15 000 men icke	20 000 kr.	• 300
20 000 ■■ ..	25 000 ■■	■ 500
25 000 ■■ ■■	30 000 '■	800
30 000 ■■ ..	35 000 .■	1 300
35 000 .. ..	40 000 ■■	■ 2 050
40 000 ■■ .. ■	45 000 ..	■ 3100
45 000 .. ..	50 000 ■■	■ 4 400
50 000 ■■ ■■■	55 000 :	■ 6 150
55 000 ■■ ..	60 000 ..	■ 7 950
60 000 ■■ ■■	65 000 ..	■ 9800
65 000 .■ ■■	70 000 ..	■ 11 700
70 000 ■■	80 000 ..	■ 13 850
80 000 ■■	100 000 ..	■ 18 650
100 000 ■■	150 000 ■■	■ 28 450
150 000 kr.		■ 54 950

15 000 kr. och

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

50 000

55 000

60 000

65 000

70 000

80 000 100 000 l.=iO 000

4 % 6 % 10% 15 % 21 % 26 %

35 %

36 %

37 %

38 % 43 % 48% 49 % 5.t % 58 %

av återstoden

Prop.1977/78:49

Föreslagen lydelse

Grundbeloppet ulgör:

när beskattningsbar inkomsl icke överstiger 3 basenheter enhgl lagen (1977:000) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomsiskalt;

2 procent av den beskallningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomsl överstiger

*3 men icke 5 basenheter: grundbeloppet jör 3 basenheter o*				*"h 4 % av åters*	*oden:*
*5 ■*		*6 ■■ :*	*„ 5 „*	*■ 8 % ■*
*6 ■*		7	*■ 6 ■■*	*■ 13% ■*
*7 ■*		8	*, 7 „*	*• 16% ■*
*8 •*		*. 9*	*■ 8 ■■*	*■ 21 % ■*
*9 ■*		*' 10*	. 9 .,	*■ 27% ■*
*10 ■*		*■ 11*	*■ 10 ■■*	*■ 31 % ■*
*Il ■*		*■ 12*	*■ 11 -*	*■ 34% ■*
*12 ■*		*■ 13*	*■ 12 •■*	*■ 35 % ■*
*13 ■*		*■ 14*	*■ 13 ■■*	*■ 40% ■*
*14 ■*		*• 16*	*, 14 „*	*■ 45% ■*
*16 ■*		*• 20*	*■ 16 ■■*	*. 49% ■*
*20 ■*		*■ 30*	*■ 20 ■■*	*■ 53 %*
*30 b*	*isenl*	*leler*	*■ 30 ■■*	*■ 58%*

Ändå all statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå lill högre belopp än som motsvarar 58 procent av denna inkomsldel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har lill huvudsakligt ändamål atl lillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Denna lag Iräder i krafl den 1 januari 1978 och tillämpas försia gången i fråga om 1979 års taxering.

Prop.1977/78:49 5

Bilaga

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrives atl de tabeller som avses i 7 !; 1 mom. och 8 S lagen (1958:295) om sjömansskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Tabeller för beräkning	av sjömansskatt
Fjärrfart
Tabell F kolumn 1
(Ogifi sjöman utan barr	1)
Beskattningsbar mänadsinkomst,	Skatt på inkomst vid skiktets nedre	Skatt på inkomst utöver skiktels
kr	gräns, kr	nedre gräns
I 450- 1 800 1 800- 2 400 2 400- 3 000 3 000- 3 600 3 600- 4 200	10,50 112 301 541 817	-1- 29,0 % + 31,5 % + 40,0 96 + 46,0 % -(- 54,5 %
4 200- 4 800 4 800- 5 400 5 400- 6 000 6 000- 6 600	1 144 1 510 1888 2 284	+ 61,0 96 + 63,0 96 + 66,0 96 + 73,0 96
6 600- 7 200 7 200- 7 800 7 800- 8 400 8 400- 9 000	2 722 3 166 3613 4 060	+ 74,0 % + 74,5 96 + 74,5 96 + 77,0 96
9 000- 9 600 9 600-10 000 10 000-12 600 12 600-	4 522 4 993 5 307 7 348	+ 78,5 % + 78,5 % + 78,5 96 + 83,5 %

' Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974777 2 Senaste lydelse 1976:1082.

Prop.1977/78:49

Nuvarande lydelse

Tabell F kolumn 2-3

(Gift sjöman)

Beskattningsbar	Skatt på inkomst	Skatt pä inkomsl
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
1 990- 2 400	11,75	+ 32,5 96
2 400- 3 000	145	+ 39,5 96
3 000- 3 600	382	+ 46,0 96
3 600- 4 200	658	+ 54,5 %
4 200- 4 800	985	+ 61,0 96
4 800- 5 400	1351	+ 62,5 96
5 400- 6 000	1 726	+ 66,5 %
6 000- 6 600	2125	+ 72,5 96
6 600- 7 200	2 560	+ 74,0 96
7 200- 7 800	3 004	+ 74,5 96
7 800- 8 400	3 451	+ 74,5 96
8 400- 9 000	3 898	+ 77,0 96
9 000- 9 600	4 360	+ 78,5 96
9 600-10 000	4831	+ 78,5 96
10 000-12 600	5 145	+ 78,5 %
12 600-	7 186	+ 83,5 %

Tabell F kolumn 4

(Ogift sjöman med barn)

Beskattningsbar	Skau pä inkomst	Skatt på inkomst
mänadsinkomst,	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr	gräns, kr.	nedre gräns
2 150- 2 400	12,25	+ 31,5 %
2400- 3000	91	+ 35,0 9-6
3 000- 3 600	301	+ 46,5 96
3 600- 4 200	580	+ 50,5 %
4 200- 4 800	883	+ 61,0 %
4 800-5 400	1249	+ 62,0 96
5400- 6000	1621	+ 64,5 %
6000- 6600	2 008	+ 71,5 96
6 600- 7 200	2 437	+ 73,5 %
7 200- 7 800	2 878	+ 74,5 %
7 800- 8 400	3 325	+ 74,5 %
8 400- 9 000	3 772	+ 76,0 %
9000- 9600	4 228	+ 78,5 %
9 600-10 000	4 699	+ 78,5 %
10 000-12 800	5013	+ 78,5 %
12 800-	7211	+ 83,5 96

Prop.1977/78:49

Nuvarande lydelse

Tabell F kolumn U

(Utländsk sjöman)

Beskattningsbar	Skalt på inkomst	Skatt på inkomst
mänadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
1 500- 1 800	10,00	+ 13,0 %
1 800- 2 400	49	+ 13,5 %
2 400- 3 000	130	+ 35,5 %
3 000- 3 600	343	+ 41,5 96
3 600- 4 200	592	+ 49,0 %
4 200- 4 800	886	+ 55,0 96
4 800- 5 400	1216	+ 56,5 %
5 400- 6 000	1555	+ 59,5 96
6 000- 6 600	1912	+ 65,5 96
6 600- 7 200	2 305	+ 66,5 %
7 200- 7 800	2 704	+ 67,0 %
7 800- 8 400	3 106	+ 67,0 96
8 400- 9 000	3 508	+ 69,5 %
9 000- 9 600	3 925	+ 70,5 96
9 600-10 000	4 348	+ 70,5 96
10 000-12 600	4 630	+ 70,5 %
12 600-	6 463	+ 75,0 96

Närfart

Tabell N kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

Prop. 1977/78:49

Nuvarande Ivdelse

Tabell N kolumn 2-3

(Gift sjöman)

Beskattningsbar	Skatt pä inkomst	Skatt på inkomsl
mänadsinkomst,	vid skiktets nedre	ulöver skiktets
kr	gräns, kr.	nedre gräns
1 260- 1 800	12,40	+ 29,0 96
1 800- 2 400	169	+ 32,5 96
2400- 3000	364	+ 42,0 96
3000- 3600	616	+ 47,0 96
3 600- 4 200	898	+ 56,0 96
4 200- 4 800	1234	+ 61,5 %
4 800- 5 400	1603	+ 63,0 %
5 400- 6 000	1981	+ 67,5 %
6 000- 6 600	2 386	+ 73,5 %
6 600- 7 200	2 827	+ 74,0 96
7 200- 7 800	3 271	+ 74,5 96
7 800- 8 400	3718	+ 74,5 9é
8400- 9000	4 165	+ 78,0 96
9 000- 9 600	4 633	+ 78,5 %
9 600-10 000	5 104	+ 78,5 %
10000-12 600	5418	+ 78,5 %
12 600-	7 459	+ 83,5 %

Tabell N kolumn 4

(Ogift sjöman med barn)

Beskattningsbar	Skatt pä inkomst	Skatt pä inkomst
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
1 420- 1 800	9,80	+ 29,0 %
1 800- 2 400	120	+ 31,0 %
2400- 3000	306	+ 38,0 96
3 000-3 600	534	+ 46,5 96
3 600- 4 200	813	+ 53,5 96
4 200- 4 800	1 134	+ 61,0 %
4 800- 5 400	1500	+ 62,5 96
5 400- 6 000	1875	+ 66,0 96
6 000-6 600	2 271	+ 72,0 96
6 600- 7 200	2 703	+ 74,0 96
7 200- 7 800	3 147	+ 74,5 %
7 800- 8 400	3 594	+ 74,5 96
8400- 9000	4 041	+ 77,0 %
9000- 9600	4 503	+ 78,5 96
9 600-10 000	4 974	+ 78,5 96
10000-12 800	5 288	+ 78,5 96
12 800-	7 486	+ 83,5 %

720- 1 200	11,00
1 20O- 1 800	95
1 800- 2 400	203
2 40O- 3 000	329
3 000- 3 600	554
3 600- 4 200	809
4 200- 4 800	1 112
4 80O- 5 400	1445
5 400-6 000	1784
6 000- 6 600	2 147
6 60O- 7 200	2 543
7 200- 7 800	2 945
7 800-8 400	3 347
8400- 9000	3 749
9 000- 9 600	4 169
9 600-10 000	4 595
10 000-12 600	4 877
12 60O-	6 710

+ 17,5 96

+ 18,0 96

+ 21,0 96

+ 37,5 96

+ 42,5 96

+ 50,5 96 + 55,5 % + 56,5 96 + 60,5 96 + 66,0 96

+ 67,0 96 + 67,0 96 + 67,0 96 + 70,0 %

+ 71,0 96

+ 70,5 96

+ 75,0 96

Beskattningsbar	Skatt på inkomst	Skatt pä inkomst
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
1 500- 1 800	10,50	+ 29,5 96
1 800- 2 400	99	+ 30,0 96
2 400- 3 000	279	+ 35,5 96
3 000- 3 600	492	+ 41,0 96
3 600- 4 200	738	+ 48.5 96
4 200- 4 800	1029	+ 55,0 %
4 800- 5 400	1359	+ 59,5 96
5400- 6000	1 716	+ 63,5 96
6000- 6600	2 097	+ 69,5 %
6 600- 7 200	2514	+ 72,5 96
7 200- 7 800	2 949	+ 74,5 96
7 800- 8 400	3 396	+ 74,5 %
8 400- 9 000	3 843	+ 77,5 %
9 000- 9 600	4 308	+ 78,5 96
9 600-10 000	4 779	+ 78,5 96
10 000-12 600	5 093	+ 78,5 96
12 600-	7 134	+ 83,5 %
Tabell F kolumn 2-3
(Gift sjöman)
Beskattningsbar	Skatt pä inkomst	Skatt pä inkomst
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr	gräns, kr.	nedre gräns
2 03O- 2 400	1015	+ 30,5 %
2 40O- 3 000	123	+ 35,5 96
3 000-3 600	336	+ 40,5 96
3 600- 4 200	579	+ 48,5 96
4 200- 4 800	870	+ 55,0 96
4 800-5 400	1200	+ 59,5 96
5 400-6 000	1557	+ 63,0 96
6 000-6 600	1935	+ 69,5 %
6 600- 7 200	2 352	+ 72,5 96
7 200- 7 800	2 787	+ 74,5 %
7 800- 8 400	3 234	+ 74,5 96
8 400- 9 000	3 681	+ 77,0 96
9 000- 9 600	4 143	+ 78,5 96
9 600-10 000	4614	+ 78,5 96
10 000-12 600	4 928	+ 78,5 96
12 600-	6 969	+ 83,5 %

Föreslagen lydelse

Tabell F kolumn 4

(Ogift sjöman med barn)

Beskattningsbar	Skatt på inkomst	Skatt pä inkomsl
mänadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktels
kr	gräns, kr.	nedre gräns
2 190- 2 400	10,05	+ 29,5 96
2 400- 3 000	72	+ 33,5 96
3 000- 3 600	273	+ 39,5 %
3 600- 4 200	510	+ 45,5 %
4 200- 4 800	783	+ 53,5 96
4 800-5 400	1 104	+ 58,5 %
5 400- 6000	1455	+ 62,0 %
6 000-6 600	1 827	+ 68,0 %
6 60O- 7 200	2 235	+ 71,0 96
7 200- 7 800	2 661	+ 74,5 96
7 800- 8 400	3 108	+ 74,5 96
8 400- 9 000	3 555	+ 76,5 96
9 000- 9 600	4014	+ 78,5 96
9 600-10 000	4 485	+ 78,5 96
10 000-12 800	4 799	+ 78,5 96
12 80O-	6 997	+ 83,5 96

Tabell F kolumn U

(Utländsk sjöman)

Beskattningsbar	Skalt pä inkomst	Skatt på inkomst
mänadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr	gräns, kr.	nedre gräns
1 550- 1 800	10,25	+ 11,5 96
1 80O- 2 400	39	+ 12,0 %
2 400-3 000	111	+ 32,0 96
3 000- 3 600	303	+ 36,5 %
3 600- 4 200	522	+ 43,5 96
4 200- 4 800	783	+ 49,5 96
4 800- 5 400	1080	+ 53,5 %
5 400- 6 000	1401	+ 56,5 96
6 000- 6 600	1740	+ 63,0 96
6600- 7 200	2118	+ 65,0 %
7 200- 7 800	2 508	+ 67,0 96
7 800- 8 400	2 910	+ 67,0 96
8 400- 9000	3 312	+ 69,5 %
9 000- 9 600	3 729	+ 70,5 96
9 600-10 000	4 152	+ 71,0 96
10 000-12 600	4 436	+ 70,5 96
12 600-	6 269	+ 75,0 96

Föreslagen lydelse

Närfart

Tabell N kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

Beskattningsbar	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	ulöver skiktets
kr	gräns, kr.	nedre gräns
740- 1 200	11,50	+ 27,5 96
1 200- 1 800	138	+ 29,0 96
1 800- 2 400	312	+ 30,5 96
2 400- 3 000	495	+ 37,0 96
3 000-3 600	717	+ 42,0 96
3 600- 4 200	969	+ 50,0 96
4 200- 4 800	1 269	+ 56,5 96
4 800- 5 400	1608	+ 60,0 96
5 400- 6 000	1968	+ 64,5 96
6 OOO- 6 600	2 355	+ 70,5 96
6 600- 7 200	2 778	+ 73,0 96
7 200- 7 800	3216	+ 74,5 96
7 800- 8 400	3 663	+ 74,5 96
8 400-9 000	4 110	+ 78,5 96
9 000- 9 600	4 581	+ 78,5 96
9 600-10 000	5 052	+ 78,5 96
10 000-12 600	5 366	+ 78,5 96
12 600-	7 407	+ 83,5 96
Tabell N kolumn 2-3
(Gift sjöman)
Beskattningsbar	Skatt pä inkomsl	Skatt pä inkomst
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
1 300- 1 800	11,00	+ 29,0 96
1 800- 2 400	156	+ 30,5 %
2400- 3000	339	+ 36,5 96
3 000-3 600	558	+ 42,5 96
3 600- 4 200	813	+ 49,5 96
4 200- 4 800	1 110	+ 56,0 96
4 800- 5 400	1446	+ 60,0 96
5 400- 6 000	1806	+ 64,5 96
6 000- 6 600	2 193	+ 70,5 96
6 600- 7 200	2616	+ 73,0 96
7 200- 7 800	3 054	+ 74,5 96
7 800- 8 400	3 501	+ 74,5 96
8 400- 9000	3 948	+ 78,0 96
9 000- 9 600	4416	+ 78,5 96
9 600-10 000	4 887	+ 78,5 96
10 000-12 600	5 201	+ 78,5 96
12 600-	7 242	+ 83,5 %

Föreslagen lydelse

Tabell N kolumn 4

(Ogift sjöman med barn)

Beskattningsbar	SkaU på inkomst	Skatt på inkomst
månadsinkomst,	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr	gräns, kr.	nedre gräns
1 470- 1 800	11,30	+ 29,0 96
1 800- 2 400	107	+ 29,5 %
2 40O- 3 000	284	+ 35,0 96
3 000-3 600	494	+ 40,5 96
3 600- 4 200	737	+ 47,5 96
4 200- 4 800	1022	+ 55,0 96
4 800- 5 400	1352	+ 59,0 96
5400- 6000	1 706	+ 63,0 %
6 OOO- 6 600	2 084	+ 69,0 96
6 600- 7 200	2 498	+ 72,0 96
7 20O- 7 800	2 930	+ 74,5 96
7 800-8 400	3 377	+ 74,5 96
8 400- 9 000	3 824	+ 77,0 96
9000- 9600	4 286	+ 78,5 96
9 600-10 000	4 757	+ 78,5 96
10 000-12 800	5 071	+ 78,5 96
12 800-	7 269	+ 83,5 96
Tabell N kolumn U
(Utländsk sjöman)
Beskattningsbar	Skatt på inkomst	SkaU på inkomsl
månadsinkomst,	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
760- 1 200	10,20	+ 17,0 96
1 200- 1 800	85	+ 18,0 96
1 800- 2 400	193	+ 19,0 96
2 400- 3 000	307	+ 32,5 96
3 000- 3 600	502	+ 38,5 96
3 600- 4 200	733	+ 44,5 96
4 200- 4 800	1000	+ 50,5 96
4 800- 5 400	1303	+ 54,0 %
5400- 6000	1627	+ 58,0 96
6000- 6600	1975	+ 63,0 96
6 600- 7 200	2 353	+ 66,0 96
7 200- 7 800	2 749	+ 67,0 96
7 80O- 8 400	3 151	+ 67,0 96
8 400- 9 000	3 553	+ 70,5 %
9 000- 9 600	3 976	+ 70,5 96
9 600-10 000	4 399	+ 70,5 96
10000-12 600	4 681	+ 70,5 96
I2 60O-	6514	+ 75,0 96

Nuvarande lydelse

sion med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas del högsta inkomstbeloppet med ulgångspunkt från en pension utgörande 77,5 procent av basbeloppet. För övriga skallskyldiga beräknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 95 procent av basbeloppet. Sislnämnda beräkningsgrund gäller också om gift skaltskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommergifl vars make uppbär folkpension, och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension.

Föreslagen lyddse

sion med belopp som tillkommergifl vars make uppbär folkpension, beräknas det högsla inkomslbeloppel med utgångspunkt från en pension utgörande 77,5 procent av basbeloppet. För övriga skallskyldiga beräknas del med utgångspunkt från en pension utgörande 95 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också om gift skaltskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under återstoden av årel uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension.

Om skallskyldigs statligt taxerade inkomsl överstiger det högsta inkomst-beloppet enligt föregående stycke, reduceras avdraget med belopp motsvarande 40 procent av överskjulande taxerad inkomst.

Det avdrag som beräknas med hänsyn lill skatlskyldigs statligt laxerade inkomst jämkas, om värdet av skallepliklig förmögenhet överstiger 75 000 kronor. Om förmögenhetsvärdel överstiger 125 000 kronor, skall avdrag icke medgivas. Värdet av sådan fastighet som avses i 24 § 2 mom. denna lag och jordbruksfastighet som i huvudsak användes för bostadsändamål skall inräknas i förmögenhetsvärdel med skäligt belopp. Har den skatlskyldige ■ eller hans make flera fastigheter av sådant slag gälla beslämmelserna enbari en faslighel. 1 första hand avses fastighel som utgör siadigvarande boslad för den skaltskyldige.

Här ovan angivna gmnder för avdragsberäkningen flr frångås, när särskilda omständigheter föranleda del.

Vid beräkning av avdrag för gift skallskyldig iakllages beslämmelserna i 52 § 1 mom. sista stycket.

Överstiger den skallskyldiges statligt laxerade inkomsl icke 36 000 kronor, skall avdrag enligt denna anvisningspunkt medges med minst 500 kronor. Överstiger inkomsten 36 000 kronor men icke 38 500 kronor ulgör avdraget

Prop. 1977/78:49 21

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om

kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.

Härigenom föreskrives att 2 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lyddse Föreslagen lyddse

2 §2

Vid tillämpning av 1 § skall i skatteunderiaget icke inräknas skallekronor och skatieören som kan anses hänföra sig lill följande skattepliktiga intäkter, nämligen dds sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbelsskadeförsäkring eller ersättning enligt lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd, lagen (1977:267) om krigsskadeersätlning lill sjömän, förordningen (1954:249) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret, kungörelsen (1962:607) om ersättning på grund av verksamhet för brandsläckning m. m., kungörelsen (1961:457) om ersällning på grund av medverkan i skyddsarbele vid olyckor i alomanläggningar m. m., förordningen (1954:250) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m., lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m. fl., militärersältningsförordningen (1950:261) och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare, alll lill den del sjukpenningen eller ersättningen grundas på förvärvsinkomst av minst 4 500 kronor för år, dds föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring, dels timstudieslöd, inkomslbidrag och vuxensludiebidrag enligt studiestöds-lagen (1973:349), dels utbildningsbidrag för doktorander och timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna, dels dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen och kontant arbetsmarknadsstöd, dels utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning såviii avser dagpenning och stimulansbidrag, dels dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret. Intäkterna upptages härvid till belopp som anges på kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623).

Vid beräkning av skatteunderiaget för fysisk person skall avdrag vidare göras för skattekronor och skalleören, som kan anses motsvara sjukpenning, vilken vid arbelsgivarinträde enligt 3 kap. 16 S lagen (1962:381) om allmän försäkring för honom uppburits av arbetsgivaren, om arbelsgivarinträdet skett den 9 november 1973 eller senare.

Vid beräkning av antalet skatte- Vid beräkning av antalet skattekronor och skalleören skall såviii kronor och skalleören skall såviii

' Lagen omtryckt 1973:437. Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:191. 2 Senaste lydelse 1977:282.

Prop. 1977/78:49 23

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammaniräde 1977-10-20

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Troedsson, Mundebo, Ullslen, Wikström, Johansson

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition om inflationsskydd för inkomstskatteskalan, m. m.

1 Inledning

Tre stora utredningar inom områdel för beskattning och kommunal ekonomi kommer inom kort atl redovisa resultatet av silt arbete. Utredningsarbetet avses ge underlaget för regeringens överväganden om varaktiga reformer inom skattesystemet och den kommunala ekonomin. Dessa reformer skall bl. a. innefatta sänkta marginalskatter i vanliga inkomstlagen, inflalionsskydd i skattesystemet och ålgärder för att hälla tillbaka de kommunala skaltehöjningarna.

Beslul i dessa hänseenden kan fallas tidigast under år 1978 och reformerna successivt träda i kraft med bönan år 1979. En mera begränsad skalleomläggning måsle emellertid genomföras redan för år 1978 efiersom etl bibehållande av gällande regler skulle ge hell oacceptabla resultat. Del kortsiktiga syftet måsle liksom i de senasie årens omläggningar främst vara atl molverka inflationens effekler på skatteuttaget och atl underlätta de kommande avtalsförhandlingarna. Samtidigt är det emellertid också lämpligl atl i vissa avseenden inleda del mer långsiktiga reformarbetet. Jag vill nu ta upp frågan om en sådan skatteomläggning.

Etl delförslag om inflalionsskydd för skatteskalan har enligt tilläggsdirektiv den 18 november 1976 lagls fram av 1972 års skatteulredning (Fi 1972:02)' i betänkandet (SOU 1977:18, Inflationsskyddad skatteskala). Enligt

1 Direktören Bo Jonas Sjönander, ordförande, riksdagsledamoten Alvar Andersson, professorn Osborne Bartley, riksdagsledamoten Holger Bergqvisl, departementsrådet Gunnar Björne, f. d. riksdagsledamoten Erik Brandt, riksdagsledamöterna Eric Enlund och Ame Gadd, sekreteraren Anna Hedborg, riksdagsledamoten Carl-Henrik Hermansson, direktören Nils Holgerson, riksdagsledamöterna Gördis Hörnlund, Valter Kristenson, Bo Lundgren och Tage Sundkvist, förbundsordföranden Sune Tidefelt samt partisekreteraren Lars Tobisson.

Prop.1977/78:49 24

utredningens delförslag skall skiktgränserna i slaisskaiieskalan och grundavdraget anknytas lill basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Utredningens förslag är inte enhälligt. Ledamöterna Brandt, Gadd, Hedborg, Hermansson, Hörnlund och Kristenson har avgetl reservationer. Vidare har ledamoten Tidefelt och experten Åberg lämnai särskilda yttranden.

Efler remiss har yttranden över betänkandet avgelts av kammarrällen i Göteborg, riksförsäkringsverkel (RFV), statskontoret, riksrevisionsverkel (RRV), riksskatteverket (RSV), länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Jönköpings, Malmöhus, Göieborgs och Bohus, Skaraborgs, Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs, Västernorrlands saml Norrbotlens län. Centralorganisationen SACO/SR, Föreningen Sveriges fögderichefer. Landsorganisationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska kommunförbundel, Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO), Sveriges industriförbund. Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR) samt Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

Länsstyrelsen i Slockholms län har lill sitt yttrande fogat etl yttrande från lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi. LO har till sitl yttrande fogat ell yttrande från Svenska kommunalarbetareförbundet. LRF hänvisar till yttrande av Lantbrukarnas skalledelegation. SAF och Sveriges industriförbund hänvisar lill yttrande av Näringslivets skalledelegation.

2 Gällande bestämmelser 2.1 Allmänt

Inkomstbeskattningen betalas till slalen i form av statlig inkomstskatt och lill kommunerna i form av allmän kommunalskatt.

Den statliga inkomstskatten är progressiv för fysiska personer, oskiftade dödsbon och familjestiftelser men proportionell för övriga skattskyldiga.

Den allmänna kommunalskatten är i princip proportionell.

Den fortsatta redogörelsen för inkomstbeskattningen avser endast fysiska personer.

Som underiag för inkomstbeskattningen bestäms beskattningsbar inkomsl för varie skaltskyldig. Denna inkomst utgörs av taxerad inkomst minskad med grundavdrag och i förekommande fall s. k. exlra avdrag. Beskatlnings-underiagei bestäms för stats- och kommunalbeskattningen var för sig genom ett åriigt taxeringsförfarande. Bestämmelser för inkomstberäkningen finns främst i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, (ändrad senasi 1977:572), SI, och kommunalskaltelagen (1928:370) (ändrad senasi 1977:573), KL. Reglerna för inkomstberäkningen är till slor del gemensamma för de båda inkomstskatterna.

Skatteplikt föreligger för inkomst av jordbruksfastighet, annan faslighet,

Prop. 1977/78:49 25

rörelse, tjänsl, lillfällig förvärvsverksamhet och kapital. Vid kommunaliaxe-ringen är också s. k. garantibelopp för faslighel skattepliktigt. Inkomstberäkningen sker särskill för varje s. k. förvärvskälla.

Vid beräkningen av inkomsl från särskild förvärvskälla får avräknas alla omkostnader under beskattningsåret som fordras för alt förvärva och behålla intäkterna. I fråga om jordbruks- och rörelseinkomst medges avdrag för bl. a. egenavgifter till sjukförsäkringen, folkpensioneringen, ATP, arbetsskadeförsäkringen och den allmänna arbetsgivaravgiften. Summan av inkomsterna från olika förvärvskällor utgör den skattskyldiges sammanräknade inkomsl.

Från sammanräknad inkomst lar göras s. k. allmänna avdrag (46 i; KL). I försia hand avräknas underskott som vid inkomstberäkningen har uppkommit i förvärvskälla. Därefter kvarstår sammanräknad nettoinkomst. Denna reduceras med vissa allmänna avdrag som inte har direkt samband med någon förvärvskälla.

Sammanlagda inkomster från olika förvärvskällor minskat med allmänna avdrag och förlustavdrag samt med tillägg vid kommunaltaxeringen för eventuellt garanlibelopp utgör taxerad inkomsl. Denna avrundas nedåt till jämnt tiotal kronor.

Från taxerad inkomsl avräknas grundavdrag med 4 500 kr. under förulsättning att den skaltskyldige varit bosatt i Sverige under hela beskattningsåret. Har den skatlskyldige varit bosalt i Sverige endasl under en del av beskattningsåret jämkas grundavdraget med hänsyn härtill (48 !; KL).

Utöver grundavdrag har skattskyldig i vissa fall även rätt till s. k. exlra avdrag (50 § 2 mom. KL), nämligen dels när skatteförmågan är väsentligen nedsatt lill följd av långvarig sjukdom eller annan s. k. ömmande omständighet, dels när hans inkomst efler skall på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, slor försöriningsbörda eller annan sådan omsiändighei understiger existensminimum.

Sedan taxerad inkomst minskats med eventuellt grundavdrag och exlra avdrag erhålles beskattningsbar inkomsl. Denna avrundas nedåt till jämnt hundratal kronor.

Makar laxeras var och en för sin inkomst. Vid inkomstberäkningen gäller dock i vissa hänseenden särskilda regler för makar.

Den statliga inkomstskatten las ut med viss procent av elt s. k. grundbelopp, som i sin tur motsvarar viss del av den beskattningsbara inkomsten. Under senare år har regelmässigt tagits ut 100 % av grundbeloppet, vilket betyder atl uttagen skatt varit lika stor som grundbeloppet. Skatten bestäms efler en progressiv skiktskala, som har följande utseende (10 i; 1 mom. SI).

Prop.1977/78:49 26

Beskattningsbar inkomst, kr. Skatt inom

skiktet, 96

- 15000 2

15 000-20 000 4

20000-25 000 6

25 000-30 000 10

30 000-35 000 15

35 000-40 000 21

40 OOO- 45 000 26

45 000- 50 000 35

50000-55 000 36

55 000-60 000 37

60000-65 000 38

65 000- 70 000 43

70000- 80000 48

80000-100000 49

100000-150000 53

150000- 58

I vissa fall medges särskilda avdrag från den uträknade skatten i form av s. k. skattereduktion resp. särskild skallereduktion. Bestämmelser härom finns i 2 !; 4 och 5 mom. uppbördslagen (1953:272, omtryckt 1972:75, ändrad senasi 1977:281).

Rätl lill skattereduktion med I 800 kr. har ensamstående skaltskyldig med hemmavarande barn under 18 år och gift skaltskyldig vars make saknar statligt laxerad inkomsl. Gift skaltskyldig vars make har taxerad inkomst understigande 4 500 kr. får skattereduktion med 40 96 av skillnaden mellan 4 500 kr. och makens laxerade inkomst. Skattereduktion avräknas mot vissa skaller och avgifter, dock inte mot bl. a. statlig förmögenhetsskatt, ATP-avgift eller andra socialförsäkringsavgifter.

Den särskilda skattereduktionen medges skallskyldig som är över 16 år och som inte har rätl lill exlra avdrag enligt de regler som gäller för folkpensionärer. Den särskilda skattereduktionen uppgår till 250 kr. om den laxerade inkomsten inte överstiger 36 000 kr. Om inkomsten är högre men inte över 38 500 kr. medges skattereduktion med ett belopp som motsvarar 10 % av skillnaden med 38 500 kr. och den taxerade inkomsten.

Den kommunla inkomstskatten är som tidigare nämnts proportionell i förhållande lill den beskattningsbara inkomsten och las ut med en i särskild ordning bestämd andel av denna inkomst. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen beräknas till ca 28:50 kr. per 100 kr. beskattningsbar inkomsl för år 1978, dvs. skattesatsen blir i genomsnitt ca 27,5 96.

2.2 Folkpensionärernas beskattning

Folkpensionsförmånerna varmed avses ålderspension, förtidspension, änkepension och hustrutillägg är i princip skattepliktiga. Folkpensionärer medges emellertid i regel elt särskilt avdrag vid inkomsttaxeringen. De

Prop.1977/78:49 27

nuvarande reglerna om det exlra avdragets beräkning tillkom genom lagstiftningar 1975(prop. 1975:92,SkU 1975:25,rskr 1975:I26,SFS 1975:312). Reglerna kompletterades genom lagstiftning år 1976 (prop. 1976/77:45, SkU 1976/77:15, rskr 1976/77:103, SFS 1976:1083-1084). Dessa ändringar avsåg förmögenhetsinnehavels inverkan på del exlra avdraget samt deklarationsskyldigheten.

Det exlra avdraget är numera så utformat atl den som bara har ålderspension jämte viss mindre sidoinkomst är hell befriad från skattskyldighet. Avdraget beräknas fr. o. m. inkomståret 1976 ulan hänsyn till makens inkomsl. Pensionstillskotten räknas numera som sidoinkomst. Den inkomsl en folkpensionär högsl kan ha utan alt skattskyldighet uppkommer har beslämts till ell belopp molsvarande summan av ålderspension enligt 6 kap. 2 ij första slyckel lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1977:630) AFL, och inkomsler därutöver med 3 800 kr. sedan avdrag gjorts med 100 kr. enligt 33 vj 2 mom. försia stycket KL.

Eftersom pensionsförmånerna är olika för gift resp. ogift folkpensionär kommer den skattefria nivån all variera beroende på om även maken uppbär folkpension.

Så länge den laxerade inkomsten inte överstiger den nu angivna nivån är folkpensionären inte skaltskyldig. När den taxerade inkomsten överstiger denna skattefria nivå avtrappas del extra avdraget med 40 96 av överskjulande laxerad inkomst. Avdraget jämkas även med hänsyn till förmögenhet. Om förmögenheten överstiger 75 000 kr. nedsätts avdraget successivt. Avdrag medges i regel inte om förmögenheten överstiger 125 000 kr. För makar beräknas förmögenheten gemensamt. Om den laxerade inkomsten inte överstiger 36 000 kr. skall dock extra avdrag medges med minsl 500 kr. Överstiger inkomsten 36 000 kr. men inte 38 500 kr. beräknas avdraget till minsl ell belopp molsvarande 20 % av skillnaden mellan 38 500 kr. och inkomsten i fråga.

De grundläggande reglerna för beräkningen av det extra avdraget finns i punkt 2 av anvisningarna till 50 i; KL. RSV utfärdar sedan med ledning av dessa bestämmelser närmare föreskrifter om avdragels beräkning. För laxeringsåret 1977 gäller anvisningarna i RSV Dl 1976:44. Del bör nämnas att egnahem, frilidsfastigheler samt jordbruksfastigheter som används för bostadsändamål skall inräknas i förmögenheten med skäligt belopp. Enligt RSV:s anvisningar skall i dessa fall som tillgång las upp 1/10 av skillnaden mellan taxeringsvärdet och låneskulder som avser fastighelen, i den mån skillnaden inte överstiger 100 00 kr. Överskjutande del las upp till silt fulla värde. Den förmånliga värderingen får bara avse en faslighet per hushåll.

Reglerna om folkpensionärernas deklarationsplikt finns i 22 >; 3 mom. taxeringslagen (1956:623), omtryckt 1971:399, ändrad senast 1977:574), TL. Reglerna är anpassade till den skattefria nivån och angivna i bestämda belopp. För gift folkpensionär, vars make uppbär folkpension, inträder skatteplikt och deklarationsskyldighet då hans inkomster sammanlagt uppgått till 11 700 kr. För annan folkpensionär ligger motsvarande gräns vid 13 500 kr.

Prop.1977/78:49 28

3 Utredningsförslaget

3.1 Inledning

Genom tilläggsdirektiv den 18 november 1976 fick utredningen i uppdrag bl. a. atl med förtur utarbeta etl förslag om infiationsskydd för skatteskalan. De nya reglerna skulle enligt direktiven kunna träda i krafl den 1 januari 1978.

Utredningen har strävat efter alt finna en varaktig konstruktion av elt sådant inflalionsskydd samtidigt som man velat undvika atl föregripa eller försvåra det fortsatta utredningsarbetet. Utredningens förslag innebär alt skiktgränserna i slaisskaiieskalan och grundavdraget anknyts till basbeloppet enligt lagen (1962:38) om allmän försäkring. I övrigi lämnas nu gällande beskattningsregler oförändrade. 1 silt slutbetänkande avser utredningen atl redovisa sina överväganden angående inflationsskyddeis utformning i övrigt och främst då de delar därav som har nära samband med återstående arbetsuppgifter.

3.2 Inflation och inkomstbeskattning

Utredningen framhåller inledningsvis atl inflationens effekter på skattesystemet har blivit särskill påtagliga under de senare åren. Tre faktorer sägs därvid ha samverkat, nämligen de kraftiga prisstegringarna, den snabba inkomslutvecklingen och den ökade progressiviteten i den statliga skalleskalan. Största delen av löneökningarna har endast utgjort kompensation för inflationen och ulgör alltså ingen real inkomstökning. Eftersom skalleskalans skiklgränser anges i fasta belopp innebär del emellertid alt även renl nominella inkomstökningar leder lill en automatiskt skärpt beskattning.

Inflationens effekter har också, framhåller utredningen, blivit alll mer uppmärksammade i samband med avtalsförhandlingarna på arbetsmarknaden, där det s. k. ulbylesproblemel krävt sin lösning. Vid oförändrade skatteskalor i en inflationsekonomi ställs löneförhandlarna nämligen inför problemet atl skillnaden mellan en avtalad brutlolöneökning och ökningen av realinkomsten efter skatt blivit myckel stor.

De hittills genomförda årliga skalleomläggningarna, där bl. a. den slalliliga inkomstskatten nedjusterats, har enligt uiredningen inte lyckats hindra successivt skärpta marginaleffekter för många inkomsttagare. De har inte heller givit någon varaktig lösning av ulbylesproblemel.

3.3 Inflationsskyddets utformning

Vid utformningen av ell inflalionsskydd uppkommer frågan vilket mått på inflationen som skall användas. Utredningen framhålleratteftersom målel är att skydda inkomsttagarna mot skatieskärpningar till följd av inflationen bör man inrikta sig på prisutvecklingen för den privata konsumtionen.

Prop.1977/78:49 29

Denna prisutveckling mäts genom konsumentprisindex, som för varie månad beräknas av statistiska centralbyrån och fastställs av regeringen. Denna index avser alt visa hur stor kompensation som behövs för atl trots prisstegringar bibehålla oförändrad levnadsnivå. Indexen har fått en vidsträckt användning och ligger till grund för värdesäkring av ett slort antal förmåner bl. a. inom den allmänna försäkringen. Vidare används den för omräkning av värdebelopp lill fasta priser t. ex. i nationalräkenskaperna och inom skattesystemet vid beräkning av realisationsvinst vid faslighetsförsäljning.

I belänkandet framhålls vidare att flertalet förmåner inom den allmänna försäkringen är anknutna till ett basbelopp. Detla utgår från ett belopp om 4 000 kr., avseende prisläget i september 1957. Delta belopp uppräknas med hjälp av konsumentprisindex. Basbeloppet för en viss månad bestäms med ledning av konsumentprisindex för andra månaden före denna månad. Ändring av basbeloppet sker när konsumentprisindex siigit minsl 3 % sedan föregående ändring. Denna regel har motiverats med att del inte är påkallat atl ge kompensation för mindre förändringar i det allmänna prislägel samt att del från praktisk synpunkt är en fördel om förmånernas belopp inte ändras alllför ofta.

Basbeloppet används inte bara för beräkning av olika förmåner inom och utom den allmänna försäkringen. Del har också kommil all fl belydelse inom skattesystemet. Som exempel på skalleregler med basbeloppsanknylning nämns i betänkandet extra avdrag för folkpensioner, exislensminimireglerna, rällen lill avdrag för premier på pensionsförsäkringar, beskattningen av vissa avgångsersättningar och engångsbelopp vid personskada, samt arvs- och gåvobeskattningen av förmånstagarförvärv.

Med hänsyn lill den vidsträckta användningen av konsumentprisindex och basbeloppet för värdesäkring av skilda förmåner m. m. anser utredningen det naluriigl alt använda samma beräkningsgrund för inflalionsskydd av skatteskalan. Även de skäl som anförts i fråga om spärregeln för ändring av basbeloppet sägs ha sin giltighet i sammanhanget. Av laxeringslekniska skäl måsle enligt utredningen inflalionsskyddet grunda sig på en prisutveckling som ägt rum före inkomståret. Uiredningen föreslår också att basbeloppet för november året före inkomståret läggs lill grund för inflationsskyddet.

Uiredningen påpekar att indirekta skatter och subventioner inverkar på konsumentprisindex och därmed på basbeloppet. En höjning av mervärdeskallen kan alltså leda till all justeringen av inkomstskatten för följande år blir någol siörre än eljesl och på molsvarande sätt kan en sänkning av mervärdeskallen leda till attjusleringen blir mindre. Utredningen anser dessa effekter i princip oförmånliga men atl de praktiska effekterna inte får överdrivas.

Utredningen föreslår all inflalionsskyddet bör omfatta statsskatleskalan och gmndavdraget. I fråga om den statliga inkomstskatten kan avdraget ses som en del av skatteskalan. För att inte bara undvika olika grundavdrag ulan

också föratt ge inkomsttagare inom skiktet upp lill 15 000 kr. beskattningsbar inkomsl del av inflationsskyddeis effekler föreslår uiredningen all grundavdraget inflalionsskyddas även vid den kommunala beskattningen. Däremot föreslår man inte all inflalionsskyddet utsträcks lill de olika beloppen för skattereduktion och till andra fasta belopp som i övrigt finns i skattesystemet. Dessa frågor avses bli behandlade när utredningen slulredovisar sitt arbete.

Utredningens förslag innebär alt skiklgränserna och grundavdraget så exakt som möjligt översätts lill basbelopp. Därvid anges basbeloppen med en noggrannhet av en tiondel för skiktgränserna och en hundradel för grundavdraget. Skiktgränser och grundavdrag böranges i basbelopp i lagtexten. Del får sedan ankomma på riksskatteverket att inför varie beskattningsår omvandla basbeloppen lill kronor. Nedanstående uppställning utvisar nu gällande skiktgränser och dessa gränser uttryckta i det för november 1976 gällande basbeloppet saml hur skiklgränserna förskjutits vid ändrat basbelopp.

	Beskattningsbar	inkomst
Skiktgränserna i kr.	Skiktgränserna enligt		Skiktgränserna omvand-
enligi reglerna för 1977	reglerna för 1977	i	lade i kr, efler att
	basbelopp (basbe	lopp-	basbeloppet stigit
1	november 1976, kr.) 7	10 400	till 11 100 kr. 1
1 - 15 000	- 1,4 basbelopp		-15 540
15 000- 20 000	1,4- 1,9		15 540- 21090
20 000- 25 000	1,9- 2,4		21090- 26 640
25 OOO- 30 000	2,4- 2,9		26 640- 32 190
30 000- 35 000	2,9- 3,4		32 190- 37 740
35 000- 40 000	3,4- 3,8		37 740- 42 180
40 000- 45 000	3,8- 4,3		42 180- 47 730
45 000- 50 000	4,3- 4,8		47 730- 53 280
5000O- 55 000	4,8- 5,3		53 280- 58 830
55 000- 60 000	5,3- 5,8		58 830- 64 380
60 000- 65 000	5,8- 6,2		64 380- 68 820
65 000- 70 000	6,2- 6,7		68 820- 74 370
70 000- 80 000	6,7- 7,7		74 370- 85 470
80 000-100000	7,7- 9,6		85 470-106 560
I00 00O-I50 0O0	9,6-14,4		106 560-159 840
150 000-	14,4-		159 840-

3.4 Effekter av förslaget

För den enskilde innebär utredningsförslaget atl en inkomstökning som bara motsvarar penningvärdeförsämringen beskattas med samma genomsnittliga skallesats som lidigare. Endast en real förändring träffas av den

Prop.1977/78:49 31

högre marginella skattesatsen. Progressiviteten verkar med utredningens förslag endast på den reala inkomstökningen, dvs. den del som överstiger inflationen.

Uiredningen påpekar vidare atl om inga ålgärder vidtas medför sådana inkomstökningar som normall förekommit under senare år realt ökad inkomsl efler skall endast för inkomsttagare i de lägsta inkomstskiklen men inte för del stora flertalet hellidssysselsalta. Staten får däremol vid en progressiv skatteskala alllid realt ökade skatteintäkter från alla inkomstla-gargrupper. Med etl inflalionsskydd medför inkomstökningarna däremol såväl realt ökad inkomst efler skatt för de flesta inkomsttagare som realt ökade skatteintäkter för slalen.

Enligt utredningen är del föreslagna inflalionsskyddet fördelningspolitiskt neutralt och innebär inte annal än ell bevarande i fasl penningvärde av den skaltefördelning som beslutats av riksdagen. Realinkomstökningar medför fortfarande skärpt beskattning men någon aulomalisk inkomstutjämning därutöver sker inte längre via skattesystemet. Uiredningen framhåller alt del givelvis även i fortsättningen slår riksdagen fritt all vid varje lidpunkt förändra skalleultaget på del säll som bedöms önskvärt.

Statsfinansiellt innebär förslaget atl den skalteskärpning på grund av inflationen som annars automatiskt skulle ha uppstått uteblir. Stat och kommun får även i fortsättningen stigande inkomsler varie år. Denna ökning blir dock mindre snabb än den skulle bli ulan inflalionsskydd. Uiredningen anger all skillnaden i ökningstakten beror på inflationsutvecklingen. Ju störte del av inkomstökningarna som är hänföriig lill inflationen desto siörre blir den uteblivna skalleökningen.

Uiredningen anger atl storleken på den skalleökning som inflationsskyddet förhindrar hell beror av den framtida inflationstakten. Om basbeloppet för november 19771, ex. skulle vara 11 100 alternativt 11 400 kr., skulle den uteblivna skatleskärpningen för år 1978 uppgå till totalt ca 3 100 resp. 4 350 milj. kr. Genom alt inflalionsskyddet också omfattar grundavdraget kommer en viss del av della belopp all falla på kommunerna.

Uiredningen anser del inte möjligt alt på förhand dra några entydiga slutsatser om inflationsskyddeis stabiliseringspoliliska effekler. Stabiliseringspolitiken är till sin natur kortsiktig och dess uiformning måsle förändras efter konjunkturläget. Samma sak gäller enligt uiredningen belräffande skallesystemets s. k. inbyggda siabiliseringseffeki. Likaväl som denna får samhällsekonomiskt positiva verkningar i vissa konjunkturiägen kan den fä motsatta verkningar i andra.

3.5 Reservationer och särskilda yttranden

Ledamölerna Brandt, Gadd, Hedborg, Hörnlund och Kristenson anser i en gemensam reservaiion atl det framlagda förslagel inte bör genomföras. Effekterna av inflationen bör i stället beakias genom återkommande

Prop.1977/78:49 32

skatteomläggningar, som i en rad avseenden sägs vara bättre än en indexreglering.

Enligt reservanterna kan effekterna bl. a. utformas på etl fördelningspolitiskt lämpligl sätt och en effektivare slabiliseringspolilik kan föras genom all återkommande omläggningar ger möjlighel lill större flexibilitet. Del av majoriteten föreslagna inflalionsskyddet sägs däremol medföra all de fördelningspoliliska orättvisorna förstärks, alt möjligheterna att föra en effektiv stabiliseringspolitik försvåras, all inflationen påskyndas och alt statsfinanserna försvagas.

Ledamoten Hedborg har dessulom avlämnat en särskild reservation.

Ledamoten Hermansson anser i en reservation alt förslaget främst gynnar de högre inkomsttagarna och alt del är fördelningspolitiskt oacceptabelt. Han är också kritisk mot att uiredningen inte redovisat hur det beräknade skaiteborifallei för staten och kommunema skall läckas.

Ledamoten Tidefelt, som ansluler sig lill det syslem för inflalionsskydd som utredningen arbetat fram, anför i ett särskill yttrande, att det kan ifrågasättas om inte den översyn av skallereglerna som uiredningen håller på med borde vara avslutad innan inflalionsskyddet tas i bruk. En sänkning av den direkta beskattningen får troligen ske etappvis och måsle omfalla justeringar långl ulöver de som motsvaras av en indexreglering. Han anser därför all del kanske tidigast år 1982 kan bli aktuellt atl indexregleringssys-lemet tas i bruk.

Experten Åberg har avlämnat ell särskilt yttrande, vari han i huvudsak ansluter sig till de uppfattningar som framförts i reservationen av Brandt m.fl.

4 Remissyttrandena 4.1 Inledning

Åtskilliga remissinstanser ställer sig positiva till tanken på att söka skapa elt mer permanent skattesystem. Huruvida en inflationsskyddad skatteskala är den bästa lösningen ifrågasätts dock på flera håll. En del av dem som uttalar sig för ell inflalionsskydd anser av olika skäl att reformen bör senareläggas. Vid sidan om mer principiella invändningar mol ett inflalionsskydd framförs även en del kritik rörande olika tekniska problem. Flera remissinstanser har även fäst avseende vid förslagets konsekvenser för kommunernas ekonomi.

Utredningens förslag tillstyrks eller biträds i alll väsentligt av en minoritet vid länsslyrelserna i Slockholms och Östergötlands län, av länsslyrelserna i Göteborgs och Bohus samt Skaraborgs län, av en minoriiel vid länsslyrelsema i Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs och Norrbotlens län. Svenska kommunförbundel, Lanclstingsjörbundet, Näringslivels skalieddegalion. SACOISR samt SHIO.

Prop.1977/78:49 33

Förslagel avstyrks däremot av länsslyrelserna i Slockholms, Södermanlands och Öslergöllands län, en minoriiel vid länsslyrelserna i Jönköpings och Malmöhus län, länsstyrelserna i Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs, Västernorrlands och Norrbollens län. av minoriteter inom Kommunförbundel och Landstingsjöibundet saml LO.

Några remissinstanser ställer sig positiva till tanken på ett inflalionsskydd men anser atl detla bör ges en annan uiformning än den som presenterats i betänkandet eller att genomförandet i vart fall bör anslå. Hit hör bl. a. en minoritet vid länsstyrelsen i Södermanlands län, länsstyrelserna i Jönköpings och Malmöhus län, en minoritet vid länsslyrelsen I Västernorriands län samt TCO. LRF biträder förslagel men vill ändock beteckna del som en provisorisk lösning.

En del remissinstanser tar inte uttryckligen ställning för eller emot förslaget men pekar på olika för- och nackdelar med en inflationsskyddad skatteskala eller på skilda tekniska svårigheter som kan uppkomma om etl inflalionsskydd införs i skattesystemet. Hit hör kammarrällen i Göteborg. RFV, statskontoret, RRV, RSV, Föreningen Sveriges fögderichefer och TOR.

4.2 Skäl för inflationsskyddad skatteskala

Länsstyrelsen i Göleboigs och Bohus län ställer sig posiliv lill ett automatiskt verkande system och pekar på de uppenbara fördelarna för lönlagarna genom just denna automatik. En minoritet vid länsslyrelsen i Stockholms län anser en indexreglerad skatteskala vara en lämplig reform för all undvika de återkommande skatteomläggningarna och ge arbetsmarknadens organisationer möjlighel atl ulan statlig inblandning klara avtalsförhandlingarna. Liknande åsikter framförs av bl. a. en minoriiel vid länsslyrelserna i Öslergöllands och Värmlands län. Näringslivets skalieddegalion betonar atl en indexreglering inte är samma sak som en skattesänkning ulan innebär bara alt den genomsnittliga skallen förblir oförändrad så länge inkomstökningen bara motsvarar penningvärdeförsämringen. Denna åsikt redovisas av flera remissinstanser som också betonar möjligheterna för riksdagen att genom särskilda beslul ändra på skaiteultagel. Enligt SHIO bör man hålla isär de förändringar av skalleskalan som är nödvändiga på grund av inflationen och de som behövs av fördelningspoliliska skäl.

Näringslivets skattedeiegation motsätter sig all inflationen tas som intäkt för skatteomläggningar i inkomslutjämnande syfle och menar atl låglönesatsningen har drivit på löneglidningen för andra grupper och därigenom kommit atl skärpa inflationstakten. Enligt delegationen skulle en indexreglering vara en klar fördel i avtalsarbetel. SACO/SR, som tillstyrkt förslagel, menar alt nuvarande skattesystem är inflationsdrivande. Vidare pekar man på alt vid var och en av de provisoriska skalleomläggningarna har progressiviteten i skallesystemet skärpts. Enligt SACO/SR är emellertid enbart ell inflationsskydd en otillräcklig reform, eftersom det är en lösning till nu gällande

3 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 49

Prop. 1977/78:49 34

skatteskala med den starka progressionen.

Enligt LRF måste alla möjligheter tillvaratas när det gäller alt åsladkomma etl mer beständigt skattesystem, där de nuvarande marginalskatteeffekterna kan lindras. LRF anser alt de åriiga skatteomläggningarna spelat ut sin roll. Den föreslagna lösningen i betänkandet på problemen med infiation, marginalskatter och lönekompensalionskrav är också enligt LRF principiellt rikligt. Förslaget är dock atl se som en temporär lösning bl. a. mot bakgrund av hur uteblivna skalleökningar skall kompenseras.

Kommunjörbundel och LandsUngsJörbundet anser det föreslagna inflalionsskyddet leda till vä.sentligt lägre krav på löneökningar i den framtida lönerörelsen.

TCO anser atl den nuvarande skatteskalan, som vuxit fram genom de årliga skalleomläggningarna, inte är lämplig atl indexreglera. Enligt TCO bör man i stället avvakta med etl slutligl slällningslagande lill frågan om utformningen av ell inflalionsskydd till dess 1972 års skalleutredning framlagt elt förslag lill en definitiv skalleskala som man avser atl inflations-skydda. TCO förordar atl man även för år 1978 genomför en provisorisk skalleomläggning med inriktning att i än högre grad än vad som skulle följa av en indexreglering, lindra del sammanlagda skaiteultagel och samtidigt dämpa marginaleffekterna för medelinkomsllagarna.

Några remissinstanser anser också atl frågan om införandet av etl inflalionsskydd bör anslå och atl man därvid framför alll bör avvakta atl de pågående skalteutredningarnas arbete slutförs. Hil hör bl. a. en minoriiel vid länsslyrelsen i Södermanlands län, länsstyrelserna i Jönköpings och Malmöhus län saml en minoritet av länsstyrelsen i Göieborgs och Bohus län.

4.3 Skäl mot ett Inflationsskydd

Mot del föreslagna inflalionsskyddet har i huvudsak följande invändningar rests. Man har menat atl inflalionsskyddet har inte önskvärda fördelnings-politiska effekler, all det minskar det allmännas inkomsler, atl närmare besked inte lämnais om vilka kompensationsåtgärder som fordras samt atl det har negativa effekler för kommunernas ekonomi. Härtill kommer en del mer tekniskt betonade anmärkningar.

Enligt länsslyrelsen i Slockholms län bör skalteystemel utformas så att ekonomiskt utrymme skapas för angelägna gemensamma behov och alt det medverkar till en jämnare inkomst- och standardfördelning mellan medborgarna. Del föreslagna systemet motverkar enligt länsstyrelsen detla. Liknande uppfattning redovisas av bl. a. en minoritet vid länsstyrelsen 1 Jönköpings län. Länsstyrelsen i Södermanlands län påpekar atl överenskomna avlalsenliga lönehöjningar i huvudsak sker genom procentuella påslag, vilket leder lill alll störte klyftor i bruttolönerna. En indexreglering skulle motverka

Prop. 1977/78:49 35

den progressiva statsskattens utjämningseffekt. Länsstyrelsen i ÖsiergöUands län anser varje indexreglering inom beskailningssyslemet, var den än sätts in, vara av ondo. Indexreglering leder till ökad inflation och sätter kampen mot inflationen ur spel. Den föreslagna indexregleringen utgör enligt länsstyrelsen etl hot mot stabiliseringspoliliken och har dessutom negativa fördelningspolitiska effekter genom att låginkomstlagarna drabbas. Länsstyrelsen i Västmanlands län menaraii del är en viktig samhällelig uppgift atl komma till rätta med inflationen och åtempprälla och bevara balans inom ekonomin. Delta kräver bl. a. användning av alla tillgängliga medel inom finanspolitiken. Den föreslagna i ndex regleri ngen medför här en begränsning som är ägnad atl försvåra stabiliseringspoliliken ulan atl innebära några garanlier för ökad rättvisa. Enligt länsstyrelsen i Väslernorrlands län är del en påtaglig fördel med atl riksdagen även i inflationstider behåller sin traditionella och grundlagsfästa uppgift atl beslula om statsskatten. Härigenom kan man vid varje sådant lillfälle beakta även fördelningsmässiga och statsflnansiella motiv. Åven länsslyrelsen i Kä/Tw/arti/ä/; redovisar denna uppfattning. Enligt länsstyrelsen i Norrbottens län innebär för egenföretagare den föreslagna skatteskalan en inflationsjustering ulan grund.

LO framhåller att frågan om inflationsskydd för skatteskalan endast är en del av problemkomplexet skattetryck - nationalinkomst - välståndsfördelning. Enligt LO bör skallesyslemel i framtiden vara sådanl att arbetsmarknadens parter utan slora svårigheter kan träffa uppgörelser ulan inblandning från siatens sida. Inflationsgaranlierbör finnas inbyggda i skallesyslemel. LO förordar emellertid här en kronlalsmetod och avvisar en indexreglering av skatteskalan. LO menar vidare atl skaltepolitiska reformer bör la sikte på att lägga de proportionella elementen i beskattningen direkl på produktionen.

Svenska kommunalarbetareförbundet menar likaså all en indexreglering gynnar höginkomsttagarna och pekar i sammanhanget också på alt konsum-tionsbeteendei är annoriunda i högre inkomslskikt.

Enligt slaiskontorel är del presenterade materialet inte tillräckligt som underiag för ell beslul om inflalionsskydd. Närmare utredning om de stalsfinansiella och slabiliseringspoliriska aspekterna saknas. Statskontoret ifrågasätter om del inte är enklare att korrigera den enskildes statsskatt för penningvärdeförändringar vid den slutliga uträkningen av skattebeloppet. En annan administrativt enkel metod är all variera ultagsprocenlen. RR V har granskat förslaget för att bl. a. kunna bedöma möjligheterna all löpande följa och beräkna statsinkomsterna och även för atl beräkna de stalsfinansiella effekterna. RRV påpekar all den föreslagna indexregleringen f n. skulle kosta del allmänna ca 5,8 miljarder kr. Behovel av att finna andra finansieringskällor än inkomstskatten kommer atl bli belydande. Man anser del vara en brist atl inte olika finansieringsmöjligheter diskuterats närmare. Förslagel ökar också efterfrågan på stabiliseringspoliliska styrmedel och i det sammanhanget påpekar RRV alt exempelvis mervärdeskatten får andra verkningar i della hänseende än f n. En höjning av mervärdeskatten leder

Prop. 1977/78:49 36

nämligen till en efterföljande sänkning av den direkta skatten. RRV pekar även på att konstruktion med basbelopp får vissa administrativa konsekvenser. Man nämner bl. a. atl skiktgränserna i skalleskalorna uttryckta i kronor inte blir kända förrän omkring den 20 oktober. Enligt RRV kan det vissa år vara svårt all lidigare prognoslicera förändringar i basbeloppet även så sent som i början av hösten. Del innebär alt budgetarbetet liksom underlaget för den skaltepolitiska debatten måste bygga på prognoser med visst inslag av osäkerhet. Även RRV:s beräkningar över statens inkomster, budget- och prisprognoser försvåras vid en indexreglering.

Flera remissinstanser menar även all förslaget drabbar kommunerna på sådant sätt atl slalen måste ge kompensation för skattebortfall. Della sammanhänger med att även grundavdraget föreslagits bli inflationsskyddal. De instanser som tar upp denna fråga förutsätter att kommunerna får särskild kompensation. Hil hör bl. a. Kommunförbundet. Landslingsförbundel. länsstyrelserna i Slockholms, Södermanlands, Göteborgs och Bohus samt Kopparbergs län. RR V har beräknat alt inilialeffeklen på skaiteborifallei för kommunerna försia året då utbetalningarna av kommunalskatlemedel sker enligt del nya systemet år 1980, blir ca 2 miljarder kr.

4.4 Övriga frågor

Den närmare utformningen av den inflationsskyddade skalleskalan har kritiserats i vissa hänseenden.

RSV framhåller bl. a. att skikten i skalan, liksom grundavdraget, av praktiska skäl måsle avrundas lill jämna hundratal. Samma önskemål framförs från flera länsslyrelser saml Föreningen Sveriges Jögderichefer. Likaså påpekas från flera håll atl en indexreglering av grundavdraget - som godias av flertalet instanser som yttrat sig härom - påkallar en översyn av åtskilliga andra gränser på molsvarande belopp som f n. finns i skatte- och taxeringssystemet.

En minoritet vid länsslyrelsen i Östergötlands län anser atl även skallereduktionen redan nu bör omfattas av inflationsskyddet eftersom densamma utgör ett komplement till grundavdraget.

Den föreslagna anknytningen lill basbeloppet för november året före inkomståret godtas av bl. a. länsstyrelsen i Kopparbergs län, SACO/SR, Näringslivets skattedelegation, SHIO och Kommunförbundet. RSV framhåller att förslagel i denna del medför all liden blir myckel kort för skattemyndigheterna att framställa källskattetabeller. De arbetsgivare som beräknar källskatteavdrag datamässigt måste fä besked i sådan tid all programändringar kan göras. I fråga om sjömansskatten uppkommer särskilda svårigheter att ordna så att tabellerna är tillgängliga ombord vid beskattningsårets ingång. Man bör därför välja oktober månads basbelopp i stället för novembers. Även länsstyrelsen i Skaraborgs län föreslår della, bl. a. med hänsyn lill församlingarnas budgetarbete. Kammarrätten i Göteborg och RR V

Prop. 1977/78:49 37

anser atl konsumentprisindex (KPI) är lämpligare som utgångspunkt vid en indexreglering. RRV förordar KPI för september månad och menar att anknytning till basbeloppet medför onödiga irappslegseffekter. RRV ifrågasätter också om inte vissa spärregler bör byggas in i sysiemel för alt begränsa automatiken i inflalionsskyddet, della för alt t. ex. undvika att en engång-sinflation fortplantar sig och förstärks i en senare lidsperiod.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anser alt del föreslagna inflalionsskyddet inte återspeglar den aktuella prisutvecklingen och ifrågasätter mot denna bakgrund basbeloppets lämplighet. Basbeloppels spärtegel kan medföra en ryckigare kompensalionsnivå. Enligt länsslyrelsen bör man utreda möjligheterna alt införa nya index som direkl avpassas lill ell inflalionsskydd.

Lokala skattemyndigheien i Slockholm påpekar alt del föreslagna sysiemel kommer alt medföra krav på ökad service från allmänhelens sida och betonar bl. a. behovel av information. Länsstyrelsen i Södermanlands län framhåller alt en indexreglering av bara skatteskalan och grundavdraget inte lorde medföra några nämnvärda tekniska problem, bortsett från manuella beräkningar-t. ex. beräkning av lidigare års taxeringar eller förhandsberäkning av slullig skatt. Men om inflalionsskyddet utsträcks till alt omfatta övriga fasta belopp i skallesyslemel befarar man atl avsevärda svårigheter kan uppkomma inte bara för taxeringsnämnderna och skalleadminislralionen i övrigi ulan även för de skallskyldiga. Den enligt länsslyrelsen kanske aUvariigaste olägenheten gäller svårigheterna för de skattskyldiga atl själva beräkna och kontrollera sina skatter. Behovel av informations- och utbildningsinsatser förulses bli mycket omfattande i samband med övergång lill en mera allmän i ndex reglering av skattesystemet.

5 Föredraganden

5.1 Allmänna synpunkter

Åriiga omläggningar av inkomstskatten har kommit all prägla 1970-lalels skattepolitik. Dessa omläggningar har haft karaktär av provisorier med syfle atl kortsiktigt molverka de slora skalleskärpningar som den höga inflationstakten i förening med skatteskalans starka progressivitel eljest automatiskt skulle medfört. Inte minsl har omläggningarna varit inriktade på all underlätta avtalsförhandlingarna på arbetsmarknaden.

Enligt regeringsförklaringen den 8 oktober 1976 skall en mer varaktig skaltereform genomföras. Den skall bl. a. innehålla sänkta marginalskatter i vanliga inkomstlägen, inflationsskydd i skattesystemet och åtgärder för att hålla tillbaka de kommunala skattehöjningarna. Tre stora utredningar har i uppdrag atl skapa underiag för beslut om en sådan reformering av skattesystemet. 1972 års skatteulredning (Fi 1972:02) ser över skallesyslemel för fysiska personer. Förelagsskatleberedningen (Fi 1970:77) har motsvarande uppgift belräffande beskattningen av förelag. 1976 års kommunalekono-

4 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 49

Prop.1977/78:49 38

miska ulredning(Fi 1976:06) utreder kommunernas ekonomi. Utredningarna samarbetar i den mån uppdragen berör varandra. De kommer inom kort atl slutföra sitl arbete, varefter betänkandena skall remissbehandlas.

Statsmakternas beslul i anledning av utredningarnas förslag kan tidigast fattas under år 1978 och reformerna successivt träda i kraft med början år 1979. En mer begränsad skatteomläggning måsle emellertid genomföras redan för år 1978 eftersom ell bibehållande av gällande regler skulle ge hell oacceptabla resultat. Del kortsiktiga syftet måste liksom i de senaste årens omläggningar främst vara att motverka inflationens effekter på skatteuttaget och atl underiätta de kommande avtalsförhandlingarna. Samtidigt är del emellertid också lämpligl all inleda del mer långsikliga reformarbetet i vissa hänseenden.

Den grundläggande principen för inkomstbeskattningen är atl skallen skall fördelas mellan inkomsttagarna efler bärkraft; den s. k. skalteförmågeprin-cipen. Riksdagens beslut om progressiviteten i skatteuttaget är etl uttryck för denna princip.

De senaste årens snabba penningvärdeförsämring haremellertid i hög grad skärpt marginalskatterna genom all inflationen fört upp skaltebelalama i alll högre nominella inkomstskikt. Ölägenheterna med denna effekt är uppenbara. Löntagarna har på grund av progressionen vid varje lönerörelse varit tvungna atl begära stora nominella löneökningar enbart för all kompensera prisstegringar. Löneökningarna har i sin lur drivit på inflationen ytteriigare osv. Avtalsrörelserna har härigenom försvårats.

Från fördelningspolitisk synpunkt leder inflationen lill att beskattningen får andra verkningar än som avsetls. Genom att högre skall las ul på nominella inkomslhöjningar, som inte ökar individens köpkraft ökar inflationen del reella skattetrycket.

Enligt tilläggsdirektiv från november år 1976 har 1972 års skatteulredning hafl i uppdrag all med förtur lägga fram förslag om inflalionsskydd för skatteskalan. I delbelänkandet (SOU 1977:18) har uiredningen redovisat silt förslag som fömtom den statliga skatteskalan avser även grundavdragen. Innebörden är atl skalans skiklgränser och grundavdragen automatiskt anpassas till penningvärdels förändring genom en anknytning lill basbeloppet enligt AFL. Frågan om ett inflalionsskydd även för andra delar av skallesyslemel kommer alt las upp i utredningens slutbetänkande.

Betänkandet har remissbehandlats. Åtskilliga remissinstanser tillstyrker ett inflationsskydd enligt vad utredningen föreslagit. Flera instanser avstyrker dock förslaget eller anser atl frågan bör las upp försl sedan skalleulredningarna redovisat hela sitt arbete. Från etl anlal instanser kommer erinringar av teknisk natur mol den föreslagna utformningen av inflalionsskyddet.

Som jag framhållit är det regeringens uppfattning alt ell automatiskt verkande inflalionsskydd bör införas i skattesystemet. Endast därigenom ges en garanti för all de fördelningspoliliska avvägningar som uttryckts genom

Prop. 1977/78:49 39

riksdagens beslul om skatteskalan blir beslående lills beslul fattas om en ändrad avvägning. Endast därigenom kan den framtvungna och av alla parter beklagade årliga sammankopplingen av löneförhandlingar och beslut om skatlejusteringar brytas. Endasl därigenom kan skatteskalan ges del mått av varaktighet som krävs föratt arbetsmarknadens parter skall kunna överblicka konsekvenserna av ett flerårigt löneavtal. Endast därigenom kan också debatten om förändringar i skalleskalan föras i sådana termer atl medborgarna får en klar och rättvisande bild av den reella innebörden av olika skalleförslag.

Beslul om ett inflalionsskydd för den statliga skatteskalan kan också enligt min mening fattas redan nu ulan all föregripa de vidare utredningsförslagen.

Däremot bör frågan om ett infiationsskydd också för grundavdragen anstå i avvaktan på en samlad prövning av de förslag som rör kommunernas ekonomi. Även i övrigi bör skalleomläggningen för år 1978 utformas så alt den inte binder statsmakterna i deras kommande ställningstaganden.

Den skatteomläggning som jag nu kommer alt föreslå innefallar en justering av skalan för den statliga inkomstskatten. I överiäggningar med arbetsmarknadens parter har den närmare utformningen av denna diskuterats. Marginalskallesänkningen blir störst i de inkomslskikt där de stora löntagargrupperna befinner sig. Därutöver ges skallelättnad genom att den särskilda skattereduktionen på 250 kr. höjs till 400 kr. och medges alla inkomsttagare i stället för som nu med begränsningar i fråga om bl. a. inkomstens art och storiek. Genom all den särskilda skattereduktionen utnyttjas på detta sätt kan gmndavdragen nu lämnas oförändrade. Inte heller påverkas del kommunala skatteunderlaget.

Den skatteskala som nu fastslås för år 1978 inflalionsskyddas så alt en automatisk uppräkning av skiktgränserna med hänsyn till penningvärdets förändring kommer lill stånd i fortsättningen. Detla böremellertid ske på ett någol annat sätt än genom den anknytning till basbeloppet enligt AFL som skatteutredningen föreslagit. Jag återkommer i del följande lill den lämpliga konstruktionen i della avseende.

1 fråga om folkpensionärerna bör skatteomläggningen förår 1978 sikta mol all närma skattereglerna för denna kategori lill dem som gäller för inkomsttagare i aktiv ålder. Del sker genom all även pensionärerna fär del av den lidigare berörda särskilda skallereduktionen på 400 kr. samtidigt som det extra avdraget reduceras någol. Denna lösning innefattar också en förmån för kommunerna eftersom deras skatteunderlag ökar genom all de exlra avdragen blir lägre.

Den särskilda skatten för ombordanställda, sjömansskatten, är bestämd bl. a. genom anknytning lill den stadiga inkomstskatten. Mina förslag lill sänkningar av den statliga inkomstskatten för 1978 års inkomsler bör leda lill alt sjömansskallen justeras på motsvarande sätl. Likaså bör även sjömansskallen omfattas av inflalionsskyddet. Den rent tekniska utformningen

Prop.1977/78:49 40

härav kräver emellertid ytteriigare överväganden. Jag avser därför all ta upp sislnämnda fråga i ell senare sammanhang.

Genom den föreslagna omläggningen kan de samlade skatteinkomsterna beräknas bli ca 5 500 milj. kr. mindre än de skulle blivit om oförändrade regler tillämpats. Genom alt folkpensionärerna nu också kommer i åtnjutande av den särskilda skattereduktionen ökar emellertid bortfallet av statlig inkomstskatt med ca 250 milj. kr. därutöver medan kommunalskallen genom de minskade exlra avdragen ökar i samma mån. På grund av eflersläpningsef-fekierna vid utbetalningen av kommunalskallemedlen innebär della emellertid inte någon ökad utbetalning från statsverket till kommunerna förrän år 1980. Det finns därför tid all ta in även denna effekl i de samlade övervägandena om nivån på de statliga överföringarna till kommunerna på gmndval av 1976 års kommunalekonomiska utrednings förslag.

Jag vill dock betona all jämförelsen med skatteinkomsterna om oförändrade regler tillämpats är i hög grad hypotetisk. Grundläggande är ju del faktum alt del inte sedan många år varit möjligt för stalsmaktema atl tillämpa ell års inkomslskalleskala oförändrad även etl följande år. För alt inte utvecklingen i fråga om hushållens disponibla inkomsler och utfallet i avtalsrörelserna skulle bli fullkomligt oacceptabel har justeringar av inkomstskatten måst genomföras som inneburit all den automatiska skatleskärpningen till följd av inflationen motverkats.

Enligt lidigare modell har lältnadema i fråga om inkomstskatten kombinerats med höjningar av olika arbetsgivaravgifter som formellt ökat slalens inkomster med samma belopp. Någon sådan höjning är inte aktuell för år 1978, ulan de 5 500 miljonerna är en nettoram för omläggningen. Del finns därför anledning all erinra om att, trots avgiftshöjningarna, inte heller de lidigare omläggningarna varit lotalfinansierade i den meningen atl de samlade skalle- och avgiftsinkomsterna blivit desamma som de skulle blivit vid oförändrade regler. Hade så varit fallel skulle omläggningarna tett sig skäligen meningslösa för arbetsmarknadens parter, som ju förutsatts avräkna avgiftshöjningarna från det tillgängliga utrymmet för löneökningar.

1 själva verket uppnåddes emellertid även genom de tidigare omläggningarna reella skattelättnader i förhållande lill vad oförändrade regler skulle inneburit. Genom alt avgiftshöjningarna förutsatts reducera kontanllöneök-ningarna har basen för såväl den statliga som den kommunala inkomstskatten blivit mindre än eljest. Det totala inkomstskatieutlagel har alltså -fortfarande jämfört med utfallet om reglerna varit oförändrade - minskat inte bara med lättnaden lill följd av ändringarna i skalleskala m. m., ulan också genom alt de skallepliktiga inkomslerna blivit mindre. Den senare effekten har därvid kommil atl iräffa såväl slalen som kommunerna. Jämfört med dessa lidigare omläggningar innebär alltså den nu föreslagna lösningen för år 1978 för kommunema en klar fördel.

Effekten på del samlade skatte- och avgiftsuttaget av all arbetsgivaravgifts-ökningar delvis ersatt kontanta löneökningar är mycket kraftig. För de

	Skattesats inom skiktet		i procent
Årsinkomst år 1978,	Nuvarande	Föreslagen	Skillnad
kr	skala	skala
1	2	3	4
- 20000	2	2	_
20 000- 25 000	4	4	-
25 000- 30 000	6	4	-2
30 000- 35 000	10	8	-2
35 000- 40000	15	13	-2
40 000- 45000	21	16	-5
45 000- 50000	26	21	-5
50000- 55 000	35	27	-8
55 OOO- 60 000	36	31	-5
60 000- 65 000	37	34	-3
65 OOO- 70 000	38	35	-3
70000- 75 000	43	40	-3
75 000- 85 000	48	45	-3
85 000-105000	49	49	-
105 000-155 000	53	53	_
155 000-	58	58	-

Som framgår aV tabellen sänks marginalskatten med 3-8 procentenheter för de stora löntagargrupperna. I tekniskt hänseende bör den beskattningsbara inkomsten i skatteskalans olika skikt uttryckas i basenheter som lätt kan anpassas lill penningvärdeutvecklingen. Jag återkommer till denna fråga i del följande.

För att tillgodose bl.a. låginkomsttagarna bör lättnaderna genom den ändrade skalan kompletteras med förmåner genom ändringar av andra regler. Nära till hands ligger en höjning av grundavdraget. En ändring av della avdrag kan emellertid föregripa de kommande uiredningsförslagen och påverkar dessulom kommunernas skatteunderiag. Som jag sagt förul bör därför denna metod inte väljas. I stället bör den särskilda skattereduktionen göras förmånligare.

F. n. förekommer två slag av skattereduktion. Ensamslående skaltskyldig med barn under 18 år och gift skaltskyldig vars make saknar slatiigt taxerad inkomsl medges skatiereduklion med 1 800 kr. Gift skallskyldig med make vars taxerade inkomsl understiger 4 500 kr. får skattereduktionen med 40 % av skillnaden mellan 4 500 kr. och makens taxerade inkomst. Skattereduktion avräknas mot vissa skatter och avgifter, dock inte mot bl. a. statlig förmögenhetsskatt, ATP-avgift eller andra socialförsäkringsavgifter. Denna skattereduktion avser all differentiera skatteutlaget med hänsyn till olika försörjningsbörda och civilstånd. Bestämmelserna härom finns i 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272), UL.

Skattelättnader år 1978

Taxerad	Total skatt 1978	Skattelättnad	enligt förslaget
inkomst år 1978, kr.	enligt nuvarande regler
inkomst år 1978, kr.	enligt nuvarande regler	kr	procent
1	2	3	4
15 000	2 952	150	5,1
20 000	4 487	150	3,3
25 000	6 122	160	2,6
30 000	7 867	260	3,3
35 000	9817	360	3,7
40 000	12 272	725	5,9
45 000	14 772	975	6,6
50 000	17 542	1 240	7,1
55 000	20 722	1625	7,8
60 000	23 952	1 865	7,8
65 000	27 232	2015	7.4
70 000	30 582	2 165	7,1
75 000	34 182	2315	6,8
80 000	38 007	2 465	6,5
85 000	41837	2 600	6,2
90 000	45 712	2 600	5,7
100 000	53 462	2 600	4,9
120 000	69 582	2 600	3,7
150 000	94 032	2 600	2,8
200 000	137 057	2 600	1,9

Jag är medveten om att de kommunala utdebiteringsökningarna förår 1978 kan väntas bli slora. För människorna i mänga kommuner kommer därför den samlade inkomslskatlelättnaden år 1978 att bli mindre än som framgår här. I några fall kan det t. o. m. länkas all lättnaden hell uteblir. En så snabb ulbyggnad av verksamhelen som kommunerna nu genomför fär emellertid oundvikligen dessa följder för skatteuttaget.

Prop. 1	[977/78:49			45
Marginalskatten år 1978
Årsinkomst			Marginalskatt i	i procent
år 1978,
år 1978,
kr		Nuv.	Enligt	Marginai-
		regler	förslaget	skalle-lättnad
1		2	3	4
	- 20 000	30,5	30,5	_
20 000 -	- 25 000	32,5	32,5	-
25 000 -	- 30 000	34,5	32,5	-2,0
30 000 -	- 35 000	38,5	36,5	-2,0
35 000 -	- 40 000	48,51	41,5	-7,02
40 000 -	- 45 000	49,5	44,5	-5,0
45 000 -	- 50 000	54,5	49,5	-5,0
50 000 -	- 55 000	63,5	55,5	-8,0
55 000 -	- 60 000	64,5	59,5	-5,0
60 000 -	- 65 000	65,5	62,5	-3,0
65 000 -	- 70 000	66,5	63,5	-3,0
70 000 -	- 75 000	71,5	68,5	-3,0
75 000 -	■ 85 000	76,5	73,5	-3,0
85 000 -	•105 000	77,5	77,5	-
105 000 -	■155 000	81,5	81,5	_
155 000-		86,5	86,5	-

' Härav beror 5,0 procentenheter på avtrappningen av 250-kronorsreduktionen.

Härav beror 5,0 procentenheter på slopandet av 250-kronorsreduktionens avtrappning.

Den särskilda skallen för ombordanställda, sjömansskatten, är bestämd bl. a. med anknytning till den statliga inkomstskatten. Regelmässigt ändras sjömansskatten när den vanliga statliga inkomstskatten ändras. Senasi skedde detla år 1976 (prop. 1976/77:45, SkU 1976/77:15, rskr 1976/77:103, SFS 1976:1082-1087). De sänkningar som jag föreslagit i fråga om den statliga inkomstskatten för 1978 års inkomsler bör medföra att sjömansskatten justeras på molsvarande sätt. Härvid skall även den särskilda skattereduktionen på 400 kr. beaktas.

Mina förslag belräffande sjömansskallen föranleder ändringar i de tabeller som är fogade lill lagen (1958:295) om sjömansskatt.

Totalt sett kommer sjömansskatten enligt förslaget att sänkas för de flesta sjömän med belopp som ligger mellan 100 och 200 kr. per månad. För staten uppkommer ett skattebortfall på ca 20 milj. kr De individuella verkningarna i olika inkomstlägen framgår av följande tabell.

Förändringar i sjömansskatten 1977-1978

Beskatt-			Minskn	ing av sjömansskatten år			1978 i
ningsbar
ningsbar
mänads-	fjärrfart				närfart
inkomst.
kr.
	ogift	gift	ogift	utlän-	ogift	gift	ogift	utlän-
	utan		med	ning	ulan		med	ning
	barn		barn		barn		barn
1200					12			10
1800	13			10	12	13	13	10
2 400	22	22	19	19	27	25	22	22
3000	49	46	28	40	57	58	40	52
3 600	79	79	70	70	87	85	76	76
4 200	115	115	100	103	126	124	112	112
4 800	151	151	145	136	156	157	148	142
5 400	172	169	166	154	174	175	169	157
6 000	187	190	181	172	192	193	187	172
6 600	208	208	202	187	210	211	205	190
7 200	217	217	217	196	219	217	217	196
7 800	217	217	217	196	219	217	217	196
8 400	217	217	217	196	219	217	217	196
9 000	214	217	214	196	216	217	217	193
10 000	214	217	214	194	216	217	217	196
11000	214	217	214	194	216	217	217	196
12 000	214	217	214	194	216	217	217	196
13 000	214	217	214	194	216	217	217	196
15 000	214	217	214	194	216	217	217	196
20 000	214	217	214	194	216	217	217	196

Prop.1977/78:49 47

Inflationsskyddet

Som jag angett i det föregående är avsikten all ell automatiskt verkande inflalionsskydd för skatteskalan skall införas. Utredningsförslaget i detta hänseende innebär bl. a. atl inflalionsskyddet anknyter lill konsumentprisindex,sådant detta återspeglas i basbeloppet enligt lagen (1962:38)om allmän försäkring. En del remissinstanser har invänt all delta medför all ändringar av mervärdeskatten fär återverkningar för inkomslskatleuttaget vid följande års inkomsttaxering, vilket också utredningen själv framhållit. En höjning av mervärdeskatten påverkar nämligen konsumentprisindex och därmed också basbeloppet. Detla leder i sin lur lill en viss sänkning av den statliga inkomstskatten vid senare års laxeringar. Det sagda innebär att t. ex. konjunkturpolitiskt betingade ändringar av mervärdeskatten utlöser motsatta effekter i inkomstbeskattningen påföljande år. Jag är ense med kritiken atl sådana verkningar av inflalionsskyddet inte är lämpliga.

Del har också påtalats att beslämmelsen om alt nytt basbelopp skall beräknas försl när konsumentprisindex ändrats med mer än 3 96 i förening med avrundningsreglerna kan medföra tämligen betydande avvikelser mellan den faktiskt registrerade inflationstakien under en lolvmånadersperiod och den procentuella förändringen av basbeloppet. En inflationsuppräkning anknuten till basbeloppet skulle därför kunna medföra ett icke önskvärt element av ryckighel i inflationsanpassningen av skattesystemet. Det inflalionsskydd som nu införs för skalleskalan bör därför bygga på en direkl anknytning lill konsumentprisindex, där dock inverkan av ändringar i fråga om mervärdeskatteuttaget eliminerats.

Utredningsförslaget innebär vidare atl basbeloppsanknylningen avser beloppet för november månad för inkomståret. Även detta har kritiserats av remissinstanserna med hänvisning lill alt skattemyndigheterna fär en alltför knappt tillmätt lid för alt utarbeta skattetabeller. Inte minsl gäller della i fråga om sjömansskatten. Även denna kritik bör enligt min mening beaktas. Den tidpunkt då penningvärdeutvecklingen registreras bör alltså läggas lidigare än uiredningen föreslagit. Detsamma gäller önskemål som framförts om att skikten i skalan bör avrundas till jämna hundratal kronor.

Mot bakgrunden av vad jag nu sagt föreslårjag atl inflationsskyddet ges följande utformning.

Den beskattningsbara inkomsten i skatteskalans olika inkomslskikt uttrycks tekniskt i enheter som lämpligen benämnes basenheter. Dessa ulgör ett belopp av 5 000 kr. multiplicerat med ett jämförelsetal som uttrycker penningvärdeutvecklingen. Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prislägel i augusti månad andra året före laxeringsårel och den valda utgångspunkten för indexberäkningen. Härvid elimineras genom en särskild regel effekterna av de ändringar av mervärdeskatteuttaget som kan ha förekommit mellan de två tidpunkterna. Utgångspunkten för beräkningen av penningvärdeutvecklingen är augusti månad 1977.

Prop.1977/78:49 48

Basenheten fastställs av regeringen före ulgången av september månad. Den närmare beräkningen av jämförelsetalet utförs av en särskild myndighei. Eftersom delta arbete till stor del är av samma nalur som del som statistiska centralbyrån f. n. har i fråga om basbeloppet enligt AFL bör denna myndighei göra erforderliga beräkningar beträffande basenheten. Del ankommer på regeringen alt uifärda närmare föreskrifier om detla.

Basenheternas belopp anges i jämna hundratal kronor. Avrundning sker nedåt. Riksskatteverket avses liksom nu utfärda de skattetabeller som behövs.

De nya reglerna avses tillämpas försia gången vid 1979 års taxering. Basenheten utgör då 5 000 kr. Den automatiska anpassningen till penning-värdeulvecklingen blir aktuell första gången belräffande 1979 års inkomst. Anpassningen avser då prisutvecklingen augusti 1977 - augusti 1978.

De grundläggande bestämmelserna om basenheten bör tas in i en särskild lag.

Folkpensionärernas beskattning

Folkpensionärer beskattas regelmässigt lindrigare än personer i aktiv ålder med molsvarande inkomsl. Det sker genom atl pensionären medges elt exlra avdrag vid laxeringen. Avdraget är f n. så avpassat all ålderspension och en sidoinkomsl på 3 800 kr. går fria från skall. Uppgår folkpensionen inte till delta belopp är pensionären regelmässigt också befriad från deklaralionsplikt enligt 22 i 3 mom. taxeringslagen (1956:623), TL. Del extra avdraget avtrappas i takt med stigande sidoinkomst. Folkpensionär, vars inkomst inte överstiger 36 000 kr. har alllid rält lill exlra avdrag med minst 500 kr. Detta avdrag avtrappas i skiktet mellan 36 000 kr. och 38 500 kr. Avdraget är i detta skikt 20 % av skillnaden mellan 38 500 kr. och den laxerade inkomsten.

Mitt förslag om ändrad skatteskala för 1978 års inkomsler och om inflalionsskydd avser såväl personer i aktiv ålder som folkpensionärer. Däremol skulle enligt nuvarande ordning höjningen av den särskilda skattereduktionen inte komma folkpensionärerna lill del. Så som reglerna om del extra avdraget är utformade skulle f. ö. inte heller en höjning av grundavdraget för majoriteten av pensionärerna medföra någon skattelättnad. Som jag redan angivit bör därför den särskilda skallereduktionen göras tillämplig för alla kategorier inkomsttagare, således även folkpensionärer. För låginkomsttagare i aktiv ålder ulgör höjningen av denna reduktion 150 kr. medan den för pensionärerna blir 400 kr. För atl balansera della bör reglerna om det extra avdraget justeras så att tillägget ulöver folkpensionen blir 3 300 kr mol f n. 3 800 kr. Likaså bör det nuvarande garanterade minsta avdraget om 500 kr falla bort. Mitt förslag i den senare delen föranleder ändringar i punkt 2 av anvisningarna till 50 § KL.

En följdändring bör vidare göras i 2 i; lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skall.

Skattelättnad år 1978 för		Total skillnad
		1 skatt år 19782
skaltskyldig	ensamstående	■ kr
i aktiv ålder	folkpensionär
150	244'	2 802
150	614	2 572
160	614	2 062
260	664	1450
360	832	901
725	903	178
975	975	-

Taxerad inkomst kr.

15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000

' Ingen skatt utgår år 1978 enligt de föreslagna reglerna. 2 Mellan skattskyldiga i aktiv ålder och pensionärer.

I fråga om deklarationspliklsgränsen för pensionärer i 22 i; 3 mom. TL gäller alt den liksom hillills bör anges i bestämda belopp. F. n. är gränsen belräffande flertalet pensionärer 13 500 kr. för ogift och 11 700 kr. för gift pensionär vars make uppburit folkpension. I fråga om 1978 års inkomsler kan gränsen anges exakt försl mol slutet av det året efiersom ålderspensionens storlek är känd försl då. Jag kommer därför all la upp denna fråga i elt senare sammanhang. Belräffande 1977 års inkomsl kan emellertid deklarationspliklsgränsen fastställas nu. Ålderspensionens grundbelopp jämte 3 800 kr. med tillägg av 100 kr. ulgör ca 14 600 kr för ogift och 12 600 kr. för gift pensionär vars make uppbär pension. Jag föreslår all deklarationspliklsgränsen för denna grupp sätts vid dessa belopp.

690- 1 200	9,75
1 200- 1 800	150
1 800- 2 400	324
2 400- 3 000	522
3 000- 3 600	774
3 600- 4 200	1056
4 200- 4 800	1395
4 800- 5 400	1 764
5 400- 6 000	2 142
6 000- 6 600	2 547
6 600- 7 200	2 988
7 200- 7 800	3 435
7 800- 8 400	3 882
8 400- 9 000	4 329
9000- 9600	4 797
9 600-10 000	5 268
10 000-12 600	5 582
12 600-	7 623