

UbU 1978/79: 45

Totalförsvaret berörs i motionen 1978/79: 1389, vilken väcktes under
allmänna motionstiden. I motionen föreslås att det inom ämnet samhällskunskap
skall finnas ett huvudmoment om totalförsvaret, vari skall
ingå information om värnpliktsutbildningens former och syfte.

Totalförsvarets upplysningsnämnd liksom Försvarets skolnämnd har
i sina remissvar på SÖ:s läroplansförslag framhållit att det finns grund
för en obligatorisk undervisning om totalförsvaret genom riksdagens
beslut om en sådan år 1962 (prop. 1962: 74, SU 1962: 62, rskr 1962:
171). Totalförsvaret har enligt föredraganden en viktig funktion i samhället
både ekonomiskt och personellt. Totalförsvaret bör därför beredas
plats i undervisningen.

Vid behandling av totalförsvaret är det enligt utskottets mening naturligt
att också värnpliktsutbildningen kommer att belysas. Motionsyrkandet
är därigenom tillgodosett genom propositionen, varför motionen
bör avslås av riksdagen. Utskottet utgår i sammanhanget ifrån att
skolan inom ett huvudmoment om totalförsvaret belyser inte enbart det
militära försvaret utan också de ekonomiska, civila och psykologiska
försvarsåtgärder som sammanfattas i begreppet totalförsvar.

I den nu gällande läroplanen för grundskolan (Lgr 69) sammanfattas
målet för undervisningen i religionskunskap på följande sätt.

Undervisningen i religionskunskap har till uppgift att orientera eleverna
om de bibliska skrifternas huvudsakliga innehåll, om kristen tro och
etik och om huvuddragen av kristendomens historia och samfundsformer.
Den skall orientera om övriga religioner, deras heliga skrifter, tro,
etik och samfundsformer. Den skall vidare ge kännedom om andra livsuppfattningar
och attityder till tillvaron än de religiösa. Den skall ge en
inblick i nutidens etiska och livsåskådningsmässiga grundfrågor och
tankeströmningar.

Undervisningen skall vara vidsynt och objektiv i den meningen, att
den meddelar sakliga kunskaper om olika tros- och livsåskådningars innebörd
och innehåll utan att auktoritativt söka påverka eleverna att
omfatta en viss åskådning. Den bör ske på ett sådant sätt, att eleverna
uppfattar frågeställningarnas allvar och betydelse och så att den främjar
deras personliga utveckling och bidrar till att skapa förståelse för
värdet av en personlig livsåskådning liksom förståelse och respekt för
olika uppfattningar i livsåskådningsfrågor.

Arbetet bör inriktas på att bibringa eleverna sådana färdigheter, att
de kan självständigt förvärva kunskaper.

Enligt timplanen i lgr 69 anges undervisningstiden för ämnena religionskunskap
och hembygdskunskap gemensamt med 5, 6 resp. 7 veckotimmar
för eleverna i årskurserna 1, 2 och 3.

På mellanstadiet ingår religionskunskapen som ett av fem orienteringsämnen,
vilka gemensamt har 8 veckotimmar i vardera årskurserna
4, 5 och 6. De andra fyra orienteringsämnena är samhällskunskap, historia,
geografi och naturkunskap. I anmärkningarna till timplanen anges
den huvudsakliga fördelningen av lektioner i de fem ämnena under

UbU 1978/79: 45

varje årskurs. För religionskunskap anges 70 lektioner i varje årskurs
av sammanlagt 296 lektioner. På högstadiet upptar orienteringsämnena
10 veckotimmar av de 33 elevveckotimmarna i varje årskurs. Om undervisningen
i orienteringsämnen anordnas ämnesvis, fördelas den sammanlagda
undervisningen i årskurserna 7, 8 och 9 av vederbörande
rektor, varvid tidsramen 5 veckotimmar gäller för ämnet religionskunskap.
Enligt gällande bestämmelser i skollagen (1962: 319) finns möjlighet
till befrielse från deltagande i undervisningen i religionskunskap.
Därjämte kan regeringen — enligt utbildad praxis — medge enskilda
elever eller grupper av elever dispens från deltagande i undervisning i
religionskunskap.

I sitt förslag till ny läroplan har SÖ föreslagit att ämnet religionskunskap
skall upphöra som självständigt ämne med egna mål och huvudmoment.
Möjligheten till befrielse från undervisning i religionskunskap
skall också slopas enligt SÖ:s förslag.

I propositionen föreslås att särskilda mål och huvudmoment skall
gälla för den samhällsorienterande resp. för den naturorienterande-tekniska
sektorn. Ett samarbete över sektorsgränsema är dock angeläget,
betonar föredragande statsrådet. För den samhällsorienterande sektom
bör särskild tid anges. I denna bör religionskunskap ingå. Vissa särskilda
delmål och huvudmoment anges för ämnet religionskunskap.

I motionerna 1978/79: 2602 (yrkandet 2) och 1978/79: 2632 hemställs
att för religionskunskap skall gälla i huvudsak samma mål och
huvudmoment som i den nu gällande läroplanen. Vidare yrkas i motionen
1978/79: 2602 (yrkandet 1) att riksdagen skall besluta att det även
för enskilda orienteringsämnen skall gälla särskilda mål och huvudmoment.
Samma krav framförs i motionen 1978/79: 2601 (yrkandet 1).
I motionen 1978/79: 2599 hemställs (yrkandet 1) att religionskunskap
skall vara ett självständigt ämne.

Skolan skall enligt utskottets mening ge alla insikt och kunskaper
om de stora samhällsfrågorna, om deras sammanhang och avhängighet
av mänskliga prioriteringar. För att eleverna skall kunna få insikt i
miljöfrågorna, energiförsörjningen eller världssvälten bör olika orienteringsämnen
integreras. De etiska och religiösa frågorna kan därvid
inte isoleras utan bör relateras till de stora överlevnadsfrågoma, de
teknologiska framstegen och kapprustningshotet.

Med det anförda ansluter utskottet sig till regeringens förslag om särskilda
mål för den samhällsorienterande sektorn. Utskottet avstyrker
därför motionerna 1978/79: 2602 yrkandet 2 och 1978/79: 2632.

Det är angeläget att skolans undervisning utgår från elevernas verklighetsuppfattning.
Den välstrukturerade kunskapsmassa som finns
samlad inom traditionella ämnen får aldrig vara startpunkt för skolarbetet.
Det är väsentligt att stoffet i skolan belyses ur flera traditionel -

UbU 1978/79: 45

la ämnens synpunkter. Riksdagen bör därför enligt utskottets mening
avslå motionerna 1978/79: 2601 yrkandet 1 och 1978/79: 2602 yrkandet
1.

Föredraganden framhåller i propositionen några områden som religionskunskapen
specifikt skall behandla, nämligen frågor om liv och
död, mening och meningslöshet. Det svenska kristna arvet bör också —
enligt föredragande statsrådet — konfronteras med andra religiösa
traditioner.

Utskottet avstyrker därför även yrkandet 1 i motionen 1978/79: 2599.

Enligt förslagen i propositionen skall antalet timmar för den samhällsorienterande
sektom i grundskolan minskas med 3 timmar på
mellanstadiet och en timme på högstadiet. Utskottet har tidigare i detta
betänkande dock föreslagit att antalet timmar för samhällsorienterande
ämnen skall vara oförändrat på högstadiet.

Föredragande statsrådet framhåller i propositionen att undervisningen
i religionskunskap skall ges motsvarande utrymme i läroplanen som
nu. Detta innebär att ämnet religionskunskap i likhet med övriga samhällsorienterande
ämnen kommer att få ett något minskat tidsutrymme
på mellanstadiet. Särskilt utrymme i tiden måste enligt föredragandens
mening anges för religionskunskapen bl. a. med hänsyn till att
vissa elever kan befrias från deltagande i religionskunskap enligt gällande
bestämmelser.

Vad föredraganden anfört har i motionen 1978/79: 2606 (yrkandet
6 c) kritiserats eftersom det tolkats så att religionskunskapen skall få
oförändrat tidsutrymme på övriga samhällsorienterande ämnens bekostnad.
Utskottet finner dock att propositionen skall tolkas så att ämnet
religionskunskap får motsvarande andel av antalet timmar av det samhällsorienterande
blocket som nu. Religionskunskap får alltså i likhet
med övriga samhällsorienterande ämnen ett något minskat tidsutrymme
på mellanstadiet.

Motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 6 c) behandlar också möjligheterna
till befrielse från deltagande i religionskunskap. Motionärerna yrkar
att befrielse från deltagande i undervisningen i ämnet inte skall kunna
ges eftersom undervisningen i samhällsorientering skall ske integrerat
där moment av historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap
ingår.

Utskottet finner att möjligheten till befrielse från deltagande i religionskunskap
måste bibehållas med hänsyn till att det även i fortsättningen
kan komma att resas krav på att vissa elever skall befrias från
skolans religionsundervisning. Utskottet avstyrker därför motionen 1978/
79: 2606 yrkandet 6 c i vad gäller befrielse från religionskunskap.

I motionen 1978/79: 2635 yrkandet 1 framhålls att religionen är en
del av vår mänskliga tillvaro och att den påverkar oss som individer

UbU 1978/79: 45

och samhällsvarelser. Motionärerna yrkar att religionsämnet skall få en
rättmätig del av den tilldelade tiden för den samhällsorienterande sektorn,
varvid undervisningens uppgift skall vara att hjälpa eleverna fram
till en livsåskådning.

I motionen 1978/79: 2602 yrkandet 3 yrkas att den gemensamma
ramtid, som enligt propositionen skall gälla för orienteringsämnena tillsammans,
fördelas som rikttider på de enskilda ämnena, varvid religionskunskapen
bör erhålla samma utrymme som nu. I motionen 1978/
79: 2599 yrkandet 2 framförs i huvudsak samma yrkande.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att den inställning individerna
har i tros- och livsåskådningsfrågor i hög grad präglar våra inbördes
relationer, våra relationer i arbetslivet och inställningen till de
stora världsfrågorna. Kunskap om andra religioner är också väsentlig
för att förstå de politiska skeendena i andra länder och att en del människors
uppfattning i livsåskådningsfrågor leder till andra uppfattningar
än vi har i för oss väsentliga frågor som demokrati, jämställdhet mellan
män och kvinnor och mellanfolklig förståelse.

Utskottet har emellertid funnit att de syften som motionärerna uttrycker
i motionen 1978/79: 2635 yrkandet 1 är tillgodosedda dels genom
förslagen i propositionen, dels genom vad utskottet anfört om antalet
timmar på högstadiet för samhällsorienterande ämnen, och avstyrker
detta yrkande.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda även motionerna
1978/79: 2602 yrkandet 3 och 1978/79: 2599 yrkandet 2.

I motionen 1978/79: 2601 yrkandet 2 hemställs att frivillig undervisning
i bibelkunskap bör erbjudas eleverna på samtliga stadier inom ramen
för den timplanebundna undervisningstiden genom användande av
s. k. rullande schema på låg- och mellanstadierna och på högstadiet genom
inordnande i tillvalssystemet. Vidare yrkas i motionen 1978/79:
370, som väckts under den allmänna motionstiden, att riksdagen hos
regeringen begär en läroplan för skolan i vilken Bibeln tas med som
läromedel.

Bibeln är ett centralt läromedel och används f. n. inom undervisningen
i religionskunskap, vilket även förutsätts ske enligt den nya läroplanen
för grundskolan. Utskottet finner därför att yrkandet i motionen
1978/79: 370 är tillgodosett och inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Eftersom bibelkunskap till viss del ingår i undervisningen i religionskunskap
är utskottet inte berett tillstyrka motionen 1978/79:2601
yrkandet 2. Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet erinra om
att önskemål om frivillig undervisning i bibelkunskap bör kunna tillgodoses
inom de fria aktiviteterna.

I propositionen anmäls att ämnet gymnastik i fortsättningen bör be -

UbU 1978/79: 45

nämnas idrott, vilket anses vara ett bättre namn på alla de aktiviteter
som kan förekomma i gymnastikundervisningen.

Utskottet har ingen erinran mot förslaget.

För gymnastik (idrott) upptas nu sammanlagt 6 veckotimmar av
timplanen för lågstadiet, varav 1 veckotimme i årskurs 1, 2 i årskurs 2
och 3 i årskurs 3. I övriga årskurser i grundskolan har ämnet 3 veckotimmar
per årskurs.

SÖ har föreslagit utökad tid för gymnastik på lågstadiet, varvid i
gengäld orienteringsämnena skulle minska med 1,5 veckotimmar.

I propositionen föreslår regeringen oförändrat antal timmar för idrott.

I motionerna 1978/79: 2607 och 1978/79: 2634 (yrkandet 1) föreslås
att tiden för idrott på grundskolans lågstadium ökas med 1,5 veckotimmar
och att tiden för orienteringsämnen minskas med motsvarande
timtal.

Fysisk aktivitet är betydelsefull för eleverna i lågstadieåldrarna, då
rörelsebehovet är stort. Utrymmet i timplanen för idrott måste emellertid
enligt utskottets mening vägas mot behovet av tid för övriga ämnen.
Tiden för orienteringsämnen på mellanstadiet föreslås minska till förmån
för fria aktiviteter. Antalet veckotimmar i årskurserna 1 och 2 är endast
20 respektive 24 veckotimmar. De utökade praktiska inslagen i form av
slöjd och hemkunskap ställer också anspråk på tid.

Utskottet ansluter sig därför till regeringens förslag om oförändrat
antal timmar för idrott på lågstadiet och avstyrker motionerna 1978/79:
2607 och 1978/79: 2634 yrkandet 1.

I den nu gällande läroplanen för grundskolan anges målet för ämnet
gymnastik bl. a. enligt följande.

Undervisningen i gymnastik skall tillfredsställa elevernas behov av
kroppsrörelse och medverka till deras allsidiga och harmoniska utveckling.
Den skall bedrivas så, att den allmänna prestationsförmågan höjs
och en ändamålsenlig arbetsteknik främjas. Ett ekonomiskt och estetiskt
rörelsesätt skall eftersträvas. Undervisningen skall ge eleverna tillfälle
att pröva och utöva olika gymnastik- och idrottsformer. Den skall vidare
förmedla kännedom om den egna kroppens funktion och vård i samband
med fysisk aktivitet.

I motionen 1978/79: 524, som avlämnats under den allmänna motionstiden,
framhålls att den fysiska träningen skall inriktas på motionsidrott
och lagsport som inte är beroende av exklusiva anläggningar och
institutioner. Undervisningen skall ge kunskaper i fysiologi, kost och
motion och syfta till att alla får regelbundna motionsvanor som lever
kvar också efter avslutad skolgång. I uppläggningen av skolans idrottsverksamhet
bör — enligt motionärerna — idrotts- och friluftsorganisationer
delta. Vidare bör det enligt motionen vara obligatoriskt för skolan
att använda sådana schematekniska lösningar att eleverna — utan att lektionen
i idrott avkortas — hinner duscha och klä om sig till nästa lektion.

4 Riksdagen 1978/79.14 sami. Nr 45

Kartong: S. 50, rad 19 Står: 524 Rättat till: 524 yrkandet 2

UbU 1978/79: 45

1 motionen 1978/79: 2634 yrkandet 2, som delvis är likalydande med
den nyss nämnda motionen 1978/79: 524, krävs en generell omläggning
av ämnet för att alla elever skall få en riktig fysisk fostran.

Den fysiska träningen i skolan skall — som motionärerna påpekar —
syfta till att skapa goda motionsvanor och tillfredsställa elevernas behov
av kroppsrörelser. Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning
om betydelsen av kunskaper om sambandet mellan kostens sammansättning,
fysisk träning och god hälsa. Utskottet finner dock att flera av
de åtgärder som nu föreslås för att utveckla arbetssätten, t. ex integration
mellan ämnen och samverkan mellan lärare i arbetslag bör medverka
till att uppnå bl. a. de av motionärerna yrkade förändringarna av skolans
fysiska träning. Vidare bör undervisningen i dessa hänseenden liksom i
övrigt utgå från elevernas intressen för att undervisningen i fysisk träning
skall upplevas som meningsfull. Införandet av samlad skoldag med olika
aktiviteter i samarbete med t. ex. idrottsorganisationer måste också bidra
till att uppfylla de krav motionärerna framför. De schematekniska lösningar,
som nämns i motionerna, bör skolorna själva besluta om. Några
centrala direktiv torde inte vara erforderliga.

Utskottet, som anser att syftet med motionerna 1978/79: 524 yrkandet

2 och 1978/79: 2634 yrkandet 2 i huvudsak är tillgodosett finner inte att
de påkallar någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1978/79: 567 hemställs (yrkandet 1) att riksdagen uttalar
att dans på sikt införs som ett alternativ till gymnastik i grundskolan.

I huvudmomenten för ämnet gymnastik upptas nu olika former av
dans, t. ex. folkdanser, sånglekar och sällskapsdans på grundskolans alla
stadier. Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning om dansens
betydelse inom ämnet idrott. Vid utformandet av kursplaner för ämnet
kan det förutsättas att olika former av dans, som folkdanser, jazzdans
och sånglekar kommer att ingå som integrerade delar i ämnet idrott. Utskottet,
som däremot inte kan biträda yrkandet att dans införs som ett
alternativ till gymnastik eller idrott, anser att motionen 1978/79: 567
yrkandet 1 bör avslås av riksdagen.

I motionen 1978/79: 522, som väcktes under allmänna motionstiden,
föreslås en ökad information om och undervisning i hälso- och friskvårdsfrågor
inom skolväsendet.

I Sö:s förslag till huvudmoment för orienteringsämnen ingår Fysisk
och psykisk hälsa. Inom gymnastikämnet har SÖ föreslagit att som
huvudmoment skall ingå att analysera och diskutera samband mellan
kost och motion samt den regelbundna kroppsrörelsens betydelse för välbefinnandet.
Frågor om alkohol, narkotika och tobak föreslås i propositionen
ingå som ett huvudområde för skolans undervisning.

Då motionens förslag är tillgodosedda i läroplansförslaget bör motionen
1978/79: 522 avslås av riksdagen.

UbU 1978/79: 45

I motionen 1978/79: 1325 föreslås införande av undervisning i teckenspråk
för alla elever på mellanstadiet i syfte att häva isoleringen för de
döva. Teckenspråksfrågor behandlas också i motionen 1978/79: 1889.

Utskottet har tidigare utförligt behandlat teckenspråksfrågorna, bl. a.
i betänkandet UbU 1975/76: 9 till vilket utskottet hänvisar (s. 5—7)
och UbU 1975/76: 21. Hithörande frågor behandlas f. n. inom Utredningen
om integration av handikappade elever i det allmänna skolväsendet
(U 1978: 07). Med hänvisning till det ställningstagande riksdagen
nyligen gjort i frågan om teckenspråksundervisningen och till pågående
utredning bör motionerna 1978/79: 1325 och 1978/79: 1889 avslås.

I SÖ:s förslag ingick att huvudmomentens fördelning på stadier skulle
slopas. I propositionen föreslås att huvudmomenten som hittills skall vara
fördelade på stadier.

I motionen 1978/79: 2597 (yrkandet 3) föreslås att huvudmomentens
fördelning på stadier slopas med hänsyn till problem vid stadieövergångar
och för elever med speciella behov.

I propositionen framhålls att kontakter mellan stadier är värdefulla
och kan beröra såväl studieplaner i olika ämnen som fördelning av stoff
och studiebesök inom orienteringsämnena. För enskilda elever kan individualiseringen
fortsättningsvis liksom nu innebära att de får arbeta
med uppgifter som kursplanerna tar upp på ett annat stadium.

Utskottet ansluter sig till vad föredraganden föreslagit och avstyrker
motionen 1978/79: 2597 yrkandet 3.

3.4 Arbetssätt

I SÖ:s Förslag till förändring av grundskolans läroplan betonas ett
undersökande och experimentellt arbetssätt, verklighetsförankring, probleminriktning,
färdighetsutveckling, individualisering, samarbete, medinflytande
och medansvar. Remissinstanserna stöder de föreslagna utvecklingslinjerna.
De bör därför enligt föredraganden vara vägledande
för utvecklingsarbete och fortbildning.

Arbetssättet skall vidare enligt propositionen (s. 65) vara så upplagt
att det inövar goda arbets- och studievanor. Att arbetet bedrivs på ett
visst sätt är därför inte enbart ett medel att förvärva kunskaper utan
också ett väsentligt mål. Inte minst betydelsefullt är att eleverna i klassråd
och arbetsgrupper får öva sig i att planera och genomföra arbetet,
söka lämpliga tillvägagångssätt, pröva sig fram och sedan värdera både
resultatet och själva arbetsprocessen.

Lärare och elever har enligt föredraganden frihet att välja det arbetssätt
som de tillsammans bedömer bäst befrämjar måluppfyllelsen. De

UbU 1978/79: 45

valda arbetssätten kan inom denna ram bli olika. Föredraganden betonar
att den individualisering skolan eftersträvar också måste innebära ett
individualiserat arbetssätt. Det finns inget studiesätt som är det bästa för
alla elever. Skolan måste enligt propositionen respektera detta liksom
den måste respektera att ingen metod är den bästa för alla lärare.

Motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 5) tar upp arbetssättet i skolan.
Enligt motionärernas mening har arbetssättet en avgörande betydelse för
i vilken utsträckning eleverna skall kunna uppnå för skolan fastställda
mål. Ett arbetssätt som tilldelar eleverna en passiv roll som objekt för
undervisningen motverkar både elevernas självständighet och deras sarnarbetsförmåga
och solidaritet med andra elever. Motionärerna betonar
att det klart måste framgå att vissa arbetssätt skall eftersträvas.

Arbetssättet måste enligt uslcottet ha den utformningen att det befrämjar
måluppfyllelsen i skolan. Så sker exempelvis inte genom en ensidig
katederundervisning eller en individualisering som enbart innebär
passiva avskrivningsövningar. Men inom ramen av olika elevaktiva arbetsformer
finns stora valmöjligheter för lärare och elever att tillsammans
pröva olika arbetssätt. Här måste skolan, som föredraganden framhåller,
respektera olika elev- och lärarindividualiteter men också genom bl. a.
kommentarmaterialet till läroplanen, genom fortbildning och på annat
sätt stimulera alla inom skolan att pröva nya arbetssätt och arbetsformer
samt medverka till ökade elevaktiviteter.

Utskottet förutsätter att vad som här anförts kommer att iakttas. Med
hänvisning härtill och till vad propositionen framhåller om att arbetssätten
skall väljas så att målen befrämjas föreslår utskottet att motionen
1978/79: 2606 yrkandet 5 avslås.

I motionen 1978/79: 266 (yrkandet 1 b), vilken väcktes under allmänna
motionstiden, betonas värdet av att arbetsformerna i skolan får
en mera praktisk inriktning och att eleverna får delta i det praktiska
arbetet i skolan.

I propositionen liksom i motionen betonas det värdefulla i att ett
undersökande och experimentellt arbete ges stort utrymme. Föredraganden
ansluter sig till vad SIA-utredningen framhöll i sitt betänkande
(SOU 1974: 53) Skolans arbetsmiljö om vikten av elevernas aktiva medverkan
i att utforma den egna skolans arbetsmiljö. Elevernas medverkan
i skolans inre arbete kan komplettera deras arbetslivsorientering. De kan
t. ex. svara för dukning och servering vid skolmåltiderna, arbeta inom
skolbiblioteken, medverka vid utformningen av närmiljön, arrangera utställningar,
delta i skolans interna information genom elevtidningar och
hjälpa yngre kamrater i materialframställningen.

Utskottet vill starkt understryka den vikt utskottet tillmäter att eleverna
på detta sätt deltar i det praktiska arbetet liksom att man inom olika
ämnen ger tillräcklig tid för praktisk tillämpning. Med hänvisning till

UbU 1978/79: 45

att såväl propositionen som motionen framhållit vikten av praktiska
inslag i skolarbetet bör såväl propositionen som motionen 1978/79: 266
yrkandet 1 b bifallas. Detsamma bör gälla yrkandet 2 i motionen 1978/
79: 939, vilken också väckts under allmänna motionstiden och vars förslag
överensstämmer med propositionens.

Enligt motionen 1978/79: 2636 (yrkandet 1 j) bör hemuppgifter ej
förekomma. I motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 6h) berörs också frågan
om hemuppgifter. I denna motion ansluter sig motionärerna till propositionens
uppfattning att hemuppgifter är en del av skolarbetet, som
är av betydelse för elevens utveckling. Hemuppgifter måste emellertid,
som föredraganden framhåller, vara väl planerade. Mot bakgrund av de
varierande hemförhållanden som förekommer är det emellertid enligt
motionen varken lämpligt eller realistiskt att kräva hemuppgifter som
en del av skolans kunskapsförmedling. Sådana måste alltid ställas i relation
till varje elevs möjlighet att fullgöra dem.

Om en elev på grund av särskilda skäl inte kan fullgöra hemuppgifterna
bör det enligt utskottets mening ingå som en naturlig del i skolans
planering att i olika former hjälpa elever att fullgöra uppgifterna i skolan.
Utskottet vill också erinra om att den metodiska inriktningen av
skolarbetet också måste få prägla hemuppgifternas utformning. Dessa
kan därför i många fall ha formen av undersökningar i närsamhälle och
natur.

Vad utskottet med anledning av propositionen 1978/79: 180 och motionen
1978/79: 2606 yrkandet 6 h anfört om hemuppgifter bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Yrkandet 1 j i motionen
1978/79: 2636 bör avslås.

I motionen 1978/79: 1337 (yrkandet 2) tas upp frågan om åtgärder
för att garantera elevernas skyldighet att närvara vid undervisningen.

Utskottet berörde denna fråga i sitt av riksdagen godkända betänkande
1975/76: 30 (s. 29) och anförde bl. a. att närvaroplikt råder i grundskolan:
”Någon form av registrering av frånvaro m. m. behövs självfallet
för att föräldrar skall kunna vara säkra på att eleven är i skolan
och inte annorstädes under skoldagen. Formen för denna registrering
och för rapportering hem bör enligt propositionen kunna avgöras lokalt
och blir, som utskottet ser det, beroende av förhållanden som skolstorlek,
glesbygd, tätort m. m. Utskottet delar uppfattningen att det behövs ett
väl fungerande system för frånvaroregistrering med möjlighet till snabb
kontakt med hemmen men utgår från att den lokala skolledningen utan
något särskilt uttalande från riksdagens sida löser hithörande frågor på
det för eleverna, skolan och hemmen bästa sättet.” Med hänvisning till
vad utskottet således tidigare uttalat avstyrks motionen 1978/79: 1337
yrkandet 2.

UbU 1978/79: 45

Läromedelsfrågor berörs i två motioner. I motionen 1978/79: 2598
(yrkandet 2) föreslås att läromedlen — speciellt för elever med inlärningssvårigheter
— skall bekostas av staten. I motionen 1978/79: 1393
föreslås att utredningen (I 1977: 01) Kooperationen och dess roll i samhället
erhåller tilläggsdirektiv att granska hur ekonomiska föreningar
behandlas i läromedel samt hur partsmaterial används i skolan.

Läromedelskostnaderna berör kostnadsfördelningen mellan stat och
kommun. Utskottet är inte berett föreslå någon förändring i detta avseende,
varför yrkandet 2 i motionen 1978/79: 2598 bör avslås.

Förhandsgranskning av läromedel i samhällsorienterande ämnen utförs
av läromedelsnämnden. Utskottet utgår ifrån att nämnden då också
uppmärksammar hur kooperativa organisationer behandlas. Utredningen
om läromedelsmarknaden (ULÄ) har erhållit tilläggsdirektiv som innebär
att utredningen bl. a. skall pröva i vilken utsträckning sådan förhandsgranskning
av läromedel är motiverad. Beträffande partsmaterial i
skolan vill utskottet erinra om den allsidighet som enligt gällande riktlinjer
skall prägla skolans arbete. Med hänvisning till det uppdrag läromedelsnämnden
har och till gällande riktlinjer bör motionen 1978/79:
1393 avslås.

3.5 Betygsättning i grundskolan m. m.

År 1973 tillkallades en parlamentarisk utredning om betygsättningen
i grundskolan och gymnasieskolan (U 1973: 11). Utredningen antog
namnet 1973 års betygsutredning (BU73). I april 1977 avlämnade utredningen
sitt betänkande (SOU 1977:9) Betygen i skolan. BU 73:s
förslag avser såväl grundskolan som gymnasieskolan. Frågan om betygsättningen
i gymnasieskolan behandlas emellertid inte i förevarande proposition
1978/79: 180. Av propositionen framgår att föredragande statsrådet
avser föreslå regeringen att gymnasieutredningen (U 1976: 10) ges
tilläggsdirektiv med innebörd att också behandla frågan om betygen i
gymnasieskolan.

I fråga om betygsättningen i grundskolan gäller för närvarande följande.
Betyg ges i årskurserna 3, 6 och 7 vid slutet av vårterminen samt
i årskurserna 8 och 9 vid slutet av varje termin. Skolstyrelsen i kommunen
kan besluta att betyg i årskurserna 3 och 6 skall ersättas med annan
form av besked.

Såsom betyg används någon av siffrorna 1—5, av vilka siffran 5 anger
högsta betyg. Betygsättningen är relativ och betygssystemet kännetecknas
av att man utgår från de faktiska prestationerna för hela elevgruppen
som läser den aktuella kursen, den s. k. referensgruppen. Anvisningarna
för betygsättningen anger en generell riktlinje för hur betygen bör för -

UbU 1978/79: 45

dela sig i referensgruppen. Denna procentuella fördelning ansluter till den
s. k. normalfördelningen.

Enligt regeringens förslag i propositionen 1978/79: 180 skall betygsättningen
i grundskolan inskränkas. Betyg skall endast ges vid slutet av
samtliga terminer i årskurserna 8 och 9. Den nuvarande femgradiga
skalan skall behållas tills vidare. Det nya betygssystemet skall införas
vid samma tidpunkt som en ny läroplan för grundskolan träder i kraft.

I propositionen framhålls att det för närvarande inte finns något alternativ
till betyg för att klara av det urval till fortsatt utbildning som måste
ske vid ett begränsat antal platser. Därmed finns det inte nu, anför föredragande
statsrådet vidare, grund för att ta bort betygen i grundskolan.
Innan detta kan ske är det nödvändigt med en fortsatt utveckling och
försöksverksamhet med betygsfri intagning till gymnasieskolan. Syftet
med försöksverksamheten skall vara att klarlägga om ett urvalsförfarande
kommer att behövas och hur detta i så fall skall vara utformat. Med
ett positivt resultat blir det, anför föredraganden, möjligt för riksdagen
att senare besluta om att avveckla betygsättningen i grundskolan.

I motionen 1978/79: 272 hemställs att betygen avskaffas på alla nivåer
i skolsystemet. I motionen 1978/79: 2636 (yrkandet 3) hemställs att
riksdagen nu beslutar att betygsättningen helt skall slopas i grundskolan.
Förslaget motiveras bl. a. med att försöksverksamheten med betygsfri intagning
till gymnasieskolan givit positiva resultat. Med instämmande i
vad föredragande statsrådet anfört i fråga om diagnostiska prov för basfärdigheter
i svenska och matematik föreslås också i motionen 1978/79:
2635 (yrkandet 2) att betygen helt avskaffas i grundskolan.

En helt motsatt uppfattning förs fram i motionen 1978/79: 2631 (yrkandena
13 och 14). I denna motion föreslås riksdagen uttala att betyg
är nödvändiga som instrument för information, motivation och urval
samt att de bör ges på alla stadier i skolan samt vara kursrelaterade.

Utskottet erinrar om att BU utförligt diskuterat de olika syftena med
betygsättningen. Härvid har man uppehållit sig vid de uppgifter som
betygen anses fylla och vägt dessa uppgifter mot de nackdelar som en
betygsättning också anses medföra. Syftena med betygsättningen är enligt
utredningen att tillgodose behovet av information, att tillgodose behovet
av motivation och att utgöra grund för urval till arbetsliv och till fortsatt
utbildning.

Föredragande statsrådet anser i likhet med BU att det finns brister i
betygen som informationsförmedlare och att det därför är önskvärt att
utveckla andra former för information som ger en mer allsidig bild av
elevens insatser och aktivitet i skolan. I vad gäller synpunkten att betygsättningen
skulle tillgodose behovet av motivation är föredraganden också
ense med BU om att den kan avvisas. Skolarbetet måste göras meningsfullt
för eleverna i första hand genom att innehållet i studierna och uppläggningen
av undervisningen blir sådan att den förmår engagera eleverna.

UbU 1978/79: 45

Däremot finns det enligt föredragandens mening, som framgår av vad
utskottet redan anfört, för närvarande inte något alternativ till betyg för
att klara av det urval till fortsatt utbildning som måste ske vid ett begränsat
antal platser.

Det i propositionen anförda motivet för att nu behålla betygen i årskurserna
8 och 9 kan utskottet acceptera. Utskottet tillstyrker alltså
regeringens förslag härom. Av detta ställningstagande följer att utskottet
avstyrker motionerna 1978/79: 272 i förevarande del, 1978/79: 2631
yrkandena 13 och 14, 1978/79:2635 yrkandet 2 och 1978/79:2636
yrkandet 3.

I motionen 1978/79:2606 (yrkandet 11) erinras om föredragande
statsrådets uppfattning, till vilken utskottet nyss anslutit sig, att det som
”fortsättningsvis kan motivera ett bibehållande av betygen i grundskolan
är enligt min mening endast deras roll som grund för urval till fortsatt utbildning”.
Det är enligt motionärernas mening väsentligt att riksdagen
slår fast att det inte längre finns något i grundskolans arbete som motiverar
att betygen finns kvar och därför uttalar att det fortsatta arbetet
skall inriktas på att avveckla betygen i grundskolan. I motionen 1978/
79: 939 (yrkandet 4) hävdas att betygen utgör ett hot mot utvecklingen
av arbetslivet genom att de försvårar arbete i grupp där individuella
prestationer inte mäts. Riksdagen bör därför uttala att den pågående reformeringen
av grundskolan och gymnasieskolan skall ha som mål att
betygen avskaffas.

Regeringen har den 7 december 1978 bemyndigat SÖ att bedriva försöksverksamhet
med betygsfri intagning till gymnasieskolan i Örebro län.
För att ge en bred grund för senare ställningstaganden rörande betygen i
grundskolan kommer försöksverksamheten med betygsfri intagning att
utvidgas också till andra län. Vidare kommer enligt propositionen ett intensifierat
utvecklingsarbete att bedrivas i syfte att få fram andra urvalskriterier
än betyg för urval till gymnasieskolan.

I propositionen framhåller föredragande statsrådet att det med ett
positivt resultat av försöksverksamheten med betygsfri intagning blir
möjligt för riksdagen att senare besluta om att avveckla betygsättningen
i grundskolan. Utskottet delar denna uppfattning och avslår alltså motionen
1978/79: 939 yrkandet 4 såvitt den gäller grundskolan och motionen
1978/79: 2606 yrkandet 11.

Enligt motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 12) bör riksdagen besluta
att betygen skall tas bort i tillvalskurser. Dessa kurser kommer att vara
mycket varierande till sin utformning och omfattning. Det kommer därför
enligt motionärernas mening inte att finnas något underlag för jämförbara
betyg. Därtill kommer att betyg i tillvalskurser skulle medföra
risker för taktiska val i stället för den eftersträvade intressestyrningen.

Utskottet kan inte se någon anledning för riksdagen att nu besluta om
att ta bort betygen för en del av de ämnen som ingår årskurserna 8 och 9.

UfaU 1978/79: 45

Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår yrkandet 12 i motionen
1978/79: 2606.

Inom ramen för nuvarande betygssystem har SÖ för elever med skolsvårigheter
genom särskilda anvisningar sökt mildra den allmänna betygsättningens
negativa effekter. Dessa anvisningar rör elever med olika slag
av handikapp och skolsvårigheter, elever som varit långvarigt sjuka samt
invandrarelever. I fråga om t. ex. intellektuellt utvecklingshämmade har
kryssmarkering (asterisk) använts för att upplysa om att betygen avser
en särskild referensgrupp. Det åligger vidare enligt nuvarande anvisningar
avlämnande skola att till intagningsnämnden lämna skriftlig information
om elev till vilken speciella hänsyn bör tas.

Föredragande statsrådet har uppfattningen att det även i fortsättningen
kommer att finnas en grupp elever som bör ha rätt att bedömas i särskild
referensgrupp. SÖ skall få i uppdrag att lägga fram förslag som
innebär möjlighet att vid betygsättningen ta särskilda hänsyn.

I motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 13) påpekas att betyg med kryssmarkering
av eleverna upplevs inte som en hjälp och ett stöd utan som
diskriminerande. Motionärerna anser att asteriskbetygen inte längre bör
förekomma. I stället bör syo-samverkan för elever med skolsvårigheter
förstärkas.

Omsorgen om elever med speciella skolsvårigheter bör även i fortsättningen
inrymma en möjlighet att vid betygsättningen ta särskilda hänsyn.
Med hänsyn härtill och intill dess ett bättre alternativ presenterats anser
sig utskottet inte kunna framföra någon erinran mot att betyg med kryssmarkering
(asterisk) används.

I propositionen har inte anförts något om att systemet med fri kvot
skall slopas.

Under åberopande av det anförda avstyrker utskottet motionen
1978/79: 2606 yrkandet 13.

Den skriftliga bedömningen av en elev — betygen — skall kompletteras
med en av lärare muntligt redovisad individrelaterad bedömning.
Med detta senare avses en bedömning där elevens prestationer jämförs
med vad han eller hon tidigare gjort och med hans eller hennes egna
förutsättningar.

I motionen 1978/79: 2631 är man så till vida ense med föredragande
statsrådet att motionärerna anser att betygsättningen under låg- och mellanstadierna
inte alltid behöver ske genom formaliserad information. Där
finns klasslärare med möjlighet till en helhetssyn på eleven och betygen
kan ersättas med kvartssamtal. Vidare anför motionärerna i denna fråga
följande: ”Det är dock nödvändigt att precisera vad kvartssamtalens
syfte skall vara: de skall gälla prestationerna och vara en ärlig redovisning
av elevens resultat i förhållande till hans eller hennes egna förutsättningar,
dvs. en individrelaterad bedömning. Vidare måste det ges en
kursrelaterad information. Slutligen skall kvartssamtal liksom annan be -

UbU 1978/79: 45

tygsättning kompletteras med avgivande av ett positivt omdöme om eleven.
” I motionen hemställs (yrkandet 15) att riksdagen hos regeringen
begär att kvartssamtalens syfte preciseras i enlighet med vad som anförts
i motionen.

Enligt 6 kap. 11 § skolförordningen kan kommunerna besluta att betygen
i årskurserna 3 och 6 skall ersättas med annan form av besked.
Enligt propositionen har betygsgivningen i stor utsträckning ersatts av
enskilda samtal där elev, föräldrar och lärare deltar. Föredragande statsrådet
anför att erfarenheterna från denna verksamhet bör tas till vara
och läggas till grund för en vidare utveckling. Det är därför enligt föredragandens
mening önskvärt att utveckla andra former för information
som ger en mer allsidig bild av elevens insatser och aktivitet i skolan.

Utskottet delar föredragandens uppfattning. Med hänvisning härtill
och då frågan om kontaktformerna mellan hemmen och skolan för närvarande
utreds anser sig utskottet inte nu böra föreslå riksdagen att
göra något uttalande om kvartssamtalens uppläggning och innehåll m. m.
En av utredningens uppgifter är att föreslå nya eller vidareutveckla olika
former för kontakterna mellan hem och skola. Utskottet avstyrker alltså
motionen 1978/79: 2631 yrkandet 15.

Frågan om betyg i gymnasieskolan skall utredas av gymnasieutredningen,
varför — som tidigare påpekats — betygsättningen där inte behandlas
i propositionen. Motionen 1978/79: 272 samt yrkandet 4 i motionen
1978/79: 939 avser inte bara grundskolan utan också gymnasieskolan.
Med hänvisning till det uppdrag som gymnasieutredningen skall
få avstyrker utskottet motionerna i vad de gäller gymnasieskolan.

Också yrkandet 15 i motionen 1978/79: 2606 gäller gymnasieskolan.
Även i fråga om gymnasieskolan bör arbetet enligt motionärernas mening
inriktas på att betygen skall tas bort. Något urvalsmotiv kan enligt
deras mening i flertalet fall inte anföras för att bibehålla vissa betygstillfällen
i gymnasieskolan. I motionen föreslås att betygstillfället på
hösten i årskurs 1 på försök omedelbart slopas utom där man behöver
använda betyg som hjälp vid grenval samt att de lokala skolmyndigheterna
ges rätt att besluta om att på försök ytterligare inskränka antalet
betygstillfällen i gymnasieskolan.

Utskottet är inte nu berett förorda att den begärda försöksverksamheten
kommer till stånd. Utskottet avstyrker därför yrkandet 15 i motionen
1978/79: 2606.

Ärende om intagning av elev i gymnasieskolan avgörs med vissa
undantag av intagningsnämnd.

Intagningen omfattar huvudsakligen två rutiner. Den första — den
preliminära intagningen — grundas på höstterminsbetygen och görs i
mars månad. Den ligger till grund för förslag till organisationen av studievägar
i gymnasieskolan. Något meddelande om intagningsresultatet

UbU 1978/79: 45

lämnas inte till de sökande. Den andra rutinen grundas på slutbetygen
och skall leda till intagning inom fastställd gymnasieskolorganisation.
Efter denna intagning ges besked till de sökande om intagningsresultatet.

BU 73 föreslår ett intagningsförfarande som bygger på att intagning
görs på grundval av höstterminsbetyget i årskurs 9. Detta förslag innebär
att tiden för ansökan till gymnasieskolan utgår vid höstterminens
slut. Eleverna får under vårterminen meddelande om de intagits till sökt
studieväg eller ej. Remissinstanserna är positiva till BU 73:s förslag om
intagning på höstterminsbetyget i årskurs 9.

Föredragande statsrådet ser stora fördelar med en intagning som
bygger på höstterminsbetygen i årskurs 9 och anser att en så bred försöksverksamhet
som möjligt är angelägen. I avvaktan på resultaten av
försöksverksamheten är hon dock inte beredd att förorda ett beslut om
övergång till höstterminsintagning.

BU 73 har visat att utredningens förslag om intagning på grundval
av höstterminsbetyget har stora fördelar påpekas i motionen 1978/79:
2596 (yrkandet 5). Detta har bekräftats vid remissbehandlingen och motionärerna
föreslår att riksdagen nu beslutar att intagningen till gymnasieskolan
fr. o. m. läsåret 1982/83 skall ske på grundval av höstterminsbetyget
i årskurs 9. I motionen erinras om de fördelar som finns med
intagning på höstterminsbetyget. Främst pekas på skolmyndigheternas
ökade möjligheter att planera på olika sätt för de elever som inte kommer
in på sökt linje. Riskerna för felaktiga studieval bör minska och en
viss anpassning av undervisningen under vårterminen efter elevernas behov
med hänsyn till den fortsatta studievägen borde kunna ske.

I likhet med föredragande statsrådet och motionärerna anser utskottet
fördelarna stora med en intagning som bygger på höstterminsbetygen i årskurs
9. Enligt utskottets uppfattning bör denna reform, till vilken anslutningen
är stor hos remissinstanserna, genomföras så snart som möjligt.
Riktpunkten bör vara att intagningen till läsåret 1982/83 görs på höstterminsbetyget
år 1981. Utskottet finner i likhet med föredragande statsrådet
det synnerligen angeläget med en så bred försöksverksamhet som
möjligt. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet sålunda med anledning av propositionen och
motionen 1978/79: 2596 yrkandet 5 anfört.

När det är överskott av sökande till en linje eller kurs i gymnasieskolan
måste man göra ett urval bland de sökande. SÖ skall få i uppdrag
att lägga fram förslag om hur betygen skall kompletteras med följande
urvalsgrunder, nämligen arbetslivserfarenhet, förutbildning, rangordning
av val, upprepad ansökan samt könstillhörighet. I sammanhanget skall
också övervägas hur korta yrkesinriktade kurser om minst tio veckor
skall meritvärderas vid ansökan till gymnasieskolan.

Förslaget att könstillhörighet skall ingå bland urvalsgrunderna avvisas
i motionerna 1978/79: 2596 (yrkandet 4) och 1978/79: 2631 (yrkandet

UbU 1978/79: 45

17). I den förstnämnda motionen hävdas att problemet med könsbundna
studieval bör lösas med andra medel, främst förbättrad studie- och
yrkesorientering, ökade praktiska inslag i skolans arbete, utökad pryo
och bättre kontakt mellan samhället och skolan. I motionen 1978/79:
2631 framhålls att olika åtgärder självfallet bör vidtas för att få till stånd
en jämnare könsfördelning på olika utbildningsvägar. Enligt motionärernas
mening skall meriter vara avgörande vid urval och de menar att
det är principiellt felaktigt att som merit få tillgodoräkna sin könstillhörighet.

Utskottet instämmer i föredragande statsrådets mening att man bör
göra ansträngningar för att uppmuntra ungdomen att bryta könsrollsmönstret
vid sina val av gymnasieutbildning. Att könstillhörighet får ingå
bland urvalsgrundema till gymnasieskolan synes då naturligt. Utskottet
biträder regeringens förslag om urvalsgrunder och avstyrker alltså
motionerna 1978/79: 2596 yrkandet 4 och 1978/79: 2631 yrkandet 17.

Intagningsnämnden består för närvarande av högst tre skolledare eller
lärare i gymnasieskolan, en ledamot från skolstyrelsen och en lärare
eller skolledare från grundskolan.

BU 73 föreslår att intagningsnämnden skall bestå av en skolledare
från gymnasieskolan, en skolledare från grundskolan, en representant
för skolans syo-verksamhet och tre lekmannarepresentanter, bland vilka
ordföranden utses. Utredningen menar att en utökad representation av
lekmän bör kunna ge större möjligheter för att allmänna bedömningar
läggs till grund för intagningsbeslut.

Intagningsnämnden kommer, framhåller föredraganden, i sitt arbete
att ta ställning inte bara till i poäng uttryckta meriter utan måste också
göra skälighetsbedömningar med hänsyn till arbetsmarknaden. I många
fall är det fråga om att avgöra ärenden som rör elever med speciella
svårigheter. Nämndens verksamhet kommer därtill att beröra problem
av social och arbetsmarknadsmässig karaktär.

Föredragande statsrådet anser att BU underskattat betydelsen av erfarenhet
från skolan och skolans förhållanden. På hennes förslag föreslår
regeringen att intagningsnämnden skall bestå av högst två skolledare
eller lärare från gymnasieskolan, en skolledare eller lärare från grundskolan,
en representant för skolans syo-verksamhet och två lekmän
bland vilka ordföranden skall utses.

I motionen 1978/79: 2606 yrkandet 14 föreslås att BU:s förslag genomförs.
Motionärerna finner detta väl underbyggt och anser att några
skäl inte anförts som motiverar ett annat ställningstagande.

Enligt regeringens förslag får intagningsnämnden sex ledamöter. Utskottet
anser att ett udda antal är att föredra. Antalet ledamöter bör
därför ökas till sju. Utskottet anser vidare att denna sjunde ledamot
bör vara lekmannarepresentant. Utskottet föreslår alltså denna ändring
i förhållande till regeringens förslag. Utskottet avstyrker sålunda såväl

UbU 1978/79: 45

regeringens som motionärernas förslag och föreslår att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om intagningsnämnds
sammansättning.

Den som redan har betyg i ett ämne från grundskolan, kommunal eller
statlig vuxenutbildning eller i motsvarande ämne från en äldre skolform
kan bara tas in i motsvarande kurs i kommunal och statlig vuxenutbildning
om det inte medför ökade kostnader för statsverket, såvida studierna
inte avser behörighetskomplettering. Alla som har genomgått en
kurs får betyg i ämnet vid slutet av kursen. Däremot utfärdas enligt gällande
bestämmelser inte nytt slutbetyg till den som tidigare fått slutbetyg
från grundskolan.

Dessa bestämmelser kom till för att motverka konkurrenskomplettering.
Erfarenheten har visat att de i viss utsträckning drabbade eftersatta
grupper. Dispensansökningar i syfte att få ett nytt slutbetyg och
att få tillgodoräkna detta vid urval bland sökande till utbildning har behandlats
av regeringen. I budgetpropositionen 1974 (prop. 1974: 1 bil.
10 s. 406, UbU 1974: 20, rskr 1974: 185) anmäldes för riksdagen att regeringen
gett ett antal sådana dispenser. Medgivandena avsåg studerande
som tidigare på grund av medicinska eller sociala skäl hade haft
speciella svårigheter att tillgodogöra sig utbildningen i ungdomsskolan.
Genom beslut den 12 juni 1975, den 18 april 1976 och den 26 maj 1977
medgav regeringen att den, som beviljats utbildningsbidrag enligt bestämmelserna
för arbetsmarknadsutbildning för att studera på grundskolenivå
i kommunal vuxenutbildning, får generell dispens att tas in i
kursen och få ett nytt slutbetyg. Beslutet fattades till en början för endast
ett år i sänder, men gäller nu tills vidare.

I propositionen 1978/79: 180 föreslås nu följande förändring av gällande
bestämmelser att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1979.

Nytt slutbetyg från grundskolan bör få utfärdas utan dispens för
vuxenstuderande inom kommunal och statlig vuxenutbildning, dock tidigast
fem år efter det att det ursprungliga slutbetyget har avgetts.

Nytt slutbetyg får i dag utfärdas utan dispens redan tidigare än fem
år efter det att det ursprungliga slutbetyget avgetts när det gäller personer
som beviljats utbildningsbidrag enligt bestämmelserna för arbetsmarknadsutbildning
för studier på grundskolenivå. Sådana personer får
också tas in i kurs även om det skulle medföra ökade kostnader för
statsverket. Samma regler bör nu utsträckas att gälla även för dem som
beviljats särskilt vuxenstudiestöd för studier på grundskolenivå.

Särskild dispens bör inte erfordras för personer, vilkas slutbetyg från
grundskolans årskurs 9 är ofullständigt.

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna ändringen. Däremot
är utskottet inte berett förorda att det skapas möjligheter till konkurrenskomplettering,
varför utskottet avstyrker yrkandet 16 i motionen
1978/79: 2631.

UbU 1978/79: 45

Vad som i övrigt anförts och föreslagits i propositionens avsnitt Betygsättning
i grundskolan m. m. föranleder inget utskottets uttalande eller
någon erinran.

3.6 Skola — arbetsliv

Föredragande statsrådet framhåller att en vidgad arbetslivsorientering
är angelägen. Innan en sådan kan införas är det emellertid nödvändigt
att klarlägga om det erforderliga antalet platser kan ställas till förfogande
och under vilka förutsättningar det kan ske. Den försöksverksamhet
som läsåren 1977/78—1979/80 ingått i SÖ:s översyn av den praktiska
arbetslivsorienteringen i grundskolan bör därför fortsätta och vidgas till
att omfatta samtliga kommuner fr. o. m. läsåret 1982/83. SÖ skall i samråd
med AMS snarast utreda det samlade behovet av praktikplatser för
olika utbildningar och möjligheterna att tillgodose detta behov. Därvid
skall klarläggas personalkonsekvenser, kostnader för stat, kommun och
företag samt konsekvenser för SSA-rådens verksamhet.

Statsrådet är inte beredd att, som SÖ föreslagit, fastställa sex veckor
som en absolut minimitid för den praktiska arbetslivsorienteringen i
grundskolan. Detta motiveras dels med att kravet på kvalitet måste upprätthållas,
dels med att försöksverksamheten först måste utvärderas.
Statsrådet avser emellertid att återkomma med förslag till ställningstagande
beträffande arbetslivsorienteringens omfattning före den 1 juli
1982.

I den under allmänna motionstiden väckta motionen 1978/79: 266
hemställs (yrkandet 1 a) att tio veckors arbetslivsorientering skall införas.
Fördelningen av dessa tio veckor liksom den praktiska arbetslivsorienteringens
utformning kan enligt motionärernas mening variera. Motionärerna
betonar att praktiken är en del av utbildningen och att samhället
måste stå för kostnaderna.

Enligt motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 10) bör redan nu fastslås
att arbetslivsorienteringen skall omfatta sex till tio veckor, dvs. enligt
SÖ:s förslag. Sex veckor bör vara ett minimum för alla kommuner och
alla elever. Möjlighet till dispens skall dock kunna ges. Det är vidare
enligt motionärerna nödvändigt att samhället lämnar ersättning för kostnader
i samband med arbetslivsorientering för att målet skall kunna
uppnås.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att en höjd ambitionsnivå
för den praktiska arbetslivsorienteringen i grundskolan bör fastslås redan
nu. Enligt utskottets mening är målet en tidram om tio veckor.
Detta mål kan dock inte uppnås omedelbart, när den nya läroplanen
börjar tillämpas, bl. a. av det skälet att det torde vara svårt att till dess
få fram tillräckligt antal platser för den praktiska arbetslivsorienteringen.
Som en första etapp på vägen mot målet bör emellertid redan nu fast -

UbU 1978/79: 45

slås att den praktiska arbetslivsorienteringen skall omfatta minst sex
veckor när den nya läroplanen börjar tillämpas. Det måste dock finnas
möjligheter till dispens i de fall då kommuner — främst i glesbygden —
inte har möjlighet att genomföra detta. Vad utskottet här anfört om tidram
för den praktiska arbetslivsorienteringen bör riksdagen med bifall
till motionen 1978/79: 2606 yrkandet 10 i denna del och med anledning
av motionen 1978/79: 266 yrkandet 1 a som sin mening ge regeringen
till känna.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att försöksverksamhet med
ändrad praktisk arbetslivsorientering skall fortsätta och om möjligt vidgas
till samtliga kommuner fr. o. m. 1982/83. Utskottet anser det också
angeläget att det samlade behovet av praktikplatser för olika utbildningar
och möjligheterna att tillgodose detta behov m. m. snarast utreds.
Det är därvid av vikt att kostnaderna för den av utskottet förordade
utvidgade praktiska arbetslivsorienteringen blir klarlagda.

Enligt motionen 1978/79: 2606 har praktisk arbetslivsorientering ute
på arbetsplatserna så stor betydelse för elevernas utveckling att skola
och arbetsmarknad i samverkan måste finna former för att förverkliga
det uppställda målet. Ytterst kan lagstiftning om arbetslivets medverkan
i arbetslivsorienteringen behöva tillgripas.

Riksdagen skall enligt motionen 1978/79: 2636 (yrkandet 5) hos regeringen
begära förslag om lagstadgad skyldighet för företag och organisationer
att ställa platser för den praktiska arbetslivsorienteringen till
förfogande.

Utskottet har liksom föredragande statsrådet konstaterat att bristen
på platser försvårar en önskvärd utvidgning av den praktiska arbetslivsorienteringen.
Utskottet har också tillstyrkt att bl. a. frågan om behovet
av platser och möjligheterna att tillgodose detta behov samt vissa konsekvenser
av en utvidgad arbetslivsorientering skall utredas snarast. Det
är enligt utskottets mening betydelsefullt att arbetet med att öka antalet
plaiser för den praktiska arbetslivsorienteringen kan ske i en positiv samarbetsanda
och att förståelsen för dessa problem kan ökas genom bl. a.
det fortsatta arbetet inom SSA-råden. Skola och arbetsmarknad måste
som framhålls i motionen 1978/79: 2606 tillsammans finna former för
att förverkliga uppställda mål. Utskottet anser emellertid inte att denna
utveckling befrämjas av krav på en lösning genom lagstiftning. Riksdagen
bör därför avslå motionerna 1978/79: 2606 yrkandet 10 i denna
del och 1978/79: 2636 yrkandet 5.

Människor med specialkompetens och yrkeserfarenhet av arbetsmiljöfrågor
skall enligt motionen 1978/79: 1381 (yrkandet 2) medverka i undervisningen
i skolan främst inom ämnena samhällskunskap och arbetslivsorientering.
Undervisningen bör meddelas av ämneslärare men kompletteras
genom medverkan av t. ex. skyddsombud, skyddsingenjörer
och yrkeshygieniker.

UbU 1978/79: 45

Utskottet vill erinra om att det enligt riksdagens beslut om skolans
inre arbete (prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367)
under skoldagen (som omfattar timplanebunden verksamhet och annan
verksamhet som skall förekomma enligt skolförordningen) kan förekomma
både lärarledd undervisning och undervisning ledd av andra än
lärare, t. ex. experter av olika slag eller företrädare för organisationer
m. m. Det är således möjligt att komplettera undervisningen på det sätt
som föreslås i motionen. Utskottet kan inte biträda motionens förslag
att sådan medverkan skall ske. Riksdagen bör därför avslå yrkandet
2 i motionen 1978/79: 1381.

I propositionen hemställs att riksdagen skall godkänna att skolstyrelsens
uppföljningsansvar för ungdomar som inte fyllt 18 år snarast utvidgas
till att gälla även dem som genom skolstyrelses och därefter arbetsförmedlings
uppföljning fått arbete men sedan av något skäl slutar.
Utskottet tillstyrker förslaget.

3.7 Kostnader m. in.

I propositionen föreslås att skolan successivt tillförs ökade resurser i
samband med läroplansreformen och med början läsåret 1980/81. Regeringen
har i förslaget till ny läroplan för grundskolan endast beaktat
kostnader som är föranledda av förändringar i tim- och kursplanerna.
Utskottet vill påpeka att därutöver tillkommer kostnader, som inte nu
har redovisats. Till frågan om kostnader för fortbildningskurser meddelar
föredraganden att hon avser återkomma i budgetpropositionen år
1980. Utskottet utgår från att det även gäller övriga kostnader.

I föredragandens förslag ingår medel för information m. m. genom
länsskolnämnden till ett belopp av 3,6 milj. kr. under vart och ett av
åren 1980/81, 1981/82, 1982/83 och 1983/84.

Övriga erforderliga medel skall enligt föredragandens förslag tillföras
bas- och förstärkningsresursema. I propositionen föreslås ingen ändring
i de regler för resursernas användning som fastställdes genom riksdagens
beslut med anledning av propositionen om nytt statsbidrag till grundskolan
m. m. (prop. 1977/78: 85, UbU 1977/78: 21, rskr 1977/78: 260).
Däremot har resurstillskottets storlek beräknats så att det skall möjliggöra
vissa speciella insatser. I propositionen 1978/79: 180 redovisas beräkningsgrunder
och motiv för de ökade resursinsatserna. Dessa binder
inte skolornas resursanvändning i vad gäller förstärkningsresursen.

I motionen 1978/79: 2596 (yrkandena 1 och 3) hemställs att riksdagen
ställer sig avvisande till specialdestinerade höjningar av bas- och
förstärkningsresursema. I yrkandet 1 berörs denna fråga speciellt vad
gäller teknik. Det är enligt motionen väsentligt att möjligheten att bedriva
undervisningen i delad klass inte begränsas till teknikmomentet
eller till högstadiet. Det är också viktigt att genom ökad schablonisering

UbU 1978/79: 45

möjliggöra ett mera decentraliserat beslutsfattande. Kommunerna måste
ha frihet att utnyttja resurserna efter egna prioriteringar. I motionen
1978/79: 2606 (yrkandet 17) framhålls att resurser inte skall tillföras
vissa ämnen. Det bör som hittills ankomma på lokala organ att besluta
om resursernas användning. Detta hindrar inte att de kan komma att användas
på det sätt regeringen föreslår. I flera fall kan detta enligt motionen
vara den mest ändamålsenliga användningen med hänsyn till
elevernas behov.

Utskottet, som ansluter sig till föredragandens förslag om ökade resurser,
vill samtidigt starkt betona att de i propositionen redovisade motiven
och beräkningsgrunderna (s. 105—106) inte specialdestinerar resurserna
att användas på något visst sätt. Detta innebär att också de
nya medlen i förstärkningsresursen skall fördelas i enlighet med principbeslutet
om friare resursanvändning. Resursfördelningen påverkar
kvaliteten i skolans arbete och avgörs på det sätt som fastslagits i riksdagens
beslut om nytt statsbidrag till grundskolan.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av propositionen samt
motionerna 1978/79: 2596 yrkandet 1 och yrkandet 3 och 1978/79: 2606
yrkandet 17 i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

I motionen 1978/79: 2606 (yrkandena 17 och 20) föreslås en annan
utformning av resurstillskottet till skolan än den i propositionen föreslagna.
Enligt motionen bör medel motsvarande 0,026 veckotimmar per
elev (ca 95 milj. kr.) redan läsåret 1979/80 tillföras länsskolnämndsdelen
av förstärkningsresursen. Vidare bör återstående medel inom den
av regeringen föreslagna ramen tillföras skolan fr. o. m. 1982/83 genom
att förstärkningsresursen ökas med 0,0498 veckotimmar per elev, varav
0,014 avser överföring av basresurser på mellanstadiet. I förstärkningsresursen
bör ingå ökade resurser för musik.

Utskottet anser att resurser bör tillföras skolan i den takt och på det
sätt som föredraganden föreslagit. Motionen 1978/79: 2606 yrkandet
17 i denna del och yrkandet 20 bör därför avslås av riksdagen.

Vid resursernas fördelning på basresurs och förstärkningsresurs skall
beaktas vad utskottet föreslagit om ökad tid för timplanebunden verksamhet
på mellan- och högstadierna. På vartdera stadiet utökas antalet
basresurser med 1 veckotimme, medan förstärkningsresursens icke undervisningsbundna
del skall minskas i motsvarande grad.

Utskottet vill i sammanhanget fästa uppmärksamheten på vad föredraganden
anför om skoldagens utformning på mellanstadiet (s. 29).
Från och med läsåret 1982/83 minskas den timplanebundna tiden på
mellanstadiet med 2 veckotimmar. Under denna tid skall erbjudas fria
aktiviteter med samma mål som gäller för den samlade skoldagens fria
aktiviteter. Från och med nämnda läsår utökas förstärkningsresursens
icke undervisningsbundna del, vilket utgör ett tillskott till verksamhe 5

Riksdagen 1978/79.14 sami. Nr 45

Kartong: S. 65, rad 18 Står: yrkandet 1 i denna del Rättat till: yrkandet 1

UbU 1978/79: 45

tens finansiering. Såvida kommun infört eller senare inför samlad skoldag
på mellanstadiet avgör skolstyrelsen skoldagens längd inom av riksdagen
fastställd ram. Beslut om samlad skoldag får dock enligt propositionen
inte vara så utformat att de frigjorda timmarna för fria aktiviteter
minskas.

Utskottet vill erinra om att beslut om samlad skoldag dessutom skall
innefatta aktiviteter för elever under övrig icke lektionsbunden del av
skoldagen, vilket utgör en förutsättning för att det speciella, ytterligare
statsbidraget om 0,025 veckotimmar per elev, som berörs av samlad
skoldag, skall utgå.

Beträffande resurstillskottets fördelning mellan bas- och förstärkningsresurser
noterar utskottet att som finansieringsunderlag för de två
elevveckotimmarna i musik finns fyra lärarveckotimmar, vilka förs till
basresursen. Som finansieringsunderlag för teknikundervisningens två
elevveckotimmar finns dels en lärarveckotimme motsvarande minskad
tid för fria aktiviteter, dels ytterligare två nya lärarveckotimmar vilka
skall tillkomma enligt regeringens förslag i propositionen. En av dessa
timmar utgör således basresurs, medan den återstående utgör förstärkningsresurs.

Antalet basresurser berörs i motionen 1978/79: 2636 (yrkandet 4).
Riksdagen föreslås uttala sig för en ökning av lärartätheten inom samtliga
ämnen samt att delningstalet fastställs till 25 för grundskolans samtliga
stadier.

Såvida ett resurstillskott till skolan skulle ske genom att delningstalen
ändras, vilket innebär utökat antal basresurser, skulle nya resurser komma
att styras likformigt till samtliga skolenheter. Därigenom skulle den
möjlighet till behovsorienterad resursfördelning, som en utökning av
förstärkningsresursen möjliggör, förhindras. En sådan fördelning bör
emellertid, som utskottet tidigare anfört, prägla resursanvändningen.
Motionen 1978/79: 2636 yrkandet 4 bör därför avslås.

I motionen 1978/79: 2596 (yrkandet 2) berörs frågan om resurstillskott
för hemkunskapsundervisning på lågstadiet.

Föredragande statsrådet har föreslagit att hemkunskapsmoment skall
ingå i orienteringsämnen på lågstadiet under minst en veckotimme. För
att möjliggöra arbete i delad klass eller arbetslag har förstärkningsresursen
föreslagits utökad. Ökningen föreslås i detta sammanhang tillföras
den del av förstärkningsresursen som avser andra insatser än undervisningsinsatser
(den icke lärarbundna delen). Avsikten anges vara att såväl
lågstadie- och hemkunskapslärare som exempelvis ekonomiföreståndare
och förskollärare eller annan personal skall kunna utnyttjas.

I motionen föreslås att resurstillskottet skall föras till förstärkningsresursens
undervisningsbundna del (lärarbundna del).

Utskottet finner här liksom tidigare att beräkningsgrunden för resurs -

UbU 1978/79: 45

tillskottet inte binder kommunen eller skolan vid resursanvändningen.
Det ankommer på lokala organ att avgöra hur förstärkningsresursen
skall utnyttjas.

Föredragandens förslag om utökning av den icke-lärarbundna delen
av resursen gör det möjligt att i exempelvis glesbygd eller då man önskar
utveckla samarbetet mellan skola och förskola utnyttja annan personal
än lärare men binder inte de lokala besluten.

Med hänvisning till vad utskottet anfört om att resursanvändning avgörs
på lokal nivå avstyrks motionen 1978/79: 2596 yrkandet 2.

Lokalfrågor berörs i motionen 1978/79: 2598 (yrkandet 1). Motionärerna
föreslår att lokalbehovet i skolorna skall granskas av lärarlag,
speciallärare och rektor och att brister skall rapporteras till såväl skolstyrelse
som SÖ.

Utskottet vill erinra om att lokalfrågor regelbundet torde behandlas
i samband med MBL-överläggningar mellan personal och skolledning
eller skolstyrelse. För skyddsfrågor finns en omfattande organisation.
I rektors åliggande enligt skolförordningen 12 kap. 9 § ingår att ha tillsyn
över lokaler och inventarier. Utskottet vill också erinra om att Sö:s
skolbyggnadsbyrå har till uppgift att arbeta med frågan om lokalnormer
och lokalutformning med anledning av bl. a. beslutade läroplansreformer.

Med hänvisning till vad utskottet anfört om gällande bestämmelser
m. m. bör motionen 1978/79: 2598 yrkandet 1 avslås.

3.8 Genomförande och uppföljning

I propositionen har föreslagits att läroplanen skall genomföras fr. o. m.
läsåret 1982/83. För bl. a. nuvarande tillvalskurser förutsätts övergångsbestämmelser
bli utfärdade så att elever, som läsåren 1980/81 och 1981/
82 påbörjat en treårig tillvalskurs, i princip kan fullfölja denna. För
ökad träning av grundläggande färdigheter föreslås resurser utgå med
början redan läsåret 1980/81. Från samma läsår avses resurser utgå för
lokalt genomförande liksom för information m. m. genom länsskolnämnderna.

I motionen 1978/79: 2631 (yrkandet 12) föreslås att skolorna successivt
skall få börja arbeta efter den nya läroplanen samt att denna skall
vara genomförd senast två år efter riksdagens beslut.

Utskottet ansluter sig till föredragandens förslag att förberedelsetiden,
med hänsyn bl. a. till att SÖ:s kursplaneförslag måste omarbetas, bör
vara tre år. Utskottet finner det dock angeläget att de riktlinjer för arbetssättet
och den tonvikt på grundläggande färdigheter som anges i
propositionen snarast kommer att prägla skolarbetet. I tillämpliga delar
och inom nuvarande ram för timplan och resurser bör det vara möjligt
att utan särskilda beslut förverkliga viktiga intentioner i förslaget. Ut -

UbU 1978/79: 45

skottet vill också erinra om vad utskottet tidigare anfört om det angelägna
i att en behovsorienterad resursfördelning tillämpas på alla nivåer
i skolsystemet. Med hänvisning till vad utskottet anfört och till de
dispensmöjligheter som tillkommer regeringen bör riksdagen avslå motionen
1978/79: 2631 yrkandet 12.

Skolstyrelsens och skolledningens uppgifter i förnyelsearbetet inom
skolan behandlas i motionen 1978/79:2606 (yrkandet 18). Deras roll
bör enligt motionärerna klarare markeras än vad som skett i propositionen.

Skolstyrelsens ansvar för samplanering med andra nämnder och kommuner
för att ta fram beslutsunderlag vid resursfördelningen liksom
för utvärderingen och för förverkligande av samlad skoldag och samverkan
skola—arbetsliv betonades i samband med besluten om skolans
inre arbete m. m. I propositionen hänvisas till SIA-besluten och till att
rektorsområdenas arbetsplaner måste utgå från, men också påverka, planeringen
på kommunal nivå, exempelvis vad gäller resursfördelning och
praktisk arbetslivsorientering (s. 26).

Utskottet vill med anledning av motionen 1978/79: 2606 starkt understryka
det ansvar för utvecklingen som åvilar den politiska instansen på
lokalplanet inte minst vad gäller en behovsorienterad resursfördelning
inom kommunen och samverkan mellan skola och samhälle i övrigt.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört samt till sambandet mellan
propositionen 1978/79: 180 och tidigare SIA-beslut anser utskottet
att motionen 1978/79: 2606 yrkandet 18 inte påkallar någon åtgärd.

Fortbildnings frågor berörs i två motioner.

I motionen 1978/79: 2606 yrkandet 19 betonas betydelsen av att en
fortbildning rörande arbetssättet får en framträdande plats. Det är enligt
motionärerna nödvändigt att se över den nuvarande fortbildningsverksamheten
och infoga denna i den förnyelseprocess som läroplansreformen
avses bli en inledning till.

En omfattande fortbildning med sikte på att förnya det inre arbetet i
skolorna har påbörjats i samband med tidigare SIA-beslut. Verksamheten
sker främst i form av personallagsutbildning och skolledarutbildning.
Den lokala genomföranderesursen ger under fyra år skolorna betydande
möjligheter att lokalt planera för nya arbetssätt och arbetsformer,
bl. a. i form av temastudier eller projektarbeten.

Det är enligt utskottets mening viktigt att förnyelse av arbetssättet
får en framträdande plats både i fortbildningsverksamheten och i det
kommentarmaterial till läroplanen som avses initiera debatt och utvärdering
ute i skolorna. Samtidigt vill utskottet understryka det angelägna
i vad som framhålls i motionen 1978/79: 2606 om att vid en översyn
av fortbildningen i samband med läroplansreformen ta med både
studiedagarna, personallagsutbildningen, skolledarutbildningen, special -

UbU 1978/79: 45

lärarutbildningen och de fortbildnings- och vidareutbildningsmöjligheter
som finns för skolans personal. Ett sådant översynsarbete har enligt vad
utskottet inhämtat påbörjats i regeringskansliet.

Vad utskottet med anledning av motionen 1978/79: 2606 yrkandet 19
anfört om en översyn av utbildnings- och fortbildningsverksamheten
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I motionen 1978/79: 2633 hävdas att det är välkänt att ämnet religionskunskap
är svårt att undervisa i. Ett stort antal lärare saknar behövlig
utbildning i ämnet. Om propositionens intentioner om religionskunskapens
innehåll skall bli mer än ord förutsätter det att lärarna ges
möjlighet till en intressant och stimulerande undervisning i ämnet. Fortbildningsinsatser
behöver därför sättas in omgående.

Utskottet delar motionärens uppfattning att fortbildning i ämnet religionskunskap
är angelägen. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall
till motionen 1978/79: 2633 som sin mening ger denna uppfattning till
känna för regeringen.

Uppföljning av reformverksamheten berörs i motionen 1978/79: 2606
yrkandet 1. Riksdagen föreslås besluta att tillkalla en delegation för att
följa upp SIA-reformen. I motionen 1978/79: 2636, yrkandet 2 a, föreslås
riksdagen besluta att frågan om kursplanerna skall göras till föremål
för en direkt parlamentarisk beredning och i yrkandet 6 att en särskild
utredning tillsätts rörande centralt och lokalt ansvar för läroplansuppföljningen
och utvärderingen av skolans verksamhet. Riksdagen skall vidare
enligt yrkandet 2 b i samma motion besluta att det slutliga läroplansförslaget
skall underställas riksdagen för beslut.

Utskottet har med anledning av motionerna övervägt frågan om uppföljning
av såväl tidigare SIA-beslut som det nu aktuella läroplansbeslutet.
Enligt utskottets mening bör riksdagen med anledning av motionerna
1978/79: 2606 yrkandet 1 och 1978/79: 2636 yrkandena 2 a och 6 som
sin mening framföra att uppföljningsarbetet av reformbesluten bör ske
under parlamentarisk medverkan. Vad utskottet här anfört bör riksdagen
ge regeringen till känna. Det bör som hittills ankomma på regeringen
att slutligt fastställa kursplanerna. Motionen 1978/79:2636 yrkandet
2 b bör därför avslås av riksdagen.

4 Utskottets hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet såvitt avser
respektive avsnitt

övergripande synpunkter tn. m.

1. att riksdagen beträffande ändrade riktlinjer för behörighet till
intagning på vissa linjer i gymnasieskolan bifaller propositio -

Kartong: S. 76, rad 23 Står: yrkandet 1 i denna del Rättat till: yrkandet 1

UbU 1978/79: 45

nen 1978/79: 180 och avslår motionen 1978/79: 2631 yrkandet
4,

2. att riksdagen antar det inom utbildningsdepartementet upprättade
förslaget till Lag om ändring i skollagen (1962: 319),

3. att riksdagen beträffande allmänt övergripande synpunkter på
grundskolans läroplan med anledning av propositionen 1978/
79: 180 samt motionerna 1978/79: 266 yrkandet 1 h, 1978/79:
938, 1978/79: 1905, 1978/79: 2597 yrkandet 1, 1978/79: 2606
yrkandet 2 och yrkandena 6 a, b, f, g och h, sistnämnda yrkande
i denna del, samt 1978/79: 2635 yrkandet 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. att riksdagen beträffande gruppindelning m. m. avslår motionen
1978/79: 2598 yrkandena 4 och 5,

5. att riksdagen beträffande anvisningar om dispositionen av förstärkningsresursen
avslår motionen 1978/79: 2597 yrkandet 2,

6. att riksdagen beträffande gradering av förstärkningsresursen
avslår motionen 1978/79: 2598 yrkandet 3,

7. att riksdagen beträffande andlig vård och vägledning avslår
motionen 1978/79: 1359,

8. att riksdagen beträffande översyn av lagar och andra regler
som berör skolans verksamhet avslår motionen 1978/79: 1379,

9. att riksdagen beträffande beslutsfunktioner avslår motionerna
1978/79: 266 yrkandet 5 och 1978/79: 2635 yrkandet 4,

10. att riksdagen beträffande ökad offentlighet i skolans undervisning
avslår motionen 1978/79: 924,

11. att riksdagen beträffande ny demokratisk inriktning av skolan
avslår motionen 1978/79: 632,

12. att riksdagen beträffande åtgärdsprogram avslår motionen
1978/79: 1337 yrkandet 1,

13. att riksdagen beträffande det fortsatta läroplansarbetet avslår
motionen 1978/79: 2636 yrkandet 7,

14. att riksdagen beträffande utformningen av läroplanen avslår
motionen 1978/79: 2631 yrkandet 9 och godkänner vad som
förordats i propositionen 1978/79: 180,

15. att riksdagen beträffande att läroplanen skall granskas av
Svenska språknämnden avslår motionen 1978/79: 2631 yrkandet
11,

grundskolans utformning — skoldag — timplan

16. att riksdagen beträffande samhällsorienterande ämnen på mellanstadiet
godkänner propositionen 1978/79: 180,

17. att riksdagen beträffande tiden för tillval på högstadiet med
bifall till propositionen 1978/79: 180 och med avslag på motionerna
1978/79: 2606 yrkandet 9 i denna del och 1978/79:

UbU 1978/79: 45

2631 yrkandet 10 i denna del fastställer tiden till 11 veckotimmar,
beträffande tiden för samhällsorienterande ämnen på
högstadiet med bifall till motionerna 1978/79: 2606 yrkandet
9 i denna del och 1978/79: 2631 yrkandet 10 i denna del och
med avslag på propositionen 1978/79: 180 fastställer tiden till
17 veckotimmar samt beträffande viss obligatorisk verksamhet
utöver timplanen (fria aktiviteter) på högstadiet med avslag på
propositionen 1978/79: 180 godkänner att tiden skall motsvara
5 veckotimmar,

18. att riksdagen beträffande avskaffande av religionskunskap som
särskilt ämne avslår motionen 1978/79: 2636 yrkandet 1 d,

19. att riksdagen beträffande hemkunskap på timplanen i vad gäller
lågstadiet bifaller propositionen 1978/79: 180 och avslår
motionen 1978/79: 266 yrkandet 1 c i denna del samt i vad
gäller mellanstadiet avslår propositionen 1978/79: 180 samt bifaller
motionerna 1978/79: 266 yrkandet 1 c i denna del och
1978/79: 2600,

20. att riksdagen beträffande teknik som moment på lågstadiet
godkänner vad som förordats i propositionen 1978/79: 180,

21. att riksdagen beträffande teknik som moment på mellanstadiet
med bifall till motionen 1978/79: 266 yrkandet 1 c i denna del
godkänner vad som förordats i propositionen 1978/79: 180,

22. att riksdagen beträffande maskinskrivning avslår propositionen
1978/79: 180 och motionen 1978/79: 266 yrkandet 1 c i denna
del samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionen 1978/79: 2606 yrkandet
9 i denna del,

23. att riksdagen beträffande musik bifaller propositionen 1978/
79: 180 och avslår motionen 1978/79: 2606 yrkandena 9 och
16 i denna del,

24. att riksdagen beträffande timplanefrågor i övrigt med bifall
till propositionen 1978/79: 180 och motionen 1978/79: 266 yrkandet
1 f samt med avslag på motionerna 1978/79: 266 yrkandet
1 1 och 1978/79: 2636 yrkandet 1 f godkänner i propositionen
förordade timplaneförändringar,

25. att riksdagen beträffande ett blockämne ”fritt skapande” avslår
motionen 1978/79: 266 yrkandet 1 g i denna del,

26. att riksdagen beträffande översyn avseende estetiska inslag i
olika ämnen och i fria aktiviteter som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna
1978/79: 266 yrkandet 1 g i denna del och 1978/79:
2606 yrkandet 16 i denna del,

27. att riksdagen beträffande förändring av invandrarundervisningen
m. m. avslår motionen 1978/79: 2636 yrkandena 1 h och
1 i,

Kartong: S. 74, rad 18 Står: 524 Rättat till: 524 yrkandet 2

UbU 1978/79: 45

28. att riksdagen beträffande alternativkurserna i B-språk dels med
avslag på motionen 1978/79: 2631 yrkandet 5 bifaller förslaget
i propositionen 1978/79: 180 att de skall avskaffas, dels
med avslag på propositionen 1978/79: 180 och med bifall till
motionen 1978/79: 2606 yrkandet 3 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet förordat i fråga
om tidpunkten för avvecklingen, dels med anledning av motionen
1978/79: 266 yrkandet 1 i i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande resurser
för B-språk,

29. att riksdagen beträffande bibehållandet av alternativkurser i
engelska och matematik m. m. bifaller propositionen 1978/79:
180 samt avslår motionerna 1978/79: 266 yrkandet 1 i i denna
del, 1978/79: 2606 yrkandet 3 i denna del, 1978/79: 2635 yrkandet
3 och 1978/79: 2636 yrkandet 1 e,

30. att riksdagen beträffande försöksverksamhet avseende elevgrupperingar
med anledning av propositionen 1978/79: 180
och motionerna 1978/79: 266 yrkandet 1 i och 1978/79: 2606
yrkandet 3, båda motionerna i denna del, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

31. att riksdagen beträffande tillvalssystem m. m. som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet med anledning av
motionerna 1978/79: 266 yrkandet 1 k och 1978/79: 2606 yrkandet
8 anfört om vidgade tillvalsmöjligheter samt i övrigt
godkänner vad som förordats i propositionen 1978/79: 180 och
avslår nämnda motionsyrkanden i övrigt och motionen 1978/
79: 2631 yrkandet 2,

32. att riksdagen beträffande skolans roll i fråga om råd och vägledning
till eleverna avslår motionen 1978/79: 2631 yrkandena
6 och 8,

33. att riksdagen beträffande avskaffande av anpassad studiegång
avslår motionen 1978/79: 2636 yrkandet 1 c,

34. att riksdagen beträffande beslutsrätt om anpassad studiegång
bifaller propositionen 1978/79: 180 och avslår motionen 1978/
79: 2606 yrkandet 7,

35. att riksdagen beträffande undervisningstidens bindning till årskursen
bifaller propositionen 1978/79: 180 samt avslår motionen
1978/79: 2636 yrkandena 1 a och 1 b,

innehållet i skolans arbete

36. att riksdagen beträffande begreppet basfärdigheter avslår motionen
1978/79: 2631 yrkandet 1,

37. att riksdagen beträffande färdighetsträningen i skolan som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med

UbU 1978/79: 45

anledning av motionerna 1978/79: 266 yrkandet 1 e och 1978/
79: 2606 yrkandet 4 samt i övrigt godkänner vad som förordats
i propositionen 1978/79: 180,

38. att riksdagen beträffande vardagsfärdigheter bifaller propositionen
1978/79: 180 och avslår motionen 1978/79: 2631 yrkandet
7 samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1978/79: 266 yrkandet
1 d och 1978/79: 2606 yrkandet 6 e,

39. att riksdagen beträffande inriktningen av det naturvetenskap -ligt-tekniska blocket bifaller propositionen 1978/79: 180 och
avslår motionen 1978/79: 2631 yrkandet 3,

40. att riksdagen beträffande rekryteringen av lärare för den obligatoriska
undervisningen i teknik bifaller propositionen 1978/
79: 180 samt avslår motionerna 1978/79: 2535 och 1978/79:
2606 yrkandet 6 d,

41. att riksdagen beträffande undervisning i skolan om datorer och
datasystem med anledning av motionen 1978/79:1339 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

42. att riksdagen beträffande trafikundervisningen avslår motionen
1978/79: 736,

43. att riksdagen beträffande uttalande om arbetsmiljöutbildningen
avslår motionen 1978/79: 794 yrkandet 1,

44. att riksdagen beträffande undervisningen i arbetsmiljö avslår
motionen 1978/79: 1381 yrkandet 1,

45. att riksdagen beträffande fackliga frågor i skolundervisningen
avslår motionerna 1978/79: 937 och 1978/79: 939 yrkandet 1,

46. att riksdagen beträffande ett moment skola-arbetsliv avslår
motionen 1978/79: 2636 yrkandet 1 g,

47. att riksdagen beträffande undervisning om totalförsvaret avslår
motionen 1978/79: 1389,

48. att riksdagen beträffande särskilda mål och huvudmoment för
den samhällsorienterande respektive den naturorienterande sektorn
godkänner vad som förordats i propositionen 1978/79:
180 samt avslår motionerna 1978/79: 2602 yrkandet 2 och
1978/79: 2632,

49. att riksdagen beträffande särskilda mål och huvudmoment för
enskilda orienteringsämnen avslår motionerna 1978/79: 2601
yrkandet 1 och 1978/79: 2602 yrkandet 1,

50. att riksdagen beträffande religionskunskapens ställning som
enskilt ämne avslår motionen 1978/79: 2599 yrkandet 1,

51. att riksdagen beträffande tidsutrymme för religionskunskap
avslår motionen 1978/79: 2606 yrkandet 6 c i denna del,

52. att riksdagen beträffande befrielse från deltagande i undervisningen
i religionskunskap med bifall till propositionen 1978/79:
180 avslår motionen 1978/79: 2606 yrkandet 6 c i denna del,

UbU 1978/79: 45

53. att riksdagen beträffande religionskunskapens andel av den
samhällsorienterande sektorn avslår motionen 1978/79: 2635
yrkandet 1,

54. att riksdagen beträffande särskild rikttid för religionskunskap
avslår motionerna 1978/79: 2599 yrkandet 2 och 1978/79:
2602 yrkandet 3,

55. att riksdagen beträffande bibeln som läromedel avslår motionen
1978/79: 370,

56. att riksdagen beträffande frivillig undervisning i bibelkunskap
avslår motionen 1978/79: 2601 yrkandet 2,

57. att riksdagen beträffande ämnesbenämningarna bild och idrott
godkänner vad som förordats i propositionen 1978/79: 180,

58. att riksdagen beträffande antalet timmar för idrott på grundskolans
lågstadium avslår motionerna 1978/79: 2607 och 1978/
79: 2634 yrkandet 1 och godkänner vad som förordats i propositionen
1978/79: 180,

59. att riksdagen beträffande en generell omläggning av ämnet
idrott avslår motionerna 1978/79: 524 yrkandet 2 och 1978/79:
2634 yrkandet 2,

60. att riksdagen beträffande införandet av dans som alternativ
till idrott avslår motionen 1978/79: 567 yrkandet 1,

61. att riksdagen beträffande undervisning i hälso- och friskvårdsfrågor
avslår motionen 1978/79: 522,

62. att riksdagen beträffande teckenspråksundervisning m. m. avslår
motionerna 1978/79: 1325 och 1978/79: 1889,

63. att riksdagen beträffande fördelning av huvudmomenten på
stadier avslår motionen 1978/79: 2597 yrkandet 3 och godkänner
vad som förordats i propositionen 1978/79: 180,

64. att riksdagen i övrigt godkänner vad som i propositionen 1978/
79: 180 förordats i fråga om innehållet i skolans arbete och
kursplanerna,

arbetssätt

65. att riksdagen beträffande val av arbetssätt i grundskolan bifaller
propositionen 1978/79: 180 och avslår motionen 1978/
79: 2606 yrkandet 5,

66. att riksdagen beträffande praktisk inriktning av arbetsformerna
i skolan bifaller propositionen 1978/79: 180 samt motionerna
1978/79: 266 yrkandet 1 b och 1978/79: 939 yrkandet 2,

67. att riksdagen beträffande hemuppgifter som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av
propositionen 1978/79: 180 och motionen 1978/79: 2606 yrkandet
6 h samt avslår motionen 1978/79: 2636 yrkandet 1 j,

68. att riksdagen beträffande garanti för elevernas skyldighet att

UbU 1978/79: 45

närvara vid undervisningen avslår motionen 1978/79: 1337
yrkandet 2,

69. att riksdagen beträffande kostnader för läromedel avslår motionen
1978/79: 2598 yrkandet 2,

70. att riksdagen beträffande utredning om läromedel avslår motionen
1978/79: 1393,

71. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1978/79: 180
förordats i fråga om läromedel,

betygsättning i grundskolan m. m.

72. att riksdagen beträffande betygsättningen i grundskolan bifaller
propositionen 1978/79: 180 samt avslår motionerna 1978/
79: 272 i denna del, 1978/79: 939 yrkandet 4 i denna del,
1978/79: 2606 yrkandet 11, 1978/79: 2631 yrkandena 13 och
14, 1978/79: 2635 yrkandet 2 och 1978/79: 2636 yrkandet 3,

73. att riksdagen beträffande betyg i tillvalskurser bifaller propositionen
1978/79: 180 och avslår motionen 1978/79: 2606 yrkandet
12,

74. att riksdagen beträffande betyg med kryssmarkering (asterisk)
m. m. avslår motionen 1978/79: 2606 yrkandet 13,

75. att riksdagen beträffande kvartssamtal avslår motionen 1978/
79: 2631 yrkandet 15,

76. att riksdagen beträffande uttalande om betygsättningen i gymnasieskolan
avslår motionerna 1978/79: 272 och 1978/79: 939
yrkandet 4, båda motionerna i denna del,

77. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med färre betygstillfällen
i gymnasieskolan avslår motionen 1978/79: 2606 yrkandet
15,

78. att riksdagen beträffande intagning av elever i gymnasieskolan
på grundval av höstterminsbetyget i årskurs 9 med anledning av
propositionen 1978/79: 180 och motionen 1978/79: 2596 yrkandet
5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

79. att riksdagen beträffande urvalsgrunder till fortsatt utbildning
bifaller propositionen 1978/79: 180 samt avslår motionerna
1978/79: 2596 yrkandet 4 och 1978/79: 2631 yrkandet 17,

80. att riksdagen beträffande intagningsnämnds sammansättning
avslår propositionen 1978/79: 180 och motionen 1978/79: 2606
yrkandet 14 samt som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

81. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1978/79: 180
förordats i fråga om slutbetyg och avslår motionen 1978/79:
2631 yrkandet 16,

82. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1978/79: 180
i övrigt förordats om bedömning av elever i grundskolan,

UbU 1978/79: 45

skola — arbetsliv

83. att riksdagen beträffande tidram för arbetslivsorientering i
grundskolan med bifall till motionen 1978/79: 2606 yrkandet
10 i denna del och med anledning av motionen 1978/79: 266
yrkandet 1 a samt med avslag på propositionen 1978/79: 180
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

84. att riksdagen godkänner vad som i övrigt förordats i propositionen
1978/79: 180 om praktisk arbetslivsorientering i grundskolan,

85. att riksdagen beträffande lagstadgad skyldighet för företag och
organisationer att ställa platser för praktisk arbetslivsorientering
till förfogande avslår motionerna 1978/79: 2606 yrkandet 10 i
denna del och 1978/79: 2636 yrkandet 5,

86. att riksdagen beträffande föreskrifter att människor med viss
specialkompetens skall medverka i undervisningen avslår motionen
1978/79: 1381 yrkandet 2,

87. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1978/79: 180
förordats om skolstyrelsernas övergripande ansvar för ungdomar
som inte har fyllt 18 år,

kostnader m. m.

88. att riksdagen beträffande resursanvändningen med anledning
av propositionen 1978/79: 180 samt motionerna 1978/79: 2596
yrkandet 1 och yrkandet 3 samt 1978/79: 2606 yrkandet 17 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

89. att riksdagen beträffande resurser för musik bifaller propositionen
1978/79: 180 och avslår motionen 1978/79: 2606 yrkandet
17 i denna del,

90. att riksdagen beträffande ökning av basresurs för hemkunskap
på mellanstadiet och för samhällsorienterande ämnen på högstadiet
samt minskning av förstärkningsresurs för icke timplanebunden
verksamhet godkänner vad utskottet anfört,

91. att riksdagen beträffande utformningen av resurstillskottet i
övrigt till skolan bifaller propositionen 1978/79: 180 och avslår
motionen 1978/79: 2606 yrkandet 17 i denna del,

92. att riksdagen beträffande medelsanvisning budgetåret 1979/80
till grundskolan avslår motionen 1978/79: 2606 yrkandet 17 i
denna del och yrkandet 20,

93. att riksdagen beträffande antalet basresurser avslår motionen
1978/79: 2636 yrkandet 4,

94. att riksdagen beträffande resurstillskott för hemkunskapsundervisningen
på lågstadiet avslår motionen 1978/79: 2596 yrkandet
2,

UbU 1978/79: 45

95. att riksdagen beträffande lokalfrågor avslår motionen 1978/79:
2598 yrkandet 1,

96. att riksdagen i övrigt godkänner vad som i propositionen
1978/79: 180 förordats i fråga om statsbidrag till grundskolan,

genomförande och uppföljning

97. att riksdagen beträffande tidpunkt för läroplanens genomförande
bifaller propositionen 1978/79: 180 och avslår motionen
1978/79: 2631 yrkandet 12,

98. att riksdagen beträffande markering av skolstyrelses och skollednings
roll i förnyelsearbetet avslår motionen 1978/79: 2606
yrkandet 18,

99. att riksdagen beträffande översyn av fort- och vidareutbildningen
av skolans personal som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört med anledning av motionen 1978/
79: 2606 yrkandet 19,

100. att riksdagen beträffande fortbildning i religionskunskap med
bifall till motionen 1978/79: 2633 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

101. att riksdagen beträffande parlamentarisk medverkan i uppföljningsarbetet
av SIA-reformen och läroplansreformen som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med
anledning av motionerna 1978/79: 2606 yrkandet 1 och 1978/
79: 2636 yrkandena 2 a och 6 samt avslår motionen 1978/79:
2636 yrkandet 2 b,

102. att riksdagen bemyndigar regeringen att i övrigt vidta de övergångsåtgärder
som behövs i anledning av införandet av läroplanen,

103. att riksdagen i övrigt godkänner vad som i propositionen 1978/
79: 180 förordats om lokal genomföranderesurs, utvärdering
samt om verksamheten i grundskolan.

Stockholm den 18 maj 1979

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Bengt Wiklund (s), Sven Johansson (c),
Linnea Hörlén (fp), Roland Sundgren (s), Gösta Karlsson (c), Helge
Hagberg (s), Hans Nyhage (m), Lennart Bladh (s), Christina Rogestam
(c), Lena Hjelm-Wallén (s), Jörgen Ullenhag (fp) och Åke Gillström (s).

UbU 1978/79: 45

Reservationer

1. beträffande behörighet till intagning på vissa linjer i gymnasieskolan
av Ove Nordstrandh (m) och Hans Nyhage (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Valet av”
och på s. 15 slutar ”berörda myndigheter” bort ha följande lydelse:

Valet av alternativkurser har visserligen visat sig beroende av sociala
och könsmässiga faktorer. Men det är osannolikt att föredragandens förslag
kommer att förändra den sociala snedfördelningen. Däremot för
det med sig ett flertal negativa effekter. Man riskerar således att bädda
för studiemisslyckanden i individuella fall genom att förespegla eleverna
att de inte behöver vissa förkunskaper. Det är också troligt att utbildningens
kvalitet sänks och att tendensen till taktiska val förstärks.

Utskottet vill också erinra om de möjligheter som i dag finns på
grundskolans högstadium att välja om. I gymnasieskolan finns möjligheter
till stödundervisning. Sådan undervisning skall enligt nu gällande
anvisningar i första hand ges till elever som läst allmän kurs i något
ämne. Inget val får skapa utbildningsmässiga återvändsgränder.

Grundskolan måste förbereda för fortsatta studier och bör därför vara
utformad efter de krav som ställs under den fortsatta utbildningen. Sambandet
mellan grundskola och efterkommande utbildning bör snarare
förstärkas i framtiden. Riksdagen bör därför avslå propositionens förslag
på denna punkt och bifalla motionen 1978/79: 2631 yrkandet 4.

dels att utskottets hemställande under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande ändrade riktlinjer för behörighet till
intagning på vissa linjer i gymnasieskolan avslår propositionen
1978/79: 180 och bifaller motionen 1978/79: 2631 yrkandet 4,

2. beträffande skolans normgivning av Ove Nordstrandh (m), Sven Johansson
(c) och Hans Nyhage (m) som anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Utskottet
vill också” och slutar ”skall fostra” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av motionen 1978/79: 1905 framhålla
att förhållandena i skolan i dag på många områden är långt ifrån tillfredsställande
oaktat samhällets insatser sedan länge syftat till en god
och likvärdig undervisning för alla. Både lärare och elever finner i
många fall att skolan inte motsvarar målsättningen och kraven. Mångenstädes
finns oro och vantrivsel som gör det svårt att förmedla kunskap.

Det räcker inte med att skolans yttre organisation överses. Enligt propositionen
1978/79: 180 är det viktigt med ”en inre förändring”. Föredragande
statsrådet har betonat att normer behövs och den s. k. normgruppen
inom utbildningsdepartementet har givit ut skriften Skolan
skall fostra, där man konstaterar att vi i vårt land har en grundläggande
värdering som är gemensam för de flesta.

UbU 1978/79: 45

Om en inre förändring skall ske måste enligt utskottets mening undervisning
och fostran bygga på en ”codex ethicus” som ger fasthet och
mening både åt skolan och åt samhället. Riksdagen har nu liksom tidigare
till uppgift att ange riktlinjer för hur en sådan codex ethicus i praktiken
skall utformas. Därvid måste man som framhålls i motionen
1978/79: 1905 ytterst bygga på och vädja till den enskilda människans
förnuft och samvete. Att lära sig följa sitt samvetes röst måste vara en
hörnsten i den skolans etiska fostran som riksdagen tidigare formulerat
så: ”respekt för sanning och rätt, för människans egenvärde och för
människolivets integritet.”

Dessa grundläggande etiska värden måste stärkas, byggas under och
förnyas. Kristendomen med bl. a. tio Guds bud och Bergspredikan utgör
grundvalen för västerländsk kultur, vår människosyn och vår demokratiska
livssyn.

Därför är det viktigt att den nya läroplanen ger rum för en gedigen
undervisning ”i svensk kristen tradition med Bibeln i centrum”, vilket
också framhålls i propositionen. Trots detta får religionskunskapen enligt
propositionen inte den ställning som är nödvändig om en inre förändring
skall ske och om eleverna skall få tid att stanna inför det som
statsrådet aktualiserat: ”Det är viktigt att elevernas frågor om liv och
död, mening och meningslöshet verkligen tas upp av skolan och inte
skjuts undan till det man inte hinner med.”

En grundlig kunskap i det som kristendomsämnet tidigare inrymde
bör eftersträvas.

Den kristna trons etiska och moraliska livssyn skall inte tvingas på
någon utan positivt erbjudas då unga människor behöver ledstjärnor
för att hitta rätt.

3. beträffande andlig vård och vägledning av Sven Johansson (c) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar ”Utskottets
förslag” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

I den allmänna debatten framhålls ofta att ungdomar med personliga
problem har svårt att få hjälp eller stöd. Detta gäller inte minst inom
skolan. Det finns oftast för få skolkuratorer eller annan elevvårdande
personal. I värsta fall kan problemen leda till självmord, vilka tyvärr
tenderar att öka inom hela västvärlden. Då ungdomen alltjämt brottas
med de andliga frågeställningarna bör därför den andliga vården inom
skolan ges ett större utrymme. Det finns också exempel på goda lokala
lösningar av detta. Utskottet finner således att det snabbt bör utredas
hur skolan skall kunna bereda skolungdomar tillgång till andlig vård
eller konfessionellt stöd av en troende lärare, kurator, skolsköterska eller
präst. Utskottet anser att riksdagen med anledning av motionen 1978/

UbU 1978/79: 45

79: 1359 skall ge regeringen till känna vad utskottet anfört om en utredning.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen beträffande andlig vård och vägledning med anledning
av motionen 1978/79: 1359 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande åtgärdsprogram för en kvalitativ upprustning i grundskolan
av Ove Nordstrandh (m) och Hans Nyhage (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar ”Med
hänvisning” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Vidare framhålls 1 motionen att varje enskild elev måste ges möjlighet
att utvecklas efter sina egna förutsättningar, anlag och intressen till
kunniga, dugliga och ansvarskännande individer och samhällsmedborgare.
Utbildningens organisation och de metoder som används måste anpassas
till de studerande, så att effektivitet, arbetsglädje och arbetsro får prägla
utbildningen.

Utskottet, som delar motionärernas uppfattning om behovet av ett
samlat åtgärdsprogram för en kvalitativ upprustning av grundskolan,
anser att de åtgärder som föreslås i propositionen inte är tillräckliga för
att uppnå vad som åsyftas i motionen. Det behövs enligt utskottets mening
insatser av betydligt större omfattning och karaktär, bl. a. sådana
insatser som behandlas i moderata samlingspartiets motion. Vad utskottet
här anfört om behovet av ett åtgärdsprogram bör riksdagen med bifall
till yrkandet 1 i motionen 1978/79: 1337 som sin mening ge regeringen
till känna.

Riksdagen bör avslå motionen 1978/79:2636 yrkandet 7 om att
uttalandena i denna motion skall ligga till grund för fortsatt läroplansarbete.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen beträffande åtgärdsprogram med bifall till motionen
1978/79: 1337 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande timplaneförändringar av Stig Alemyr, Bengt Wiklund,
Roland Sundgren, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén
och Åke Gillström (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar ”Den utökade”
och slutar ”fria aktiviteter)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har med avslag på propositionen 1978/79: 180 i det föregående
ställt sig bakom kravet i motionerna 1978/79: 2606 och 1978/79:
2631 att bibehålla en oförändrad tid för samhällsorienteringen på hög -

UbU 1978/79: 45

stadiet. Enligt utskottets mening måste tid för detta tas från något annat
timplanebundet ämne, eftersom den timplanebundna tiden i skolan inte
kan utökas. Tiden för ökningen för samhällsorienteringen i förhållande
till regeringens förslag bör enligt utskottets mening med instämmande i
motionen 1978/79: 2606 och motionen 1978/79: 2631 tas från utrymmet
för tillvalskurserna som således bör vara 10 veckotimmar. En begränsning
av omfattningen av tillvalskurserna till 9 veckotimmar föreslogs i
SÖ:s läroplansförslag som tillstyrkts av ett stort antal remissinstanser,
bl. a. LO och TCO. Motionen 1978/79: 266 har ställt sig bakom SÖ:s
förslag.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. att riksdagen beträffande tiden för samhällsorienterande ämnen
och för tillval på högstadiet avslår propositionen 1978/79: 180
och bifaller motionerna 1978/79: 2606 yrkandet 9 i denna del
och 1978/79: 2631 yrkandet 10,

6. beträffande hemkunskap på timplanen av Stig Alemyr, Bengt Wiklund,
Roland Sundgren, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén
och Åke Gillström (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar ”Det är”
och slutar ”i denna del” bort ha följande lydelse:

Införandet av hemkunskap på mellanstadiet har föreslagits i några
motioner. I motionen 1978/79: 2600 föreslås att tid för detta skall tas
från utrymmet för fria aktiviteter. Som regeringen framhåller har både
SÖ och flertalet remissinstanser framfört att det finns starka skäl att ge
utrymme för icke timplanebundna aktiviteter på mellanstadiet genom en
minskning av den timplanebundna delen. Förslaget grundar sig också
på ett riksdagsuttalande (UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367).

Utskottet vill erinra om att diskussionen tidigare rört en betydligt
större omfattning av de fria aktiviteterna än vad regeringen nu har föreslagit.
Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte är möjligt att
minska tiden för fria aktiviteter på mellanstadiet under den nivå som
regeringen föreslagit.

Enligt utskottets mening skulle ett införande av hemkunskap på mellanstadiet
betyda att detta tidsutrymme måste tas från den timplanebundna
tiden. Vid en prioritering mellan tiden i de olika ämnena finner utskottet
att detta inte är möjligt.

Med hänsyn också till praktiska problem i fråga om tjänstgöringsunderlag
för lärare, lokaler och därmed förknippade kommunala kostnader
anser sig utskottet inte kunna acceptera förslaget i motionerna
1978/79: 266 och 1978/79: 2600 att införa ämnet hemkunskap på mellanstadiet.
Något förslag om detta finns inte heller från skolöverstyrelsen.
Att nu göra denna förändring av timplanen är att fatta beslut utan
faktaunderlag.

6 Riksdagen 1978/79. 14 sami. Nr 45

UbU 1978/79: 45

Med hänvisning till vad utskottet anför bör riksdagen med godkännande
av propositionen 1978/79:180 i denna del avslå motionerna 1978/79:
266 yrkandet 1 c i denna del och 1978/79: 2600.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. att riksdagen beträffande hemkunskap på timplanen bifaller
propositionen 1978/79: 180 samt avslår motionerna 1978/79:
266 yrkandet 1 c i denna del och 1978/79: 2600,

7. beträffande alternativkurserna i B-språk av Ove Nordstrandh (m) och
Hans Nyhage (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar ”Utskottet
anser” och på s. 32 slutar ”avslår propositionen” bort ha följande lydelse
samt att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar ”Enligt
föredragande” och på s. 33 slutar ”i B-språk” bort utgå:

Vårt internationella beroende växer från dag till dag, vilket betyder
att vi måste motverka tendenser till nationell isolering. För ett litet land
som Sverige blir medborgarnas språkkunskaper av stor betydelse. Vår
levnadsstandard är beroende av hur näringslivet lyckas på exportmarknaden,
något som kräver internationellt orienterade affärsmän med goda
språkkunskaper. Även forskare, yrkesarbetare och tjänstemän kommer
att behöva god språklig utbildning i framtiden.

Mot denna bakgrund anser utskottet förslaget att alternativkurserna
i B-språk skall avskaffas oacceptabelt. B-språk är ett färdighetsämne
och de olika kursalternativen har tillkommit för att förbättra färdighetsträningen.
Genom systemet med alternativkurser garanteras ämnena på
ett smidigt sätt tillräckliga resurser för undervisningen.

Riksdagen bör därför avslå propositionens förslag i detta avseende
samt bifalla motionen 1978/79: 2631 yrkandet 5 och avslå övriga i ämnet
framförda motionsyrkanden.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. att riksdagen beträffande alternativkurserna i B-språk bifaller
motionen 1978/79:2631 yrkandet 5 samt avslår propositionen
1978/79: 180 och motionerna 1978/79: 266 yrkandet 1 i i denna
del och 1978/79: 2606 yrkandet 3 i denna del,

beträffande tillvalssystem

8. av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Roland Sundgren, Helge Hagberg,
Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Åke Gillström (samtliga s) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar ”Benämningen
fria” och slutar ”bör avvisas” bort utgå samt att den del av utskottets
yttrande som på s. 35 börjar ”Enligt utskottets” och slutar ”inte
ändras” bort ha följande lydelse:

UbU 1978/79: 45

Med det synsätt som utskottet anlagt på tillvalsblocket är det följdriktigt
att såsom anförs i motionen 1978/79: 2606 benämningen ändras
till fria studier. Därmed markeras att kurser kan byggas upp friare än i
övrig undervisning och att eleverna under fria studier kan skaffa sig
kunskap utöver det som skolans ämnesbundna undervisning ger. Studiecirkelformen
kan vara en lämplig arbetsform. Betyg skall inte ges. Det
bör vara möjligt att arbeta i årskurslösa grupper. Både lärare och andra
lämpliga medarbetare bör utnyttjas. Utskottet ansluter sig till uppfattningen
i motionen 1978/79: 2606 att krav på lärarbehörighet inte alltid
skall gälla för kurser inom sektorn fria studier.

Riksdagen bör därför avslå propositionens förslag i detta avseende och
bifalla motionen 1978/79: 2606 yrkandet 8 i denna del. Detta och vad
utskottet i övrigt med anledning av motionen 1978/79: 266 yrkandet 1 k
och motionen 1978/79: 2606 yrkandet 8 anfört om vidgade tillvalsmöjligheter
bör riksdagen ge regeringen till känna. I övrigt bör riksdagen
avslå motionen 1978/79: 266 yrkandet 1 k. Motionen 1978/79: 2631 yrkandet
2 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. att riksdagen beträffande tillvalssystem m. m. avslår propositionen
1978/79: 180 och bifaller motionen 1978/79: 2606 yrkandet
8 i denna del och som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet med anledning av motionerna 1978/79: 266
yrkandet 1 k och 1978/79: 2606 yrkandet 8 i denna del anfört
om vidgade tillvalsmöjlägheter samt avslår motionen 1978/79:
266 yrkandet 1 k i övrigt och motionen 1978/79: 2631 yrkandet
2,

9. av Ove Nordstrandh (m) och Hans Nyhage (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”teknik och hemkunskap” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad föredraganden anfört om tillvalsblockets
utformning. Eleverna måste emellertid under sin skoltid har rätt att
tillägna sig så mycket kunskaper som möjligt. Några inskränkningar i
elevernas rätt att välja olika ämnen bör därför inte förekomma.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar ”Vad
utskottet” och slutar ”yrkandet 2” bort ha följande lydelse:

Vad utskottet med anledning av motionerna 1978/79: 266 yrkandet 1 k,
1978/79:2606 yrkandet 8 och 1978/79:2631 yrkandet 2 anfört om
vidgade tillvalsmöjiigheter bör riksdagen ge regeringen till känna. I övrigt
avstyrks yrkandet 8 i motionen 1978/79: 2606.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. att riksdagen beträffande tillvalssystem m. m. som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet med anledning av rao -

UbU 1978/79: 45

tionerna 1978/79:266 yrkandet 1 k, 1978/79:2606 yrkandet
8 och 1978/79:2631 yrkandet 2 anfört om vidgade tillvalsmöjligheter
samt avslår motionen 1978/79: 2606 yrkandet 8 i
övrigt,

10. beträffande beslutsrätt om anpassad studiegång av Stig Alemyr,
Bengt Wiklund, Roland Sundgren, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena
Hjelm-Wallén och Åke Gillström (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar ”Enligt
propositionen” och slutar ”därför avslås” bort ha följande lydelse:

Föredraganden påpekar att anpassad studiegång bör beslutas av skolstyrelsen.
Genom att erinra om den generella delegationsrätt som skollagen
(§ 13) medger rekommenderas dock indirekt att beslutanderätten
om anpassad studiegång läggs på rektor.

Det finns enligt utskottets mening starka skäl som talar för att beslut
om anpassad studiegång fattas i den ordning som angavs i propositionen
om skolans inre arbete (prop. 1975/76: 39) om att ”skolstyrelsen eller
efter skolstyrelsens beslut elevvårdskonferensen bör besluta i dessa frågor”
(s. 239).

Utskottet anser mot denna bakgrund att beslut om anpassad studiegång
bör fattas i den ordning som slogs fast i samband med riksdagens
beslut om skolans inre arbete (prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76: 30,
rskr 1975/76: 367). Riksdagen bör därför inte ansluta sig till propositionens
uttalande utan bifalla motionen 1978/79: 2606 yrkandet 7.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. att riksdagen beträffande beslutsrätt om anpassad studiegång
avslår propositionen 1978/79: 180 och bifaller motionen 1978/
79: 2606 yrkandet 7,

11. beträffande begreppet basfärdigheter av Ove Nordstrandh (m) och
Hans Nyhage (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”bör avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar föredragandens uppfattning att tala, läsa, skriva och
räkna utgör grundläggande färdigheter. Kommunikationsfärdigheternas
betydelse för övriga studier och inte minst för att möjliggöra återkommande
utbildning lägger ett särskilt ansvar på skolan. De utgör den betydelsefullaste
delen av de färdigheter skolan bör söka ge eleverna och bör
därför kallas basfärdigheter. Grund för en livskompetens eller medborgarkompetens
i vidare mening utgör emellertid också andra färdigheter,
exempelvis att kunna uttrycka sig med hjälp av bild, att kunna organisera
sina studier och fungera i samarbete med andra i arbetslag och grupper.
Termen basfärdigheter bör dock reserveras för tala, läsa, skriva och
räkna. Därmed markeras deras speciella vikt.

UbU 1978/79: 45

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionen 1978/79:
2631 yrkandet 1 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36. att riksdagen beträffande begreppet basfärdigheter bifaller motionen
1978/79: 2631 yrkandet 1,

12. beträffande vardagsfärdigheter av Ove Nordstrandh (m) och Hans
Nyhage (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar ”Enligt utskottets”
och slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill utöver vad som framhålls i propositionen om vardagsfärdigheternas
centrala roll med anledning av motionerna 1978/79: 266
(yrkandet ld), 1978/79:2606 (yrkandet 6e) och 1978/79:2631 (yrkandet
7) ytterligare understryka syftet med sådana kunskaper och färdigheter,
nämligen att varje individ oberoende av kön skall bemästra
vanliga göromål i det dagliga livet. Detta bör ske genom att man såsom
föreslås i motionen 1978/79: 2631 yrkandet 7 samordnar sådana moment
i undervisningen som berör praktiska färdigheter nödvändiga för
vardagslivet och kunskaper om barn-, familje- och konsumentfrågor.

Vad utskottet sålunda med anledning av motionerna 1978/79:266
yrkandet 1 d, 1978/79: 2606 yrkandet 6e och 1978/79: 2631 yrkandet 7
anfört bör riksdagen ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. att riksdagen beträffande vardagsfärdigheter bifaller propositionen
1978/79: 180 samt som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna
1978/79: 266 yrkandet 1 d, 1978/79: 2606 yrkandet 6 e och
1978/79: 2631 yrkandet 7,

13. beträffande inriktningen av det naturvetenskapligt-tekniska blocket
av Ove Nordstrandh (m) och Hans Nyhage (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”därför avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning. De kunskaper i
fysik och kemi som nu förmedlas i grundskolan är nödvändiga för att
eleverna skall förstå väsentliga sammanhang. Några förändringar i dessa
avseenden bör inte vidtas. De grundläggande insikter som eleverna skall
ha bör dock förmedlas i bättre motiverade sammanhang än som ofta sker
för närvarande. Utskottet tillstyrker således motionen 1978/79:2631
yrkandet 3.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

7 Riksdagen 1978/79.14 sami. Nr 45

Kartans: S. 98. Bilaga 2 tillkommer

UbU 1978/79: 45

39. att riksdagen beträffande inriktningen av det naturvetenskapligt-tekniska
blocket avslår propositionen 1978/79: 180 och bifaller
motionen 1978/79: 2631 yrkandet 3,

14. beträffande rekryteringen av lärare för den obligatoriska undervisningen
i teknik av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Roland Sundgren, Helge
Hagberg, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Åke Gillström (samtliga
s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar ”Eftersom
LUT 74:s” och slutar ”yrkandet 6 d” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tillstyrkt förslaget i propositionen om en starkt praktisk
inriktning av ämnet teknik. Utskottet kan inte i fråga om utbildning av
lärare i ämnet teknik ansluta sig till föredragandens hänvisning till lärarutbildningsutredningens
avlämnade betänkande som nu remissbehandlas.
Om genomförandet av utredningens förslag skall inväntas innan en utbildning
av tekniklärare kan påbörjas finns risk för att behöriga lärare
inte finns att tillgå, vilket kan innebära betydande risker för att undervisningen
inte får den starka praktiska prägel som utskottet förordar.

Utskottet anser det mot denna bakgrund angeläget att utskottet vid sin
behandling av läroplansförslaget uttalar att regeringen vid den fortsatta
behandlingen av lärarutbildningen för ämnet teknik skall utgå från en
rekrytering av personer med en bred teknisk-praktisk erfarenhet från
yrkeslivet. Med anledning av motionerna 1978/79: 2535 och 1978/79:
2606 yrkandet 6 d bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande betydelse:

40. att riksdagen beträffande rekryteringen av lärare för den obligatoriska
undervisningen i teknik med anledning av propositionen
1978/79:180 och motionerna 1978/79:2535 och 1978/79:
2606 yrkandet 6 d som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

15. beträffande gemensam kursplan för orienteringsämnena av Ove Nordstrandh
(m) och Hans Nyhage (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar ”Skolan
skall” och på s. 47 slutar ”yrkandet 1” bort ha följande lydelse:

Det är visserligen angeläget att skolans undervisning utgår från elevernas
verklighetsuppfattning och att samma stoff belyses ur flera traditionella
ämnens synpunkt. Men detta förhindras inte i framtiden lika litet
som nu av att varje ämne som hittills har särskilda mål och huvudmoment.
Genom en sådan utformning av kursplanerna bringas större reda

UbU 1978/79: 45

och klarhet i vad eleverna skall lära sig och skapas en bättre garanti från
samhällets sida för att väsentligt stoff blir behandlat.

Vad utskottet således med bifall till motionerna 1978/79: 2601 yrkandet
1, 1978/79: 2602 yrkandena 1 och 2 samt 1978/79: 2632 uttalat om
särskilda mål och huvudmoment för varje ämne bör riksdagen ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 48 och 49 bort ha följande lydelse:

48. att riksdagen beträffande särskilda mål och huvudmoment för
den samhällsorienterande respektive den naturorienterande sektorn
avslår propositionen 1978/79: 180 samt med bifall till
motionerna 1978/79: 2602 yrkandet 2 och 1978/79: 2632 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

49. att riksdagen beträffande särskilda mål och huvudmoment för
enskilda orienteringsämnen med bifall till motionerna 1978/79:
2601 yrkandet 1 och 1978/79:2602 yrkandet 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. beträffande befrielse från deltagande i undervisning i religionskunskap
av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Roland Sundgren, Helge Hagberg,
Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Åke Gillström (samtliga s) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar ”Utskottet
finner” och slutar ”från religionskunskap” bort ha följande lydelse:

Såsom utskottet tidigare framhållit kommer huvudmomenten i religionskunskap
att läsas integrerat med övrig samhällsorientering. Eftersom
religionskunskapen därigenom kommer att integreras med den övriga
samhällsorienteringen anser utskottet i likhet med vad SÖ föreslagit
och flera remissinstanser tillstyrkt att befrielse inte längre bör ges från
religionskunskap. Som exempel på omöjligheten att befria vissa elever
från denna undervisning vill utskottet peka på att när arabvärlden behandlas
i samhällsorienteringen går det inte att utesluta religionens betydelse
utan att kunskapsluckor uppstår. En befrielse kan även motverka
de integrationsidéer som utskottet tidigare ställt sig bakom. Utskottet
vill också framhålla att hänsyn till och respekt för olika trosuppfattningar
skall vara en självklarhet i skolan och inte döljas genom befrielse från
en del i en helhet. Riksdagen bör därför bifalla motionen 1978/79: 2606
yrkandet 6 c i vad det gäller religionskunskap och ge regeringen till känna
vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:

52. att riksdagen beträffande befrielse från deltagande i undervisningen
i religionskunskap med avslag på propositionen 1978/
79: 180 och med bifall till motionen 1978/79: 2606 yrkandet

UbU 1978/79: 45

6 c i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

17. beträffande frivillig undervisning i bibelkunskap av Ove Nordstrandh
(m), Sven Johansson (c) och Hans Nyhage (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar ”Eftersom
bibelkunskap” och slutar ”fria aktiviteterna” bort ha följande lydelse:

För att eleverna skall kunna få en fortlöpande bibelundervisning anser
utskottet att eleverna inom den timplanebundna undervisningen, om
skolstyrelsen så finner lämpligt och möjligt, bör erbjudas en veckotimmes
undervisning i bibelkunskap per årskurs under låg- och mellanstadierna.
Riksdagen bör därför bifalla motionen 1978/79: 2601 yrkandet
2 och som sin mening ge till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse:

56. att riksdagen beträffande frivillig undervisning i bibelkunskap
med bifall till motionen 1978/79: 2601 yrkandet 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. beträffande fördelning av huvudmomenten på stadier av Bengt Wiklund,
Lennart Bladh och Åke Gillström (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar ”1 propositionen”
och slutar ”motionen 1978/79:2597 yrkandet 3” bort ha följande
lydelse:

I motionen 1978/79: 2597 framhålls vidare att omsorgen om elever,
som på grund av fysiska, psykiska eller sociala handikapp har svårigheter
i skolan, är genomgående tema i SIA-beslutet och att detta på många
punkter också går igen i prop. 1978/79: 180 samt i med anledning därav
avlämnade motioner. På en för dessa elever mycket betydelsefull punkt
gör emellertid propositionen dock avsteg. Sö:s förslag om att ersätta de
stadiebundna huvudmomenten med för de tre stadierna gemensamma
huvudmoment har propositionen inte följt, trots att flertalet av remissinstanserna
tillstyrkt.

Utskottet delar motionärens uppfattning att bättre förutsättningar för
en lokal stadieövergripande planering nås genom att slopa stadieindelningen.
Samtidigt undvikes onödiga omtagningar och avbrott vid stadiegränserna.
Elever med särskilda behov och intressen kan arbeta vidare
med moment, som passar deras utveckling. De sedan länge påtalade svårigheterna
för många elever vid stadieövergångarna underlättas. Utskottet
anser att riksdagen genom bifall till motionen 1978/79: 2597 yrkandet
3 ytterligare befrämjar skolgången för elever med svårigheter. Utskottet
föreslår att riksdagen med avslag på propositionen 1978/79: 180
och med bifall till motionen 1978/79: 2597 yrkandet 3 som sin mening

UbU 1978/79: 45

ger regeringen till känna vad utskottet här anfört om slopande av stadiebundna
huvudmoment.

dels att utskottets hemställan under 63 bort ha följande lydelse:

63. att riksdagen beträffande fördelningen av huvudmomenten på
stadier med avslag på propositionen 1978/79: 180 och med bifall
till motionen 1978/79: 2597 yrkandet 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. beträffande betygsättningen i grundskolan av Ove Nordstrandh (m)
och Hans Nyhage (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar ”Det i”
och slutar ”yrkandet 11” bort ha följande lydelse:

Utskottet har för sin del den uppfattningen att betyg är nödvändiga
som instrument för information, motivation och urval. Antalet betygstillfällen
i grundskolan bör bibehållas oförändrat i förhållande till nuläget
och övergång bör ske till kursrelaterade betyg. Utskottet tillstyrker
alltså motionen 1978/79:2631 yrkandena 13 och 14 samt avstyrker
regeringens förslag och övriga förutvarande motionsyrkanden.

Av utskottets ställningstagande följer att riksdagen bör avslå också
motionen 1978/79:939 såvitt den gäller grundskolan och motionen
1978/79: 2606 yrkandena 11 och 12

dels att utskottets hemställan under 72 bort ha följande lydelse:

72. att riksdagen beträffande betygsättningen i grundskolan dels
bifaller motionen 1978/79: 2631 yrkandet 13 samt avslår propositionen
1978/79: 180 och motionerna 1978/79: 272 i denna
del, 1978/79: 939 yrkandet 4 i denna del, 1978/79: 2606 yrkandet
11, 1978/79:2635 yrkandet 2 och 1978/79:2636 yrkandet
3, dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med tillstyrkan av motionen 1978/79:2631 yrkandet
14 anfört om kursrelaterade betyg,

20. beträffande betyg i tillvalskurser av Stig Alemyr, Bengt Wiklund,
Roland Sundgren, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén
och Åke Gillström (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar ”Enligt
motionen” och på s. 57 slutar ”motionen 1978/79: 2606” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har tidigare ställt sig bakom vad föredraganden anfört om
betyg i årskurserna 8 och 9. Beträffande tillvalskurserna är dock förhållandena
annorlunda. Utskottet har också förordat en friare uppläggning
av dessa än vad regeringen föreslagit. Tillvalskurserna kommer
därmed att vara mycket varierande till sin utformning och omfattning,

UbU 1978/79: 45

vilket med hänsyn till elevernas skiftande intressen och lokala önskemål
är ett huvudsyfte med förslaget. Det kommer således att bli svårt att få
fram ett tillräckligt underlag för att sätta jämförbara betyg. Därtill kommer
att betygsättning på tillvalskursema kan komma att medföra betygstaktiska
val i stället för det eftersträvade intressevalet så att eleverna
väljer lättare kurser endast i avsikt att förbättra sin totala betygsumma.
Frihet från betyg i tillvalskurserna ger den enskilde eleven större möjlighet
att komma till sin rätt eftersom även andra sidor av eleven än
rena kunskapsprestationer kommer till uttryck. Låsningen till vissa etablerade
arbetsformer kan också brytas med betygsfrihet på tillvalskursema.
Dessutom ger en betygsfrihet bättre möjligheter till organisatoriska och
metodiska kopplingar till temastudier och fria aktiviteter, vilket enligt
regeringens förslag och vad utskottet förordat bör eftersträvas. Betyg i
tillvalskurserna skulle starkt reducera dessa möjligheter. På samma sätt
som gäller för fria aktiviteter bör intyg om genomgången kurs utfärdas
och föras in på betygsblanketten. Anteckningen bör avse omfattningen
och inriktningen av tillvalskurs.

Riksdagen bör alltså biträda yrkandet 12 i motionen 1978/79: 2606
och avslå propositionen i denna fråga.

dels att utskottets hemställan under 73 bort ha följande lydelse:

73. att riksdagen beträffande betyg i tillvalskurser avslår propositionen
1978/79: 180 och med bifall till motionen 1978/79: 2606
yrkandet 12 godkänner vad utskottet förordat,

21. beträffande betyg med kryssmarkering (asterisk) m. m. av Stig Alemyr,
Bengt Wiklund, Roland Sundgren, Helge Hagberg, Lennart Bladh,
Lena Hjelm-Wallén och Åke Gillström (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar ”Omsorgen
om” och slutar ”yrkandet 13” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar inte uppfattningen att kryssmarkering (asterisk) skall
användas för att markera att vissa elever bedöms i särskild referensgrupp.
I stället för att med denna åtgärd hjälpa dessa elever upplevs denna
markering enligt utskottets uppfattning som diskriminerande.

Genom en förstärkt studie- och yrkesorientering för elever med skolsvårigheter
ges bättre underlag för särskilt hänsynstagande vid ansökan
till gymnasieskolan resp. arbetslivet. Möjligheten att ta in elever i gymnasieskolan
på s. k. fri kvot berörs inte av föredraganden. Behovet av
denna åtgärd ökar genom det vidgade samhällsansvaret för 16—19-åringar. Utskottet ansluter sig sålunda till motionärernas uppfattning och
föreslår att riksdagen bifaller yrkandet 13 i motionen 1978/79: 2606.

dels att utskottets hemställan under 74 bort ha följande lydelse:

74. att riksdagen beträffande betyg med kryssmarkering (asterisk)
och fri kvot bifaller motionen 1978/79: 2606 yrkandet 13,

UbU 1978/79: 45

22. beträffande kvartssamtal av Ove Nordstrandh (m) och Hans Nyhage
(m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 58 som börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”yrkandet 15” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen hos regeringen begära att
syftet med kvartssamtalen preciseras på sätt som föreslagits i motionen
1978/79: 2631 yrkandet 15, vilket yrkande utskottet alltså tillstyrker.

dels utskottets hemställan under 75 bort ha följande lydelse:

75. att riksdagen beträffande kvartssamtal bifaller motionen 1978/
79: 2631 yrkandet 15,

23. beträffande försöksverksamhet med färre betygstillfällen i gymnasieskolan
av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Roland Sundgren, Helge Hagberg,
Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Åke Gillström (samtliga s)
som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar ”Utskottet
är” och slutar ”motionen 1978/79: 2606” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad betygsutredningen föreslagit och gymnasieutredningen
tillstyrkt att försöksverksamhet bör inledas med att
minska antalet betygstillfällen i gymnasieskolan. Lokala skolmyndigheter
bör kunna få besluta om inskränkning av antalet betygstillfällen i gymnasieskolan
i enlighet med vad som framförts i motionen 1978/79: 2606.
Utskottet tillstyrker därför yrkandet 15 i motionen 1978/79: 2606.

dels att utskottets hemställan under 77 bort ha följande lydelse:

77. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med färre betygstillfällen
i gymnasieskolan bifaller motionen 1978/79: 2606 yrkandet
15,

24. beträffande urvalsgrunder till fortsatt utbildning av Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Sven Johansson (c), Gösta Karlsson (c),
Hans Nyhage (m) och Christina Rogestam (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 60 börjar ”Utskottet
instämmer” och slutar ”yrkandet 17” bort ha följande lydelse:

Det synes utskottet orimligt att en studerandes könstillhörighet, som
ligger utom möjligheterna för hennes eller hans påverkan, skall negativt
kunna få betydelse för möjligheterna att delta i fortsatt önskad utbildning.
Utskottet avstyrker därför att könstillhörighet får ingå bland urvalsgrunderna.
Med tillstyrkan av motionerna 1978/79: 2596 yrkandet 4
och 1978/79: 2631 yrkandet 17 biträder utskottet i övrigt regeringens
förslag.

dels att utskottets hemställan under 79 bort ha följande lydelse:

79. att riksdagen beträffande urvalsgrunder till fortsatt utbildning

UbU 1978/79: 45

med anledning av propositionen 1978/79: 180 samt med bifall
till motionerna 1978/79:2596 yrkandet 4 och 1978/79:2631
yrkandet 17 godkänner vad utskottet förordat,

23. beträffande intagningsnämnds sammansättning av Stig Alemyr, Bengt
Wiklund, Roland Sundgren, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena HjelmWallén
och Åke Gillström (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 60 börjar ”Enligt
regeringens” och på s. 61 slutar ”intagningsnämnds sammansättning”
bort ha följande lydelse:

Utskottet vill särskilt peka på det ansvar som åvilar samhället för att
bättre följa upp alla 16—19-åringar med erbjudande om utbildning, arbete
och praktik. I likhet med vad föredraganden anför anser utskottet
att nämnden måste göra skälighetsbedömningar med hänsyn till förhållandena
på arbetsmarknaden och till speciella elevbehov. Det är mot denna
bakgrund angeläget att betygsutredningens förslag om en förstärkt
lekmannarepresentation genomförs. Utskottet tillstyrker således yrkandet
14 i motion 1978/79: 2606.

dels att utskottets hemställan under 80 bort ha följande lydelse:

80. att riksdagen beträffande intagningsnämnds sammansättning
med avslag på propositionen 1978/79:180 och med bifall till
motionen 1978/79:2606 yrkandet 14 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. beträffande slutbetyg av Ove Nordstrandh (m) och Hans Nyhage (m)
som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61 börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”motionen 1978/79: 2631” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att bestämmelserna bör ändras så att alla elever ges
rätt att genom kompletterande studier förbättra sina betyg. Utskottet
föreslår därför att riksdagen bifaller yrkandet 16 i motionen 1978/79:
2631.

dels att utskottets hemställan under 81 bort ha följande lydelse:

81. att riksdagen beträffande slutbetyg och kompletteringsmöjligheter
med bifall till motionen 1978/79:2631 yrkandet 16 och
med anledning av propositionen 1978/79: 180 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. beträffande resurstilldelningen av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Roland
Sundgren, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén, Åke
Gillström (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 65 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”motsvarande grad” bort ha följande lydelse:

UbU 1978/79: 45

Regeringens förslag innehåller knappast några resursförstärkningar för
att förbättra arbetsmiljön i skolan förrän 1982/83. Utskottet kan inte
dela uppfattningen att de problem som redan i dag är uppenbara i många
skolor skall behöva vänta på extra resurssatsning först flera år framöver.

Utskottet anser i likhet med motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 20) att
skolan bör tilldelas resurser på 95 milj. kr. redan budgetåret 1979/80 så
att länsskolnämndsdelen av förstärkningsresursen kan utökas med 0,026
veckotimmar per elev. Därigenom ges möjlighet till ökade insatser tidigare
än regeringen föreslagit och med inriktning på skolor med särskilda
problem.

Utskottet anser också i likhet med motionen 1978/79: 2606 (yrkandet
17) att resurser för att kunna arbeta i mindre grupper i musik bör
tillföras förstärkningsresursen, inte som i regeringens förslag basresusen.
Då få man på det lokala planet största möjlighet att bedöma hur resurserna
skall användas för att tillgodose olika behov, vilket överensstämmer
med uppbyggnaden av det nya statsbidragssystemet för grundskolan
och som utskottet principiellt nu åter uttalar sig för.

Utskottet föreslår alltså att riksdagen med ändring av sitt tidigare
fattade beslut (UbU 1978/79: 28, rskr 1978/79: 246) anvisar till Bidrag
till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1979/80 ett förslagsanslag
av (9 543 000 000 + 95 000 000 =) 9 638 000 000 kr. samt som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om tillskott till
förstärkningsresursen.

dels att utskottets hemställan under 89 och 92 bort ha följande lydelse:
89. att riksdagen beträffande resurser för musik avslår propositionen
1978/79: 180 och med bifall till motionen 1978/79:2606
yrkandet 17 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

92. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 2606 yrkandet
17 i denna del och yrkandet 20 till Bidrag till driften av grundskolor
m. m. för budgetåret 1979/80 under nionde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 9 638 000 000 kr.,

28. beträffande resurser för hemkunskapsundervisningen på lågstadiet av
Claes Elmstedt (c), Ove Nordstrandh (m), Sven Johansson (c), Gösta
Karlsson (c), Hans Nyhage (m) och Christina Rogestam (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar ”Föredragandens
förslag” och slutar ”yrkandet 2” bort ha följande lydelse:

Hemkunskapsmoment på lågstadiet ställer krav på ytterligare undervisningsinsatser.
Undervisning bör enligt utskottets mening handhas av
lärare. Resursökningen bör därför som motionärerna anför tillföras den
undervisningsbundna (lärarbundna) delen av förstärkningsresursen.

Vad utskottet med bifall till motionen 1978/79: 2596 yrkandet 2 i

UbU 1978/79: 45

förevarande del anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 94 bort ha följande lydelse:

94. att riksdagen beträffande resurstillskott för hemkunskapsundervisningen
på lågstadiet med bifall till motionen 1978/79: 2596
yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

Särskilda yttranden

1. beträffande blockämne fritt skapande av Claes Elmstedt, Sven Johansson,
Gösta Karlsson och Christina Rogestam (samtliga c):

En viktig uppgift för skolan är att ge eleverna möjlighet till självförverkligande,
frigörelse och ansvarstagande. Skapande verksamhet i olika
former är därför viktig. Det bör vara naturligt att bygga på arbetsformerna
i förskolan. Musik, rytmik, bild, form och rörelse är viktiga uttrycksmedel,
vilka har starkt samband med kommunikationsförmågan
men också har självständigt värde. I dagens skola är ämnena teckning,
musik och slöjd i stort sett helt avskilda från andra ämnen och från
varandra. Ett nytt blockämne — fritt skapande — borde utformas i
vilket de ovan nämnda delarna bör ingå.

Ett sådant ämne bör också mera ta fasta på varje elevs förmåga och
känsla för fritt skapande än vad som är möjligt i dagens sektoriserade
undervisning. I den översyn av estetiska inslag i skolan som utskottet
föreslagit bör de synpunkter vi här framfört särskilt beaktas.

2. beträffande musikundervisning av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Roland
Sundgren, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén
och Åke Gillström (samtliga s):

Det är enligt vår mening olämpligt att, såsom föreslås i propositionen,
utan någon egentlig prövning minska elevernas tid för obligatorisk musikundervisning
med en tredjedel. En så djupgående förändring av ämnet
musik borde ha föregåtts av en analys av problemen i musikundervisningen
och orsakerna till dessa. Frågan om en annorlunda kursplan,
som bättre tillgodoser elevernas intressen, borde också ha utretts. Även
försöksverksamhet med musikundervisning i andra former borde ha legat
till grund för ett förslag.

Det är enligt vår mening synnerligen otillfredsställande att — med
hänsyn till behovet att i ett sammanhang besluta om timplan för grundskolan
i alla dess delar — utan ett allsidigt utredningsmaterial riksdagen
nu tvingas fatta beslut om en minskning av timtalet i musik.

UbU 1978/79: 45

3. beträffande anskaffning av platser för den praktiska arbetslivsorienteringen
av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Roland Sundgren, Helge Hagberg,
Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Åke Gillström (samtliga s):

Utskottet har bifallit vårt krav om att utvidga den praktiska arbetslivsorienteringen
till sex—tio veckor. Utskottet har också bifallit vårt
förslag om uppföljningsarbete av SIA-reformen under parlamentarisk
medverkan med uppgift att bl. a. följa utvecklingen av den utvidgade
praktiska arbetslivsorienteringen. Enligt vår mening har praktisk arbetslivsorientering
ute på arbetsplatserna så stor betydelse för elevernas utveckling
att skola och arbetsmarknad i samverkan måste finna former
för att förverkliga uppställda mål. Skulle det visa sig att det är omöjligt
att anskaffa tillräckligt med platser för den praktiska arbetslivsorienteringen
vill vi dock inte utesluta att en lagstiftning om arbetslivets medverkan
i arbetslivsorienteringen behöver tillgripas.

4. beträffande betygen av Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Roland Sundgren,
Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Åke Gillström
(samtliga s):

Av propositionen framgår beträffande betygen bl. a. att föredraganden
anser ”att det finns brister i betygen som informationsförmedlare. Det är
därför önskvärt att utveckla andra former för information som ger en
mer allsidig bild av elevens insatser och aktivitet i skolan”, framhåller
föredraganden vidare. Vidare uttalas att ”vad som — mot denna bakgrund
— fortsättningsvis kan motivera ett bibehållande av betygen i
grundskolan är enligt min mening endast deras roll som grund för urval
till fortsatt utbildning.”

Genom att det enligt propositionen för närvarande inte finns något
alternativ till betyg för att klara det urval till fortsatt utbildning som
måste ske vid ett begränsat antal platser ”finns det inte nu grund för att
ta bort betygen i grundskolan”.

I den socialdemokratiska motionen 1978/79:2606 accepteras regeringens
förslag i denna del. Vi vill slå fast att detta görs på grundval av
föredragandens ovan angivna klart uttalade avståndstagande från betyg i
alla avseenden utom i fråga om urval till gymnasieskolutbildning. Utskottet
har ingen annan uppfattning .

Med hänsyn till betygens enda återstående funktion — att klara av
det urval till fortsatt utbildning som måste ske vid ett begränsat antal
platser — anför föredraganden vidare att ”det fortsatta utvecklingsarbetet
rörande betygen som jag tidigare förordat bör få karaktären av
ett intensifierat arbete för att ta fram andra urvalskriterier än betyg för
urval till gymnasieskolan”. Utskottet har i likhet med den socialdemokratiska
motionen inte heller här någon annan uppfattning. Vid ett bifall
till utskottets förslag och därmed också propositionen kommer arbetet att
inriktas på att avveckla betygen i grundskolan.

UbU 1978/79: 45

Detta yrkande återfinns i motionen 1978/79: 2606 (yrkandet 11). Ett
liknande yrkande finns i motionen 1978/79: 939 (yrkandet 4). Som en
konsekvens av det ställningstagande utskottet gör till propositionen
1978/79: 180 vad gäller betygen i grundskolan borde utskottet ha ställt
sig bakom yrkandena i dessa motioner.

UbU 1978/79: 45 97

Bilaga 1

Timplan för mellanstadiet

1 Ämne	2 3 Antal veckotimmar Lgr69 SÖ:s för-slag	4 Föredra- ganden	5 Utskottet
Bild	6	6	6	6
Engelska	10	9	10	10
Idrott	9	9	9	9
Matematik	15	14,5	15	15
Musik	5	4,5	5	5
Orienteringsämnen	24	20,5	21	21
Samhällsorienterande	(18)		(15)	(15)
Naturorienterande	(6)		(6)	(6)
Slöjd	9	9	9	9
Svenska	26	25,5	26	26
Hemkunskap	—	—	—	1
	104	98	101	102

Timplan för högstadiet
1 Ämne	2 3 Antal veckotimmar Lgr 69 SÖ:s för-slag	4 Före- dra- ganden	5 Utskottet
Barnkunskap			1	1
Bild	5	4,5	5	5
Engelska	9	9	9	9
Hemkunskap	51	6	4	4
Idrott	9	9	9	9
Maskinskrivning	—	1,5	—	—
Matematik	12	11	12	12
Musik	3	3	2	2
Orienteringsämnen	30	30	31	32
Samhällsorienterande	17		16	(17)
Naturorienterande	13		152	(152)
Slöjd	5	6	5	5
Svenska	10	10	10	10
Tillval	11	9	11	11
	99	99	99	100

1 Därav har 0,5 veckotimmar utgjort barnkunskap.
- Därav 2 veckotimmar teknik.

UbU 1978/79: 45 98

Bilaga 2

Översikt över motionernas behandling

Motionsyrkande Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

utskottets utskottets reservation särskilt

yttrande hemställan nr yttrande

s. mom. nr

1978/79:

266:1 a	62-63	83
b	52-53	66
c	28-29	19,21,22	6
d	39-40	38	12
e	38-39	37
f	30	24
g	30-31	25, 26
h	17, 22	3
i	32-33	28, 29, 30	7
k	34-35	31	8,
I	30	24
5	24-25	9
272	55, 56, 58	72, 76
370	48	55
522	50	61
524:2	49-50	59
567:1	50	60
632	25-26	11
736	43	42
794:1	43	43
924	25	10
937	44	45
938	16-17, 22	3
939:1	44	45
2	53	66
4	56	72	19
1325	51	62
1337:1	26	12	4
2	53	68
1339	42	41
1359	23-24	7	3
1379	24	8
1381:1	43-44	44
2	63-64	86
1389	45	47
1393	54	70
1889	51	62
1905	18, 22	3	2
2535:1-3	41	40	14
25%: 1	64-65	88
2	66-67	94	28
3	64-65	88
4	59-60	79	24
5	59	78
2597:1	21-22	3
2	22-23	5
3	51	63	18
2598:1	67	95
2	54	69
3	23	6
4-5	22	4

UbU 1978/79: 45 99

Bilaga 2

Motionsyrkande Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

utskottets utskottets reservation särskilt

yttrande hemställan nr yttrande

2599:1	46-47	50
2	48	54
2600:1-3	28-29	19
2601:1	46-47	49	15
2	48	56	17
2602:1	46-47	49	15
2	46	48	15
3	48	54
2606:1	69	101
2	21-22	3
3	31-33	28, 29, 30	7
4	38-39	37
2606:5	52	65
6 a	15-16, 22	3
b	17-18, 22	3
c	47	51,52	16
d	41	40	14
e	39-40	38	12
f	19-22	3
g	19-20, 22	3
h	20-21,22,53 3,67
7	36	34	10
8	34-35	31	8,9
9	27-30	17, 22, 23
10	62-63	83
11	56	72	19
12	56-57	73	20
13	57	74	21
14	60-61	80	25
15	58	77	23
16	29-31	23, 26
17	65	88,89.91,92	27
18	68	98
19	68-69	99
20	65	92	27
2607	49	58
2631:1	37	36	II
2	34	31	8,9
3	40	39	13
4	14	1	1
5	31-32	28	7
6	35-36	32
7	39-40	38	12
8	35-36	32
9	26	14
10	28	17	5
11	26-27	14
2631:12	67-68	97
13-14	55-56	72	19
15	57-58	75	22
16	61	81	26
17	59-60	79	24
2632	46	48	15
2633	69	100
2634:1	49	58
2	50	59
2635:1	47-48	53
2	55-56	72

UbU 1978/79: 45

Bilaga

100

Motionsyrkande Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

utskottets utskottets reservation särskilt

yttrande hemställan nr yttrande

s. mom. nr

:3	31-32	29
4	24-25	9
5	20-22	3
>:1 a-b	37	35
c	36	33
d	28	18
e	31-32	29
f	30	24
g	44	46
h—i	31	27
j	53	67
2 a	69	101
b	69	101
3	55-56	72
4	66	93
5	63	85
6	69	101
7	26	13

UbU 1978/79: 45

101

Innehållsförteckning

1 Propositionen

1.1 Propositionens hemställan 1

1.2 Propositionens huvudsakliga innehåll 2

2 Motionerna

2.1 Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet
1978/79 4

2.2 Motioner väckta med anledning av propositionen 1978/79:

180 7

3 Utskottet

3.1 Övergripande synpunkter m. m 13

3.2 Grundskolans utformning — skoldag — timplan 27

3.3 Innehållet i skolans arbete 37

3.4 Arbetssätt 51

3.5 Betygsättning i grundskolan m. m 54

3.6 Skola — arbetsliv 62

3.7 Kostnader m. m 64

3.8 Genomförande och uppföljning 67

4 Utskottets hemställan 69

Reservationer

1. Behörighet till intagning på vissa linjer i gymnasieskolan (m) 78

2. Skolans normgivning (m, c) 78

3. Andlig vård och vägledning (c) 79

4. Åtgärdsprogram för en kvalitativ upprustning i grundskolan (m) 80

5. Timplaneförändringar (s) 80

6. Hemkunskap på timplanen (s) 81

7. Alternativkurserna i B-språk (m) 82

8. Tillvalssystem (s) 82

9. Tillvalssystem (m) 83

10. Beslutsrätt om anpassad studiegång (s) 84

11. Begreppet basfärdigheter (m) 84

12. Vardagsfärdigheter (m) 85

13. Inriktningen av det naturvetenskapligt-tekniska blocket (m) .. 85

14. Rekryteringen av lärare för den obligatoriska undervisningen i

teknik (s) 86

15. Gemensam kursplan för orienteringsämnena (m) 86

16. Befrielse från deltagande i undervisning i religionskunskap (s) 87

17. Frivillig undervisning i bibelkunskap (m, c) 88

18. Fördelning av huvudmomenten på stadier (s) 88

19. Betygsättningen i grundskolan (m) 89

20. Betyg i tillvalskurser (s) 89

21. Betyg med kryssmarkering (asterisk) m. m. (s) 90

22. Kvartssamtal (m) 91

23. Försöksverksamhet med färre betygstillfällen i gymnasieskolan
(s) 91

24. Urvalsgrunder till fortsatt utbildning (c, m) 91

25. Intagningsnämnds sammansättning (s) 92

UbU 1978/79: 45 102

26. Slutbetyg (m) 92

27. Resurstilldelningen (s) 92

2S. Resurser för hemkunskapsundervisningen på lågstadiet (c, m) 93

Särskilda yttranden

1. Blockämne fritt skapande (c) 94

2. Musikundervisning (s) 94

3. Anskaffning av platser för den praktiska arbetslivsoriente ringen

(s) 95

4. Betygen (s) 95

Bilagor

1. Timplan för mellanstadiet. Timplan för högstadiet 97

2. Översikt över motionernas behandling 98

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM U7»