Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1977/78:5

Fredagen den 7 oktober

Kl.  15.00


Nr 5

Fredagen den 7 oktober 1977

 

 


§ 1 Upplästes och lades till handlingarna följande från valprövnings­nämnden inkomna

Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamot och ersättare

Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis om att Blenda Littmarck, Bromma, utsetts till ledamot av riksdagen samt atl Sixten Pettersson, Bandhagen, Margareta Edner, Stockholm, Henrik Åkerman, Bromma, Elisabeth Fleetwood, Stockholm, Carl-Magnus Mag­nusson, Stockholm, Peggy Lagerström, Bandhagen, och Cari-Erik Skär­man, Bromma, utsetts till ersättare för riksdagsledamöter.

Valprövningsnämnden har vid sammanträde denna dag granskat be­visen och därvid funnit, atl de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen. 1977-10-06 Bengt Hull

/Sven-Georg Grahn

Berättelse om granskning av bevis Jor riksdagsledamot och ersättare

Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis om all Sten-Ove Sundström, Luleå, ulseils till ledamot av riksdagen samt all Bror Henriksson, Kiruna, Eleonor Klockare, Piteå, Jan-Eric Sand­berg, Arvidsjaur, Ola Dahlin, Kalix, och Anders Sundström, Piteå, utsetts till ersättare för riksdagsledamöter.

Valprövningsnämnden har vid sammanträde denna dag granskat be­visen och därvid funnit, att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 v) vallagen. 1977-10-06 Bengt Hult

/Sven-Georg Grahn

Det skulle antecknas alt Blenda Littmarck (m) och Sten-Ove Sundström (s) utsetts att inträda som ledamöter av kammaren i stället för Astrid Krislensson (m) resp. Bengt Noriing (s) som avsagt sig riksdagsman­nauppdragen.


71


 


Nr 5

Fredagen den 7 oktober 1977

Ersättare för statsråd

Antalet suppleanter i utskott, m. m.

Anmälan av interpellationer


§ 2 Ersättare för statsråd

TALMANNEN:

Eftersom Blenda Litlmarcks uppdrag som ersättare för Gösta Bohman nu upphön får jag anmäla att Sixten Pettersson inträder som ny ersättare för Bohman.

§ 3 Antalet suppleanter i utskott, m. m.

TALMANNEN:

Som tidigare meddelats kommer val till talmanskonferensen, utskott. Nordiska rådet och Statsföretag AB atl ske vid tisdagens sammanträde.

Enligt till kammaren inkommet protokollsuldrag har valberedningen föreslagit att i konstitutions-, lag-, närings- och arbetsmarknadsutskotten skall utses 17 suppleanter, i skatte, jusiitie-, utrikes-, försvars-, socialförsäkrings-, utbildnings-, trafik- och jordbruksutskotten 16 sup­pleanter samt i övriga utskott  15.

Jag hemställer alt antalet suppleanter i utskotten bestämmes i enlighet med valberedningens förslag, dvs. lill 17 i konstitutions-, lag-, närings-och arbetsmarknadsutskotten, 16 i skalle-, jusiitie-, utrikes-, försvars-, socialförsäkrings-, utbildnings-, trafik- och jordbruksutskotten samt 15 i vart och ett av de övriga utskotten.


Denna hemställan bifölls.

§ 4 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningarna 1977/78:19-22.

§ 5 Anmälan av interpellationer

Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits till kam­markansliet

den 6 oktober


72


1977/78:23 av Ingemar Konradsson (s) lill kommunikationsministern om vissa åtgärder för all förbättra kollektivtrafiken:

Av flera olika skäl är det angeläget all förbättra kollektivtrafiken. Stora befolkningsgrupper saknar fortfarande tillgång till egen bil och är därför beroende av att kunna åka med kollektiva färdmedel till'arbetet eller lill olika former av service. Till de billösa hör många pertsionärer och ensamstående med barn.

Jag vill också erinra om all förutsättningarna för en ekonomiskt bär­kraftig kollektivtrafik har blivit allt sämre. Kommuner och landsting har för sin del känt elt ansvar när del gäller att slå vakt om trafiken


 


och satsar nu stora belopp för atl stödja verksamheten ute i länen. De kommunala bidragen till busstrafiken är långt större än de statliga.

Inte enbart sociala ulan också samhällsekonomiska skäl talar för all vi bör förbättra kollektivtrafiken. Personbilismen drar med sig höga sam­hällskostnader och skapar betydande miljöproblem i våra tätorter i form av buller, avgaser, trängsel och dålig framkomlighet för bussar och cyklister. Eftersom jag är landstingsman vill jag också hänvisa till trafik­olyckorna. Förutom atl dra med sig mänskligt lidande medför olyckorna höga samhällskostnader, ca 2,9 miljarder år 1973 enligt den s. k, KLV-utredningen.

På den förra regeringens initiativ tillsattes en lång rad utredningar som bl. a. hade lill uppdrag atl föreslå åtgärder för en förbättrad kollektivtrafik. Utredningarna är sedan flera år lillbaka klara och också remissbehandlade. Jag tänker då särskilt på trafikpolitiska utredningen (SOU 1975:66), ut­redningen om kollektivtrafik i tätorter, den s. k. KOLT-uiredningen (SOU 1975:47), utredningen om kommunikationsväsendets anpassning till de handikappades behov, den s. k. HAKO-utredningen (SOU 1975:68) samt utredningen om länskort i kollektivtrafiken (SOU 1976:43). Ingen av dessa utredningar har föranlett några åtgärder från regeringens sida. Inle heller har resultatet av länsstyrelsernas regionala trafikplanering delgivits riks­dagen, detta trots au man haft god lid på sig för en utvärdering.

Jag kan förstå all regeringen med hänsyn till det statsfinansiella läget känner en viss tveksamhet mot sådana långtgående reformförslag som kostar mycket pengar. Men åtskilliga av de förslag som de nämnda ut­redningarna har presenterat är inle kostsamma ulan skulle innebära bara myckel blygsamma anslagsökningar. I en del fall är de budgelmässiga följderna obefintliga. Man kan också hänvisa till atl förslagen kan medföra samhällsekonomiska besparingar.

Regeringens dröjsmål med alt genomföra reformförslagen innebär en risk för en försämrad kollektivtrafik. Jag vill samtidigt understryka att dröjsmålet är mycket besvärande för kommuner och landsting. De finner all olika administrativa och organisatoriska förhållanden lägger hinder i vägen för en rationell uppläggning av irafikverksamhelen.

Det är mot den bakgrunden angeläget all exempelvis länskorlsulred-ningens förslag om en modernisering av den nu starkt föråldrade yr-keslrafiklagstiftningen genomförs. Utredningen föreslog bl. a. atl den kommunala trafikhuvudmannen skulle ges rätt au inneha trafiktillstånd, varvid själva driften skulle kunna regleras genom långsiktiga entrepre­nadavtal. Områdeskoncession borde också införas. Beslut om SJ:s och postverkets trafiktillstånd borde decentraliseras till länsstyrelsen. Ett vik­tigt förslag var också all del borde finnas en skiljenämnd, som vid behov skulle avgöra den ekonomiska ersättningen vid enlreprenadirafik.

Del är också från många håll omvittnat hur administrativt krånglig den nuvarande uppdelningen i lokal och regional busstrafik är. Ett en­hetligt statsbidrag enligt utredningens förslag skulle bidra till en ratio­nalisering och lill en samordning i trafiken. Samordningsvinster skulle


Nr 5

Fredagen den 7 oktober 1977

Anmälan av interpellationer


73


 


Nr 5

Fredagen den 7 oktober 1977

Anmälan av interpellationer


man också få med ett gemensamt huvudmannaskap för lokal och regional trafik i länen - del kan jag bekräfta från Örebro län.

Svårigheterna all nå fram lill en avtalsuppgörelse med SJ talar för att regeringen bör ta initiativ till all del utformas centrala riktlinjer för hur kommunala rabattkort skall kunna få giltighet vid SJ;s tågtrafik.

KOLT:s förslag om hur betingelserna för kollektivtrafiken i tätorter kan förbättras har också skapat förväntningar i kommunerna. För statens del innebär förslagen i stort sett endast omfördelning mellan redan be­fintliga statsbidrag eller vissa smärre anslagsökningar. En viljeinriktning lill förmån för kolleklivtranken framstår emellertid som i hög grad an­gelägen.

Jag vill slutligen erinra om vikten av alt inle HAKO-ulredningens förslag glöms bort.

Med dessa exemplifieringar av redan utarbetade och remissbehandlade utredningsförslag hemställer jag om atl till kommunikationsministern få ställa följande fråga;

Vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att underlätta för landsting och kommuner all förbättra kollektivtrafiken?


den 7 oktober


74


1977/78:24 av Tore Claeson (vpk) till bostadsministern om bostadspo­litiken:

Situationen på bostadsmarknaden blir mer och mer krisartad. Bostads­byggandet minskar kraftigt. Antalet färdigställda lägenheter i flerfamiljs­hus blir allt mindre, och antalet påböriade lägenheter har minskat med över en tredjedel jämfört med fjolåret. För flerfamiljshus råder på många orter totalt byggslopp. Bosladssaneringens omfattning har minskat och nästan avstannat. Arbetslösheten bland byggnadsarbetarna ökar liksom sysselsättningsproblemen för hela byggbranschen.

Byggmaierialkostnaderna har ökat myckel kraftigt liksom själva bygg­kostnaderna, bränsleskatterna, de kommunala taxorna och avgifterna samt underhållskostnaderna. Småhusbyggandet ökar och har blivit en snabbi och vilt växande spekulationsmarknad. Bostadsbyggandet har där­igenom alltmer privaiiserais och de fria marknadskrafterna getts större utrymme. Fastighelsspekulation och svart handel med bostadslägenheter ökar. De allmännyttiga bostadsföretagen med sitt sociala ansvar och där­med följande högre kostnader får en allt svårare situation.

Den öppna bostadsbristen har kommit lillbaka. Nära två tredjedelar av kommunerna redovisar viss bostadsbrist. Bostadsmiljöerna i många flerfamiljshusområden är fortfarande undermåliga. De ekonomiska orätt­visorna mellan olika boendeformer, med ränteavdrag bara för privata fastigheter och villor, kvarstår och tilltar. Hyrorna stiger i alll snabbare takt. Hyresutvecklingen saknar motsvarighet i liden efter andra världs­kriget.


 


Bristerna, orättvisorna och de ständiga hyreshöjningarna slår hårdast mot dem som har minst bärkraft. En ökad åtskillnad mellan människor och social isolering följer i hyreshöjningarnas spår. Många hyresgäster ser nu ingen möjlighet all klara ytterligare höjningar. Pengarna räcker helt enkelt inte lill. Bostadsbidragen har inte följt med i utvecklingen - de övre hyresgränserna och inkomstgränserna är för låga. Del som återstår av den sociala bostadspolitiken hotar nu all försvinna.

Mot bakgrund av den situation som här myckel kort har beskrivits är del naturligt atl efterlysa vilka åtgärder regeringen tänker vidta för en förändring lill en socialt inriktad bostadspolitik. Klart är all man inle på en gång kan undanröja alla brister och orättvisor. Det behövs na­turligtvis både omedelbara och mera långsiktiga åtgärder.

Förändringar och förbättringar behövs också då det gäller lagstiftning om markanvändning och byggande, där trots tidigare löften från rege­ringshåll fortfarande inga förslag lagts fram. För all stärka hyresgästernas ställning och ge hyresgästerna elt avgörande inflytande över sitt boende måsle också hyres- och saneringslagsliftningen förbättras.

De initiativ regeringen hittills tagit beträffande bostadspolitiken har emellertid i huvudsak gått i en helt annan riktning - all ge de privata vinstintressena på bostadsmarknaden ökat spelrum. Man har inte kommit med några förslag som kan stoppa den nuvarande hyresutvecklingen eller spekulationen med fastigheter och lägenheter.

Den utveckling som pågår på bostadsmarknaden kan inte få fortsätta. Några omedelbara krav måsle nu snabbi uppfyllas:

Hyresstopp under minst ett år.

Fortsatt prisslopp och prissänkningar på byggnadsmaterial.

Sänkning av den garanterade räntan för allmännyttiga bostadsföretag.

Ränle- och amorteringsfria lån till allmännyttan.

Förbättrade bostadsbidrag och lika avdragsrätt för olika boendeformer.

Ökat bostadsbyggande i flerfamiljshus och sanering av äldre hus.

Ökad satsning på kollekliva boendeformer och bättre boendemiljö.

Obligatorisk bostadsförmedling - åtgärder mot fastighets- och lägen-hetsspekulalion.

Ökade anslag och bättre villkor för kommunernas markförvärv och lomlrätlslån.

Förbättrad bygg-, mark-, hyres- och saneringslagsliflning.

Utöver dessa omedelbara åtgärder för att mildra verkningarna av den förda bostadspolitiken måste man ta itu med orsakerna lill de höga hy­rorna, de dåliga bostadsmiljöerna och hyresgästernas underläge mot fas­tighetsägarna. Man måste göra slut på de privata vinst- och spekula-lionsintressena på hela bostadsmarknaden. Del måsle ske på kapitalets och vinsternas bekostnad, genom samhällsinsatser och ingripanden då det gäller kapital, mark, byggnadsmaterial, byggande, ägande och för­valtning av flerfamiljshus.

Till dessa mera långsiktiga krav hör;

Statlig bosladsbank med låg och fast ränia.


Nr 5

Fredagen den 7 oktober 1977.

Anmälan av interpellationer


75


 


Nr 5

Fredagen den 7 oktober 1977

Anmälan av interpellationer


All mark i kommunernas ägo, upplålelse endast mot tomträtt. Förstatligande av byggmaterialindusirin. Statliga och kommunala byggföretag.

Alla hyreshus i kommunal och/eller bostadskooperaliv ägo. Med hänvisning lill det anförda vill jag lill bostadsminislern ställa följande frågor;

1.    Delar bostadsminislern uppfattningen all situationen på bostads­marknaden är krisartad och all ett prisslopp på hyrorna nu måste införas?

2.    Kommer regeringen all föreslå fortsatt prisstopp på byggnadsmate­rial och söka åstadkomma prissänkningar?

3.    Har regeringen för avsikt alt föreslå någon sänkning av den ga­ranterade räntan och/eller ge särskilda lån och bidrag lill de allmännyttiga bostadsföretagen?

4.    Vilka åtgärder tänker regeringen föreslå för atl öka bostadsbyggandet i flerfamiljshus, saneringen av äldre hus och byggandet av kollektivhus?

5.    Planerar regeringen några åtgärder i syfte atl komma åt den till­lagande fasiighetsspekulalionen och handeln med bostadslägenheter?

6.    Är regeringen beredd att föreslå sådana ändringar av miljöförbäti-ringsbidragen all de kommuner och bostadsföretag som bäst behöver dem också får råd att utnyttja bidragen?

7.    Överväger regeringen något förslag i syfle atl avskaffa de eko­nomiska orättvisorna mellan olika upplåielseformer i boendet?

8.    När kommer del förslag lill förbättring av bostadsbidragen som avi­serats, och vad kommer det all innehålla?

9.    Vad avser regeringen all göra för alt förbättra kommunernas möj­ligheter atl förvärva mark och upplåta den mot tomträtt?

10.  Förbereds inom regeringen några förslag till lagändringar då det
gäller bygg-, mark-, hyres- och saneringslagstiftningen, och när kan i
så fall sådana förslag förväntas?


den 6 oktober


76


1977/78:25 av Grethe Lundblad (s) till jordbruksministern om kontrollen över hanteringen av kemiska ämnen;

Under de senaste månaderna har framkommit uppgifter om sådan han­tering av fariiga ämnen, de flesta klassificerade som gifter, vid företaget BT Kemi AB i Teckomalorp, att man mycket allvarligt måsle ifrågasätta om kontrollmöjligheterna för övervakning av luft- och vattenkvaliteten är tillräckliga.

Lagen om hälso- och miljöfarliga varor är en ramlag, som främst lägger ansvaret för produktion och hantering av ämnen som kan medföra skada på människor eller i miljön på producenten eller importören. Länsstyrelse och hälsovårdsnämnd skall utöva tillsyn över att lagens grundläggande bestämmelser om hantering av hälso- och miljöfarliga varor efterföljs, och produklkonirollnämnden kan lämna föreskrifter och utfärda tillstånd


 


eller meddela förbud beträffande hantering och import.

I allmänhetens ögon har de ansvariga för hanteringen av farliga be­kämpningsmedel och avfall från dessa vid fabriken i Teckomalorp icke vidtagit de åtgärder eller försiktighetsmått som lagen kräver, och lill-synsorganen synes för länge ha litat på lämnade uppgifter från produ­centen ulan atl utnyttja sina kontrollmöjligheter.

Hela handläggningen av frågan om avfallshantering och utsläpp från BT Kemi ger en skrämmande bild av den maktlöshet som kontrollmyn­digheter och allmänhet känner när misstankar om miljöfarlig hantering av kemiska ämnen skall undersökas.

Från ansvarigt håll inom kemibranschen har man enligt tidningsreferat uttalat atl man inte kunde utesluta atl "dumpning" av kemiskt avfall skett genom nedgrävning av tunnor eller andra behållare även inom andra industrier - ett förfarande som helt sker på producentens ansvar med hänsyn lill skadeverkan och miljöfarlighet och där kontrollmyndigheterna har mycket små möjligheter lill kontroll i efterhand. Detta uttalande öppnar skrämmande perspektiv. Finns det i våra tätorter flera potentiella förgiftningsrisker från avfallsgropar?

I riksdagen har ofta och flera gånger de senaste åren gjorts uttalanden om vikten av att hanteringen av kemiska ämnen som kan innebära fara för hälsa och miljö görs säkrare och atl registrering och kontroll skärps.

År 1975 uttalade riksdagen bl. a. (JoU 1975/76:15); "Med hänsyn lill den stora vikt som måsle tillmätas strävandena alt så långt möjligt fö­rebygga atl nu ifrågavarande varor orsakar skadeverkningar på människor och i miljön, inte minst på arbetsmiljöns område, utgår utskottet emel­lertid från alt regeringen och berörda myndigheter ägnar hithörande frågor den största uppmärksamhet och bl. a. tillser att arbetet med att utvidga det effektiva verkningsområdet för lagstiftningen bedrivs i så snabb takt som möjligt. Enligt uiskoltels mening kräver den snabba utvecklingen på förevarande område ett oavlåtligt framflyttande av positionerna från de produktkonlrollerande samhällsorganens sida." Och i samma be­tänkande utgår utskottet ifrån "all arbetet med all yllerligare finslipa kontrollförfarandel i enlighet med utvecklingens krav bedrivs med all möjlig skyndsamhet och effektivitet".

Jag har tidigare haft tillfälle atl ifrågasätta om ramlagens möjligheter all föreskriva villkor för hanteringen av kemiska ämnen och eventuellt meddela förbud utnyttjas i nödvändig omfattning, och jag finner an­ledning att i samband med förhållandena vid BT Kemi i Teckomalorp lill jordbruksministern nu ställa följande frågor;

1.    Kommer jordbruksministern all utnyttja sin räll alt ålägga produkl­konirollnämnden all utfärda stränga regler för destruktion av bekämp­ningsmedel och avfall från produktion av giftiga varor?

2.    Tänker jordbruksministern ta initiativ lill en undersökning av hur utsläpp, avfallshantering och destruktion skötts av bekämpningsmedels­industrin sedan den 1 juli 1973?

3.    Kan missförhållandena vid BT Kemi i Teckomalorp påskynda upp-


Nr 5

Fredagen den 7 oktober 1977

Anmälan av interpellationer


11


 


Nr 5

Fredagen den 7 oktober 1977

Anmälan av interpellationer


rättandet av ett fullständigt register över sammansättningen av kemiska ämnen som hanteras i Sverige, och kommer ämnen innehållande dioxin all prioriteras vid denna registrering?

1977/78:26 av Jörn Svensson (vpk) lill statsrådet Ingegerd Troedsson om den psykiatriska vården;

Under den gångna sommaren upprördes opinionen av del s. k. fallet Elisabeth, som bloiiade grovt orimliga förhållanden inom den psykia­triska vården i landet.

AU en svårt sjuk människa i Sverige ännu år 1977 kunde beläggas med bojor, förvaras liggande på en brits i ett isolerat skjul, vara svept i plastpåse, spolas av med slang vid ivällning osv. blev för opinionen en chock, ty offenllighelen har effeklivi undanhållils informalion om denna del av tillvaron på landets många ivångsinsiitulioner. Intervjuerna i press och etermedia med de för fallet ansvariga avslöjade också vär­deringar och inställningar som icke kan lämnas opålalade.

Mer än någon annan under sessionsuppehållei inträffad händelse ak­tualiserar fallet Elisabeth del politiska ansvaret och den offentliga insynen inom menlalvårdsseklorn. I åratal har denna fråga skjutits undan från sakdebatt. Nu kräver förhållandena all riksdagen lar sill ansvar. Men-talvårdens villkor och grundprinciper är en poliiisk fråga, icke en ex-perlfråga. Det är icke en experlfråga huruvida fall som Elisabeth kan få inträffa eller ej. Del är icke en experlfråga hur många människor som skall drabbas av LSPV och annan tvångslagstifining som upphäver grund­lagens medborgerliga fri- och rälligheler. Det är icke en experlfråga hu­ruvida menlalvården skall bygga på vetenskaplig grund eller på den ke-misk-tekniska industrins försäljningsbehov och vinstbegär. Del är icke en expertfråga huruvida patienter i vår tid skall behandlas i enlighet med elt primitivt siraff-belöningslänkande.

Två ting är mot denna bakgrund oundgängligen nödvändiga.

Dels måsle en omfattande inspektion av de aktuella förhållandena på de psykiatriska institutionerna snarast genomföras. Del måsle fastställas hur situationen är. Riksdagen måsle få information härom.

Dels måste snarast en principdebail genomföras i riksdagen rörande de polilisk-principiella riktlinjerna för behandlingen av dem som i dag hänvisas lill de psykiatriska institutionerna. Denna debatt formar sig nalurligen lill en diskussion om myckel av del allmänna problem som utslagningen i det rådande samhället utgör.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till statsrådet Tro­edsson:

1.    Avser regeringen all initiera en allmän inspektion av förhållandena vid de psykiatriska inslilulionerna?

2.    När avser regeringen låta riksdagen diskutera den psykiatriska vår­dens principer?


78


 


3. Anser regeringen all tvångslagen LSPV och del omfattande upp­hävandet av medborgeriiga fri- och rättigheter är tillfredsställande?

1977/78:27 av Oskar Lindkvist (s) till statsrådet Birgit Friggebo om kravet på tillstånd till förvärv av hyresfastighet;

Riksdagen har (CU 1976/77:20) med anledning av en av mig m. fl. väckt motion (1976/77:924) gett regeringen till känna atl en ytterligare utredning bör göras för atl belysa behovet av en utvidgning av tillämp­ningsområdet för kravet på tillstånd till förvärv av hyresfastighet. Ci-vilulskottel anförde bl. a. alt uppgifter om fastighetsöverlåtelser i andra kommuner än där kravet nu ställs tydde på överväganden om huruvida en utvidgning av tillämpningsområdet borde aktualiseras.

Denna fråga har sedan riksdagsbehandlingen fåll en förnyad aktualitet. UtskoUel förutsatte visserligen all undersökningsmaierialet redovisades i lämplig form. Upprepade kontakter från skilda håll har emellertid för­anlett mig all anhålla om kammarens tillstånd att lill statsrådet Birgit Friggebo framställa följande interpellation:

Vill statsrådet redogöra för de åtgärder som vidtagits eller skall vidtas för att utreda behovet av en vidgning av kravet på tillstånd till förvärv av hyresfastighet samt ange när regeringen avser all förelägga riksdagen eil förslag i detta ärende?


Nr 5

Fredagen den 7 oktober 1977

Meddelande om frågor


§ 6 Meddelande om frågor

Meddelades atl följande frågor framställts den 6 oktober

1977/78:45 av Karin Flodström (s) till industriministern om åtgärder för att bevara sysselsättningen i Ljusnarsbergs kommun:

Bastkärns gruva är i farozonen. Den ligger i Ljusnarsbergs kgmmun, som tidigare drabbats av flera industrinedläggningar, t. ex. Slällbergs, Mossgruvans och Kopparbergs gruvor, Oscaria skofabrik etc. Kommunen är liten och tål ej flera nedläggningar. Ersättningsindustrier eller andra speciella åtgärder är nödvändiga för kommunens fortbestånd.

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för Ljusnarsberg?


1977/78:46 av Karin Flodström (s) lill industriministern om utbetalningen av ersättning lill översvämningsdrabbade industrier:

Nu har länsstyrelsen i Örebro län och de vårflodsdrabbade industrierna inlämnat räkningen lill induslrideparlemenlel för de skador och kost­nader som uppstod vid vårflodskataslrofen  1977.


79


 


Nr 5

Fredagen den 7 oktober 1977

Meddelande om frågor


Vilka möjligheter har de översvämningsdrabbade industrierna all snabbi få sin begärda ersättning?

1977/78:47 av Nils Hjorth (s) till jordbruksministern om åtgärder för all minska antalet båtolyckor:

Under tiden januari-juli i år dödades 78 personer vid olyckor med fritidsbåtar, vilket är mer än dubbelt så många som under motsvarande tid förra året. Olyckorna längs kusterna och på öppna havet har ökat mer än i insjöarna.

Antalet fritidsbåtar ökar ständigt och är nu över 700 000. Fritidsbåts-utredningen föreslog bl. a. lypprovning, registrering och avgifter för alt främja och kontrollera en sund utveckling av båtlivet. Utredningen om registerfrågan remissbehandlas f n. Mot den bakgrunden vill jag fråga statsrådel:

Vilka åtgärder planerar statsrådet vidta för att minska antalet båtolyckor och hur snart kan förslag föreläggas riksdagen?

1977/78:48 av Inga Lantz (vpk) till statsrådet Ingegerd Troedsson om åtgärder mot marknadsföring av mjölkersäitningsmedel för spädbarn i u-länder:

Under de senaste dagarna har stor uppmärksamhet ägnats åt atl flera multinationella livsmedelsförelag, bland dem Semper och andra bolag med skiftande svensk anknytning, ägnar sig åt atl föra in mjölkersäit­ningsmedel för spädbarn på olika u-landsmarknader. Bortsett från all marknadsföringsmetoderna är djupt kränkande och ansvarslösa slår det klan alt dessa mjölkersäitningsmedel är direkt farliga för barnen i u-länderna. De leder bl. a. lill all spädbarn dör i olika infektionssjukdomar.

Jag vill mot denna bakgrund fråga statsrådet:

Kommer statsrådet atl i olika internationella organ, exempelvis WHO, arbeta för all denna verksamhet från livsmedelsbolagens sida stoppas?


 


80


1977/78:49 av Georg Andersson (s) \.\\\ utbildningsministern om samman­sättningen av styrelsen för statens kulturråd;

Kulturutskottet uttalade år 1974, bl. a. i anledning av parlimotioner från moderata samlingspartiet och centerpartiet, all styrelsen för statens kulturråd bör ges ett parlamentariskt inslag. Denna mening gav en en­hällig riksdag Kungl. Maj:i lill känna. Den sammansättning som ut­bildningsministern nu geit statens kulturråd synes inte slå i överens­stämmelse med detta uttalande av riksdagen. I anledning därav ber jag att till utbildningsministern få ställa följande fråga:

Varför har utbildningsministern inle beaktat riksdagens uttalande vid tillsättande av ledamöter i statens kulturråd?


 


1977/78:50 av Daniel Tarschys (fp) lill utrikesministern om åtgärder för all förhindra avvisning från Polen av vissa svenska medborgare:

Sverige eftersträvar på alla områden goda förbindelser med Polen. Elt störande element i de svensk-polska relationerna har emellertid varit alt Polen - i uppenbar strid med andan i överenskommelsen mellan de båda länderna om viseringsfrihel - vägrat ett stort antal svenskar som tidigare varit polska medborgare all resa in i landet. Detta har flera gånger påtalats från svensk sida, senast vid polske utrikesministern Emil Wojtaszeks besök i Stockholm i juni i år. Statsrådet Söder omtalade då i Aktuellt den 9 juni att man från polsk sida förklarat sig beredd att arbeta vidare med problemet och söka minska antalet avvisningar.

Fyra månader har nu förflutit sedan den polske utrikesministerns be­sök. Med anledning härav ber jag alt få ställa följande frågor:

1.   Har Polen upphört med sin stötande praxis all vid gränsen avvisa svenskar som tidigare varit polska medborgare?

2.   Om så inte ar fallet, vilka yllerligare åtgärder avser regeringen atl vidta?


Nr 5

Fredagen den 7 oktober 1977

Meddelande om frågor


den 7 oktober

1977/78:51 av Kjell-Olof Feldt (s) till statsministern om uttalande av ekonomiministern rörande den svenska kronans ställning:

Under våren och försommaren gjorde ekonomiminister Bohman ut­talanden om den svenska kronans ställning, vilka väckte stort uppseende såväl i Sverige som utomlands. De tolkades allmänt som att den svenska regeringen betraktade kronans ställning som så försvagad att en ny de­valvering kunde förväntas.

Det synes också uppenbart att den omfattande spekulationen under sommaren i en svensk devalvering hade ett direkt samband med dessa ekonomiministerns uttalanden.

Jag vill därför fråga statsministern:

Hade ekonomiministerns uttalanden under våren och försommaren om kronans ställning och den svenska valutapolitiken hela regeringens stöd?


1977/78:52 av Kjell-Olof Feldt (s) lill ekonomiministern om Sveriges ut­träde ur det västeuropeiska valutapoliiiska samarbetet:

Enligt uppgifter från olika håll, bl. a. i offentliga uttalanden av chefen för den tyska centralbanken, gjorde den svenska regeringen inget försök alt med övriga medlemsländer i del valutapolitiska samarbetet i Väst­europa, den s. k. valutaormen, söka nå en uppgörelse om den svenska kronans ställning, innan beslutet atl lämna detta samarbete fattades.

Med hänsyn till de vidsträckta konsekvenserna av Sveriges brådstör-

6 Riksdagens protokoll 1977/78:1-6


81


 


Nr 5

Fredagen den 7 oktober 1977

Meddelande om frågor


tade uppbrott ur del västeuropeiska valutapoliiiska samarbetet vill jag lill ekonomiministern ställa följande fråga:

Varför fördes inga förhandlingar med övriga medlemsländer i syfte all lösa Sveriges valutaproblem inom ramen för ett fortsatt svenskt med­lemskap i valutaormen?

1977/78:53 av Daniel Tarschys (fp) lill ulbildningsminislern om aniag-ningssystemet lill den nya högskolan:

Vilka slutsatser drar regeringen av vårens och sommarens erfarenheter av antagningssystemet till den nya högskolan?

1977/78:54 av Olle Ostrand (s) lill industriministern om ett nytt mälteri i Stockholm:

Enligt uppgift har statsägda Pripps Bryggerier, som numera svarar för tre fjärdedelar av ölproduktionen och mallbehovet i landet, fatlat prin­cipbeslut om all bygga elt nytt mälteri i Stockholm för ca 40 milj. kr., trots atl mälleriet i Söderhamn, som 1972 tillkom med ett statligt lo­kaliseringsstöd på 12 milj. kr., har erbjudit Pripps ett långsiktigt lever-ansavial eller all överta aktiemajoriteten.

Mälleriet i Söderhamn har efter mellanölsförbudei en kapacitet som motsvarar ca 90 % av hela den svenska mallförbrukningen.

Mot den bakgrunden måste det vara nationalekonomiskt och regio-nalpolitiskt felaktigt av ett statligt företag alt investera 40 milj. kr. i ett nytt mälteri och därmed medverka lill alt driften upphör vid mälleriet i det av arbetslöshet drabbade Söderhamn.

Med hänvisning lill det anförda vill jag lill industriministern ställa följande fråga:

Är industriministern beredd medverka till all Pripps omprövar sitt beslut all bygga ett nytt mälteri i Stockholm?


 


82


1977/78:55 av Inga Lantz (vpk) till statsrådet Britt Mogård om förstärk­ning av de pedagogiska resurserna i vissa kommuner:

Skolöverstyrelsen har i en undersökning visat på sambandet mellan föräldrars inkomst och möjligheterna för barnen atl tillgodogöra sig sko­lans undervisning. Undersökningen visar på ett nära nog lineärt samband - ju högre inkomst, desto bättre resultat. Man presenterar med detta i och för sig ingen nyhet, men del är en överraskning all sambandet är så entydigt.

Jag vill därför ställa följande fråga till statsrådet:

Är regeringen beredd att motverka diskrimineringen av låginkomst­tagarnas barn i utbildningshänseende, exempelvis genom atl ge möjlig­heter atl förstärka de pedagogiska resurserna i berörda kommuner?


 


1977/78:56 av Lena Hjelm-Wallén (s) lill statsrådet Britt Mogård om lo-      Nr 5

kala ledningsorgan för skolan:                                           Fredagen den

Meddelande om frågor

I ett frågesvar den 1 april 1977 angående förberedelsearbetet för SIA-      7 oktober 1977 reformen lovade statsrådel Mogård: "Eli förslag om lokala ledningsorgan kommer atl presenteras senare under våren." Drygt sex månader senare vill jag fråga:

När kommer ett förslag om lokala ledningsorgan för skolan att fram­läggas och vilka grupper kommer att få del av det vidgade inflytandet - i regeringsförklaringen nämns bara elever och lärare?

§7 Kammaren åtskildes kl. 15.04.

In fidem

BENGT TÖRNELL

/Solveig Gemert