Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Konstitutionsutskottets betänkande 1978/79:15

med anledning av propositionen 1978/79:48 om ändring i vallagen (1972:620) m. m. samt motioner

Propositionen

1 propositionen föreslås vissa ändringar i vallagen. F. n. gäller att valloka­lerna i regel skall hållas öppna mellan kl. 8 och 21 på valdagen. Förslaget innebär att vallokalerna skall stängas kl. 20 i stället för 21. Propositionen innehåller vidare bl. a. förslag lill vissa ändringar i bestämmelserna om röstning på fartyg. Dessa ändringar syftar till att begränsa risken för atl ombordanslällda utestängs från valdeltagande.

De nya reglerna är avsedda att tillämpas vid de allmänna valen år 1979. Förslagen i propositionen bygger på de förslag söm presenteras av 1978 års vallagskommitté i betänkandet Översyn av vallagen 1 (SOU 1978:64).

Motionerna

Väckt med anledning av propositionen

1 motionen 1978/79:66 av Hilding Johansson m. fi. (s) hemställs "att riksdagen avslår ändringen i 9 kap. 1 § vallagen och 23 S lagen om kyrkofullmäkligval".

Väckta under allmänna motionstiden

I motionen 1977/78:253 av Sven-Gösta Signell m. fi. (s) hemställs "all riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om alt sådana åtgärder vidtas som syftar till att insamlingar och försäljningar i anslutning till vallokaler upphör i enlighet med vad i motionen anförts".

1 motionen 1977/78:314 av Margareta Andrén (fp) hemställs "att riksdagen hos regeringen begär au den pariamentariska kom.mitté som tillsatts för översyn av vallagen även bör behandla frågan om ett system med fasta valkretsmandat och utjämningsmandat vid val till kommunfullmäktige i valkretsindelade kommuner".

I motionen 1977/78:502 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) hemställs "alt riksdagen beslutar anta följande ändring i vallagen (1972:620) 2 kap. 1 §.

Nuvarande lydelse                 Förestagen lydelse

För val till riksdagen är riket För val till riksdag är riket indelat i
indelat i 28 valkretsar. Dessa är
      29 valkretsar. Dessa är

1 Riksdagen 1978/79. 4 saml. Nr 15


KU 1978/79:15


 


KU 1978/79:15                                                          2

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Malmö, Helsingborg, Landskrona        Malmö kommun
och Lunds kommuner (fyrstadskrei-        Bjiivs, Eslövs, Helsingborgs, Höga­
sen)
- näs. Hörby, Höörs, Landskrona och
Malmöhus län med undantag av     Svalövs kommuner (Malmöhus läns
fyrsiadskrelsen (Malmöhus läns val-     norra valkreis)
krets).
                                Burlövs. Kävlinge, Lomma. Lunds,
-----                                                    Skurups, Sjöbo, Staffansiorps, Sveda­
la,  Trelleborgs,   Veltinge och Ystads
kommuner  (Malmöhus   läns  södra
valkrets).

I motionen 1977/78:909 av Nils Hörberg (fp) och Jörgen Ullenhag (fp) hemställs "alt riksdagen av regeringen begären utredning om införande av andrahandsröstning".

I motionen 1977/78:1424 av Olle Svensson (s)och Arne Gadd(s) hemställs "att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförts rörande en fullföljning av personvals- och valkretsutredningens arbete med valkretsindelningen".

Förslag till ändringar i vallagen Tidigare stängning av vallokalerna

I propositionen föreslås att vallokal skall slängas kl. 20 i stället för kl. 21. Vidare föreslås alt vid kyrkofullmäktigeval öppethållandet på kvällen skall omfatta liden mellan kl. 18 och 20 i stället för mellan kl. 18 och 21.

1 motionen 1978/79:66 av Hilding Johansson m. fl. (s) yrkas avslag på förslaget lill tidigare stängning av vallokalerna. Motionärerna anför att det finns risk för att valdeltagandet minskar genom den tidigare stängningen. Under en följd av år har vidtagits åtgärder för att underlätta väljarnas möjligheter att rösta. Tanken har inte varit att de ökade möjligheterna att poströsta skulle leda till att andra möjligheter skulle försämras.

Motionärerna anför vidare att det gått in i medvetandet att vallokalerna hålls öppna till kl. 21. En tidigare stängning kan innebära nackdelar för de väljare som vill göra en utflykt på valdagen eller besöka sommarstugan. Även om det är eu fåtal som röstar efter kl. 20 bör den möjligheten enligt motionärerna finnas kvar.

Reglerna om öppethållandet av vallokalerna fick sitt nuvarande sakliga innehåll genom lagändringar år 1969 inför genomförandel av den gemen­samma valdagen (prop. 1968:148, KU 1969:50, rskr 1969:411). I del samman­hanget framfördes förslag i riksdagsmotioner om stängning av vallokalerna


 


KU 1978/79:15                                                          3

kl. 20 i stället för kl. 21. Riksdagen följde emellertid propositionens förslag som innebar stängning kl. 21.

Samma fråga väcktes på nytt i samband med att gällande vallag antogs år 1972. I propositionen föreslogs dock ingen ändring i denna del (prop. 1972:105, KU 1972:49, rskr 1972:269). Föredragande departementschefen betonade därvid intresset av att bereda väljaren bästa möjliga förutsättningar för atl delta i valet.

Även år 1974 och vid 1975/76 års riksmöte fattade riksdagen beslut i frågan och även vid dessa tillfällen innebar beslutet att gällande ordning behölls. Vid det senare tillfället framhöll riksdagen att hänsyn i första hand måste tas till väljarnas intresse av att kunna delta i valet. Vidare erinras om att en ny kategori unga väljare skulle ha rösträtt vid 1976 års val på grund av sänkningen av rösträttsåldern och alt det förelåg förslag om kommunal rösträtt för elt stort antal invandrare. Det ansågs mot den bakgrunden inte lämpligt att inför 1976 års val generellt förkorta tiden för öppethållande i vallokalerna (KU 1975/76:24 s. 4, rskr 1975/76:77).

Röstning på fartyg

Röstning på fartyg kan enligt gällande bestämmelser anordnas på svenska fartyg i utrikes fart. RSV bestämmer inför varje val på vilka fartyg röstning skall äga rum. Rätt att rösta ombord har den som tillhör besättningen eller annan personal på fartyget eller är passagerare. Röstningen för börja tidigast den 45:e dagen före valdagen och pågå så länge atl avgivna valsedlar kan beräknas vara RSV till banda senast kl. 12 dagen före valdagen. Föratt fö rösta ombord skall väljama styrka sin identitet med röstkort, giltigt svenskt pass eller sjöfartsbok. Föratt underlätta röstning på fartyg föreslås i propositionen dels atl röstningen skall kunna påbörjas tidigare än f n. (55 dagar före valdagen) dels att även andra godkända legitimationshandlingar skall kunna användas för att styrka den röstandes identitet.

Försegling av valkuvert m. m.

Enligt gällande valförfatlningar skall i olika fall kuvert och omslag som används vid val liksom valurnor förseglas med sigill. Arbetet med förseg­lingen är tidskrävande och besväriigl. Sigillen skadas dessutom lätt vid transporter. I propositionen föreslås att vid försegling inte längre lacksigill utan en särskild sorts tejp skall fö användas. Enligl propositionen bör av vallagen endast framgå att försegling skall ske. Hur förseglingen skall utföras bör anges av RSV som för bemyndigande atl meddela vissa föreskrifter.

1* Riksdagen 1978/79. 4 saml. Nr 15


 


KU 1978/79:15                                                                     4

Skydd för registrerad partibeteckning

För att en registrerad partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skall partiet enligl 5 kap. 8 § vallagen hos centrala valmyndigheten anmäla ett visst antal kandidater för vart och ett av valen. RSV skall genast underrätta den som gjort anmälan, om det finns anledning lill anmärkning mol anmälnings­handlingen. Tid skall anges för ändring och komplettering av anmälnings­handlingen. Därefter skall RSV pröva ärendet. Har det inte visals all anmäld kandidat givit partiet tillstånd atl anmäla honom, skall hans namn på anmälningshandlingen anses obefintligt. 1 propositionen föreslås att RSV skall kunna bestämma atl anmälan skall göras hos länsstyrelsen i stället för lill RSV. Länsstyrelsen skall då om den finner anledning till anmärkning underrätta den som gör anmälan och ge tid för ändring eller komplettering. Därefter skall prövning, liksom nu, ske av RSV.

Med den föreslagna ordningen förenklas sålunda arbetet med kontrollen och kompletteringen av personuppgifterna rörande anmälda kandidater.

Förbud mot insamling och försäljning i anslutning till vallokaler

Motionen

I motionen 1977/78:253 av Sven-Gösta Signell m. fi. (s) anförs att Röda korset i samarbete med Svenska scoutrådet. De handikappades riksförbund (DHR) och Handikappföreningarnas centralkommitté (HCK) sedan några år tillbaka anordnat insamlingar vid vallokalerna. 1 motiveringen anförs atl vissa människor känner olust inför insamlingar och att de av den anledningen känner sig besvärade av att insamlingar förekommer vid vallokalerna. Det har enligt motionärerna framkommit att det finns folk som sagt att de ej gått till vallokalen av den anledningen atl de känt sig tvingade att ge bidrag. Motionärerna anför vidare att trots insamlingarnas positiva sidor invänd­ningar bör göras mol förekomsten av dessa. Handikapporganisationernas behov av ekonomiska bidrag för de värdefulla insatser de gör för de handikappade borde tillgodoses genom att samhället tar ett större ansvar. Därigenom skulle insamlingar av här aktuellt slag ej behöva tillgripas. Motionärerna anser att inga insamlingar eller försäljningar, som kan ha negaliv inverkan på valdeltagandet, bör få förekomma vid vallokalerna eller deras närhet.

Gällande bestämmelser

1 vallagen (1972:620) finns bl. a. föreskrifter rörande vallokaler. Enligt 9 kap. 6 § skall kommunen tillhandahålla lämpliga vallokaler.

I    8 kap. 11 § föreskrivs följande beträffande ordningsfrågor.

II  § Den som uppehåller sig i röstningslokalen eller utrymme därintill är
skyldig att rätta sig efter de föreskrifter som valförrättare eller röstmottagare


 


KU 1978/79:15                                                          5

meddelar för alt trygga röstningens genomförande. Uppstår oordning som ej kan avstyras, har valförrätlaren eller röslmottagaren rätt att avbryta röst­ningen.

Avbrytes röstning i vallokal, skall valurna förseglas under minsl två olika sigill samt om möjligt ställas i säkert förvar. När röstningen återupplages, skall valförrätlaren visa de närvarande att förseglingen är obruten. Avbrytes röstning på postanstall, hos utlandsmyndighet eller på fartyg, skall mottagna ytterkuverl under avbrottet förvaras på betryggande sätt.

Tal får ej hållas i röstningslokal eller i anslutande utrymme. Ej heller för tryckta eller skrivna upprop sättas upp eller delas ut till väljarna på sådan plats.

Bestämmelser rörande insamling eller försäljning på allmän plats återfinns i allmänna ordningsstadgan (SFS 1956:617). Tillstånd till insamling eller försäljning på allmän plats ges av lokal polismyndighet.

Enligt inhämtad uppgift från kanslichefen vid DHR har såväl DHR som HCK under år 1977 beslutat att icke delta i någon valdagsinsamling till förmån för handikappverksamhet. Någon insamling vid 1979 års valdag kommer dessa organisationer således inte att medverka i.

Från presstjänsten vid Svenska röda korset har inhämtats att denna organisation tillsammans med Svenska scoutrådet sökt erforderiiga tillstånd till valdagsinsamling 1979. Denna insamling avser stöd till kontaktverk­samhet för unga och gamla.

Valkretsindelningen

Motionerna

I mofionen 1977/78:502 av Knut Wachtmeister m. fi. (m) hemställs "att riksdagen beslutar om följande ändring i vallagen (1972:620) 2 kap. 1 §.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

För  val   till   riksdagen  är  riket    För  val   till   riksdagen   är  riket

indelat i 28 valkretsar. Dessa är      indelat i 29 valkretsar. Dessa är

Malmö, Helsingborg, Landskrona        Malmö kommun
och Lunds kommuner (fyrstadskrei-        Bjuvs,  Eslövs,  Helsingborgs,  Hö-
sen),
ganäs. Hörby, Höörs, Landskrona och
Malmöhus län med undantag av     Svalövs kommuner (Malmöhus läns
fyrstadskretsen (Malmöhus läns val-     norra valkrets)
krets).
                                Burlövs, Kävlinge, Lomma, Lunds,
-----                                                   Skurups, Sjöbo, Staffanstorps, Sveda­
la,  Trelleborgs,  Veltinge och Ystads
kommuner  (Malmöhus   läns  södra
valkrets).


 


KU 1978/79:15                                                          6

En sådan ändring av valkretsindelningen i Malmöhus län svarar mot det förslag som presenterats av Personvals- och valkretsutredningen i betän­kandet Personval- och valkretsindelning (SOU 1977:94). Motionärerna anför alt förslaget leder till en indelning i valkretsar inom Malmöhus län som är ändamålsenlig.

I motionen 1977/78:1424av011eSvensson(s)och ArneGadd(s)hemställs "atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts rörande en fullföljning av personvals- och valkretsutredningens arbete med valkretsindelningen".

Motionärerna anför att bättre förutsättningar för en nära kontakt mellan väljare och valda ständigt är angelägna. Enligl motionärerna skapar majori­tetsval i enmansvalkretsar särskilt goda förutsättningar härför. Ett sådant valsystem tillgodoser också bättre än det nuvarande kravet på regeringsdug­liga majoriteter i riksdagen. Med ett bevarat proportionellt valsystem kan mindre valkretsar ses som ett steg i riktning mot en situation där förutsätt­ningarna för goda kontakter mellan väljarna och valda och för regeringsdug­liga majoriteter är bättre än f. n. Personvals- och valkretsutredningen har i sitt betänkande presenterat två alternativa valkretsindelningar. Enligt ell av alternativen skulle landet delas in i 54 valkretsar. Reservanterna (s) i utredningen har begärt ytterligare utredning av valkretsindelningen innan ställning tas till hur valkretsarna skall utformas i framtiden. Enligt motionä­rerna bör dessa fortsatta överväganden komma till stånd och ske med utgångspunkt i den av utredningen presenterade indelningen i 54 valkret­sar.

Gällande ordning

Valkretsindelningen vid riksdagsvalen regleras dels i regeringsformen, dels i vallagen (1972:620). 1 regeringsformen (3 kap. 6 §) finns de grundläggande stadgandenaatl riket skall vara uppdelat i valkretsar för val till riksdagen samt att 310 av riksdagens mandat skall vara s. k. fasta valkretsmandat. 1 vallagen finns bestämmelserna rörande valkretsarna i 2 kap. Valkretsarna förtecknas i 2 kap. 1 §. Enligt detta lagrum skall riket vara indelat i 28 valkretsar. Dessa framgår av tabell 1 i vilken även redovisas antalet röstberättigade vid riksdagsvalet 1976, förändring sedan 1973 samt antalet mandat som tillfallit resp. valkrets. Av tabellen kan även utläsas hur utjämningsmandaten påverkat relationen mellan antalet röstberättigade i resp. valkrets och mandatantalet.


 


KU 1978/79:15

Tabell 1 Röstberättigade vid riksdagsvalet 1976, valkretsvis

 

Valkrets

Totalt        För-           Fasta

Totalt

Antal röst-

 

röstbe-      ä

ndring     valkrets-

antal

berättigade/

 

rättigade    från 1973   mandat

mandat

antal

man-

 

 

1976

 

dat

 

Stockholms kommuns

523 983

-  3 809

27

32

 

16 374

Stockholms läns

537 375

-1- 42 969

28

33

 

16 284

Uppsala läns

164 298

-1-   9 255

9

10

 

16 430

Södermanlands läns

176 250

-h   8 247

9

9

 

19 583

Östergötlands läns

283 263

-1- 11 904

15

18

 

15 737

Jönköpings läns

217952

-1-   9 078

11

13

 

16 766

Kronobergs läns

123 232

-1-   5 455

6

7

 

17 605

Kalmar läns

179 189

+   6 686

9

11

 

16 290

Gotlands läns

40 079

-¥   2 089

2

2

 

20 040

Blekinge läns

112 622

-1-   4 158

6

7

 

16 089

Kristianstads läns

200 301

-1-   9 664

10

12

 

16 692

Fyrstadskrelsen

337 870

-1-   5 352

18

19

 

17 782

Malmöhus läns

197 963

-1-16 936

10

11

 

17 997

Hallands läns

158 260

-1- 12 180

8

9

 

17 584

Göteborgs kommuns

324 387

-1-   5 951

17

19

 

17 073

Göteborgs o. Bohus läns

191 667

-1- 12 970

10

11

 

17 424

Älvsborgs läns norra

168 889

-1- 10013

9

9

 

18 765

Älvsborgs läns södra

127011

-1-   4 967

7

8

 

15 876

Skaraborgs läns

191 761

-1-   8 582

10

11

 

17 433

Värmlands läns

213 300

+   7 423

11

12

 

17 775

Örebro läns

201 579

-1-  6 183

11

11

 

18 325

Västmanlands läns

179 091

-1-   7 508

9

9

 

19 899

Kopparbergs läns

209 037

-1- 10 549

11

13

 

16 080

Gävleborgs läns

220 351

-1-   9 095

12

13

 

16 950

Västernorrlands läns

201 823

-1-   7 345

11

13

 

15 525

Jämtlands läns

101 442

-1-   4 373

5

5

 

20 288

Västerbollens läns

175 792

-1-   9 182

9

10

 

17 579

Norrbottens läns

188 310

+ 12 434

10

12

 

15 693

Hela riket

5 947 077

-1-256 744

310

349

 

17 040

Malmöhus län är sedan 1921 års valrältsreform uppdelat på två valkretsar. Malmö, Lund, Landskrona och Helsingborgs kommuner bildar tillsammans den s. k. fyrstadskretsen medan övriga kommuner i länet ingår i Malmöhus läns valkrets. Båda dessa valkretsar består sedan kommunindelningsre­formen genomfördes av geografiskt icke sammanhängande områden.

Personvals- och valkretsutredningen

Personvals- och valkretsutredningen tillkallades underår 1974 med uppgift att överväga möjligheterna att förstärka personvalsinslaget inom det propor­tionella valsystem som tillämpas fr. o. m. 1970 års val, utarbeta förslag till en ny valkretsindelning bl. a. syftande till mindre valkretsar än de f n. största


 


KU 1978/79:15                                                          8

samt genomföra analyser av simulerade val med majoritetsvalsystem. Riksdagen hade med anledning av motioner under åren 1969 och 1970 anhållit hos Kungl. Maj:t om sådana undersökningar på grundval av 1968 och 1970 års röstsiffror. I utredningsuppdraget ingick att undersökningarna även skulle omfatta 1973 års riksdagsval.

Utredningen avlämnade i januari 1978 sitt betänkande Personval- och valkretsindelning (SOU 1977:94). I betänkandet föreslås en uppdelning av de största valkretsarna. Stockholms kommuns nuvarande valkrets föreslås uppdelad i tre nya valkretsar. Även i Stockholms län föreslås tre valkretsar. Göteborgs kommun uppdelas i två valkretsar. I Malmöhus län föreslår utredningen alt fyrstadskrelsen och länsvalkretsen ersätts av tre nya valkretsar. Malmö kommun utgör enligt förslaget en egen valkrets medan länet i övrigt delas upp i en nordlig och en sydlig valkreis. Därigenom erhålls även i Malmöhus län geografiskt sammanhängande valkretsar. Förslaget till valkretsindelning i länet framgår av figur I.

Utredningens förslag innebär en indelning av landet i 34 valkretsar med 10 mandat i "modellvalkrelsen". En alternativ indelning med 54 valkretsar och 5 mandat i normalfallet förkastas med hänsyn till atl antalet utjämnings-mandal med ett sådant alternativ skulle bli otillräckligt för atl garantera ett riksproportionelll valresultat. I en reservation begär tre ledamöter (s) alt indelningen i valkretsar bör övervägas ytterligare innan ställning läs till frågan.

Utredningen redovisar i en bilaga hur ett majoritetsvalsystem med enmansvalkretsar skulle ha fungerat vid 1973 års val och hur valresultatet skulle kunna påverkas av olika grad av samverkan mellan olika partier.

Utjämningsmandat i de kommunala valen

Motionen

I motionen 1977/78:314 av Margareta Andrén (fp) föreslås alt den parlamentariska kommitté som tillsatts för översyn av vallagen även bör behandla frågan om ett system med fasta valkretsmandat och utjämnings­mandat vid val till kommunfullmäktige i valkretsindelade kommuner.

I motionen anförs att ett nytt valsystem för val till landstingen tillämpades vid 1976 års val. Det nya systemet innebär av 9/10 av mandaten i varje landsting är fasta valkrelsmandal. De återstående mandaten är utjämnings-mandal som används för att utjämna de avvikelser från ett landstingspro-portionelll rikligt valresultat som kan uppslå vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten. Endast parti som erhållit minst 3 96 av rösterna i hela landstingskommunen deltar i mandatfördelningen.

Någon motsvarande förändring vidlogs till 1976 års val inte beträffande valen till kommunfullmäktige. Delta innebär bl. a. att den s. k. småparti­spärren i kommunerna varierar med valkretsindelningen. Den andel av


 


KU 1978/79:15

Figur 1   Valkretsindelningen i Malmöhus lån enligt personvals- och valkretsui-redningens förstag

1    fO , ••                                                       w


-,\ 19   ,-... 3,


14


 

 

 

■■- ''-.:

 

-.'-                Södra v.lkrctsen

Malmöhus län

 

 

 

 

1. Bjuv

8

Kävlinge

15.

Staffanstorp

2.  Burlöv

9.

Landskrona

16.

Svalov

3   Eslöv

10.

Lomma

17.

Svc.-.1aia

4.  Helsmghorg

1 1.

Ljnd

13.

Trciiloborg

5. Hog.inas

12.

.M.llnO

19

Vf.'liingc

6   Hörby

13

SioL'o

20

Ystad

7. Hoor

IJ.

Skuriip

 

 

rösterna som krävs för att erhålla mandat i fullmäktige varierar med antalet mandat i valkretsen. Enligl ell exempel som anförs i motionen var den faktiska spärren i Stockholms kommuns största valkrets i 1976 års val 3,54 %. Enligt motionen har det efter såväl 1973 som 1976 års val kunnat konstateras att det i vissa fall blivit en annan majoritet i kommunfullmäktige än vad som motsvaras av röstfördelningen mellan partierna.


 


KU 1978/79:15                                                        10

Nuvarande ordning m. m.

Enligt vallagen (1972:620 2 kap. 9 §) skall kommun för val av kommun­fullmäktige indelas i valkretsar om del i kommunen finns fler än 24 000 röstberättigade invånare eller om kommunfullmäktige har minst 51 ledamö­ter. Om antalet invånare i kommunen överstiger 6 000 får kommunen indelas i valkretsar. Annan kommun får indelas i valkretsar endast om synnerliga skäl föreligger på grund av kommunens särskilt betydande utsträckning eller liknande förhållanden.

Valkreis får inte göras mindre än atl den tilldelas minst 15 mandat. 1 den mån det kan ske ulan olägenhet skall valkretsindelningen också utformas så alt antalet mandat blir lika fördelat mellan valkretsarna.

Samtliga mandat i kommunfullmäktigevalen besätts sålunda med kandi­dater valda i valkretsarna. Någon särskild s. k. småpartispärr finns ej.

Frågans lidigare behandling

Frågan om utjämningsmandat i de kommunala valen behandlades av kommunalvalskommittén. Kommittén föreslog i sitt belänkande Kommu­nala val (SOU 1971:4) att ett system med utjämningsmandat skulle införas vid såväl landstings- som kommunfullmäktigevalen.

I propositionen 1975:101 i vilken det nu gällande valsystemet för lands­tingen föreslogs anförde departementschefen emellertid att valsystemet i kommunalvalen redan då uppfyllde de krav på proportionalitet som rimligen kunde ställas. Han begränsade sig därför till att föreslå att minimiantalet mandat för valkrets ökades från 10 lill 15, vilket skulle ge en ännu starkare garanti för proportionaliteten. Propositionen, vilken föregåtts av en överens­kommelse mellan de fyra största riksdagspartierna, antogs av riksdagen.

Frågan om utjämningsmandat i kommunfullmäktigevalen aktualiserades vid 1976/77 års riksmöte i fiera motioner (m, fp, vpk). I sitt enhälliga och av riksdagen godkända betänkande anförde konstilulionsutskottel (KU 1976/ 77:23) bl.a.:

Kommunalvalsutredningens förslag alt införa ett syslem med utjämnings­mandat och småpartispärr även för kommunfullmäktigevalens vidkom­mande ledde inte till lagstiftning. Departementschefen ansåg i nyssnämnda proposition, att valsystemet i dessa val redan fyllde högt ställda krav på proportionalitet. Som en ytterligare förstärkning av proportionaliteten före­slog han att minimiantalet mandal per valkreis ökades från tio lill femlon. Dessa ståndpunktstaganden innefattades i den lidigare nämnda partiöver­enskommelsen. I riksdagen antogs följaktligen propositionen i dessa delar med slor majorilet.

Riksdagen harså sent som 1975 ställt sig bakom den ordning som nu gäller för valen till kommunfullmäktige. Den bättre garanti för proportionaliteten som därigenom tillskapats är ägnad att ytteriigare förstärka det representativa systemet i kommunerna. Med endast ett vals erfarenhet anser utskottet det vara för tidigt atl på nytt utreda frågorna om utjämningsmandat och småpartispärr vid kommunfullmäktigevalen.


 


KU 1978/79:15                                                         11

1 samband med behandlingen av förslaget till ny kommunallag(prop. 1975/ 76:187) avstyrkte konstilutionsutskotlel (KU 1976/77:25) ånyo ett motions­yrkande (vpk) syftande bl. a. till ett nytt valsystem i kommunerna. Utskottet hänvisade lill det tidigare nämnda betänkandet och riksdagen följde utskot­tets förslag.

1978 års vallagskommitté

1978 års vallagskommitté tillkallades den 3 januari 1978 för atl göra en översyn av vallagen. Kommittén, som är parlamentariskt sammansatt, har under hösten i ett delbetänkande Översyn av vallagen 1 (SOU 1978:64) lagt fram vissa förslag med sikte på au ev. ändringar i vallagen skall kunna tillämpas vid de allmänna valen 1979. Flertalet av dessa har tagits upp i propositionen 1977/78:48. Avsikten är att kommitténs arbete i övrigt skall redovisas i ett slutbetänkande, som enligt arbetsplanen skall vara klart år 1980.

Bland de frågor som tas upp i utredningens direktiv ingår inte frågan om ett ändrat valsystem i de primärkommunala valen.

Införande av andrahandsröstning

Motionen

I motionen 1977/78:909 av Nils Hörberg (fp) och Jörgen Ullenhag (fp) anförs i motiveringen att en småparlispärr vid riksdagsval är nödvändig för alt få en funktionsduglig riksdag och motverka risker för alt små partier får ett orimligt stort infiylande. Samtidigt medför dock småpartispärren klara demokratiska nackdelar.

Motionärerna anför att småpartispärren leder lill att mindre partier missgynnas, dels genom att de riskerar att bli helt orepresenierade, dels genom alt tveksamma väljare av taktiska skäl frestas atl rösta på större partier, som de vet säkert kommer in i riksdagen.

Med elt system med andrahandsröstning skulle enligt motionärerna övertygelse, inte taktiska bedömningar, kunna få avgöra alla människors röstande. Riksdagen skulle bättre återspegla folkviljan. Enligt motionärerna är det även möjligt atl förena ell system med andrahandsröstning med personval. Som exempel på länder där personval kombinerats med andra­handsröstning nämner motionärerna Australien och Irland.

Personvals- och valkretsutredningen

Personvals- och valkretsulredningen hade enligl sina direktiv inte au närmare utreda möjligheterna att införa andrahandsröstning. I sitt betän­kande Personval och valkretsindelning (SOU 1977:94) anför utredningen au dess förslag enligt direktiven skulle ligga inom ramen för del riksproportio-


 


KU 1978/79:15                                                        12

nella valsystem som infördes 1968-1969. Av denna anledning hade utred­ningen inte sett sig ha anledning att närmare överväga olika former av alternativröstning som diskuterades i den allmänna debatten under arbetets gång.

I personvalsutredningens belänkande finns en genomgång av personvals-inslaget i olika länders valsystem. Bland de valsystem som analyseras närmare finns det i motionen nämnda systemet i Irland (s. 124-131). Valsystemet i Australien bygger på majoriietsvalsprincipen och logs därför inte alls upp av personvals- och valkretsutredningen i dess arbete.

Utskottet

Utskottet behandlar i delta betänkande dels propositionen 1978/79:48 om ändring i vallagen (1972:620) m. m., dels motioner med anknytning till vallagen och valförfarandet.

I propositionen föreslås alt vallokalerna skall slängas en timme lidigare än f. n., dvs. kl. 20 i stället för kl. 21. Vidare föreslås vissa förändringar i reglerna för röstning på fartyg. Röstningen föreslås börja tidigast den 55:e dagen före valdagen i stället för som hittills den 45:e dagen före valdagen. För alt få rösta ombord på svenskt fartyg i utrikes fart krävs enligt gällande regler alt väljaren skall styrka sin identitet med röstkort, giltigt svenskt pass eller sjöfartsbok. För att underiäua röstningen på fartyg föreslås i propositionen att även annan giltig identitetshandling skall godkännas.

I propositionen föreslås också att förseglingen med sigill av valkuvert och omslag skall ersättas med försegling med en särskild tejp, som sedan ett par år använts vid försöksverksamhet inom postverket. Enligl propositionen visar de praktiska erfarenheterna och särskilda prov, som utförts av bl. a. statens kriminaltekniska laboratorium, all försegling med den ifrågavarande tejpen från säkerhetssynpunkt är jämbördig med försegling med sigill.

I propositionen föreslås slutligen alt den anmälan av kandidater, som krävs för registrering av partibeteckning (5 kap. 8 och 9 §§ vallagen), skall kunna göras lill länsstyrelserna i stället för till centrala valmyndigheten (RSV). Genom att RSV ges möjlighet att delegera detta anmälningsförfarande till länsstyrelserna kan arbetsbesparingaroch bättre samordning med valsedels­beställningarna uppnås.

Förslagen i propositionen grundar sig på de förslag som lagts fram av 1978 års vallagskommilté i delbetänkandet Översyn av vallagen 1 (SOU 1978:64). De nya bestämmelserna avses bli tillämpade fr. o. m. 1979 års val.

I motionen 1978/79:66 av Hilding Johansson m. fl. (s) yrkas avslag på propositionens förslag alt vallokalerna skall stängas lidigare än f. n. I motionen anförs att det finns risk för alt valdeltagandet minskar genom den lidigare stängningen.

Utskoliel får för sin del anföra följande. Reglerna om vallokalernas öppethållande fick sill nuvarande sakliga innehåll genom lagändringar år


 


KU 1978/79:15                                                         13

1969 inför genomförandet av den gemensamma valdagen. Före 1960 års val stängdes vallokalerna i städerna kl. 21 och på landsbygden kl. 20. Redan 1969 framfördes förslag i riksdagsmotioner om stängning av vallokalerna kl. 20 i stället för kl. 21. Frågan har även därefter vid upprepade tillfällen aktualise­rats i olika riksdagsmotioner. För en tidigare stängning av vallokalerna talar fiera skäl. Som framhållits av 1978 års vallagskommitté i ett enigt belänkande har valförrättarna med nuvarande regler ofta en arbetsdag på över femton timmar. Arbetet är dessutom av sådan karaktär alt det inte minsl under den avslutande sammanräkningen ställer höga krav på noggrannhet och preci­sion. En tidigare stängning av vallokalerna skulle med hänsyn härtill, som framhållits i propositionen, främja ell säkert genomförande av valen. Vidare skulle rekryteringen av valförrättare sannolikt underlättas.

Fördelarna med en lidigare stängning av vallokalerna måste vägas mot riskerna för elt lägre valdeltagande. Under senare år har ett fiertal reformer genomförts med syfte att underlätta röstandet och därmed främja ett högt valdeltagande. Valdeltagandet i vårt land har också successivt ökat lill en inlernationellt sett hög nivå. En lidigare stängning av vallokalerna kan enligl utskottets mening accepteras endast under förutsättning att valdeltagandet därmed inte kan förutses minska.

Erfarenheterna från de val som genomförts sedan nuvarande ordning infördes visar bl. a. alt antalet röstande mellan kl. 20 och 21 varit mycket litet. En förklaring lill detta är sannolikt de förbättrade möjligheterna att poströsta. De väljare, som av olika skäl önskar utnyttja valdagen till andra verksamheter än röstningen, har i dag goda möjligheter att genom poströstning i förväg delta i valet. Väljarna har också visat en ökad benägenhet att poströsla, en utveckling som sannolikt kommer att fortsätta. På en enkätfråga från RSV uppgav år 1974 hela 85 procent av landels valnämnder att de ansåg att vallokalerna utan olägenhet för de röstande kunde stängas redan kl. 20.

Det får förutsättas alt kortare öppethållandetider vid vallokalerna ges tillräcklig uppmärksamhet i samband med den samhällsinformation rörande valet som planeras. Farhågorna föratt väljare av misstag anländer för sent till vallokalen bör därför vara ringa. När utskottet senast hade anledning att la ställning till en tidigare stängning av vallokalerna var antalet nya röstberät­tigade p. g. a. sänkningen av rösträttsåldern och införandet av rösträtt för invandrare ett viktigt skäl för att inte då besluta om ytterligare förändringar. Några sådana särskilda skäl föreligger inte inför 1979 års val. Med hänvisning lill det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag i denna del och avstyrker motionen 1978/79:66.

Propositionens förslag i övrigi finner utskottet välmotiverade. Utskottet tillstyrker sålunda förslagen i dessa delar.

1 motionen 1977/78:253 av Sven-Gösta Signell m. fl. (s) yrkas all riksdagen hos regeringen skall hemställa om åtgärder som syftar till att försäljningar och insamlingar i anslutning lill vallokaler upphör. Motionärerna anför att många människor kan känna sig besvärade av insamlingarna och därför avstå från att delta i valet.


 


KU 1978/79:15                                                         14

Bestämmelserna rörande insamling och försäljning på allmän plats åter­finns i all manna ordningsstadgan (SFS 1956:617). Tillstånd till insamling eller försäljning ges av lokal polismyndighet.

Del har, som framgått av vad utskottet i det föregående anfört, varit en konsekvent målsättning under senare år att underlätta för medborgarna alt delta i valen. Ansträngningarna har också varit framgångsrika. Det höga valdeltagandet är ett hälsotecken i den svenska folkstyrelsen. Detta hindrar inte atl även återstående svårigheter så långt möjligt bör elimineras. Det är visserligen svårt att bedöma hur många människor som kan känna sig besvärade av de insamlingar som sker i anslutning till valet. Redan det förhållandet atl frågan tagits upp i olika sammanhang visar dock att det kan upplevas som elt problem.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att insamlingar i anslutning till vallokalerna inte får arrangeras så all de upplevs som påträngande. Något allmänt missnöje med de insamlingar som skett under senare år föreligger emellertid inte. Enligt vad utskottet erfarit kommer dessutom fiera av de organisationer som tidigare deltagit i insamlingsaktioner under valdagen atl upphöra med denna verksamhet.

Utskottet vill erinra om de bestämmelser som redan nu finns i vallagen. Enligl dessa är den som uppehåller sig i vallokalen eller utrymme därintill skyldig alt rätta sig efter de föreskrifter som valförrättare eller röslmottagare meddelar för au trygga röstningens genomförande. Därtill kommer aU särskilda villkor kan meddelas i samband med atl tillstånd till insamlingar beviljas. Om en insamlingsaktion tar sig sådana former att väljarna känner sig besvärade av den och av denna anledning kan befaras avstå från att rösta har sålunda redan enligt gällande bestämmelser valförrätlaren befogenhet alt ingripa.

Med hänvisning lill del anförda finner utskottet inte nu anledning lill någon särskild begäran från riksdagens sida av del slag som begärs i motionen. Motionen bör förklaras besvarad med vad utskoliel anfört.

1 motionerna 1977/78:502 av Knut Wachtmeister m. fi. (m) saml 1977/ 78:1424 av Olle Svensson (s) och Arne Gadd (s) las upp olika frågor med anknytning lill valkretsindelningen vid riksdagsvalen. 1 motionen 502 föreslås en förändring av valkretsindelningen i Malmöhus län som innebär alt fyrstadskrelsen upphör som egen valkreis samtidigt som länet indelas i tre nya valkretsar. Förslaget är i överensstämmelse med det förslag som presenterats av personvals- och valkretsulredningen i belänkandet Personval och valkretsindelning (SOU 1977:94).

I motionen 1977/78:1424 föreslås all personvals- och valkrelsuiredningens förslag skall bearbetas vidare med syfte au konstruera en valkretsindelning med mindre valkretsar.

Personvals- och valkrelsuiredningens betänkande har remissbehandlats. Någon överblick över remissutfallet föreligger ännu inte. Frågan bereds f. n. inom regeringskansliet. Någon förändring av valkretsindelningen kan inte nu


 


KU 1978/79:15                                                         15

beslutas med verkan redan till 1979 års val. Enligt utskottet bör resultatet av remissbehandlingen av utredningens betänkande avvaktas innan något ställningstagande görs till de olika förslagen i detta. Utskottet avstyrker därför ifrågavarande motionsyrkanden.

I motionerna 1977/78:314 av Margareta Andrén (fp) och 1977/78:909 av Nils Hörberg (fp) och Jörgen Ullenhag (fp) tas upp två andra valtekniska frågor. 1 motionen 1977/78:314 begärs atl 1978 års vallagskommilté skall ges i uppdrag atl även behandla frågan om ell system med fasta valkrelsmandal och utjämningsmandat vid val till kommunfullmäktige i valkretsindelade kommuner. I motionen 1977/78:909 yrkas all riksdagen skall begära en utredning om införande av andrahandsröstning.

Båda dessa motionsyrkanden har beröringspunkter med personvals- och valkretsutredningens arbete. Frågan om valkretsarnas storlek i kommunal­valen var ett av de spörsmål om vilka utredningen inte var enig. Ett syslem med andrahandsröstning skulle helt ändra förutsättningarna för del person­valssystem som utredningen föreslog. Eftersom personvalsulredningens förslag nu remissbehandlats och frågan bereds inom regeringskansliet bör enligt utskottels mening resultatet därav avvaktas innan ytterligare utred­ningar inom samma område företas. Beträffande frågan om utjämnings­mandat vid val till kommunfullmäktige får utskottet också hänvisa till alt nuvarande ordning tillkommit som eU led i en överenskommelse mellan de fyra största partierna år 1975. Reglerna bedömdes då fylla högt ställda krav på proportionalitet. Utskottet avstyrkte med hänvisning till detla så sent som vid föregående riksmöte motionsyrkanden angående utjämningsmandat även vid kommunfullmäkligevalen. Utskottet har inte heller i år funnit anledning till ett annat ställningstagande. Utskottet avstyrker sålunda ifrågavarande motionsyrkanden.

Utskottet hemställer all riksdagen

1. beträffande tid för vallokalernas öppethållande med avslag på
motionen 1978/79:66 och med bifall till propositionen 1978/
79:48 i dessa delar

a)   antar 9 kap. 1 S förslaget lill lag om ändring i vallagen (1972:620),

b)  antar förslaget till lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäkligval,

 

2.    beträffande propositionen 1978/79:48 i övrigt bifaller proposi­tionen i dessa delar,

3.    beträffande /o/ÖM mot insamling och försäljning i anslutning till vallokal förklarar motionen 1977/78:253 besvarad med vad utskottet anfört,

4.    beträffande valkretsindelningen i Malmöhus län avslår motionen 1977/78:502,


 


KU 1978/79:15                                                         16

5.    beträffande   fortsalt   översyn   av   valkretsinåelningen   avslår motionen 1977/78:1424,

6.    beträffande utjämningsmandat i de kommunala valen avslår motionen 1977/78:314,

7.    beträffande införande av andrahandsröstning avslår motionen 1977/78:909.

Stockholm den 30 november 1978

På konstitutionsutskottets vägnar KARL BOO

Näiyarande: Karl Boo (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m), Bertil Fiskesjö (c), Torkel Lindahl (fp), Sven-Erik Nordin (c), Ove Karlsson (s), Lars Schött (m), Hans Gustafsson* (s), Yngve Nyquist (s), Britta Hammarbacken (c), Karl Erik Olsson (c), Wivi-Anne Cederqvist* (s), Kerstin Nilsson (s) och Marianne Stålberg (s).

*Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av Hilding Johansson, Ove Karlsson, Hans Gustafsson, Yngve Nyquist, Wivi-Anne Cederqvist, Kerstin Nilsson och Marianne Stålberg (alla s) vilka ansett

(e/salt det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 12 med "Utskottet för" och slutar på s. 13 med "motionen 1978/79:66." bort ha följande lydelse:

I propositionen anförs ett antal praktiska skäl för en tidigare stängning av vallokalerna. Dessa måste enligt utskottets mening vägas mol riskerna för alt väljarnas möjligheter alt delta i valet försämras. Vi har sedan länge haft ett högt valdeltagande i vårt land. Genom de förändringar som skett under senare år vad gäller valförfarandet och reglerna för poströstningen har möjligheterna för olika grupper au delta i valen förbättrats ytterligare. Det är angeläget au inte genom nya åtgärder motverka en fortsatt ökning av valdeltagandet. Att stimulera medborgarna till all delta i valen måste vara en överordnad målsättning vid alla överväganden rörande valsystemet och valförfarandet.

En tidigare stängning av vallokalerna skulle innebära ökade svårigheter för vissa kategorier av väljare. De som arbetar på valdagen och de som av andra skäl behöver utnyttja delar av valsöndagen till andra aktiviteter än röstningen får sämre möjligheter att avlämna sin röst i vallokalen. Det går inte att hänvisa dessa medborgare till möjligheten att poströsta. Den som poströstar


 


KU 1978/79:15                                                         17

kan på valdagen ändra sin röstning genom all besöka vallokalen. För den som under intryck av debatten i valrörelsens slutskede vill ändra sin röstning och för andra som vill avvakta med sitt ställningstagande till valrörelsens slutskede då informationen om partiernas ståndpunkter är mest omfattande skulle en tidigare stängning innebära ökade svårigheter.

Till detta kommer att det numera gått in i medvetandet alt vallokalerna hålls öppna till kl. 21. För städerna har denna ordning gällt sedan 1920 och för landsbygden sedan 1960. Även om stort utrymme i valinformationen ägnas frågan om en kortare öppethållandetid finns risk föratt väljare kan komma för sent på grund av att de inte observerat den nya tidpunkten för stängningen. Särskilt i storstadsområdena är också risken för trafiksvårigheter och andra oplanerade förseningar större vid en tidigare tidpunkt på kvällen. Tiden mellan kl. 20 och 21 utgör för många väljare i dessa områden en tidsmässig reserv som även om den endast behöver utnyttjas av ett fåtal har stor betydelse.

Vid en avvägning mellan de praktiska fördelar som enligt propositionen skulle stå att vinna med en tidigare stängning av vallokalerna och omsorgen om väljarnas möjligheter atl delta i valen är det enligl utskottet uppenbart att nackdelarna från demokratisk synpunkt överväger. Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om all förändringar av detla slag inte brukar genomföras i vårt land med mindre än atl del råder betydande enighet om dem. Med det anförda avstyrker utskottet propositionens förslag i denna del och tillstyrker motionen 1978/79:66.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande åd för vallokalernas öppethållande med bifall till motionen 1978/79:66 och med avslag på propositionen 1978/ 79:48 i dessa delar

a)   avslår förslaget till ändrad lydelse av 9 kap. 1 § vallagen (1972:620),

b)  avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäkligval.