Prop. 1977/78: 25 Regeringens proposition

1977/78:25

med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret

1977/78;

beslutad den 27 oktober 1977.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandenas hemstäUan.

Pä regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för innevarande budgetår.

De anslag som begärs uppgår tUl ca 1 784 milj. kr., varav ca 492 milj. kr. på driftbudgeten och drygt 1 292 milj. kr. på kapitalbudgeten. De största anslagen på driftbudgeten föreslås gå till sysselsättningsskapande åtgärder, svenska FN-styrkors verksamhet utomlands samt AB Götaverken. De största anslagen på kapitalbudgeten föreslås gå tUl Statens Vattenfallsverk, lån till Uddeholm AB och studiemedelsfonden.

1 Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 25

Prop. 1977/78: 25

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-10-27

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsråden Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, UUsten, Wikström, Johansson

Proposition med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78

Statsråden föredrar förslag till riksdagen i frågor angående anslag m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Mundebo anför: I prop. 1977/78: 13 om nytt system för de statliga sjöfartsavgifterna har föreslagits att ett formellt anslag tas upp för ersättning tiU viss kanaltrafik. I prop. 1977/78: 17 har regeringen föreslagit att 155,7 milj. kr. anvisas för samarbete mellan SAAB-Scania och staten på dataområdet. I prop. 1977/78: 32 har regeringen föreslagit att 1 690 milj. kr. anvisas för att främja sysselsättningen under vinterhalvåret 1977/78. Regeringen har i prop. 1977/78: 35 föreslagit att 25 milj. kr. anvisas som statskredit till Portugal. Vidare har regeringen i prop. 1977/78: 39 föreslagit att ett statligt bidrag till kommuner och landsting om 360 milj. kr. avseende första halvåret 1978 anvisas. I prop. 1977/78: 42 har regeringen föreslagit att ca 95 milj. kr. anvisas för åtgärder för försörjningsberedskapen på tekoområdet.

Regeringen föreslår vidare denna dag i prop. 1977/78: 29 att 6,3 milj. kr. anvisas för förberedelser av Linjeflygs utflyttning till Arlanda. I prop. 1977/78: 40 föreslår regeringen att 700 000 kr. anvisas för exportfrämjande åtgärder för de mindre och medelstora företagen. Regeringen föreslår dessutom denna dag i prop. 1977/78: 47 att 700 milj. kr. anvisas för att underlätta strukturomvandUngen inom vissa branscher. De ytterligare medelsbehov som nu kan överblickas bör sammanfattas i en gemensarn proposition angående utgifter på tilläggsbudget I tiU statsbudgeten för budgetåret 1977/78. SkuUe anslagsframstäUningar därut-

Prop. 1977/78: 25

Bilaga 1

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-10-27

Föredragande: statsrådet Romanus

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser justitiedepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

ANDRA HUVUDTITELN

G. Diverse

[1] G 5. Stöd till politiska partier. Riksdagen har efter förslag i årets budgetproposition till Stöd till poUtiska partier för budgetåret 1977/78 anvisat ett förslagsanslag av 53 100 000 kr. Medelstilldelningen sker enligt lagen (1972: 625) om statligt stöd till politiska partier.

Det statliga stödet utgår dels som partistöd och dels som kanslistöd för ett år i taget räknat från och med den 15 oktober. Partistödet utgår som mandatbidrag. Varje mandatbidrag utgör f.n. 115 000 kr. Kanslistödet, som i princip är avsett endast för paiti som är företrätt i riksdagen, utgår som grundstöd och tilläggsstöd. Helt grundstöd utgör f. n. 2 025 000 kr. oeh tilläggsstödet 5 650 kr. för varje vunnet riksdagsmandat, om partiet är företrätt i regeringen, pch annars 8 500 kr. för varje mandat. Samtliga belopp höjdes till sin nuvarande nivå genom riksdagsbeslut under hösten 1975 (prop. 1975/76: 75, KU 1975/76: 27, rskr 1975/76: 79). Dessförinnan hade partistödet och den del av kanslistödet som utgörs av grundstöd varit oförändrade sedan år 1972.

Det är av väsentlig betydelse för demokratin att de politiska partierna har tillräckliga resurser för att kunna bedriva sin opinionsbildande verksamhet. Det statiiga stödet tUl partierna är avsett att garantera detta. Vid partistödslagens tillkomst år 1972 förutsattes att stödet skulle omprövas med hänsyn till penningvärdeförändringen med kortare intervaller än som dittiUs hade varit faUet. Detta skulle underlätta partiernas planering av sin verksamhet och medföra att språngvisa höjningar av de statliga stödbeloppen kunde undvikas (prop. 1972: 126 s. 48—49). Mot

Prop. 1977/78: 25 6

denna bakgrund förordar jag att det statliga stödet till de politiska partierna räknas upp från och med den 15 oktober 1977.

Förslag lill erforderlig lagändring bör fogas tUl protokollet i detta ärende som bilaga A.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemstäUer jag att regeringen föreslår riksdagen att

dels antaga inom justitiedepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1972: 625) om statUgt stöd till politiska partier dels till Stöd till politiska partier på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 16 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[2] 1. Polishus ra. m. Under deima rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 61 mUj. kr. Vid budgetårefs ingång fanns en behållning av drygt 33 milj. kr. under anslaget. Från anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader för i första hand poUsen samt kostnader för inlösen av polishus som har uppförts efter kommunala eUer enskilda åtaganden. För de enskilda byggnadsobjekten förs separata kostnadsramar upp i den investeringsplan som finns upptagen under anslaget.

Föredraganden

I investeringsplanen är under förevarande anslag uppförd en kostnadsram av 12,2 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976 för poUshus i Almgsås (jfr. prop. 1976/77: 100 bU. 5 s. 92). Kostnadsramen avser om- och tiUbyggnadsarbeten och fördes upp i investeringsplanen sedan regeringen i beslut den 29 december 1975 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i syssel-sältningsfrämjande syfte utföra om- och tillbyggnad av polishuset i kv. Hoppet i Alingsås inom en kostnadsram av 13,2 milj. kr. i prisläget den 1 april 1975, inkl. kostnader för fastighetsförvärv. Om- och tillbyggnaden avser en sammanlagd rumsarea av ca 5 400 m för polisen, åklagarmyndigheten samt lokala skattemyndigheten i Alingsås.

Byggnadsstyrelsen redovisar att behovet av om- och tillbyggnadsarbeten har visat sig mer omfattande och kostnadskrävande än som tidigare beräknats. Enligt styrelsen föraiUeds de ökade kostnaderna av såväl fördyringar inom ramen för tidigare beslutade åtgärder som en utökning av byggnadsåtgärdernas omfattning för främst ombyggnaden av befintUga lokaler. Byggnadsstyrelsen redovisar ökade kostnader bl. a. för energi-

Prop. 1977/78: 25 7

besparande åtgärder, kompletteringar på grund av ändrade brand- och civilförsvarskrav samt avsevärd utökning av ombyggnadsåtgärderna till följd av tillkommande krav från lokalbrukarna sai-nt tidigare ej beaktade brister inom befintlig byggnad. Kostnaderna för att tUlgodose nämnda krav beräknar byggnadsstyrelsen till sammanlagt 7,1 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976. Kostnader för energibesparande åtgärder ingår med 2 milj. kr. i detta belopp. Mot redovisad bakgrund hemställer byggnadsstyrelsen om uppdrag att utföra om- och tiUbyggnad inom kv. Hoppet i Alingsås inom en kostnadsram av 19,3 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976.

Jag finner det angeläget att byggnadsarbetena inom kvarteret Hoppet i Alingsås kan fullföljas i den omfattning som byggnadsstyrelsen har föreslagit och förordar efter samråd med chefen för kommundeparte-i-nentet att kostnadsramen för polishus i Alingsås förs upp med 19,3 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976 i investeringsplanen under förevarande anslag för budgetåret 1977/78.

Jag förordar att de utgifter som hänger samman med de redovisade byggnadsarbetena får bestridas av tillgängliga medel under detta investeringsanslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för poUsväsendet m. m. inom den kostnadsram som jag har förordat i det föregående,

2. godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten för polisväsendet m. m.

Prop. 1977/78: 25

Bilaga 2

Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-10-27

Föredragande: statsrådet Söder

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser utrikesdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TREDJE HUVUDTITELN

A. Utrikesdepartementet m. m.

[1] A 8. Kommittéer m. m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubiik förts upp ett reservationsanslag av 200 000 kr.

I anslutning till sina ställningstaganden till tredje huvudtitelns anslag Svenska institutet för budgetåret 1976/77 uttalade sig riksdagen för en översyn av den samlade svenska kultur- och informationsverksamheten utomlands (UU 1975/76: 8, rskr 1975/76: 164). Med anledning härav har regeringen tillsatt en särskUd utredning (UD 1977: 01) med uppdrag att se över det svenska kultur- och informationsutbytet med utlandet ("SIK-utredningen").

För att bestrida kostnaderna för utredningen erfordras tilläggsmedel om 575 000 kr. för innevarande budgetär.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer in. in. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 575 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

IV. STATENS UTLÄNINGSFONDER

[2] 1. Utrikesförvaltningens lånefond. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av 300 000 kr. Fonden uppgår för närvarande till 3 325 000 kr. Den dispo-

Prop. 1977/78: 25 10

neras huvudsakligen för s. k. allmänna lån i samband med tjänstemans förflyttning. En mindre del av fonden disponeras för särskilda lån till tjänstemän för inköp av möbler och andra inventarier.

Utlandslönesystemet förutsätter att tjänstemännens behov av krediter i samband ined omstationering skaU kunna tillgodoses genom lånefonden (prop. 1963: 75 s. 100, SU 1963: 125, rskr 1963: 298). Det ökade antalet låneberättigade i kombination med det stora antalet omstatione-ringar har medfört behov av extra medelstilldelning för innevarande budgetår.

Som ett led i en långsiktig plan för att tillföra lånefonden de resurser som erfordras för att fonden skall kunna fylla sin funktion anser jag att ytterligare 2 milj. kr. bör tillföras fonden under innevarande budgetår.

Med hänvisning till ovanstående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrikesförvaltningens lånefond på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.

Prop. 1977/78: 25 11

Bilaga 3

Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-10-27

Föredragande: statsrådet Krönmark

Anmälan tiil tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser försvarsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FJÄRDE HUVUDTITELN

H. Övrig verksamhet

[1] H 9. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk miUtär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 1956: 179, rskr 1956: 539). Därefter har årligen ytterUgare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet. Medel för de årliga utgifterna inom Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den svenska beredskapsstyrkan m. m. anvisas sedan budgetåret 1965/66 under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Medel för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga representation i FN samt — fr. o . m. den 1 juli 1967 — för observatörer i FN-tjänst anvisades budgetåren 1965/66—1971/72 under reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m.m. Fr.o.m. budgetåret 1972/73 har medel för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige anvisats under anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhet hittills anvisats 862 465 000 kr. på tiUäggsstat och till-läggsbudget. Därav har 60,5 milj. kr. anvisats för att täcka utgifterna för FN-styrkan pä Cypern, FN-styrkan i Mellersta Östern och FN-observatörer under tiden januari—juli 1977 saml för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1976/77: 125 bil. 3, FöU 1976/77: 12 rskr 1976/77: 251).

Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatta av FN. Intill den 1 juli 1977 har från FN influtit 450 248 729 kr. Sveriges fordran hos FN enligt hittills framlagda krav uppgår till f. n. 57 206 900 kr. Ersätt-

Prop. 1977/78: 25 12

ningar som flyter in från FN tillgodoförs statsbudgetens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.

Genom beslut den 21 aprU 1977 har tiden för den svenska FN-in-satsen i Mellersta Östern förlängts t. o. m. den 24 oktober 1977. Utgifterna beräknas tUl ca 6,9 milj. kr. i månaden eller för tiden juli—december 1977 sammanlagt 41 500 000 kr.

Genom beslut den 9 juni 1977 har tiden för den svenska FN-insatsen på Cypern förlängts t. o. m. den 15 december 1977. Utgifterna beräknas till ca 4,8 milj. kr. i månaden eller sammanlagt 28 500 000 kr.

En allmän medelsreserv av 4,0 milj. kr. bör beräknas med hänsyn till eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en avveckling av kontingenterna.

Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick den 1 juli 1977 till 41. Medelsbehovet för dessa kan beräknas till 417 000 kr. i månaden eller för tiden juli—december 1977 sammanlagt 2 500 000 kr.

Vid utgången av juni 1977 kvarstod en behållning på ca 702 000 kr. under anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands.

Behovet av ytterligare medel för FN-styrkor i Mellersta Östern och på Cypern och för observatörer uppgår alltså till (41500 0004- 28 500 000-1-4 000 000-1-2 500 000-702 000 = ) 75 798 000 kr., avmn-dat 75,8 milj. kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis bestrida utgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget till oförutsedda utgifter.

Dessa utgifter bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Frågan om deras täckning bör få tas upp framdeles.

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att till FN-styrkors verksainhet utoirUands på tilläggsbudget I tiU statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 75 800 000 kr.

[2] H 10. Övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop. 1953: 234 anvisade riksdagen (SU 1953: 196, rskr 1953: 431) på till-läggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 5 milj. kr. till svenska övervaknings-och repatrieringskontingenten i Korea.

Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag den 1 mars 1954. Övervakningskontingentens uppdrag står alltjämt kvar men personalen har reducerats avsevärt och uppgår nu till sju personer mot omkring 90 personer år 1955.

För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under anslaget Svenska övervakningskontingenten i Korea fr. o. m. bud-

Prop. 1977/78: 25 13

getåret 1972/73 benämnt Övervakningskontingenten i Korea, anvisat sammanlagt 24 400 000 kr. (jfr senaste prop. 1976/77:25 bil. 3, FöU 1976/77: 5, rskr 1976/77: 67). Hittills har alltså anvisats 29 400 000 kr. för ifrågavarande ändamål. De medel sotn anvisades senast beräknades täcka utgifterna för kontigentens verksamhet t. o. m. juni 1977.

Det kan inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i Korea behöver fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid beräknas för tiden t. o. m. utgången av budgetåret 1977/78. Jag anser att kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som möjligt.

För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av 116 670 kr. i månaden. Vid utgången av budgetåret 1976/77 fanns ett underskott på ca 23 200 kr. under anslaget. Anslagsbehovet för budgetåret 1977/78 uppgår därför tiU (1400 000-H 23 200) avrundat 1 420 000 kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1977/78 måste betraktas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter saml möjligheten av en avveckling av kontingentens verksamhet. Ett eventuellt behov av ytterligare medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om att täcka utgifter som bestrids pä detta sätt bör få tas upp framdeles.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Overvakningskonlingenten i Korea pä tilläggsbudget I tUl statsbudgeten för budgetåret 1911 il anvisa ett reservations-anslås av 1420 000 kr.

Prop. 1977/78: 25 15

Bilaga 4

Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-10-27

Föredragande: statsrådet Gustavsson såvitt avser frågan under punkten 2; statsrådet Troedsson såvitt avser frågan under punkten 1

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser socialdepartementefs verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FEMTE HUVUDTITELN

E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

[1] E 16. Bidrag till driften av en WHO-enhet för rapportering av läkc-medelsbiverkningar. I budgetpropositionen för innevarande budgetår (prop. 1976/77: 100 bil. 8 s. 198) anmälde jag, att väridshälsovårds-organisationen (WHO) tillfrågat Sverige om möjligheterna att överta och bekosta ett internationeUt system för rapportering av läkemedelsbiverkningar. Denna förfrågan hade sin grund i Sveriges internationellt sett höga standard inom läkemedelskontrollen. Det förutsattes att verksamheten skulle förläggas i anslutning till, men organisatoriskt skild från socialstyrelsens läkem.edelsavdelning i Uppsala. Resultaten av detta rapporteringssystem skulle även i fortsättningen ligga till grund för ställningstaganden vid WHO:s läkei-nedclsavdelning i Geneve. Kostnaderna beräknades preliminärt till ca 1,5 rnilj. kr. per år.

Förhandlingar mellan representanter för WHO och den svenska rege-lingen har ägt rum i Geneve. Under förutsättning av godkännande av riksdagen resp. WHO har en preliminär överenskommelse av följande innehåll träffats mellan parterna.

De operativa delarna av verksamheten vid WHO:s enhet för läkemedelsbiverkningar (WHO Drug Monitoring Centre) skall fr. o. m. den 1 januari 1978 gradvis överföras till Sverige och skall fr. o. m. nämnda dag verka som ett WHO Collaborating Centre. Enheten skall placeras i an-

Prop. 1977/78: 25 16

slutning till socialstyrelsens läkemedelsavdelnings lokaler i Uppsala. Verksamheten skall bedrivas efter de riktlinjer som fastställts av WHO. Enheten skall ha till uppgift att

a. insamla, analysera och lagra information samt sammanställa rap
porter om misstänkta läkemedelsbiverkningar som erhålls från natio
nella och andra centra som deltar i WHO:s program,

b. följa den vetenskapliga litteraturen och sammanställa publikationer
om läkemedelsbiverkningar,

c. utveckla metoder för att kunna fastställa grad och betydelse av
biverkningsreaktioner och för att tidigt kunna upptäcka allvarliga reak
tioner,

d. initiera retrospektiva och prospektiva studier över läkemedelsbi-
verkningsreaktioner,

e. utföra vetenskapUga studier av problem som hänför sig till läke-
medelsbiverkningsreaktioner,

f. förse WHO med de resultat som erhålls under a.—e. och förbereda
relevant informaiion för distribution tUl nationella och andra centra som
deltar i WHO:s program och tUl medlemsstaterna,

g. på WHO:s begäran bistå vid etablering eller utveckling av natio
nella övervakningscentra i utvecklingsländer och vid förbättring av dessa
länders övervakningssystem,

h. i samarbete med WHO organisera vetenskapUga konferenser för att granska och utvärdera den information som insamlats av centret och för att granska centrets arbete.

De uppgifter och data som enheten erhåller skall behandlas enligt de regler för konfidentialitet som gäller inom WHO. Uppgifter skall inte få lämnas ut från centret utan WHO:s medgivande. Rapporter frän enheten skall publiceras av WHO.

Kostnaderna för driften av enheten skall med utgångspunkt i verksamhetens omfattning under år 1977 delas mellan WHO och den svenska staten på så sätt att WHO svarar för kostnaderna för medicinsk ledning av verksamheten och för publikationskostnader. De kostnader som kan föranledas av den verksamhet som nämnts under h. i det föregående skall inte heller belasta den svenska staten.

Avsikten är att verksamheten skall bedrivas i form av en stiftelse.

Med utgångspunkt i verksamhetens nuvarande omfattning kan kostnaderna för Sveriges del beräknas till ca 920 000 kr. per år. Därav hänför sig 573 000 kr. till avlöningar och 347 000 kr. till omkostnader. För budgetåret 1977/78 beräknas kostnaderna till 439 000 kr.

Avtalet har förutsatts gälla för en tid av tre år fr. o. m. den 1 januari 1978 och förlängas ined tre år i sänder. Envar av parterna skall emellertid kunna säga upp avtalet under något av dessa år, om detta sker sex månader före årets utgång.

Yttrande från datainspektionen har inhämtats i enlighet med stad-

Prop. 1977/78: 25 17

gandet i 2 § andra stycket datalagen (1973: 289). Datainspektionen har inte haft något att invända mot att ett biverkningsregister inrättas i enlighet med vad som angivits I den preliminära överenskommelsen mellan representanter för den svenska regeringen och WHO. Enligt datainspektionen kan de särskilda frågorna om föreskrifter för registret bedömas först när ytterligare dokumentation om registret föreligger.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att ingå överenskommelse med WHO om överförande till Sverige av WHO:s enhet för rapportering av läkemedelsbiverkningar i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anförts i det föregående,

2. till Bidrag till driften av en WHO-enhet för rapportering av läkeinedelsbiverkningar på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 439 000 kr.

J. Nykterhetsvård m. m.

[2] J 5. Bidrag till kommunala nykterhetsnärander m. m. I statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett förslagsanslag av 160 200 000 kr.

Vid min anmälan av förevarande anslag i prop. 1976/77: 100 bil. 8 framhöll jag bl. a. att i samband med fylleristraffets avskaffande beräknades en försöksverksamhet med samordnat medicinskt och socialt omhändertagande av berusade personer komma i gång i Landskrona under våren 1977. Vidare nämndes att undersökning pågick om förutsättningar för en sådan utökad försöksverksamhet på andra håll i landet.

Vid riksdagens behandling av propositionen (1975/76: 113) angående fylleristraffets avskaffande m. m. uppdrogs åt regeringen att i enlighet med justitieutskottets betänkande JuU 1975/76: 37 snarast redovisa en plan för riksdagen angående en utökad försöksverksamhet med till-nyktringsenheter. Utskottet förordade att riksdagen uttalade sig för en målsättning som innebar att omhändertagandet av berusade personer skulle förbindas med akutvården och att vården skulle ges inom sjukvårdens eller nykterhetsvårdens ram utanför polisstationerna.

Med anledning av riksdagens uppdrag har en arbetsgrupp bildats inom socialdepartementet med företrädare även för justitiedepartementet, socialstyrelsen, rikspolisstyrelsen. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. På grundval av överläggningar med kommuner och landsting har arbetsgruppen utarbetat en plan för utvidgad försöksverksamhet med tillnyktringskliniker. Jag föreslår att denna plan nu

2 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 25

Prop. 1977/78: 25 18

redovisas för riksdagen samtidigt som erforderUga medel för statsbidrag för verksamheten tas upp på tilläggsbudget.

Förutom den tidigare beslutade försöksverksamheten i Landskrona som startade i början av juni månad 1977, bör försöksverksamhet med tillnyktringsenheter starta i Gävle, Göteborg, Karlstad, Skövde och Särna. Tillnyktringsenheterna skall i första hand ta emot berusade personer, som tagits om hand av polisen. En utvärdering av verksamheten skall ske kontinuerligt lokalt i samråd med socialdepartementet.

I enlighet med riksdagens uttalande bör utgångspunkten för försöksverksamheten vara att behandlingen och vården av omhändertagna berusade personer skall vara en socialmedicinsk och inte en polisiär uppgift. Vidare bör akutvården av de omhändertagna ingå i en behandlingskedja. Det är viktigt att betona att den planerade försöksverksamhetens syfte är att ge underlag för en bedömning av hur vården och tillsynen av de omhändertagna berusade i framtiden skall organiseras och att försöksverksamheten alltså inte direkt syftar till att lösa de lokala problemen på resp. orter. Sålunda utgör försöksverksamheten i Göteborg ett begränsat försök för att kartlägga och styrka behovet för åldersgrupper under 30 år.

Huvudmän för tillnyktringsenheterna i Göteborg och Karlstad blir resp. kommun företrädd av sociala centralnämnden. I Gävle, Skövde och Särna blir resp. landsting huvudman och tillnyktringsenheterna knyts till sjukvårdens resurser på orten. Representanter för sjukvården, polisen och socialvården har på resp. försöksort arbetat fram förslag till utformning av verksamheten. Tillnyktringsenheten i Göteborg med 10 platser förläggs till ett f. d. ålderdomshem i de centrala delarna av staden. I Karlstad anordnas 10—12 platser i en nyuppförd barackbyggnad centralt belägen i staden. I denna försöksverksamhet avser man också att i enlighet med riksdagens intentioner undersöka möjligheten av alt låta verksamheten omfatta viss kontroll av alkoholhalten i blodet hos de omhändertagna. I Gävle skall 8—10 platser anordnas i redan befintliga lokaler vid psykiatriska kliniken. Dessa platser skall även betjäna Sandvikens kommun. I Skövde skall 8 platser anordnas i en nyuppförd tillbyggnad till intagningsavdelningen vid kärnsjukhuset. Vid sjukstugan i Särna skall 1—2 platser upplåtas för tillnyktringsfall.

Verksamheten vid de nya försöksorterna beräknas starta under första halvåret 1978 och pågå i två år, dock längst till den 30 juni 1980. Jag beräknar driftkostnaderna för den utökade försöksverksamheten till 1,9 milj. kr. för budgetåret 1977/78. I detta belopp ingår även kostnader för utvärdering samt vissa investeringskostnader.

Jag vill i detta sammanhang nämna att riksdagen i samband med fylleristraffets avskaffande också beslöt om en försöksverksamhet med sjukvårdsutbildad personal i anslutning till de polisarrester som används för förvaring av omhändertagna berusade personer. Regeringen har ge-

Prop. 1977/78: 25 21

Bilaga 5

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-10-27

Föredragande: statsrådet Turesson

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

[1] Lånegaranti till Rederi AB Gotland. I syfte att skapa förutsättningar för en tillfredsställande trafikförsörjning för Gotiand antog riksdagen år 1970 en lag om linjesjöfart på Gotiand (prop. 1970: 175, 3 LU: 89, rskr 463). Med stöd av denna lag erhöll Rederi AB Gotland den 29 januari 1971 tillstånd att tills vidare i förvärvssyfte bedriva sjöfart för gods- och personbefordran i regelbunden trafik mellan Gotiand och svenska hamnar utanför Gotland. Enligt lagen fastställer regeringen taxor oeh turplaner i linjesjöfarten på Gotland. Till trafiken utgår statligt transportstöd.

Med ändring i sitt beslut den 29 januari 1971 föreskrev regeringen den 22 september 1977 att det Rederi AB Gotiand meddelade tiUståndet att bedriva regelbunden trafik mellan Gotland och svenska hamnar utanför Gotland skall gälla till och med den 31 december 1981. För den tid tillstånd till linjesjöfart är meddelat Rederi AB Gotland har i beslutet den 22 september 1977 angivits särskilda villkor för trafikens bedrivande. Syftet med dessa vUlkor är att underlätta tUlämpningen av gällande principer för taxesättningen och transportstödet vad gäller Rederi AB Gotlands koncessionstrafik.

Under den tid dessa vUlkor gäller har staten rätt att utse en av ledamöterna i bolagets styrelse och en av bolagets revisorer.

Vid föreläggande för 1974 års riksdag av förslag till vidgat transportstöd (prop. 1974: 140, TU 1974: 27, rskr 1974: 347) uttalades att frågan om huvudmannaskaps- och ägarförhållanden vad avser färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet närmare borde övervägas.

Med utgångspunkt i de villkor som numera föreskrivs för trafiken samt genom den insyn den av staten utsedda styrelseledamoten och revisorn får i bolagets verksamhet anser jag att frågan fått en tillfredsställande lösning.

Prop. 1977/78: 25 22

För att rederiet skall kunna täcka sitt behov av kapital för koncessionstrafiken bör rederiet ha möjlighet att erhålla statlig lånegaranti. Statiig lånegaranti bör lämnas inom en ram av 35 milj. kr. För sådan lånegaranti bör följande villkor gäUa. Staten skall erhåUa säkerhet i form av inteckningar i de fartyg som utnyttjas i koncessionstrafiken med ett förmånsläge inom 90 % av anskaffningsvärdena utan rätt tUl överhypotek på inteckningar med bättre rätt. Om säkerhet med bättre rätt lämnas skall kreditgivaren vara skyldig att vid anfordran återställa sådan säkerhet i utbyte mot nyss angivna säkerhet. Återbetalning av lån för vilka den statiiga lånegarantin ställs skall ske årligen med minst 4 % av anskaffningsvärdena för nu i koneessionsflottan ingående fartyg och av anskaffningsvärdet för ev. tiUkommande fartyg med början under 16:e året efter det fartyget togs i bmk av rederiet.

Vid försäljning av fartyg ingående i koncessionsflottan eller vid stadigvarande utnyttjande av sådant fartyg utanför koncessionstrafiken skall hela den del av lånegarantin som belöper på fartyget i fråga omedelbart upphöra.

Vid utgången av år 1981 bör staten kunna ompröva säkerheten för lånegarantin. Skulle koncessionen upphöra före år 1982 får överenskommelse träffas med rederiet om hur detta skall påverka amorteringsviUko-ren och säkerheten för lånen och avvecklingen av den statiiga lånegarantin.

Fullmäktige i riksgäldskontoret bör bemyndigas att medge de föreslagna statliga lånegarantierna.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de riktiinjer för lämnande av lånegaranti till Rederi AB Gotiand som jag har förordat,

2. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garantier för lån tiU Rederi AB Gotiand intiU ett belopp av högst 35 000 000 kr.

DRIFTBUDGETEN

SJÄTTE HUVUDTITELN

B. Vägväsendet

[2] B 7. Bidrag till byggande av enskilda vägar. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 30 000 000 kr. avseende statsbidrag till byggande av enskilda vägar under kalenderåret 1978. Genom regeringens beslut den 30 juni 1977 har statens vägverk medgetts att — I avvaktan på att riksdagen

Prop. 1977/78: 25 23

ställer medel till förfogande för budgetåret 1977/78 — ta i anspråk 3 000 000 kr. under år 1977 för bidrag till kostnader för att åtgärda skador på vägar och broar till följd av vårflodsöversvämningarna 1977.

Regeringen uppdrog den 16 augusti 1973 åt länsstyrelsen i Värmlands län att vidta erforderUga åtgärder med anledning av Näckåns översvämning den 21 juli 1973 i Sysslebäck i dåvarande Finnskoga Dalby kommun. Länsstyrelsen har med anledning av uppdraget bl. a. förskottsvis betalat kostnader på sammanlagt 324 311 kr. för nybyggnad av enskilda vägen till Långberget som ersättnmg för raserad vägdel.

Jag förordar att medelsanvisningen med hänsyn till vad jag har anfört ökas med 3 325 000 kr. för budgetåret 1977/78.

Jag hemstäUer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till byggande av enskilda vägar på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 3 325 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

B. Televerket

[3] Höjning av rörlig kredit till televerket. I skrivelse den 31 augusti 1977 har televerket hemställt om höjning av maximibeloppet för verkets rörliga Icredit i riksgäldskontoret.

Televerket anför att verkets behov av rörelsemedel är av betydande omfattning, vilket främst beror på att en mycket stor del av de avgifter som televerkets kunder har att erlägga debiteras i efterskott. De sammanlagda abonnentkrediterna uppgick den 30 juni 1977 till nära 1 000 milj. kr.

Televerket disponerade t. o. m. utgången av budgetåret 1976/77 dels ett fast amorteringsfritt rörelsekapital på 83,4 milj. kr., dels rundradiorörelsens fond oiTi 258,1 milj. kr., dels en rörlig kredit i riksgäldskontoret om maximalt 625 milj. kr. Maximibeloppet för den rörliga kredUen är oförändrat sedan april månad år 1971.

1 1977 års budgetproposition (prop. 1976/77: 100, bil. 12 s. 491) förordade chefen för utbildningsdepartementet att förvaltningen av rundradiorörelsens fond under budgetåret 1977/78 successivt skall föras över till riksgäldskontoret för att redovisas på riksgäldsfonden. Chefen for utbildningsdepartementet anförde vidare i propositionen: "För det fall televerkets nuvarande rörliga kredit framdeles inte är tillräcklig avser enligt vad jag erfarit chefen för kommunikationsdepartementet att föreslå regeringen att lägga fram förslag om en höjning av densamma."

Prop. 1977/78: 25 24

Riksdagen godkände förslaget om överföring av rundradiorörelsens fond (KrU 1976/77: 30, rskr 1976/77: 118) och regeringen beslutade den 30 juni 1977 att fonden, till den storlek som fastställts i bokslutet, skall överföras från televerket till riksgäldskontoret med 50 % den 30 december 1977, med ytterligare 25 % den 30 mars 1978 och med återstående 25 % den 30 juni 1978.

Den fortsatta expansionen av televerkets rörelse och överflyttningen av rundradiorörelsens fond har nu visat behov av en ökad tiUgång på rörelsemedel för televerket. Televerket hemställer med stöd av det ovan anförda om en höjning av maximibeloppet för den rörliga krediten från 625 milj. kr. till 1 000 milj. kr. Jag har inga erinringar och förordar den av televerket föreslagna höjningen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att medge att televerket får disponera en från 625 000 000 kr. till högst 1 000 000 000 kr. höjd röriig kredit i riksgäldskontoret.

Prop. 1977/78: 25 25

BUaga 6

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-10-27

Föredragande: statsrådet Mundebo

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser budgetdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

ÄTTONDE HUVUDTITELN

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

[1] B 7. Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 1 000 kr. Vid budgetårets ingång fanns en behållning av 2 459 000 kr. under anslaget.

Från anslaget bestrids konsultkostnader m. m. för dels utredningar som leder fram till byggnadsprogram, dels utredningar i inredningsfrågor och inredningsprojektering. Till större delen gäller det kostnader som förskotteras frän anslaget. Förskotterade belopp återbetalas sedermera från anslag som anvisas för berörda byggnads- och inredningsobjekt. Till en mindre del avser anslaget kostnader för lokalförsörjningsplanering, normerings- och utvecklingsarbete m. m., vilka belastar anslaget slutUgt. Om verkställda utredningar inte leder till realiserade projekt stannar kostnaderna också slutligt på anslaget.

Under innevarande budgetår kommer kostnadsramar för byggnads- och inredningsobjekt inte att föras upp i den omfattning som byggnadsstyrelsen förutsatt i sin tidigare planering. Detta innebär bl. a. att belopp som har förskotterats från utredningsanslaget inte i beräknad omfattning kommer att kunna återbetalas från de anslag som slutiigt skall belastas med ifrågavarande kostnader. Jag förordar därför att ytterligare 2 milj. kr. anvisas för utredningar rörande byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1977/78.

Prop. 1977/78: 25 26

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att för Utredningar rörande byggnadsföretag ni. in. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett resers-ationsanslag av 2 000 000 kr.

[2] B 8. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 27 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en behållning av ca 4,5 milj. kr. under anslaget. Från anslaget bestrids utgifter bl. a. för inredning och till lokalerna knuten utrustning som behöver anskaffas i samband med omlokaliseringen av statlig verksamhet. För planering m. m. av denna inredning och utrustning svarar huvudsakligen resp. byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden för universitet och högskolor. Formerna för planeringen har redovisats i prop. 1972: 130 (bil. 5 s. 21). Byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden har redovisat förslag till nya eller ändrade kostnadsramar för anskaffning av inredning och utrustning till byggnader för statlig förvaltning. För de förslag till nya och änd-lade ramar som med hänsyn till föreliggande tidplaner bör behandlas nu kommer jag att lämna en kortfattad redogörelse i det följande.

Linköping

Utrustning för försöksstationer för FOA. I prop. 1976/77: 125 (bil. 7 s. 26) har redogörelse lämnats för nybyggnad av försöksstationer i Linköpings kommun för försvarets forskningsanstalt. Försöksstationerna avses ersätta befintliga anläggningar i Stockholmstrakten i samband med omlokaliseringen av huvudavdelning 3 till Vallaområdet i Linköping.

Försvarets forskningsanstalt har beräknat kostnaderna för anskaffning av utrustning till försöksstationerna i Linköping till sammanlagt 1 261 000 kr.

Norrköping

Inredning av lokaler för sjöfartsverkets centrala elverkstad m. m. I enlighet med beslut under riksmötet 1975/76 (prop. 1975/76: 100 bil. 8 s. 141, TU 1975/76: 11, rskr 1975/76:253) har sjöfartsverkets centrala elverkstad m. m. erhållit lokaler inom Händelöomrädet i Norrköping. För att möjliggöra viss inredning av lokalerna har regeringen i beslut den 16 juni 1977 medgivit byggnadsstyrelsen att för ändamålet förskottsvis ta i anspråk 125 000 kr. från den i inredningsplanen uppförda kostnadsramen Diverse objekt.

Byggnadsstyrelsen har redovisat förslag till ombyggnad av de lokaler som inhyrts för elverkstaden m. m. Sammanlagt omfattar lokalerna en totalarea av 1 400 m-. Kostnaderna för anskaffning av inredning be-

Prop. 1977/7S: 25 27

räknar byggnadsstyrelsen numera till 600 000 kr. Utöver normal inredning för konior, verkstads- och förrådslokaler ingår kostnader för skärmväggar.

Jönköping

Lantbruksslyrehenlskogsstyrelsent domstolsverket t statens jordbruksnämnd: Övrig utrustning. I gäUande utrustningsplan finns uppförd en definitiv kostnadsram av 1 180 000 kr. för Övrig utrustning för förvaltningslokalerna i kv. Göta i Jönköping (jfr prop. 1975/76: 100 bil. 9 s. 57—58 och 63).

Utrustningsnämnden föreslår med anledning av inträffade prishöjningar att kostnadsramen höjs med 130 000 kr. till 1 310 000 kr.

Sundsvall

Inredning av nybyggnad i kv. Jungfrun för riksförsäkringsverket m. fl. Redogörelse för nybyggnaden i kv. Jungfrun har lämnats i prop. 1976/ 77: 100 (bil. 11 s. 154). Lokalerna kommer att färdigställas successivt under hösten 1978 och våren 1979. Totalt rymmer nybyggnaden ea 350 kontorsarbetsplatser, datahall m. m. för riksförsäkringsverket samt personalrestaurang. Byggnadsstyrelsen har beräknat att ca 250 kontorsarbetsplatser i nybyggnaden behöver tas i anspråk för riksförsäkringsverket. Kostnaderna för inredning av dessa kontorslokaler med tillhörande personalutrymmen samt restaurang m. m. beräknar byggnadsstyrelsen till 4,5 milj. kr. Styrelsen utgår härvid från att befintlig inredning till ett nyanskaffningsvärde av ea 800 000 kr. kan utnyttjas. Den area för vilken inredningen har planerats uppgår till sammanlagt ca 7 000 m.

Riksförsäkringsverket/statens personalpensionsverk: Övrig utrustning. En nybyggnad har tidigare uppförts i kv. Måsen i Sundsvall för riksför-säkiingsverkets tekniska byrå och statens personalpensionsverk. I gällande utrustningsplan finns uppförd en definitiv kostnadsram av 535 000 kr. för Övrig utrustning för nybyggnaden i detta kvarter (jfr prop. 1976/77: 100 bil. 11 s. 75 och 80).

Utrustningsnämnden beräknar kostnaderna för Övrig utrustning till de lokaler i kv. Jungfrun som har planerats för riksförsäkringsverket till 560 000 kr. och föreslår att gällande kostnadsram höjs med detta belopp till 1 095 000 kr. Utrustningsförslaget omfattar bl. a. snabbtelefonutrustning för 375 000 kr. och utrustning till personalrestaurang och pausrum för 100 000 kr.

Umeå

Inredning av nybyggnader i Ersmark för försvarets forskningsanstalt. Enligt beslut vid 1973 års riksdag (prop. 1973: 55, InU 1973: 22, rskr 1973:220) skall enheten för skydd mot ABC-stridsmedel vid försvarets

Prop. 1977/78: 25 28

forskningsanstalt omlokaliseras till Umeå. Enheten utgör huvudavdelning 4 i den nya organisationen för försvarets forskningsanstalt. I prop. 1976/77: 125 (bil. 7 s. 26—27) har redogörelse lämnats för planerade nybyggnader för forskningsanstalten i Umeå. Enligt gällande tidplan beräknas omlokaliseringen ske under sommaren 1979.

För att leverans av installationsbärande inredning skall kunna ske i anslutning till byggnadsåtgärderna måste viss upphandling ske redan under innevarande budgetår. Den inredda arean uppgår till sammanlagt ca 7 700 m-, varav ca 3 600 m- för laboratorier och verkstäder m. m., ca 2 000 m för kontorslokaler, ca 1 400 m- för förråd samt ca 700 m- för personalutrymmen inkl. restaurang. För anskaffning av inredning för dessa lokaler beräknar byggnadsstyrelsen en kostnadsram av 9,4 milj. kr. I beräknade inredningskostnader ingår dragskåp för laboratorierna m. m.

Försvarets forskningsanstalt: Telefonväxel octi Övrig utrustning. Utrustningsnämnden föreslår att en ny telefonväxel utbyggd för 200 anknytningar anskaffas för försvarets forskningsanstalt i Umeå. Kostnaderna för växel med anknytningsapparater beräknas till 655 000 kr. Utrustningsnämnden föreslår att en delram av detta belopp förs upp i utrustningsplanen. Aterköpsvärde för befintlig växelutrustning i Ursvik i Solna har ej beräknats då denna växel behövs för den verksamhet inom forskningsanstalten som skall kvarstanna inom Stockholmsområdet.

Utrustningsnämnden föreslår samtidigt att en definitiv kostnadsram av 630 000 kr. anvisas för Övrig utrustning. Därav avser 400 000 kr. övriga teletekniska anläggningar — bl. a. snabbtelefonutrustning och interna datorkablar. För utrustning av restaurang m. m. beräknar nämnden 132 000 kr. För städutrustning, lyftdon och motionsutrustning beräknas 98 000 kr.

Föredraganden

Utöver de förslag till nya kostnadsramar för inredning som har redovisats i det föregående har byggnadsstyrelsen föreslagit att vissa kostnadsramar som finns uppförda i inredningsplanen justeras med hänsyn till den höjda mervärdeskatten. Jag är inte beredd att biträda styrelsens förslag om kompensation för den höjda mervärdeskatten för kostnadsramar som tidigare har fastställts.

Med utgångspunkt i de förslag som har redovisats av byggnadsstyrelsen förordar jag att följande nya kostnadsramar i 1 OOO-tal kr. förs upp i inredningsplanen redan för innevarande budgetår. Vid beräkningen av beloppen har jag tagit hänsyn till de tidpunkter vid vilka anskaffningen kommer att ske.

Vid min beräkning av kostnadsram för utrustning för försöksstationer för FOA har jag under detta anslag efter samråd med chefen för försvarsdepartementet beräknat medel för sådana utrustningskostnader som direkt föranleds av omlokaliseringen och som erfordras för de beslutade försöksstationerna i Linköpings kommun.

Med utgångspunkt i de förslag som har redovisats av utrustningsnämnden för universitet och högskolor och — vad gäller försöksstationerna för F0.'\ — försvarets forskningsanstalt förordar jag att följande nya och ändrade kostnadsramar i 1 OOO-tal kr. förs upp i utrustnings-planen för innevarande budgetår.

Utrustningsobjekt	Förordad ram eller ändring av tidi-	Kostnadsram			Medels-förbrukning t. o. m. 1977-06-30
	Förordad ram eller ändring av tidi-	definitiv	del-ram	art'	Medels-förbrukning t. o. m. 1977-06-30
	gare ram
Linköping Utrustning för försöksstationer för FOA	+ 430	430		3
Jönköping Lantbruksstyrelsen/skogssty- relsen/domstolsverket/statens jordbruksnämnd: övrig utrustning	+ 130	1 310		2a	957

Prop. 1977/78: 25 30

Jag förordar att de utgifter som hänger samman med de nu redovisade inrednings- och utrustningsobjekten får bestridas av tillgängliga medel under detta reservationsanslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av viss inredning och utrustning för byggnader för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2. godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för viss inredning och utrustning av byggnader för statlig förvaltning.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[3] 11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Under denna rubrik bar i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 455 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en behållning av drygt 63,5 milj. kr. under anslaget.

Från anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader för statlig förvaltning eller annan statUg verksamhet i den mån medel inte har anvisats under annat investeringsanslag. För byggnadsobjekt som beräknas kosta mer än 2 milj. kr. förs separata kostnadsramar upp I den investeringsplan, som finns upptagen under anslaget.

I investeringsplanen är under förevarande anslag uppförd en uppskattad medelsförbrukning av 45 milj. kr. för tillkommande objekt budgetåret 1977/78 (prop. 1976/77: 100 bU. 11 s. 160, FiU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 169). Som har redovisats i prop. 1976/77: 100 (bU. 11 s. 158) är utrymmet avsett för investeringar i lokaler för de vid riksmötet 1975/76 beslutade regionala datoranläggningarna för folkbokföring och beskattning (prop. 1975/76: 100 bil. 9, SkU 1975/76: 35, rskr 1975/76: 212). Jag vill nu återkomma i bl. a. denna fråga med redogörelse för de byggnadsinvesteringar som med hänsyn till tidplanen för arbetena är aktuella att redovisas för riksdagen.

Stockholm. Ombyggnad i kv. Röda Bodarna. Planeringen av nya lokaler för regeringskansliet i Södra Klara-kvarteren utgår bl. a. från att hela kv. Rosenbad behöver disponeras för departementen. Lokalerna i detta kvarter disponeras f. n. av främst handelsdepartementet och riksgäldskontoret. Som har redovisats i prop 1976/77: 100 (bil. Ils. 152, FiU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 169) och prop. 1976/77: 101 (bU. 5 s. 17, FiU 1976/77: 8, rskr 1976/7: 138) kommer riksgäldskontoret att flytta till om- och nybyggda lokaler i kv. Loen 4 och 5. Byggnadsstyrelsen har förordat att handelsdepartementet under liden för byggnadsarbetena

Prop. 1977/78: 25 31

i kvarteren Rosenbad och Tigern temporärt lokaliseras till det närbelägna kvarteret Röda Bodarna. Erforderliga lokaler friställs i detta kvarter under år 1978 genom att statens personalnämnd flyttar till Bergs-hamra i Solna och kronofogdemyndigheten flyttar till nybyggnaden i kv. Ölbryggaren på Södermalm.

Byggnadsstyrelsen har konstaterat vissa brister inom kontorslokalerna i kv. Röda Bodarna och föreslår att en upprustning och ombyggnad genomförs sedan lokalerna evakuerats. En utgångspunkt för byggnadsstyrelsens förslag har härvid varit att de ca 140 kontorsarbetsplatserna inom kvarteret kommer att behöva disponeras för statlig förvaltning under längre tid. De åtgärder som föreslås omfattar — utöver lagnings- och målningsarbeten — främst komplettering av personalutrymmena, byte av hiss samt begränsad installation av luftbehandlingsanläggning. Kostnaderna för arbetena beräknas till sammanlagt 3,3 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977.

Halmstad. Nybyggnad i ky:en SvarlmunkentKällsprånget för länsförvaltningen. Regeringen uppdrog den 21 april 1977 åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad för länsförvaltningen i kvarteren Svartmunken och Källsprånget i Halmstad. Nybyggnaden är avsedd för länsstyrelsens skatteavdelning, förvaltningsavdelning och länspolischefsexpedition, lokala skattemyndigheten, kronofogdemyndigheten, statens socialvärds-konsulenter och länsläkarens expedition. Totalt beräknas nybyggnaden omfatta en rumsarea av ca 11 500 m- och rymma ca 500 kontorsarbetsplatser, datahall med tillhörande specialutrymmen samt personalrestaurang. Kostnaderna för nybyggnaden har i redovisat byggnadsprogram uppskattats till 36,6 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976.

Enligt projekteringsuppdraget skall planeringen av nybyggnaden bedrivas så att byggnadsarbetena kan utföras i två etapper. Byggnadsstyrelsen beräknar kostnaderna för den första etappen till preliminärt 20 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977. Etappen beräknas omfatta en sammanlagd rumsarea av 4 000 m-, vari ingår datahall med tillhörande specialutrymmen för länsstyrelsens skatteavdelning. Byggnadsarbetena för den första etappen avses komma att påbörjas i mars 1978. Inflyttning kan då ske hösten 1979.

Marieslad. Nybyggnad för länsförvaltningen. Genom beslut den 13 oktober 1977 uppdrog regeringen åt byggnadsstyrelsen att projektera dels nybyggnad i Mariestad för länsstyrelsens skatteavdelning, lokala skattemyndigheten och kronofogdemyndigheten, dels om- och tillbyggnad av landsstatshuset i Mariestad. Enligt redovisat byggnadsprogram beräknas nybyggnaden omfatta en sammanlagd rumsarea av ca 5 000 m-, varav ca 1 300 m- jämte värmecentral utgör en första etapp för data-och uppbördsenheterna inom länsstyrelsens skatteavdelning. Vid inflyttningen i den planerade nybyggnaden friställs vissa lokaler inom befintligt landsstatshus. Efter en mindre om- och tillbvganad av dessa lokaler kan

Prop. 1977/78: 25 32

länsstyrelsens planeringsavdelning samt överlanimätarmyndigheten helt rymmas inom landsstatshuset och mindre lämpliga inhyrningar därigenom avvecklas.

Kostnaderna för nybyggnadsetappen för data- och uppbördsenheterna beräknas preliminärt till 7,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977. Arbetena beräknas kunna påbörjas i mars 1978, varvid lokalerna kan färdigställas till sommaren 1979.

Örebro. Om- och tillbyggnad för länsförvaltningen. Sedan byggnadsstyrelsen redovisat byggnadsprogram för om- och tillbyggnad för länsförvaltningen och den lokala lantmäteriorganisationen inom kvarteren Lantmäteriet och Gasverket i Örebro, omfattande totalt 12 600 m- rumsarea, uppdrog regeringen den 4 november 1976 åt byggnadsstyrelsen att projektera tillbyggnad till landsstatshus I kv. Gasverket för länsförvaltningen i Örebro.

Byggnadsstyrelsen har redovisat systemhandlingar för om- och tiUbyggnad i kv. Gasverket och därvid beräknat kostnaderna till 11 670 000 kr. i prisläget den 1 april 1977. Härav belöper 11 milj. kr. på tillbj-ggna-den som omfattar en rumsarea av ca 2 000 m- för i första hand länsstyrelsens dataenhet. Enligt redovisad tidplan beräknas lokalerna vara färdigställda i maj 1979.

Falun. Tillbyggnad i kv. Kansliet för länsförvaltningen. Regeringen uppdrog den 30 juni 1977 åt byggnadsstyrelsen att projektera en tillbyggnad till landsstatshuset i kv. Kansliet i Falun för länsstyrelsens skatteavdelning och den lokala skattemyndigheten. I uppdraget ingår även projektering av en ny restaurang för den statsanställda personal som har sina arbetsplatser i kvarteret eller dess närhet. Tillbyggnaden beräknas omfatta en rumsarea av ca 6 000 m- och rymma ca 260 arbetsplatser samt datahall m. m. Kostnaderna beräknas preliminärt till 24 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977. Byggstart planeras ske i juni 197S. De nya lokalerna kan då färdigställas till årsskiftet 1979/80.

Gävle. Nybyggnad i kv. Kapdlbacken för länsförvaltningen. Genom beslut den 24 februari 1977 uppdrog regeringen åt byggnadsstyrelsen att projektera en nybyggnad inom kv. Kapellbacken i Gävle för i föi-sta hand länsstyrelsens skatteavdelning, lokala skattemyndigheten och kronofogdemyndigheten. Enligt det byggnadsprogram som byggnadsstyrelsen har redovisat rymmer nybyggnaden ca 400 arbetsplatser, lokaler för en ny datoranläggning samt personalrestaurang. Kostnaderna för nybyggnaden har i byggnadsprogrammet uppskattats till totalt ca 33,6 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976. Nybyggnaden beräknas omfatta en sammanlagd rumsarea av ca 10 800 m- och planeras bli uppförd i två etapper.

Byggnadsstyrelsen beräknar preliminärt att kostnaderna för den första etappen uppgår till 15 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977. Lokalerna inom etappen omfattar en rumsarea av ca 3 700 m- och är främst avsedda för länsstyrelsens skatteavdelning. Byggnadsarbetena avses komma

Prop. 1977/78: 25 33

att påbörjas i april 1978, varvid lokalerna kan tas i bruk till hösten 1979.

Umeå. Nybyggnad etapp II i kv. Älvsbacka för länsförvaltningen. En första byggnadsetapp i kv. Älvsbacka i Umeå färdigställdes vid årsskiftet 1974/75 och disponeras av vägförvaltningen. I nybyggnaden finns också en personalrestaurang som är gemensam för länsstyrelsen och vägförvaltningen m. fl. Regeringen uppdrog den 23 juni 1976 åt byggnadsstyrelsen att projektera en andra nybyggnadsetapp inom kv. Älvsbacka för länsstyrelsens skatteavdelning, inkl. dataenheten.

Byggnadsstyrelsen har redovisat systemhandlingar för den andra nybyggnadsetappen i kv. Älvsbacka och beräknar kostnaderna tUl 21 450 000 kr. i prisläget den 1 aprU 1977, inkl. 3,6 milj. kr. för anslutningsavgifter, markarbeten och husunderbyggnad. Nybyggnaden omfattar en sammanlagd rumsarea av ca 5 000 m och rymmer ca 170 arbetsplatser samt datahall med tillhörande specialutrymmen för länsstyrelsens skatteavdelning. Enligt redovisad tidplan kan byggnadsarbetena påbörjas i mars 1978.

Föredraganden

Jag delar byggnadsstyrelsens bedömning att en upprustning av kontorslokalerna i kv. Röda Bodarna i Stockholm bör utföras med utgångspunkt i att lokalerna behöver tas i anspråk för statlig förvaltning under ytterligare minst tio år. För att möjliggöra en upprustning i direkt anslutning till förestående evakuering av lokalerna förordar jag att en kostnadsram av 3,3 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977 förs upp i investeringsplanen för innevarande budgetår.

Planeringen av om- och nybyggnader för länsförvaltningarna och lokala statliga myndigheter omfattar ett stort antal objekt. I enlighet med vad som förordades i prop. 1975/76: 125 (bil. 6, FiU 1975/76: 34, rskr 1975/76: 293) inriktas projekteringen av dessa objekt i största möjliga ulsträckning på att projekten skall tiUföras investeringsreserven för att kunna utföras vid den tidpunkt som är lämplig med hänsyn till sysselsättningsläget. Jag har därför tidigare redovisat att utrymmet för att på-böija förvaltningsbyggnader av detta slag i andra fall än då det direkt motiveras av sysselsättningsskäl kommer att vara mycket begränsat under budgetåren 1977/78 och 1978/79 (prop. 1976/77: 100 bU. 11 s. 157, FiU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 169 samt prop. 1976/77: 150 bU. 2 s. 6, FiU 1976/77: 30, rskr 1976/77: 341). Som jag inledningsvis har redovisat har det dock varit nödvändigt att för budgetåret 1977/78 reservera utrymme för investeringar i lokaler för de vid riksmötet 1975/76 beslutade regionala datoranläggningarna för folkbokföring och beskattning. Detta san-imanhänger med att de speciella kraven på lokalerna som regel endast kan tillgodoses genom nyproduktion samt att installationen av ny datorutrustning skall ske under åren 1979 och 1980. Omfattningen av de lokaler som nu behöver nyproduceras med anledning av de förestående

.3 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 25

Prop. 1977/78; 25 34

datoranskaffningarna m. m. bestäms i det enskilda fallet av bl. a. stads-planemässiga, tekniska och ekonomiska förutsättningar. I vissa fall har det därför visat sig motiverat att låta byggnadsobjekten omfatta även andra lokaler än de som direkt erfordras för de nya datoranläggningarna m. m.

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att preliminärt beräknade kostnadsramar för nybyggnad i kv:en Svartinun-kenlKäUsprånget för länsförvaltningen i Halmstad, nybyggnad för länsförvaltningen i Mariestad, tUlbyggnad i kv. Kansliet för länsförvaltningen i Falun samt för nybyggnad i kv. Källsprånget för länsförvaltningen i Gävle förs upp i investeringsplanen med redovisade belopp. Jag förordar vidare att föreslagna kostnadsramar för om- och tillbyggnad för länsförvaltningen i Örebro samt för nybyggnad etapp II i kv. Alvsbactui för länsförvaltningen i Umeå förs upp i investeringsplanen.

1 gällande investeringsplan finns uppförd en kostnadsram Diverse ob jekt av 40 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976. Kostnadsramen används för sådana byggnadsobjekt för vilka kostnaderna i varje enskilt fall inte överstiger 2 milj. kr. Byggnadsstyrelsen har redovisat att belastningen på kostnadsramen vid ingången av budgetåret 1977/78 var 33,8 milj. kr. Det disponibla utrymmet för nya objekt under innevarande budgetår är därför begränsat till endast 6,2 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976. För att skapa tillräckligt utrymme för de mindre byggnadsobjekt som erfarenhetsmässigt aktualiseras under löpande budgetår förordar jag att kostnadsramen för diverse objekt höjs med 10 milj. kr. till 50 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976.

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående bör följande nya och ändrade kostnadsramar i 1 OOO-tal kr. föras upp i investeringsplanen.

Stockholm

Ombyggnad i kv. Röda Bodarna

Halmstad

Nybyggnad i kv:en Svart-munken/Källspränget för länsförvaltningen

Mariestad

Nybyggnad för länsförvaltningen

Örebro

Om- och tillbyggnad för länsförvaltningen

Falun

Tillbyggnad i kv. Kansliet för länsförvaltningen

Gävle

Nybyggnad i kv. Kapellbacken för länsförvaltningen

Umeå

Nybyggnad etapp II i kv. Älvsbacka för länsförvaltningen

Övrigt

Diverse objekt

50 000

3 300 1000 2 000 78-03 78-09

20 000 3 000 9 000 78-03 79-08

7 500 1 500 3 000 78-03 79-04

11 670 2 000 8 000 78-03 79-05

24 000 1500 14 000 78-06 79-12

15 000 3 000 IOOOO 78-04 79-06

21450 3 000 12 000 78-03 79-07

12 355 15 000 15 000 — —

Prop. 1977/78: 25 37

Bilaga 7

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-10-27

Föredragande: statsrådet Wikström

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

NIONDE HUVUDTITELN

B. Kulturändamål

[1] B 11. Bidrag till Svenska riksteatern. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 53 436 000 kr. I tilläggsbudget II för 1976/77 har tUl Bidrag till Svenska riksteatern anvisats ett reservationsanslag av 6 134 000 kr. (prop. 1976/77: 101, KrU 1976/77: 28, rskr 1976/77: 116) med hänsyn till kostnadsökningar tiU följd av 1976 års löneavtal, beslutade ökningar av de sociala avgifterna den 1 januari 1977, ökade kostnader för traktamenten m. m. Riksteatern har gett in en framställning om ytterligare medel för budgetåret 1977/78 för täckande av kostnadsökningar till följd av nyss näranda avtal samt ökade sociala avgifter.

Föredraganden

Vid min anmälan av medelsbehovet under detta anslag i prop. 1976/ 77: 100 anförde jag att jag avsåg att återkomma senare angående medelsbehov under budgetåret 1977/78 till följd av ökade lönekostnader och höjda sociala avgifter. Med hänvisning till de kostnadsökningar som redovisats I teaterns framställning förordar jag att anslaget till Svenska riksteatern höjs med 6 796 000 kr., varav för löner högst 2 539 000 kr. Jag har för avsikt att återkomma i armat sammanhang beträffande ytterligare medelsbehov med anledning av 1977 års löneavtal och höjda traktamenten.

Prop. 1977/78: 25 38

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 6 796 000 kr.

[2] B 12. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 100 925 000 kr. I tiUäggsbudget II för budgetåret 1976/77 har till Bidrag till Operan och Dramaten anvisats ett reservationsanslag av 12 443 000 kr. (prop. 1976/77: 101, KrU 1976/77: 28, rskr 1976/77: 116) med hänsyn tiU kostnadsökningar tiU följd av 1976 ärs löneavtal samt beslutade ökningar av de sociala avgifterna den 1 januari 1977. Operan och Dramaten har gett in framstäUningar om ytterligare medel för budgetåret 1977/78 för täckande av kostnadsökningar till följd av nyss nämnda avtal samt ökade sociala avgifter.

Föredraganden

Då medelsbehovet under detta anslag anmäldes i prop. 1916711: 100 anförde jag att jag hade för avsikt att återkomma senare beträffande medelsbehov till följd av ökade lönekostnader samt höjda sociala avgifter. Med hänvisning till det ökade medelsbehovet till följd av 1976 års löneavtal oeh till de redovisade kostnadsökningarna för sociala avgifter förordar jag att anslagen till Operan och Dramatiska teatern höjs med 9 396 000 kr. resp. 4 425 000 kr. varav för löner högst 4 315 000 lesp. 2 305 000 kr. Jag har för avsikt att återkomma i annat sammanhang beträffande ytterligare medelsbehov med anledning av 1977 års löneavtal.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern på tilläggsbudget I tUl statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 13 821 000 kr.

[3] B 30. Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio. Sveriges Radio har i en särskild skrivelse föreslagit att på tiUäggsbudget ytterligare medel skall anvisas under anslaget för att täcka kostnaderna för en anläggning som uppförts snabbare än vad som ursprungligen förutsågs. Med hänsyn tUl ärendets karaktär torde någon närmare redogörelse inte böra lämnas i detta sammanhang. Riksdagens vederbörande utskott bör få tillfälle att ta del av Sveriges Radios framställning.

Prop. 1977/78: 25 39

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Viss beredskapsutrustning in. in. för Sveriges Radio på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.

D. Högre utbildning och forskning

[4] D 9. Utbildning för kultur- och informationsyrken. Avtal slöts den 21 mars 1977 mellan svenska staten och Göteborgs kommun om att staten den 1 juli 1977 skulle överta huvudmannaskapet för Valands konstskola i Göteborg. Samma dag slöts avtal mellan svenska staten, Göteboigs kommun och Göteborgs slöjdförening om att staten vid samma tidpunkt skulle överta huvudmannaskapet för de delar av Göteborgs slöjdförenings utbildning vid konstindustriskolan i Göteborg som benämnes konstindusiriella dagskolan och högre grafisk kurs.

Regeringen godkände den 30 juni 1977 avtalen för statens del.

I prop. 1976/77: 59 om utbildning och forskning inom högskolan m. m. anförde jag att medel för budgetåret 1977/78 för verksamheten vid Valands konstskola och de berörda delarna av utbildningen vid konslindustriskolan i Göteborg inte hade beräknats under förevarande anslag (s. 307).

Utbildningsutskottet anförde i sitt betänkande angående prop. 1976/ 77: 59 (UbU 1976/77: 20) bl. a. följande: Utskottet anser att Valands konstskola och Konstindustriskolan bör föras till universitetet i Göteborg när de förstatligas. I fråga om ekonomiska åtaganden för staten krävs riksdagens godkännande. Utskottet har inhämtat att regeringen, vid ett godkännande av avtalet, avser att övergångsvis beräkna medel för verksamheten under anslaget Oförutsedda utgifter för att senare återkomma med förslag om medel på tilläggsbudget.

Riksdagen beslöt i enUghet med utskottets betänkande (rskr 1976/77: 246).

Genom beslut den 30 juni 1977 föreskrev regeringen att 5 670 000 kr. skulle förskottsvis utbetalas från förslagsanslaget Oförutsedda utgifter (1977/78 XVI) för bestridande budgetåret 1977/78 av verksamheten vid Valands konstskola och delar av konstindustriskolan.

Under anslaget Utbildning för kultur- och informationsyrken bör nu anvisas 5 670 000 kr. Samtidigt bör motsvarande belopp återföras till anslaget Oförutsedda utgifter.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utbildning för kultur- octi informationsyrken på tilläggsbudget I tiU statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 5 670 000 kr.

Prop. 1977/78: 25 40

[5] D 50. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna

m. m. I statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 92 milj. kr. Av beloppet disponerar enligt regleringsbrev byggnadsstyrelsen 34 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 57 milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan (prop. 1976/77: 79, UbU 1976/77: 31, rskr 1976/77: 352). Anslagsposten Diverse objekt är uppförd med 1 milj. kr. Medelsreservationen vid budgetårets början var ca 16,5 milj. kr.

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1978/79 har byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden lagt fram förslag om nya och ändrade kostnadsramar för vissa inrednings- och utrustningsobjekt.

För de förslag till nya och ändrade ramar som med hänsyn till föreliggande tidplaner bör behandlas nu kommer jag i det följande att lämna en kortfattad redogörelse.

Stockholm

Tekniska institutionen vid RAÄ odi statens historiska museer. För inredning av lokaler för textilsektionen vid riksantikvarieämbetet och statens historiska museer finns uppförd en delram av 335 000 kr. (prop. 1976/77: 101 bil. 6 s. 24).

Kostnadsökningar efter ramens uppförande gör att byggnadsstyrelsen nu föreslår att 535 000 kr. förs upp som en definitiv kostnadsram för ändamålet.

Telefonväxel för Frescatiområdet. I utrustningsplanen är uppförd en delram av 1 715 000 kr. för telefonväxel för Frescatiområdet (prop. 1972: 28 s. 21 och 32). LUP-kommittén för Stockholm föreslår en utbyggnad av universitetets växel för bibliotek och allhuset m. m. Vidare föreslås anskaffning av en mindre växel för antagningsenheten för att avlasta universitetets växel under antagningsperioderna.

För ändamålen föreslås en höjning av nämnda delram med 550 000 kr. till 2 265 000 kr.

Flyttningskostnader för livrustkammaren. För flyttning av livrust-kammarens utställningsföremål och inventarier till Stockholms slott finns en definitiv kostnadsram av 600 000 kr. uppförd i utrustningsplanen (prop. 1976/77: 79 s. 22).

Tillkommande kostnader och ökad mervärdesskatt har gjort det omöjligt att slutföra flyttningen inom anvisad kostnadsram. Utrustningsnämnden föreslår därför att den definitiva kostnadsramen höjs till 650 000 kr.

Uppsala

Datorutrustning vid Gustaf Werners instnut

I prop. 1975/76: 117 (s. 20 och 33) har redogörelse senast lämnats för den planerade ombyggnaden av synkroeyklotronanläggningen vid Gustaf

Prop. 1977/78: 25 41

Werners institut i Uppsala. En kostnadsram av 4,3 milj. kr. finns avsatt i utrustningsplanen för detta ändamål.

Regeringen uppdrog den 15 december 1976 år byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av 4,8 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974 projektera en ombyggnad av experimentlokalerna vid anläggningen t. o. m. bygghandlingar.

Byggnadsstyrelsen har den 30 augusti 1977 redovisat byggnadsprogram för ombyggnad av institutionslokaler i anslutning till cyklotron-anläggningen. Lokalerna är avsedda för avdelningarna för högenergifysik, fysikalisk biologi samt kärnkemi.

LUP-kommittén för Uppsala föreslår att en delram av 900 000 kr. förs upp i utrustningsplanen för högskoleenheterna m. m. för inköp av en datoranläggning. Datorn är avsedd att inledningsvis användas vid omfattande beräkningar i samband med omkonstruktionen av synkro-cyklotronen och senare för processtyrning i forskningsverksamheten.

Lund

Om- octi lillbyggnad för anatomi och histologi. Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna för inredning av de lokaler som avses bli ombyggda för avdelningen för anatomi till 250 000 kr. Styrelsen föreslår att en delram motsvarande detta belopp förs upp i inredningsplanen.

Göteborg

Handikappforskning. Byggnadsstyrelsen avser att förhyra lokaler för avdelningen för handikappforskning, som hittills utnyttjat provisoriska lokaler inom Sahlgrenska sjukhuset. De förhyrda lokalerna kommer enligt förslaget att omfatta en rumsarea av ca 900 m-.

Byggnadsstyrelsen föreslär att en kostnadsram av 400 000 kr. förs upp i inredningsplanen, avsedd för inredning av de förhyrda lokalerna.

Mot bakgrund av att avdelningen hittills inte tillförts några utrustningsresurser från statliga utrustningsanslag föreslår LUP-kommittén att en kostnadsram av 640 000 kr. förs upp i utrustningsplanen för utrustning i de nya lokalerna.

Luleå

Telefonväxel. 1 utrustningsplanen är uppförd en delram av 1 178 000 kr. för telefonväxel vid högskolan (prop. 1976/77: 79 s. 17 och 23). I samband med att den s. k. centrumbyggnaden vid högskolan i Luleå färdigställs erfordras en utbyggnad av högskolans telefonväxel. För ändamålet föreslås en höjning av nämnda delram med 160 000 kr. tiU 1 338 000 kr.

Centrumbyggnad. Regeringen uppdrog den 13 januari och den 20 januari 1977 åt byggnadsstyrelsen att utföra etapperna X och XI av ny-

Prop. 1977/78: 25 42

byggnad för högskolan i Luleå. Etapperna omfattar lokaler för bibliotek, restaurang, hörsal, läromedelscenlral, administration och studentkår (prop. 1976/77: 79 s. 7).

LUP-kommittén för Umeå föreslår att en definhiv kostnadsram av 745 000 kr. för centrumbyggnaden förs upp i utmstningsplanen. Kostnaderna för ulrustningsresurserna till biblioteket har beräknats till 120 000 kr. För AV- och TV-utrustning har beräknats 245 000 kr. och för teletekniska anläggningar 170 000 kr.

Övrigt

Telefonväxlar. För att tillgodose behovet av telefoner vid högskolorna i Jönköping, Falun/Borlänge, Gävle/Sandviken och Östersund har resp. LUP-kommitté föreslagit utbyte av befintliga växlar. För högskolan i SundsvalLHarnösand föreslås anskaffning av en telefonväxel i samband med etablering av högskolans kansli m. m. i egna lokaler.

För nämnda ändamål föreslår LUP-kominittéerna delramar om sammanlagt 585 000 kronor.

Föredraganden

För att inredning och utrustning utan försening skall kunna anskaffas tili de objekt som jag har redogjort för i det föregående bör de i följande sammanställning angivna kostnadsramarna — i 1 OOO-tal kr. — föras upp i inrednings- och utrustningsplanerna. Jag har därvid tagit hänsyn till prisökningar under upphandlingstiden.

Objekt	Förordad ram eller förordad ändring av tidigare ram	Kostnadsram
	Förordad ram eller förordad ändring av tidigare ram	Definitiv ram	Delram
Inredning Stockholm
Tekniska institutionen vid RAÄ och statens hisloriska museer	+ 165	500
Limd
Om- ocli tillbyggnad för anatomi och histologi	+ 250		250
Göteborg
Handikappforskning	+ 350	350
Utrustning Stockholm
Telefonväxel för Frescatiområdet Flyttningskostnader för livrustkammaren	+ 550 + 50	650	2 265
Uppsala Datorutrustning vid Gustaf Werners institut	+ 900	900

Vid bedömningen av utrustningsbehovet vid Gustaf Werners institut har jag funnit det angeläget att medel nu ställs till förfogande från förevarande anslag för inköp av en dator. Jag finner dock att det utrustningsbehov som senare kan tillkomma för institutionslokaler i biokemi-kum får tillgodoses på annat sätt.

Jag föroidar att de ökade utgifter som hänger samman med här behandlade objekt fär bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av viss inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2. godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för viss inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.

[6] D 51. Vissa kostnader för utbildning och forskning inom högskolan.

Detta anslag avser resurstillskott som fordras för justering av anslagen i statsbudgslen tUl grundläggande utbildning samt till forskning och forskarutbildning med hänsyn till de faktiska utgifterna på förslagsanslag till lärariöner bodgetåret 1976/77 (justering av basbelopp).

Universitets' och högskoleämbetet (UHÄ) har i skrivelse 1977-10-24 föreslagit att basbeloppen justeras med sammanlagt 18 370 000 kr.

Regionslyrelsen i Stockliolms högskoleregion har i skrivelse 1977-09-20 föreslagit att ytterligare 103 700 kr. anvisas för verksamheten vid socialpedagogiska institutet budgetåret 1977/78.

Direktionen för svenska diakonsiUlskapet har i skrivelse 1977-08-30 bl. a. föreslagit att ytterligare 275 700 kr. anvisas som bidrag till sällskapets sociala utbildningsverksamhet budgetåret 1977/78.

Prop. 1977/78: 25 44

Föredraganden

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under skilda anslagsrubriker anvisats ändamålsinriktade reservationsanslag till grundläggande ulbildning och tiU forskning och forskarutbildning vid statliga högskoleenheter. Det finns ett anslag till varje yrkesutbildningssektor, ett anslag till lokala och individuella linjer och enstaka kurser och ett anslag till varje fakultet. Dessa anslag skapades genom en anslagsomläggning som innebar att i första hand de förutvarande anslagen till lärariöner, driftkostnader, datamaskintid och extra utgifter delades upp mellan nya anslag. Såvitt gäller de förutvarande förslagsanslag som helt eller delvis avsåg lärariöner kan de belopp som lades in i utgångsvärdet för de nya anslagen, dvs. basbeloppen, betraktas sorn en prognos över utgifterna för budgetåret 1976/77.

I riksdagens beslut med anledning av prop. 1976/77: 59 framhölls följande:

"De basbelopp som beräknats för de nya reservationsanslagen till skilda sektorer och fakulteter samt till lokala och individuella utbildningslinjer och enstaka kurser avses molsvara kostnaderna för en oförändrad organisation efter det att hänsyn tagits lill automatiska kostnadsförändringar. För de delar av basbeloppen som motsvarar nuvarande förslagsanslag till lärariöner innehåller beräkningarna ett mått av osäkerhet, eftersom de måste grundas på schabloner och kostnadsprognoser. Det kan därför inte uteslutas att en justering av basbeloppen kan behöva göras när uppgifter om de faktiska kostnaderna för verksamheten under innevarande budgetår föreligger. Utskottet förutsätter att regeringen i sådant fall återkommer till riksdagen med förslag om ytterligare medelsanvisning på tilläggsbudget under hösten 1977." (UbU 1976/77: 20 s. 82, rskr 1976/77: 246).

Justeringen av basbeloppen gäller således förslagsvisa lärariöneanslag eller motsvarande anslagsposter. Övriga anslag för 1976/77 har i sin helhet redan fördelats slutligt mellan nya anslag genom riksdagens beslut.

Jag anger i det följande för varje berörd högskola vilken justering av det sammanlagda basbeloppet för högskolan som bör göras. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Mogård. Underlaget för justeringarna utgörs av riksrevisionsverkets redovisning av utgifterna och av UHÄ:s förslag. Mina beräkningar överensstämmer med UHÄ:s motsvarande beräkningar, vad avser utfallet på förslagsanslagen. För universitetets i Umeå del har ytterligare uppgifter lämnats sedan UHÄ avgivit sitt förslag varför jag på denna punkt beräknar en större summa än UHÄ.

Prop. 1977/78: 25 45

Universitetet i Stockholm 507 000

Karolinska institutet 3 055 000

Universitetet i Uppsala 5 237 000

Högskolan i Örebro 89 000

Högskolan i Falun/Borlänge 412 000

Universitetet i Linköping 214 000

Universitetet i Lund 2 242 000

Högskolan i Växjö 515 000

Universitetet i Göteborg 3 422 000

Högskolan i Karistad 412 000

Universitetet i Umeå 1 179 000

Högskolan i Luleå 198 000

17 482 000

De angivna beloppen bör för innevarande budgetår anvisas högskolorna som klumpbelopp och bör få användas enligt resp. styrelses bestämmande. UHÄ bör vid behov kunna omfördela belopp mellan högskolor, t. ex. mellan tidigare moderuniversitet och universitetsfilial. Av beloppen avser 10 765 000 kr. förutvarande universitetskanslersämbetets ansvarsområde samt socialhögskolorna och journalisthögskolorna och 6 717 000 kr. skolöverstyrelsens förutvarande ansvarsområde. Justeringen uppgår i i-elation till de totala basbeloppen till ca 1 procent.

Jag beräknar \'!dare ytterligare 94 000 kr. för bidrag till socialpedagogiska institutet i Stockholm (tidigare sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet). Dessa medel har genom beslut av regeringen 1977-08-11 anvisats som ytterligare bidrag för budgetåret 1976/77. Jag beräknar också 203 000 kr. som ytterligare bidrag till Svenska diakonsällskapet för arvoden till praktikhandledare. Motsvarande bidrag har utgått under budgetåret 1976/77 men ej tagits upp inom ramen för basbeloppet för ifrågavarande bidrag innevarande budgetår under anslaget till utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken.

I och med de justeringar jag lidigare nämnt är denna del av anslagsomläggningen avslutad.

Slulligen beräknar jag under förevarande anslag 319 000 kr. för universitetet i Uppsala på grund av att i statsbudgeten för innevarande budgetår resurserna för mellanstadielärarlinjen i Uppsala minskats med lesurser motsvarande 72 årsstudieplatser medan den verkliga minskningen är endast 60 årsstudieplatser.

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa kostnader för utbildning och forskning inom högskolan på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 18 098 000 kr.

Prop. 1977/78: 25 46

[7] D 52. Kostnader för viss iivertalig lärarpersonal vid högskolor.

Detta anslag avser kostnader för lärarpersonal som är övertalig till följd av minskningen av utbildningen av lärare på vissa linjer.

Regeringen har i tUläggsbudget I för budgetåret 1975/76 (prop. 1975/ 76: 25, UbU 1975/76: 16, rskr 1975/76: 76) föreslagit åtgärder för att söka förbereda övertalig lärarpersonal för tjänstgöring inom de utökade förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna.

Riksdagen har givit regeringen bemyndigande att vidta de åtgärder som behövs för den personal som därutöver blir övertalig till följd av statsmakternas beslut med anledning av propositionen 1975/76: 89 om lärarutbildningens dimensionering och lokalisering (UbU 1975/76: 26, rskr 1975/76: 268).

Regeringen har i förordning den 13 maj 1976 utfärdat bestämmelser orn övertalig personal vid lärarhögskolor. Enligt beslut av regeringen den 30 juni 1977 gäller förordningen under budgetåret 1977/78 i tillämpliga delar för högskolan.

I den mån kostnader för sådana åtgärder inte kunnat förutses vid anslagsomläggningen inför budgetåret 1977/78 har riksdagen utgått från att regeringen återkommer med förslag om ytterligare medelsanvisning på tilläggsbudget (UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246).

Universitets- ocli högskoleämbetet

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har i skrivelse 1977-10-24 föreslagit att till kostnader för övertalig personal vid de förutvarande lärarhögskolorna anvisas sammanlagt 9 362 000 kr.

Vidare har UHÄ föreslagit att 632 000 kr. anvisas för kostnader för lärare vid f. d. seminariet för huslig utbildning i Stockholm.

Föredraganden

Min anmälan av denna fråga sker efter samråd med statsrådet Mogård.

De förändringar av lärarutbildningens dimensionering och lokalisering som gjorts under senare är har medfört att vissa lärare blivit övertaliga (jfr bl. a. prop. 1975/76: 89). Medel för att täcka kostnader bör anvisas under ett särskilt anslag budgetåret 1977/78. Regeringen har utfärdat bestämmelser för att minska antalet övertaliga lärare. Jag anser att högskolorna för att erhålla medel till att täcka övertalighetskostna-der först till regeringen skall redovisa hur de sökt nedbringa övertaligheten. Följande punkter i regeringens förordning den 13 maj 1976 är därvid särskilt viktiga att beakta, nämligen

— det fr. o. m. 1 juli 1976 ökade tjänstgöringsunderlaget i förskollärar-och/eller fritidspedagogutbildningarna (4 §)

— att övertalig personal ges tjänstgöring på orten genom tjänsteunder-

Prop. 1977/78: 25 47

lag som uppehålls av timlärare eller obehörig lärare inom högskolan (4§)

— att extra lärare med förordnande tills vidare sägs upp (2 §)

— att nyinrättad tjänst e. d. tilldelas övertalig lärare som är behörig till tjänsten utan att den kungörs ledig (5 §)

— att samråd sker mellan berörda högskolemyndigheter så att övertalig lärare ges tjänstgöring vid universitet eller högskola inom regionen (6 §)

— att övertalig lärare ges tjänstgöring i forsknings- och utvecklingsarbete genom anslagen Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet och Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten m. m. (7§)

— att tjänstgöring ges inom länsskolnämndens fortbildningsarbete och inom den fortbildningsverksamhet som anordnas av skolöverstyrelsen (8 § o. 9 §)

— att övertalig lärare ges tiänstgöring vid grundskola eller tjänstgöring vid gymnasieskola eller kommunal vuxenutbildning i kommun där högskolan är belägen eller i angränsande kommun (10 §)

En sådan redovisning bör också visa i vad män högskolans kostnader kunnat minskas genom inkomster till följd av tjänstgöring utanför högskolan.

Jag avser att senare mot bakgrund av högskolornas redovisning återkomma till regeringen med förslag till vilka medel för övertaliga lärare som resp. högskola bör erhålla under det anslag som jag föreslår för innevarande budgetär.

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för viss övertalig lärarpersonal vid högskolor på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett anslag av 9 994 000 kr.

[8] D 53. Extra resurser för utbildningsområdet med fritt tillträde i högskolan.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)

UHÄ framhåller i skrivelse 1977-10-24 att det varit förenat med stora svårigheter att ge en samn-ianfattande beskrivning av höstens tillströmning.

Allmänt kan sägas att tillströmningen till högskoleutbildningen ökat hösten 1977. I flera fall har dock inte den faktiska ökningen varit lika stor som de per den 15 juni inkomna anmälningarna gav anledning att förmoda. Några högskoleenheter har sålunda rapporterat att man under intryck av junianmälningarna under sommaren planerade för —

Prop. 1977/78: 25 48

i en del fall betydligt — flera än som sedan verkligen infann sig vid höstterminens början. Den faktiska ökningen gäller främst enstaka kurser samt ekonomlinjen.

TiU vissa nya allmänna utbildningslinjer, t. ex. biologlinjen, noteras väsentligt flera förstahandssökande än antagna. Samtidigt har på vissa linjer inte alla platser kunnat besättas. Detta gäller bl. a. vissa civilingenjörslinjer, fysikerlinjen, kemilinjen, linjen för offentlig förvaltning, sekreterarlinjen, de tre ämneslärarlinjerna och kulturkommunikationslinjen. Särskild uppmärksamhet måste enligt UHÄ:s mening ägnas de problem på kort och lång sikt som är förknippade med det stora antalet outnytjade platser på ämneslärarlinjerna.

Beträffande det fria området kan den ökade tillströmningen inte utan vidare beskrivas genom en jämförelse av antalet registrerade med motsvarande antal för tidigare år, eftersom andelen kortare kurser ökat. En rättvisare jämförelse måste därför utgå från det skattade antalet årsstudieplatser inom fria områden. Ökningen är olika stor vid olika högskoleenheter. De största ökningarna har skett vid storstadsuniversife-ten. Även några små högskoleenheter redovisar stora procentuella ökningar, ibland beroende på att utbildningen under läsåret 1976/77 var av ringa omfattning.

Med reservation för de osäkra faktorer som föreligger, bl. a. att uppgifterna om årsstudieplatser bygger på skattningar av tillströmningen för vårterminen 1978, uppgår den totala ökningen inom det fria området till ca 6 200 årsstudieplatser. Detta innebär en ökning med ca 22 procent. Denna ökning är beräknad utifrån uppgifter om studerande inom det fria området enligt både äldre och nuvarande studieordning. Det kan därför antas att ökningen av nya studerande inom det fria området läsåret 1977/78, jämfört med föregående läsår, är större än 22 procent. Det måste samtidigt observeras att ett antal utbildningsplatser på vissa utbildningslinjer, vilka motsvarar utbildningsplatser som läsåret 1976/77 tillhörde det ospärrade området, är obesatta. Den angivna tillströmningsökningen är därför högre än den verkliga tillströmningsökningen till det område som läsåret 1976/77 var ospärrat.

Högskolorna har i sina framställningar redovisat flera problem vid beräkningarna av resursbehoven. UHÄ har också i sin granskning av de ingivna framställningarna ställts inför stora svårigheter. Mot denna bakgrund avser UHÄ att under hösten, i kontakt med lokala och regionala högskolemyndigheter, göra en översyn av i första hand tillämpningen av de nuvarande reglerna med sikte på en förenklad och mera enhetlig hantering av de aktuella frågorna. I den mån denna översyn leder fram till förslag om ändringar i gällande direktiv kommer UHÄ att i särskild ordning presentera sådana förslag.

UHÄ vill i detta sammanhang också nämna att UHÄ nyligen i samarbete med statskontoret inlett en översyn av organisationen och den

Prop. 1977/78: 25 49

tekniska utformningen av anmälnings- och antagningssystemet för grundläggande högskoleutbildning med sikte på att också här kunna vidta angelägna förändringar redan inför nästa läsår. Frågor som sammanhänger med det fria området kommer att inta en central plats i dessa överväganden. På kort sikt gäller det att förenkla ansvarsfördelningen mellan högskoleenheterna och UHÄ bl. a. för de allmänna utbildningslinjer som tillhör det fria området. UHÄ räknar med att senare komma in med förslag om erforderlig ändring av 5 kap 53 § högskoleförordningen (1977: 263) i detta syfte. På längre sikt gäller det att mera förutsättningslöst överväga frågan om anmälningssystemets roll i perspek-, tivet av det fria området.

Högskoleenheternas framställningar om extra m.edel för det fria området har behandlats av regionstyrelserna, som i varierande utsträckning har granskat och kompletterat framställningarna. Vidare har regionstyrelserna fördelat sina tillgängliga reserver för att täcka föreliggande behov, varigenom behoven av centralt beviljade extra medel kunnat begränsas. Sammanlagt har högskoleenheterna begärt ca 26,5 milj. kr. och regionstyrelserna tillstyrkt ca 21 mUj. kr.

UHÄ har infe kunnat göra någon enhetlig bedömning av de inkomna framställningarna, dels på grund av de stora metodiska skillnaderna mellan olika redovisade underlag, dels därför att olika principer med nödvändighet måste tillämpas beroende på de aktuella förutsättningarna vid olika högskoleenheter. För universiteten synes det sålunda rimUgt att i görligaste mån tillämpa en schlablonmetod som ansluter till de av utbildningsdepartementet meddelade anvisningarna. För mindre högskoleenheter, med ett fåtal kurser och begränsade möjligheter till omdispositioner, måste i stället hänsyn tas till de faktiska kostnadsökningarna. Vid sidan härav måste även beaktas att den nettoräkning av utnyttjade årsstudieplatser som utbildningsdepartementet föreskrivit inte tar hänsyn till att det kan förekomma outnyttjade resurser inom det fria området, t. ex. på grund av att lärare på fasta tjänster inte helt kan utnyttjas.

Litifrån det befintliga underlaget tiUstyrker UHÄ den ytterligare medelsanvisning om ca 18 milj. kr. med följande fördelning mellan högskolorna inom de olika regionerna:

Stockholms 5 600 000 kr

Uppsala 1 790 000 "

Linköpings 527 000 "

Lund/Malmö 4 643 000 "

Göteborgs 4 400 000 "

Umeå 865 000 "

4 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 25

Prop. 1977/78: 25 50

De förändringar UHÄ gjort i förhållande till de lokala och regionala bedömningarna beror i första hand på vissa på jämförande studier grundade justeringar av beräkningen av kostnaderna per årsstudieplats.

Föredraganden

Enligt riksdagens beslut (prop. 1976/77: 59, UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246) skall högskoleenheterna kunna få ett resurstUiskott om tillströmningen av studerande till området med fritt tUlträde blir väsentligt större än planerat och alla lokala och regionala reserver och möjligheter till omdispositioner m. m. tagits i anspråk. Storleken av resurstillskotten, som endast skall avse lärariöner, skall prövas vid varje tillfälle.

Det framgår av myndigheternas redovisning att tillströmningen inför hösten 1977 varit så stark att resurstillskott fordras för att utbildningen skall kunna bedrivas på avsett vis.

Jag anser vidare att man vidtagit åtgärder för att utnyttja befintliga resurser. Vid denna bedömning har jag tagit hänsyn till att det i många fall förelegat problem som till stor del har haft att göra med övergången till de nya rutinerna. Prövningen av behovet av tillskottsmedel för innevarande budgetår präglas med nödvändighet av den betydande osäkerhet som övergången till det nya planerings- och budgeteringssystemet medför. Jag anser det nödvändigt att åtgärder vidtas för att i framtiden få ett bättre och mer likformigt underlag. Bl. a. fordras en mer utförUg statistik över utvecklingen av antalet studerande och årsstudieplatser. Vidare måste rutinerna utvecklas så att underlaget kan tas fram snabbare än vad som nu skett.

UHÄs förslag innebär att behovet av resurstillskott grundas på höstens tillströmning och en med hänsyn därtill reviderad prognos över tillströmningen våren 1978. Jag kan ansluta mig till att även prognosen för våren används som underlag. Jag vill därvid påpeka att möjligheter finns inom det nya anslagssystemet för högskolan att planera resursanvändningen på längre sikt. Skulle prognosen för våren 1978 visa sig innebära en överskattning av tillströmningen kan man inom ett senare budgetarbete ta hänsyn till detta förhållande.

Jag anser vidare att man vid beräkningar av detta slag generellt bör utgå från att en viss ökning av studerandeantalet skall kunna klaras inom ramen för tilldelade resurser. Jag erinrar om att inom det tidigare automaliksystemet tillämpades en regel att ytterligare tilldelning gavs först för det ytterligare resursbehov som översteg 10 procent.

Jag redovisar i en översikt vilket behov av resurstillskott jag räknar med. Jag har vid mina beräkningar tagit hänsyn till att högskolorna redan under föregående budgetår vid många institutioner fick klara en viss studerandeökning utan tilldelning av resurser. Den summa jag nu beräknar på grund av detta förhållande uppgår till 5 252 000 kr. Jag vill

stryka under att dessa resurser endast motiveras av själva övergången mellan det fömtvarande automatiksystemet oeh det nuvarande resurstilldelningssystemet.

Högskoleregion/	Behov av	Nu be-	Resurstillskott
högskoleenhet	årsstu-	räknat
högskoleenhet	årsstu-	räknat
	dieplat-	faktiskt	Enligt Särskilda Totalt
	ser för	behov	riktlin- medel för
	det fria	av års-	jerna för över-
	området	studie-	fria om- gången
	enligt	platser	rådet från auto-
	prop		matik-
	1976/77:		systemet
	59

I 1 300 I

1 500

I 5 000 I 5 830

Linköpings högskoleregion högskolan i Jönköping universitetet i Linköping Lundl/almö högskoleregion

universitetet i Lund högskolan i Växjö

Göteborgs Itögskoleregion högskolan i Borås universitetet i Göteborg högskolan i Karlstad

Umeå liögskoleregioii högskolan i Luleå högskolan i Sundsvall/ Härnösand universitetet i Umeå högskolan i Östersund

Summa

337 000 190 000 527 000

1 584 000 809 000 2 393 000 — 92 000 92 000

5 100

6 125

1 923 000 978 000 2 901 000 409 000 103 000 512 000

201 000

— 201 000

2 300

2 595

160 000 — 160 000

11 000 564 000 575 000
52 000 — 52 000

25 300 29 650 9 072 000 5 252 000 14 324 000

Prop. 1977/78: 25 52

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra resurser för utbildningsområdet med fritt tillträde i högskolan på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 12 324 000 kr.

E. Vuxenutbildning

[9] E 8. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. Finska folkhögskolan i Sverige startade sin verksamhet i Haparanda den 1 juli 1973. Folkhögskolans lokalbehov tillgodosågs på det sättet att staten genom avtal den 13 januari 1973 till skolans huvudman, Riksförbundet finska föreningar i Sverige, upplät nyttjanderätten till de byggnader som är belägna på fastigheterna Minerva 4 och Fältjägaren 1 i Haparanda. En av dessa byggnader utgjorde tidigare elevhem vid det dåvarande folkskoleseminariet. Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 25 januaril935 är elevhemmet upptaget i förteckningen över. byggnadsminnesmärken.

Finska folkhögskolan behöver nu utöka sina lokaler. Riksförbundet finska föreningar har därför hos regeringen ansökt om tillstånd att få uppföra byggnader på de båda fastigheterna.

Föredraganden

Efter samråd med chefen för budgetdepartementet finner jag att staten i stället för att lämna det tillstånd som har begärts bör överlåta lastigheterna Minerva 4 och Fältjägaren 1 i Haparanda tUl Riksförbundet finska föreningar i Sverige. Överlåtelsen bör enligt min mening ske utan vederlag.

Riksförbundet har förklarat sig berett att ta emot äganderätten tiU fastigheterna. Riksförbundet har därvid förutsatt bl. a. att regeringen beviljar stöd för underhåll av fastigheterna och tar ansvar för sådana underhållskostnader som kan förorsakas av att folkskoleseminariets elevhem är ett byggnadsminnesmärke.

Däremot har riksantikvarieämbetet avstyrkt överlåtelsen. Ämbetet har anfört bl. a. att ett byggnadsminnesmärke i princip inte bör överlåtas på icke statlig fastighetsägare. För min del kan jag inte se detta som nägot hinder mot överlåtelsen. Jag vill särskilt peka på att folkskoleseminariets elevhem efter överlåtelsen kan förklaras som byggnadsminne för vilket i samband därmed skaU meddelas lämpliga skyddsföreskrifter. Som ett villkor för överlåtelsen bör därför gälla att Riksförbundet godtager en byggnadsminnesförklaring.

Enligt min mening bör fastigheterna återgå tUl staten om Finska folkhögskolan upphör med sin verksamhet i de byggnader som hör till lastigheterna. Att byggnaderna skall användas för folkhögskolans ändamål, bör således föreskrivas som villkor för att överlåtelsen skall bestå.

Prop. 1977/78: 25 53

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att till Riksförbundet finska föreningar i Sverige utan vederlag överlåta staten tiUhöriga fastigheterna Minerva 4 och Fältjägaren 1 i Haparanda.

[10] E 15. Sveriges Utbildningsradio aktiebolag. Vid 1976/77 års riksmöte beslöt riksdagen att inrätta Sveriges Utbildningsradio aktiebolag (prop. 1975/76: 110, UbU 1976/77: 8, rskr 1976/77: 46). Det nya bolaget, som börjar sin verksamhet den 1 januari 1978, bUdas genom en sammanläggning av produktionsenheten vid utredningen angående den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbUdningsväsen-det (TRU) och utbildningsprogramenheten vid Sveriges Radio AB (SR/ UTB) inkl. Sveriges Radios -vuxenundervisning.

I statsbudgeten för innevarande budgetår har 29 946 500 kr. anvisats under anslagsrubriken E 1. Viss utbUdning via radio oeh television m. m. för tiden 1 juni—31 december 1977 och 31 746 500 kr. under anslagsrubriken E 15. Sveriges Utbildningsradio aktiebolag för tiden 1 januari —30 juni 1978.

TRU-kommittén och Sveriges Radio har i särskilda skrivelser gjort framställningar om ytterligare medel för det första halvåret under budgetåret 1977/78. För att kunna bedriva verksamheten vid TRU och vid SR/UTB i oförändrad omfattning begär TRU-kommittén och Sveriges Radio AB kompensation till följd av ökade lönekostnader och allmänna prisökningar med 408 000 kr. resp. 466 000 kr.

I prop. 1976/77: 89 om anslag till Sveriges Utbildningsradio aktiebolag (UbU 1976/77: 28, rskr 1976/77: 331) anför föredraganden (s. 17) "Jag är inte nu beredd att beräkna medel för det eventuella resursbehov som förhandlingar om en utjämning av personalens löne- och anställningsvillkor kan leda till. Utfallet får kompenseras i särskild ordning på framställning från styrelsen.

Styrelsen för Sveriges Utbildningsradio aktiebolag har i särskild skrivelse gjort framställning om ytterligare medel för budgetåret 1977/78 för täckande av bl. a. de kostnader som nämnda förhandlingar har lett tiU.

1. Enligt det avtal som har träffats mellan Sveriges Utbildningsradio, Sveriges Industritjänstemannaförbund och Statsanställdas förbund om TRU- och SR/UTB-personalens övergång till Sveriges Utbildningsradio skall 2 % av Sveriges UtbUdningsradios lönesumma från den 1 januari 1978 utgå för individuella löneutjämningar. Kostnaden för detta inkl. lönebikostnader beräknar styrelsen tiU 360 000 kr.

2. Övergången för TRU-personalen från statiig till privat tjänst innebär att lönebikostnaderna ökar från 39 % tiU 44,5 % eller med 370 000 kr.

Prop. 1977/78: 25 54

3. I prop. 1916111: 89 (s. 18) anförs "... de medel som jag i prop. 1916111: 100 (bU. 12 s. 411—415) har beräknat för TRU:s och SR/ UTB:s verksamhet fram till den 31 december 1977 inte behöver tas helt i anspråk med hänsyn till att däri innefattas även viss andel av den kostnadsökning som kommer att uppstå tiU följd av 1978 års löneökningar". Styrelsen för Sveriges UtbUdningsradio har erfarit att de båda enheterna inte kommer att kunna reservera medel för detta ändamål på grund av att de medel som har erhåUits inte täcker de automatiska kostnadsökningarna för år 1977. Utöver detta begär styrelsen kompensation dels för ökade lönebikostnader, dels för 1978 års lönerevision (1 420 000 kr.).

4. Dessutom tiUkommer en kostnad för mervärdeskatt som är helt beroende på bildandet av Sveriges Utbildningsradio som en från Sveriges Radio skild juridisk person. Kostnaden för mervärdeskatt på de tjänster som Sveriges Utbildningsradio kommer att köpa från Sveriges Radio beräknas uppgå tUl 500 000 kr.

5. Styrelsen begär också kompensation för merkostnader för arvode till styrelsens ledamöter samt för inrättandet av en befattning som verkställande direktör för Sveriges Utbildningsradio (190 000 kr.).

Sammanlagt begär styrelsen för Sveriges Utbildningsradio ett tilläggs--anslag av 2 840 000 kr. för budgetåret 1977/78.

Föredraganden

Fr. o. m. den 1 januari 1978 kommer TRU-kommitténs produktionsenhet och utbildningsprogramenheten vid Sveriges Radio AB inkl. Sveriges Radios vuxenundervisning att sammanläggas och utgöra Sveriges Utbildningsradio aktiebolag. Regeringen har tidigare i år beslutat att Sveriges Utbildningsradio skall lokaliseras tUl Tyresö kommun.

Under innevarande budgetår har i prop. 1976/77: 100 (bU. 12 s. 411—415) och senare i prop. 1976/77: 89 verksamheten för framstäUning av ljud- och bUdprogram m. m. inom utbildningsväsendet anvisats under två skilda anslag: E 1. Viss utbildning via radio och television m. m. och E 15. Sveriges Utbildningsradio aktiebolag.

Vad gäller de löne- och prisökningar som har redovisats i TRU-kommitténs och Sveriges Radios framställningar förordar jag att anslaget Viss utbildning via radio och television m. m. höjs med 200 000 kr.

Vid anmälan av medelsbehovet under anslaget Sveriges UtbUdningsradio aktiebolag anförde jag att utfallet av förhandUngar om en utjämning av personalens löne- och anställningsvillkor inför övergången till det nya bolaget skulle kompenseras i särskild ordning på framställning av styrelsen för bolaget. Med hänvisning till de ökade lönekostnader och lönebikostnader som har redovisats i styrelsens framställning beräknar jag ytterUgare 748 000 kr. för innevarande budgetår.

Prop. 1977/78: 25 55

Likaså förordar jag att Sveriges UtbUdningsradio skall ha kompensation för de kostnader som tillkommer i och med att bolaget får skyldighet att erlägga mervärdeskatt för vissa tjänster som köps av Sveriges Radio och beräknar 500 000 kr. för detta ändamål. Slutiigen beräknar jag ytterligare 190 000 kr. för merkostnader till styrelseledamöternas arvoden m. m.

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges Utbildningsradio aktiebolag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett anslag av 1 638 000 kr.

G. Internationellt-kulturellt samarbete

[11] G 8. Bidrag till vissa bilaterala nordiska projekt m.m. Ur detta reservationsanslag utgår bidrag till en rad ändamål, främst av bilateral karaktär, som inte ingår i den gemensamma verksamhetsbudgeten för det nordiska kultursamarbetet.

Hanaholmen — kulturcentrum för Sverige och Finland — är ett gästhem och konferenscentrum, beläget i Esbo kommun utanför Helsingfors. Anläggningen, som invigdes våren 1975, tillkom bl. a. som en följd av att vissa krigsskulder till svenska staten avskrivits på 1960-talet. Hanaholmen är finsk statsegendom men förvaltas av Kulturfonden för Sverige oeh Finland enligt ett särskUt nyttjanderättsavtal mellan finska staten och Kulturfonden. Fondens styrelse utser fem svenska och fyra finländska ledamöter i Flanaholmens direktion medan Finlands regering förordnar direktionens ordförande.

Enligt nyttjanderättsavtalet skall verksamheten vid Hanaholmen bedrivas utan att ekonomisk vinst eftersträvas. Finska staten svarar för anläggningens underhåll och drift samt för vissa lönekostnader. Vidare har finska staten alltsedan starten anvisat ett årligt anslag för verksamheten vid Hanaholmen. Detta anslag uppgick för år 1975 till 200 000 fmk och för vart och ett av åren 1976 och 1977 till 225 000 fmk. Även Kulturfonden för Sverige och Finland beviljar bidrag tUl olika arrangemang och till stipendier för vistelse vid Hanaholmen. Kulturfondens hittUlsvarande bidragsgivning uppskattas till ca 150 000 kr. per år. Vid Finlands 50-årsjubileum år 1968 överlämnade Sveriges regering en gåvocheck på 500 000 kr. för konstnärlig utsmyckning av det planerade kulturcentret. Regeringen har vidare lämnat ett igångsättningsbidrag av 200 000 kr. i samband med Hanaholmens invigning år 1975 och ett bidrag av 100 000 kr. för litteraturanskaffning m. m. år 1976. Svenska statens ekonomiska insats för Hanaholmen har sålunda hittills utgjorts av engångsbidrag, huvudsakligen för grundanskaffningar.

Prop. 1977/78: 25 56

Direktionen för Hanaholmen har i skrivelse den 4 mars 1977 hos utbildningsdepartementet anhåUit om ett bidrag av 250 000 kr. för svenskars deltagande i och anskaffning av svenskt material till verksamheten vid centret under budgetåret 1977/78. I skrivelse den 29 augusti 1977 har direktionen anhållit om 300 000 kr. till samma ändamål för budgetåret 1978/79.

Föredraganden

Hanaholmen är enUgt min mening ett ytterst värdefullt instrument för utvecklingen av de kulturella kontakterna mellan Sverige och Finland. Det är angeläget att den bilaterala karaktären hos verksamheten upprätthålls genom att svensk-finska arrangemang kommer till stånd i tUlräcklig omfattning. Finska staten lämnar ett årligt bidrag, ägnat att stimulera verksamheten vid Hanaholmen. Jag anser det motiverat att ett motsvarande bidrag lämnas från svensk sida fr. o. m. innevarande budgetår. Beloppet bör stå i rimlig proportion till det finska bidraget. Jag förordar att 200 000 kr. anvisas för ändamålet från förevarande reservationsanslag för budgetåret 1977/78. Beträffande fortsatt bidragsgivning avser jag att återkomma i mina förslag inför budgetåret 1978/79.

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa bilaterala nordiska projekt m. in. på till-läggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[12] 14. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 130 milj. kr. (prop. 1976/77: 79, UbU 1976/77: 31, rskr 1976/77: 352, prop. 1976/77: 150, FiU 1976/77: 30, rskr 1976/77: 341). Under anslaget är uppförda två investeringsplaner, nämligen en plan för utbildning och forskning och en plan för kulturändamål m. m. Behållningen vid budgetårets början uppgick till 100,4 milj. kr. Någon medelsanvisning på tilläggsbudget beräknas f. n. inte bli erforderlig. Däremot bör följande objekt redovisas i detta sammanhang. Kostnaderna redovisas i det följande i prisläget den 1 april 1977.

Stockholm

Ombyggnad av lokaler för inusikliögskolan in. in., etapp I. Byggnads-Styrelsen har den 17 maj 1977 hemställt om höjning av tidigare anvisad kostnadsram för etapp I (prop. 1976/77:25) med 335 000 kr. tiU 4 750 000 kr. Kostnadshöjningen beror på att ljudisoleringskraven har medfört kraftigare ombyggnadsåtgärder än vad som ursprungligen planerats samt att anläggningen kompletteras med stöldskydd.

Uppsala

Nybyggnad för icke-laborativa institutioner. Redogörelse för detta byggnadsobjekt lämnades i prop. 1974: 34 (s. 13). Kostnaderna beräknades därvid till 47 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973. I gällande investeringsplan för utbildning och forskning är uppförd en kostnadsram av 46 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976. Byggnadsstyrelsen har vid en förnyad genomgång av kostnaderna funnit att kostnadsramen behöver höjas till 48 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977. Den föreslagna höjningen innebär inte någon förändring av programmet för projektet.

Lund

Om- och tillbyggnad för anatomi och histologi. Regeringen uppdrog den 9 september 1976 åt byggnadsstyrelsen att projektera om- och tillbyggnad av lokaler för institutionen för anatomi och histologi i Lund.

Byggnadsstyrelsen har den 21 juni 1977 redovisat systemhandlingar för en första etapp som avser ombyggnadsarbeten inom lokalerna för den anatomiska avdelningen. Styrelsen föreslår att en kostnadsram av 2 130 000 kr. för den redovisade etappen förs upp i investeringsplanen för utbildning och forskning.

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående bör i gällande investeringsplan föras upp följande kostnadsramar i 1 OOO-tal kr.

Byggnadsobjekt	Kostnadsram	Medelsförbrukning Faktisk Beräk-t. 0. m. nad för 77-06-30 1977/78	Byggstart år-mån.	Fär-dig-stäl-lande år-mån.
	76-04-01 77-04-01		Byggstart år-mån.	Fär-dig-stäl-lande år-mån.
Utbildning och forskning Stockholm
Ombyggnad av lokaler för niii-sikhögskolan m. m., etapp I	4 000 4 750	3 231 1500	76-11	77-05
Uppsala Nybyggnad för icke-laborativa institutioner	46 000 48 000	44 006 3 000	74-01	76-01
Lund
Om- och tillbyggnad för anatomi och histologi	2 130	500	78-01	79-09

Prop. 1977/78: 25 58

Jag förordar att de kostnader som hänger samman med de nu redovisade objekten får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om vissa byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2. godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten inom utbUd-ningsdepartementets verksamhetsområde.

KAPITALBUDGETEN

IV. STATENS UTLÄNINGSFONDER

[13] 5. Studiemedcisfonden. I statsbudgeten för budgetåret 1977/78 har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag för 1977/78 av 806 milj. kr.

Medlen disponeras av centrala studiestödsnämnden (CSN) för återbetalningspliktiga studiemedel enligt 3 och 4 kap. studiestödslagen för överföring till Studiemedelsfonden, i den mån så erfordras för att täcka behovet av återbetalningspliktiga studiemedel.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 beräknade CSN medelsåtgången 1977/78 till 1 093,3 milj. kr. I skrivelse till utbildningsdepartementet den 12 september 1977 anför CSN att en revidering av beräkningarna inför anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 ger vid handen att medelsbehovet för 1977/78 kommer att uppgå till 1 272,4 milj. kr. De disponibla medlen beräknas uppgå tiU 1 158 milj. kr. För att täcka medelsbehovet för budgetåret 1977/78 och få en nödvändig reservation inför budgetåret 1978/79 hemställer CSN om att studiemedelsfonden tillförs ett tiUäggsanslag på 135 milj. kr.

Föredraganden

Det ökade medelsbehovet sammanhänger med basbeloppets utveckling samt den ej förutsedda ökningen av antalet högskolestuderande hösten 1977. Beroende på periodiceringen i inflödet av avgifter måste fonden tillföras medel utöver det beräknade underskottet för att inte ett tillfälligt underskott skall uppstå under mars och april 1978 resp. under första halvåret 1978/79.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Studieineddsfonden på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 135 000 000 kr.

Prop. 1977/78: 25 59

Bilaga 8

Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-10-27

Föredragande: statsrådet Dahlgren

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TIONDE HUVUDTITELN

G. Utbildning och forskning

[1] G 14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 30 milj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen 9 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 21 milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan.

Utruslningsnämnden för universitet och högskolor har redovisat förslag till ändring av tidigare fastställd kostnadsram för anskaffande av utrustning vid statens naturvårdsverk.

Efter förslag av utrustningsnämnden uppfördes i utrustningsplanen för innevarande budgetår en kostnadsram Statens naturvårdsverk: Er-sätlningsanskaijningar in. in. av 1,4 milj. kr. Utrustningsnärnnden hade i sin planering förutsatt att den omgivningshygieniska avdelningen skulle få sina utrustningsbehov tillgodosedda i samband med planerad överflyttning tiU socialstyrelsen. Genom ändrade lokaldispositioner inom karolinska institutets område har omgivningshygieniska avdelningen erhållit delvis nya lokaler. Det har inte visat sig möjligt att genom omdispositioner eller senareläggningar kunna frigöra erforderligt belopp ur den kostnadsrarn som uppförts i utrustningsplanen. För innevarande budgetår erfordras 400 000 kr. för att tillgodose omgivningshygieniska avdelningens utrustningsbehov. Utrustningsnämnden har vidare redovisat

Prop. 1977/78: 25 60

utrustningsbehov för kontorsrum och bibliotek vid naturvärdsverket. För innevarande budgetår erfordras 150 000 kr.

Utruslningsnämnden har även redovisat utrustningsbehov föranledda av den ökade antagningen av veterinärstuderande (prop. 1976/77: 100 bil. 13 s. 100, JoU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 182). LUP-kommittén för jordbrukets högskolor har ännu inte slutfört utrustningsplaneringen. Kommittén har upprättat ett program över utrustning som behöver anskaffas före terminstarten hösten 1978, bl. a. till provisoriska lokaler. Utrustningsnämnden föreslår därför att en delram Ökad antagning till veterinärlinjen uppförs i utrustningsplanen för budgetåret 1977/78.

Föredraganden

Vid min prövning av de förslag till ändringar i utrustningsplanen för innevarande budgetår som har redovisats av utrustningsnämnden har jag funnit det motiverat att justera utrustningsplanen med hänsyn till utrustningsbehovet vid statens naturvårdsverk. Jag förordar att kostnadsramen Statens naturvårdsverk: Ersättningsanskaffningar m. m. budgetåret 1977/78 höjs med 550 000 kr.

Jag förordar vidare med hänsyn till gällande tidsplan att en delram Ökad antagning till veterinärlinjen av 400 000 kr. förs upp i utrustningsplanen.

Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här behandlade utrustningsobjekt får bestridas av tillgängliga medel.

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av viss inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2. godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för viss inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.

I. Idrott m. m.

[2] I 3. Bidrag till vissa organisationer i anledning av Riksförbundsbingo AB:s konkurs. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för innevarande budgetår.

Riksförbundsbingo AB bildades i oktober 1974 av nio specialidrottsförbund, fem nykterhetsorganisationer samt Riksförbundet mot Allergi. Dessa organisationer förvärvade därvid 80 % av aktierna i bingokonsultföretaget Bally Bingo AB, vilket företag således kvarstod i det nybildade bolaget med 20 % av aktierna. Aktiekapitalet om 1 250 000 kr. fördela-

Sv. Bandyförbundel Sv. Bordtennisförbundet Sv. Brottningsförbundet Sv. Gångförbundet Sv. Orienteringsförbundet Sv. Simförbundet Sv. Skidförbundet Sv. Ishockeyförbundet Sv. Handikappidrottsförbiindet Riksförbundet mot Allergi lOGT-NTO

IOGT-NTO:s juniorförbund Ungdomens Nyklerhelsförbiind Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Sv. Lärares Nykterhetsförbund

62 500	117 857	180 357
62 500	117857	ISO 357
62 500	117 857	180 357
62 500	117 857	180 357
62 500	117 857	180 357
62 500	117 857	180 357
62 500	117 857	180 357
125 000	235 714	360 714
62 500	—	62 500
62 500	—	62 500
187 500	353 571	541 071
31 250	58 929	90 179
31 250	58 929	90 179
31 250	58 929	90 179
31 250	58 929	90 179
1 000 000	1 650 000	2 650 000

Prop. 1977/78: 25 63

Bilaga 9

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssaiTimanträde 1977-10-27

Föredragande: statsrådet Ahlmark såvitt avser punkterna 1, 2, 3, 4 och

statsrådet Ullsten såvitt avser punkten 6

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TOLFTE HUVUDTITELN

B. Arbetsmarknad m. m.

[1] B 1. Arbetsmarknadsservice. I skrivelse den 23 november 1976 har arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) — under åberopande av att kungörelsen (1950: 473) angående understöd till sjömän vid arbetslöshet i utländsk hamn föreslås bli upphävd — hemställt att regeringen prövar frågan om flyttningsbidrag i form av respenning enligt 35 oeh 38 §§ arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368, ändrad senast 1977: 141) kan utgå vid resa från utlandet till nordisk ort i samband med tillträde av anställning för arbetssökande sjömän som vid tiden för centralhamnsorganisatio-nens upphörande är fast bosatta intill de nuvarande centralhamnarna Antwerpen, Genua och Rotterdam samt för sjömän som vid samma tidpunkt är uppsatta som arbetssökande i centralhamnarna utan att tillhöra ovannämnda grupp.

Föredraganden

Upprättandet av den nuvarande centralhamnsorganisationen påbörjades år 1950. Till en början bedrevs verksamheten endast i Antwerpen och New York. Numera är även hamnarna i Genua, Marseille, Melbourne, Rotterdam, Rousn, San Francisco och Sydney s. k. centralham-nar.

Ifrågavarande hjälpverksamhet, som handhas av utrikesdepartementets understödsnämnd, regleras i kungörelsen (1950: 473) angående understöd tiU sjömän vid arbetslöshet i utländsk hamn (ändrad senast

Prop. 1977/78: 25 64

1973: 735). Verksamheten består i dels arbetsförmedling för sjömän, dels utbetalning av arbetslöshetshjälp och förskott på understöd från svensk erkänd arbetslöshetskassa. En form av arbetslöshetshjälp utgår till arbetslös sjöman, som önskar resa tUl centralhamn eller från sådan hamn till annan ort för att där söka arbete. Han kan, mot förbindelse om återbetalning av beloppet, erhålla förskott på resekostnaden. När särskilda skäl föreligger, kan fordran för erhållet förskott avskrivas.

En förutsättning för att förskott skall bevUjas är att sannolika skäl föreligger för att sjömannens utsikter till nytt arbete väsentUgt ökas. Vidare kan sjöman, som av arbetsförmedlare har erhållit anvisning att söka arbete på annan ort, utan återbetalningsskyldighet medges bidrag till resan dit.

Under senare år har sjömansförmedlingen och understödsutbetJil-ningarna i centralhamnarna minskat betydligt i omfattning. Rederianställning av sjöfolk och i övrigt förbättrade anställningsförhållanden har i stor utsträckning medfört att flertalet centralhamnar har förlorat sin betydelse för sjöfarten. I flera av centralhamnarna har under senare år ingen eller obetydlig verksamhet i understödskungörelsens mening förekommit. Det är endast i centralhamnarna i Antwerpen, Genua och Rotterdam som någon mer omfattande arbetsförmedling och utbetalning av ersättning till sjömän numera förekommer, men även på dessa platser har en kraftig nedgång i verksamheten förmärkts.

Mot denna bakgrund har regeringen, efter framställning från understödsnämnden, föreskrivit att understödskungörelsen skall upphöra att gälla vid utgången av år 1977 (SFS 1977: 528). För att åstadkomma en smidig avveckling av centralhamnsorganisationen har dock förordnats att medlem av erkänd arbetslöshetskassa, vars verksamhetsområde är begränsat till anställda ombord på fartyg, även i fortsättningen skall ha lätt att uppbära dagpenning från kassan om han vid utgången av år 1977

1. är stadigvarande bosatt i Antwerpen, Genua eller Rotterdam eller

2. tillfälligt vistas i någon av centralhamnarna och vid näinnda tidpunkt uppbär dagpenning från kassan.

Vad som sägs under punkt 1 skall gälla endast så länge som den försäkrade stadigvarande är bosatt i någon av de nämnda städerna och punkt 2 skall tillämpas endast så länge som den pågående ersättningsbara arbetslösheten varar.

Förmedling av arbete för dessa två grupper av sjömän skall, efter understödskungörelsens upphävande via ifrågavarande konsulat handhas av sjömansförmedlingen i Sverige. För att dessa arbetssökande skaU vara jämställda med arbetssökande i Sverige har AMS föreslagit att arbetsmarknadskungörelsens bestämmelser om flyttningsbidrag i form av tillträdesresa och flyttningsersättning får tUlämpas även på dessa arbetssökande.

Prop. 1977/78: 25 65

AMS förslag innebär t. ex. att en sjöman som vid utgången av år 1977 är fast bosatt intill någon av centralhamnarna Antwerpen, Genua eller Rotterdam skall — under förutsättning att han uppfyller villkoren för flyttningsbidrag — kunna erhålla en tillträdesresa varje gång han blir arbetslös på hemorten för att tillträda ett arbete i någon nordisk ort.

För egen del anser jag att någon motsvarighet till den arbetslöshetshjälp som i dag utgår i form av reseersättning enligt understödskungörelsen bör utgå övergångsvis även sedan nämnda kungörelse upphört att gälla. Mot bakgrund av att sjömännen i fråga är medlemmar i svensk arbetslöshetskassa och tillhör den svenska arbetsmarknaden bör syftet härmed vara att underlätta för dessa sjömän att i samband med arbetsanställning kunna återvända till eller bosätta sig i Sverige. Eftersom arbetsmarknadskungörelsens bestämmelser om flyttningsbidrag inte är tillämpliga i förevarande fall måste särskilda regler utfärdas om ersättning till hemvändande sjömän.

Jag förordar följande regler att gälla för dem som är fast bosatta i Antwerpen, Genua eller Rotterdam eller tillfälligt vistas i någon av centralhamnarna när kungörelsen upphör. Är de eller löper de risk att bli arbetslösa samt erhåller de arbete eller beviljas de arbetsmarknadsutbildning i Sverige genom arbetsförmedlingens försorg bör de kunna erhålla bidrag för att täcka kostnader som åsamkas dem i samband med resan till Sverige. Sådant bidrag som endast bör utgå en gång per hushåll bör innefatta resekostnadsersättning och traktamente för arbetstagarens och hans hushållsmedlemmars resa till Sverige. Därjämte bör utgå starthjälp och i förekommande fall ersättning för flyttning av bohag samt traktamente vid dubbel bosättning. När det gäller beräkning av bidragen bör i tillämpliga delar gälla vad som sägs om flyttningsbidrag i arbetsmarknadskungörelsen. Sådana bidrag bör kunna beviljas från den 1 januari 1978 och utgå från anslaget Arbetsmarknadsservice, programmet Yrkesmässig och geogratisk rörlighet, delprogrammet Flyttningsbidrag. Kostnaden för verksamheten torde inte bli så stor att den påkallar någon särskild medelsanvisning.

Med hänvisning tiU vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordat i fråga om flyttningsbidrag till hemvändande sjömän att gälla fr. o. m. den 1 januari 1978.

[2] B 3. Sysselsättningsskapande åtgärder. Under denna mbrik har på statsbudgeten för innevarande år förts upp ett reservationsanslag av 1 320 700 000 kr. Av anslaget avser 10 milj. kr. industribeställningar.

Genom beslut den 26 maj 1977 har regeringen bemyndigat televerket, att inom ramen för anvisade medel under anslaget Teleanläggningar m. m. under sjätte huvudtiteln upphandla viss stations- och transmissionsutrustning till ett sammanlagt värde av 300 000 000 kr. uttryckt i

5 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 25

Prop. 1977/78: 25 66

prisläget januari 1977. Utrustningen avses levereras under perioden 1979—1981, vilket innebär en tidigareläggning i förhåUande tiU televerkets anskaffningsplaner.

Föredraganden

Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1975/76: 100 bU. 1, FiU 1975/76: 20, rskr 1975/76: 173) den 26 maj 1977 beslutat att AMS från reservationsanslaget B 3. Sysselsättningsskapande åtgärder får — utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit — bestrida utgifter med högst 60 100 000 kr. till televerket som kompensation för tidigareläggning av beställning av ovan nämnda stations-och transmissionsutrustning.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77: 105, AU 1976/77: 30, rskr 1976/77: 306) har regeringen vidare den 26 maj 1977 i regleringsbrev föreskrivit att AMS från anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder får betala tillfälligt sysselsättningsbidrag för äldre arbetskraft inom tekoindustrin. Bidrag utgår lill utgången av år 1977 med 15 kr. per timme och anställd som fyllt 50 år. Bidraget får dock inte överstiga 10 % av företagets totala lönekostnader inkl. sociala avgifter under bidragsperioden. Som villkor för bidrag gäller bl. a. att företaget inte får varsla om personalinskränkningar under bidragsperioden.

Under den senaste tioårsperioden bar sysselsättningen inom tekoindustrin halverats. Under år 1976 accentuerades den negativa utvecklingen ytterUgare. Under detta år minskade sysselsättningen inom tekobranschen med ca 10 % eller över 5 000 personer. Vid tiden för bidragets införande beräknades denna utveckUng fortsätta under hela år 1977.

Denna höga nedskärningstakt medför, tillsammans med branschens regionala koncentration och den höga andelen kvinnor och äldre arbetstagare, mycket allvarliga sysselsättningsstörningar. I ett konjunkturläge med totalt sett otillräcklig arbetskraftsefterfrågan inom industrin riskeras härigenom allvarliga arbetsmarknadsproblem för hela orter och regioner och långvarig arbetslöshet för de enskilda människorna. Syftet med det tUlfälliga sysselsättningsbidraget är att i rådande konjunkturläge hålla tUlbaka utslagningen av tekoföretag med hög andel äldre anställda.

Det tillfälliga sysselsättningsbidraget för äldre arbetskraft inom tekoindustrin har hittills utnyttjats i stor omfattning. T. o. m. september 1977 hade beslut om bidrag meddelats för ca 440 företag med totalt ca 30 000 anställda. Bidrag har beviljats för ca 10 000 personer och för en total kostnad av 95 milj. kr.

Trots bidragets mycket stora genomslagskraft synes den negativa utvecklingen inom branschen ha fortsatt. Under perioden januari—augusti 1977 har sammanlagt 4 600 personer varslats om driftsinskränkning inom tekoindustrin mot 2 500 under samma period förra året. I augusti 1977

Prop. 1977/78: 25 67

berördes 1 300 personer av varsel. Detta är den högsta månadssiffran hittills under 1970-talet och motsvarar mer än hälften av det totala antalet varslade inom industrin denna månad. Antalet arbetslösa inom beklädnadsarbetarnas arbetslöshetskassa uppgick i augusti 1977 till 2 100 personer, vilket är närmare dubbelt så många som vid samma tid föregående år. Antalet arbetslösa tillhörande denna kassa i augusti i år motsvarade 4,6 % av antalet kassamedlemmar, vilket kan jämföras med den genomsnittliga siffran för samtliga industrikassor som motsvarade 1,7 %. Resultatet av undersökningar som en interdepartemental arbetsgrupp för teko-frågor låtit utföra i augusti och oktober 1977 tyder på en fortsatt stor sysselsättningsminskning i år och en ökad nedgångstakt under är 1978.

AMS har i skrivelse den 23 september 1977 föreslagit bl.a. en förlängning av det tillfälliga sysselsättningsbidraget för äldre arbetskraft inom tekoindustrin till den 1 juli 1978.

Mot bakgrund av den fortsatt mycket besvärliga sysselsättningssituationen inom branschen och de begränsade alternativa sysselsättningsmöjligheterna som i nuvarande konjunkturläge kan erbjudas de personer som mister sina anställningar inom tekoindustrin anser jag det nödvändigt att förlänga giltighetsperioden för det tillfälliga sysselsättningsbidraget. Bidragsperioden bör utsträckas till den 30 juni 1978, med möjligheter till ytterligare förlängning under år 1978 om arbetsmarknadsläget vid halvårsskiftet så skulle erfordra.

Bidraget utgår i dag med 15 kr. per timme och anställd som är över 50 år, dock högst 10 % av företagets totala lönekostnader. Huvuddelen av de företag som hittills beviljats stöd, har kommit upp i det angivna maximibeloppet. Det innebär att bidraget hittills i huvudsak varit konkurrensneutralt bland de företag som uppfyllt fordringarna för stödet. Bidragsnivån 15 kr. per timme fastställdes på grundval av de genom-snUtliga timlöner som gällde före de senaste avtalsförhandlingarna. För att minimera risken för att bidraget skall få en från konkurrenssynpunkt icke avsedd effekt förordar jag att timbidraget från den 1 januari 1978 höjs från 15 till 20 kr. Även i fortsättningen bör bidraget maximeras till 10 % av företagets totala lönekostnader. Jag beräknar att bidrag under första halvåret 1978 kommer att beviljas till ett sammanlagt belopp av ca 100 milj. kr.

Från förevarande anslag bestrids också kostnader för att täcka underskott som uppkommer vid driften av s. k. industriella beredskapsarbeten. Dessa beredskapsarbeten skall i princip avyttras eller läggas ner så snart förutsättning härför föreligger. Ett sådant beredskapsarbete driver AMS sedan början av 1970-talet i Överkalix kommun. Verksamheten omfattar avancerad plåtbearbetning och vidareförädling av plåtmaterial som legotillverkning för Norrbottens Järnverks Aktiebolag (NJA) enligt avtal. F. n. sysselsätts ca 165 personer vid detta beredskapsarbete. Av

Prop. 1977/78: 25 68

olika skäl har verksamheten gått med betydande förluster och AMS har under senare år tvingats betala mellan 10 oeh 12 milj. kr. per år från förevarande anslag för att täcka förlusterna.

Nuvarande kontrakt med NJA har av AMS sagts upp till den 1 januari 1978. I samband med uppsägningen har AMS inlett förhandlingar med NJA om övertagande av verksamheten från nämnda tidpunkt. Förhandlingarna har nu lett till en preliminär överenskommelse som innebär att NJA pä vissa villkor övertar verksamheten och garanterar de nu anställda och anvisade arbete vid fabriken under minst fem år. NJA förvärvar enligt överenskommelsen av kommunen den fastighet i vilken verksamheten är inrymd och av AMS maskinutrustning däri med ett bokfört värde av ca 2,5 milj. kr. NJA har ställt som villkor att denna utrustning skall få övertas utan vederlag. Vidare ställer NJA som villkor för övertagandet att AMS skall betala bolaget ett belopp om 15 milj. kr. för att täcka beräknade förluster under åren 1978—1980. Därefter beräknas verksamheten kunna drivas på affärsmässiga grunder.

Enligt vad jag inhämtat från AMS gör man inom styrelsen den bedömningen att en fortsatt verksamhet vid detta beredskapsarbete inte kan bedrivas under nuvarande förutsättningar utan betydande kostnader för statsverket. Förlusterna vid en fortsatt drift i AMS regi kan för år framöver beräknas bli av minst samma storleksordning som under senare år. Under sådana förhållanden anser jag det skäligt att AMS får avyttra verksamheten till NJA på de villkor som bolaget har ställt. En sådan överlåtelse bör dessutom vara till gagn för personalen av det skälet att NJA har utfäst sig att inte bara fortsätta nuvarande produktion utan också söka förlägga nya tillverkningar till fabriken.

Jag förordar således att AMS bemyndigas träffa avtal med NJA på ovan nämnda villkor om överlåtelse per den 1 januari 1978 av det industriella beredskapsarbetet i Överkalix och att regeringen inhämtar riksdagens godkännande härav. Kostnaderna för förlusttäckningsbidraget bör bestridas från förevarande anslag.

Med hänvisning till vad jag här anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat i fråga om tillfälligt sysselsättningsbidrag för äldre arbetskraft inom tekoindustrin under tiden den 1 januari—den 30 juni 1978,

2. bemyndiga regeringen att vid behov förlänga stödperioden tiU den 31 december 1978,

3. bemyndiga regeringen att godkänna ett avtal mellan arbetsmarknadsstyrelsen och Norrboitens Järnverks Aktiebolag om överlåtelse av det industriella beredskapsarbetet i Överkalix,

4. bemyndiga regeringen att bevilja NJA ett förlusttäckningsbidrag för den från AMS övertagna verksamheten i Överkalix med ett belopp av 15 milj. kr.

Prop. 1977/78: 25 69

5. till Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 160 100 000 kr.

[3] B 4. Stöd till lageruppbyggnad. Under denna punkt har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 400 000 000 kr. Anslaget disponeras för statsbidrag enligt förordningen (1975:475, omtryckt 1976: 1053, ändrad 1977: 93) om statligt stöd till lagerökning för lagerhållning under olika perioder t. o. m. den 30 juni 1977 samt för utgifter i samband med statliga lånegarantier enligt samma förordning. Dessa lånegarantier har en gång förlängts och kunde enligt riksdagens senaste beslut i frågan (prop. 1976/77: 100 bU. 15, AU 1976/77: 21, rskr 1976/77: 179) gäUa tiU den 1 oktober 1977.

Statliga lånegarantier enligt nämnda förordning har beviljats 67 företag för lageruppbyggnadslån på sammanlagt 182 milj. kr. Enligt vad jag har inhämtat är ett 30-tal av dessa garantier fortfarande inte slut-reglerade. Lån på sammanlagt över 120 milj. kr. synes inte ha återbetalats till resp. kreditinstitut före garantitidens utgång den 1 oktober 1977. Orsaken till detta har i flertalet fall uppgivits vara att vederbörande företag inte har avvecklat sina överlager och inte har möjlighet att finansiera överlagren på annat sätt än genom de lån som omfattades av statliga garantier.

Enligt min mening bör regeringen begära riksdagens bemyndigande till en ytterligare förlängning av lånegarantierna i de fall då företagen fortfarande har stora överlager som inte kan finansieras på annat sätt. I sådana fall bör AMS kunna medge förlängd garanti t. o. m. den 30 juni 1978.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att i enlighet med vad jag här har anfört förlänga giltighetstiden för statliga garantier för lageruppbyggnadslån.

[4] B 7. Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 7 milj. kr.

AMS

AMS har i skrivelser den 18 mars och den 30 juni 1977 begärt ytterligare medel för anskaffning av utrustning. De begärda medlen är avsedda att användas för investeringar i industriella beredskapsarbeten.

F. n. bedrivs industriella beredskapsarbeten vid 46 arbetsplatser. Verksamheten sysselsätter ca 1 800 personer inkl. tjänstemän och arbets-

Prop. 1977/78: 25 70

ledare och har en årsomslutning på ca 175 milj. kr. För att vidmakthålla en produktion av denna omfattning krävs betydande årliga investeringar. AMS anser, att begränsningar av de tilldelade anslagen under de senaste budgetåren har medfört att komplettering och förnyelse av maskinparken inte har kunnat ske i önskvärd utsträckning. Detta har fått negativa följder för bl. a. arbetarskyddet vid de olika arbetsplatserna. Ljudnivå och skyddsanordningar svarar i många fall inte mot dagens krav. AMS framhåUer, att kraven på arbetsmiljö och arbetarskydd under senare tid har ökat starkt vilket har medfört att förhållandena vid vissa arbetsplatser kommit att framstå som synnerligen otiUfredsställande.

Till viss del är en lösning av miljöproblemen beroende av investeringar i fabrikslokaler, vilka vanligtvis förhyrs av kommunen i fråga. Efter förhandlingar med resp. fastighetsägare har i en del fall väsentliga lokalförbättringar åstadkommits och i andra fall har nya lokaler anvisats. AMS har i dessa senare fall påtagit sig merkostnader för lokalernas utrustning.

AMS beräknar medelsbehovet till totalt 8,4 milj. kr. varav 4,7 milj. kr. för miljöinvesteringar och 3,3 milj. kr. för förbättringar av arbetarskyddet.

Föredraganden

De industriella beredskapsarbetena behandlas i regeringens proposition (1977/78: 30) om skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering m. m., vari bl. a. föreslås att huvudmannaskapet för de industriella beredskapsarbetena till viss del skall överföras från AMS tiU regionala stiftelser som föreslås få hand om den skyddade verksamheten. I avvaktan på ett definitivt ställningstagande till den framtida organisationen och huvudmannaskapet för verksamheten har under en följd av budgetår återhållsamhet iakttagits i fråga om nyinvesteringar vid de industriella beredskapsarbetena.

Enligt min mening är det nu nödvändigt att tiUgodose vissa krav i fråga om arbetsmiljö och arbetarskydd. Det av AMS redovisade behovet av ytterligare medel för investeringar under innevarande budgetår avser i första hand miljö- och skyddsutrustning vid nyanvisade lokaler i Kramfors och Arvika samt förbättringar av bullerskydd och direkta skyddsåtgärder i produktionen. Med hänsyn till det ansträngda budgetlaget är jag emellertid f. n. inte beredd att helt biträda AMS förslag tiU investeringar. Jag avser att senare återkomma till frågan i samband med budgetpropositionen för 1978/79.

Vid en brand natten tiU den 21 juni 1977 förstördes maskiner och lokaler vid AMS tryckeri på Lindhagensgatan i Stockholm. AMS utgifter för att få tryckeriet i funktionsdugligt skick igen har beräknats

Prop. 1977/78: 25 71

till 0,6 milj. kr., varav 480 000 kr. utgör ersättningsanskaffningar och 120 000 kr. reparationskostnader.

Kostnader för att återställa tryckeriet i funktionsdugligt skick bör täckas genom förevarande anslag.

Anslaget disponeras av AMS för anskaffning av utrustningsföremål vilkas anskaffningsvärde överstiger 10 000 kr. och vilkas livslängd överstiger tre år. Utrustningskapitalet skall hyras ut till de program som utnyttjar utrustningen på sådana villkor att de sammanlagda utgifterna för tillhandahållandet av utrustningen täcks. För de bokföringsmässiga transaktioner som detta kräver används anslaget Förvaltning av utrustning. Om skillnad uppkommer mellan hyror oeh utgifter belastas sistnämnda anslag. Intäkterna under detta anslaget, delprogrammet Förläggningsbyggnader har under en följd av år överstigit de debiterade kostnaderna varför reservationen under anslaget har ökat. Detta är en följd av att vinster uppkommit vid försäljning av byggnader eftersom det bokförda restvärdet har varit lågt jämfört med marknadspriserna som stigit mycket snabbt de senaste åren. AMS beräknar att 9,6 milj. kr. av den ingående reservationen på anslaget budgetåret 1977/78 utgörs av realisationsvinster vid försäljning. Behovet av ytterligare medel för investeringar i industrieUa beredskapsarbeten under innevarande budgetår bör tillgodoses genom att 3,6 milj. kr. av nämnda överskottsmedel tillgodoförs anslaget Anskaffning av utrustning.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag nu har föreslagit om överföring av medel från anslaget Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning.

C. Arbetsmiljö

[5] C 1. Arbetarskyddsstyrelsen. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett förslagsanslag av 69 420 000 kr. Härav har för Upplysning m. m. på arbetarskyddets område beräknats 2 810 000 kr. I prop. 1976/77: 149 med förslag tiU arbetsmiljölag m. m. har jag tagit upp frågan om informationsåtgärder i anslutning till att den i propositionen föreslagna lagen träder i kraft. Jag meddelade därvid min avsikt att i särskild ordning förorda att 4 milj. kr. ställs till arbetarskyddsstyrelsens förfogande för att genomföra sådana åtgärder.

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetarskyddsstyrelsen på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.

Prop. 1977/78: 25 72

D. Invandring m. m.

[6] D 3. Åtgärder för invandrare. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna mbrik anvisats ett reservationsanslag av 8 725 000 kr.

Framställning från Sveriges frikyrkoråd

I en skrivelse den 14 december 1976 har Sveriges frikyrkoråd föreslagit att ett projekt genomförs som syftar till att stimulera bildandet av assyriska kyrkliga församlingar, bl. a. genom anstäUning av syrisk-ortodoxa präster. Projektet bör bedrivas under en tid av tre år under ledning av KFUK-KFUM:s riksförbund.

Arbetsmarknadsstyrelsen, socialstyrelsen, statens invandrarverk, ärkebiskopen samt KFUK-KFUM:s riksförbund har i huvudsak tillstyrkt förslaget. KFUK-KFUM:s riksförbund har emeUertid föreslagit att projektet bör syfta till att stimulera såväl den profana organisationsbildningen bland assyrierna som det kyrkliga församlingsarbetet. Riksförbundet bör därför ges medel för utbildning av församlingspräster och förtroendevalda i assyriska föreningar i ämnen som samhällskunskap, sociala frågor, invandrings- och flyktingfrågor m. m. Organisatoriskt innebär förslaget att två projektgrupper — en kyrklig och en profan — inrättas, vilka bör bestå av representanter för berörda organisationer samt heltidsanställda präster resp. kontaktmän för assyriska försam-Ungar. Härutöver bör en samarbetskommitté och en samrådsgrupp bUdas med representanter för såväl den kyrkliga som den profana projektorganisationen. Projektet avses pågå under tre år och kostnadsberäknas tUl drygt 1,2 milj. kr. KFUK-KFUM:s riksförbund föreslås få ansvar för den övergripande projektledningen. Statens invandrarverk ställer sig positivt till frikyrkorådets förslag, men anser — i likhet med KFUK-KFUM:s riksförbund — att projektet bör ta sikte på en gemensam satsning på kyrkan och de profana föreningarna.

Framställning från statens invandrarverk

Statens invandrarverk har i skrivelse den 30 augusti 1977, utöver de medel som anvisats i statsbudgeten för innevarande budgetår, yrkat att ytterligare 500 000 kr. anvisas för fortsatt information genom uppsökande verksamhet bland vissa anställda invandrare om deras lagliga rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare.

Föredraganden

Under de senaste åren har ett mycket stort antal assyrier kommit hit. Organisations- och församlingsbildningen bland invandrare är av största betydelse för att de skall få en fast förankring i sitt nya land. Ett stöd och en stimulans av det slag som KFUK-KFUM:s riksförbund föreslår är därför ägnat att främja den assyriska gruppens möjligheter att finna

Prop. 1977/78: 25 73

sig till rätta här. Jag anser emellertid att detta syfte kan nås även om projekttiden begränsas till att avse tiden t. o. m. budgetåret 1978/79 och projektet ges en mindre omfattning än som föreslagits. Jag beräknar kostnaderna för projektet tUl högst 520 000 kr. för budgetåret 1977/78. Dessa bör bestridas på tilläggsbudget I från tolfte huvudtitelns anslag D 3. Åtgärder för invandrare, anslagsposten Bidrag till avgränsade projekt m. m. Det bör ankomma på invandrarverket att ge närmare föreskrifter för medlens användning.

I statsbudgeten för innevarande år har 500 000 kr. anvisats för information om lagen om svenskundervisning för invandrare. Vid riksdagsbehandlingen anförde arbetsmarknadsutskottet (AU 1976/77:22) att behovet av ytterligare medel fick prövas mot bakgrund av bl. a. den utvärdering av hittillsvarande insatser som aviserats från invandrarverket och LO.

Invandrarverket har som bilaga till sin skrivelse fogat en av LO gjord utvärdering av den hittills bedrivna informationsverksamheten samt gjort vissa egna uppskattningar av informationsbehovet. Det har visat sig svårt att uppskatta behovet av ytterligare insatser. LO:s och invandrarverkets bedömningar ger dock stöd för en fortsatt informationsinsats av samma storlek som föregående budgetår. För ändamålet bör sålunda anvisas 500 000 kr. Informationsverksamheten bör bedrivas enligt samma riktUnjer som tidigare.

Mot bakgrund av det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Åtgärder för invandrare på tilläggsbudget 1 tiU statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 1 020 000 kr.

Prop. 1977/78: 25 75

Bilaga 10

Utdrag
BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-10-27

Föredragande: statsrådet Olsson

Anmälan till tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TRETTONDE HUVUDTITELN

A. Bostadsdepartementet m. m.

[1] A 4. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. Under denna rubrik i statsbudgeten har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 165 000 kr.

Anslaget avser kostnader för bl. a. Sveriges bidrag till vissa internationella organisationer och svenskt deltagande i det internationella samarbetet inom departementets verksamhetsområde.

1 budgetpropositionen för innevarande budgetår (prop. 1976/77: 100 bil. 16 s. 12) anmälde jag att ett markpolitiskt seminarium inom ramen för ECE:s (Economic Commission for Europé) verksamhet skall äga rum i Sverige i juni 1978. Det var inte möjligt att precisera kostnaderna för detta seminarium i budgetpropositionen.

Seminariets inriktning och utformning har nu lagts fast på ett sätt som gör det möjligt att beräkna kostnaderna med erforderlig precision. Kostnaderna för seminariet kan i dag beräknas till 1 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

B. Bostadsbyggande m. m.

[2] B 9. Anordningsbidirag m. un. Hill allmämna sannlimigslokaler. Under denna rubrik i statsbudgeten har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 6 milj. kr.

Prop. 1977/78: 25 76

Från anslaget betalas ut dels anordnings- och inventariebidrag till allmänna samlingslokaler enligt bestämmelsema i kungörelsen (1973: 400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler (omtryckt 1976: 794, ändrad 1977: 337), dels bidrag till riksorganisationerna för samlingslo-kaler. Bidraget till dessa uppgår under budgetåret 1977/78 till 1 milj. kr. För anordnande av allmänna samlingslokaler utbetalas även lån från anslaget IV: 13 Lånefonden för allmänna samlingslokaler.

Riksdagen faststäUer för varje budgetår en ram för beslut om bidrag och lån. För innevarande budgetår har riksdagen fastställt ramen tUl 30 milj. kr., varav högst 20 milj. kr. för bidrag (prop. 1976/77: 100 bU. 16, CU 1976/77: 31, rskr 1976/77: 230).

Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 22 september 1977 anfört att 14,1 milj. kr. har utbetalats från anslaget under juli—augusti 1977 och att utbetalningar med ytterUgare 12 milj. kr. kan bli aktuella under innevarande budgetår. Detta innebär att den totala utbetalningen under budgetåret kan beräknas till över 26 milj. kr.

Vid utgången av budgetåret 1976/77 fanns en behållning på anslaget med 14,8 milj. kr. och för budgetåret 1977/78 har anvisats 6 milj. kr. För utbetalning under innevarande år finns sålunda 20,8 milj. kr.

Med angivna förutsättningar föreligger ett behov av ytterligare medel på anslaget med 5,3 milj. kr. Mot bakgrund av att anslagsbehovet även i fortsättningen kommer att vara svårt att förutse med exakthet, eftersom utbetalningen för vissa större projekt inte med bestämdhet kan anges till visst budgetår, synes en viss mindre marginal för oförutsedda utbetalningar nödvändig på anslaget. Bostadsstyrelsen hemställer om att ett anslag av 8 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget.

Föredraganden

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.

[3] B 10. Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler. Under denna rubrik i statsbudgeten har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 2 milj. kr. Riksdagen fastställer för varje budgetår en ram för beslut om upprustningsbidrag och särskilda eftergifter av äldre lån. För innevarande budgetår har riksdagen medgivit att beslut om bidrag och särskilda eftergifter får meddelas inom en ram av 10 milj. kr. (prop. 1976/77: 100 bU. 16, CU 1976/77: 31, rskr 1976/77: 230). Efter medgivande av regeringen får ramen överskridas genom beslut om upprustningsbidrag om det behövs av sysselsättningsskäl.

Prop. 1977/78: 25 77

Bestämmelserna om upprustningsbidrag och särskilda eftergifter finns i kungörelsen (1973: 400) om statligt stöd till allmänna samhngslokaler (omtryckt 1976: 794, ändrad 1977: 337).

Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 8 september 1977 hemställt om att ifrågavarande ram vidgas med 10 milj. kr.

Vid utgången av budgetåret 1976/77 fanns en behållning på anslaget av ca 8,2 milj. kr. och för budgetåret 1977/78 har anvisats 2 milj. kr. För utbetalning under innevarande budgetår finns sålunda 10,2 milj. kr.

Föredraganden

Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande genom beslut denna dag förordnat att ramen för beslut om upprustningsbidrag och särskilda eftergifter under innevarande budgetår skall höjas med 8 milj. kr.

Det tillkommande ramutrymmet får utnyttjas för beslut om bidrag till upprustning av lokaler för vilka arbetena påbörjas före utgången av mars månad 1978. Beslutet ingår som ett led i regeringens åtgärder för att säkra sysselsättningen under vinterhalvåret 1977—78. Bemyndigandet avser objekt i Norrbottens, Västerbottens, Gävleborgs, Kopparbergs, Västmanlands, Värmlands, Älvsborgs, Blekinge, Jönköpings och Östergötlands län.

Medelsbehovet för bidrag till de tidigardagda arbetena, 8 milj. kr., bör täckas genom anslag på tilläggsbudget I tiU statsbudgeten för innevarande budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler på tilläggsbudget I tiU statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

IV. SI ATENS UTLÅNINGSFONDER

[4] 13. Lånefonden för allmänna samlingslokaler. Under denna mbrik i statsbudgeten har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag om 1 000 kr. Riksdagen faststäUer för varje budgetår en ram för långivningen. Denna ram omfattar också bidragsgivningen från anslaget B 9. För innevarande budgetår har riksdagen fastställt ramen till 30 milj. kr., varav högst 20 milj. kr. för bidrag (prop. 1976/77: 100 bil. 16, CU 1976/77: 31, rskr 1976/77: 230).

Lånebestämmelserna finns i kungörelsen (1973: 400) om statligt stöd till aUmänna samlingslokaler (omtryckt 1976: 794, ändrad 1977: 337).

Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 25 augusti 1977 hemställt om att

Prop. 1977/78: 25 78

ytterligare medel anvisas på tilläggsbudget med hänvisning till att medelsbehovet för innevarande budgetår har blivit större än beräknat.

Vid ingången av budgetåret 1977/78 fanns en behållning på anslaget av 5,9 milj. kr. och under nämnda budgetår beräknas inflytande amorteringar till ca 3 milj. kr.

Med utgångspunkt i förväntade ansökningar om utbetalning av lån under innevarande budgetår föreslår styrelsen att ett anslag av 5 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget.

Föredraganden

Med hänvisning till vad bostadsstyrelsen anfört och med hänsyn till att en viss mindre marginal för oförutsedda utbetalningar bör finnas hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Lånefonden för aUmänna samhngslokaler på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 8 000 000 kr.

Prop. 1977/78: 25 79

Bilaga 11

Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-10-27

Föredragande: statsrådet Åsling såvitt avser frågorna under punkterna 1—6, 9—11, 13, 15—18;

statsrådet Johansson såvitt avser frågorna under punkterna 7, 8, 12,14

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FJORTONDE HUVUDTITELN

A. Industridepartementet m. m.

[1] A 3. Kommittéer m.m. I statsbudgeten för budgetåret 1977/78 har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 10 825 000 kr. Vid budgetårets ingång fanns en reservation på anslaget av 18 836 026 kr. Disponibla medel under anslaget uppgår alltså till sammanlagt 29 661 026 kr. Detta belopp bedöms inte förslå till att täcka kostnaderna för utredningsverksamheten under budgetåret.

Medelsbehovet hänför sig i första hand tUl energikommissionens (I 1976: 05) arbete. Kommissionens omfattande uppdrag att ge underlag för regeringens förslag till energipolitiskt handlingsprogram och den begränsade tid som står till dess förfogande för detta arbete har inneburit att mycket intensiva arbetsinsatser måste göras med anlitande av ett stort antal experter och konsulter. Enligt planerna skall kommissionen lägga fram sitt huvudbetänkande i mars 1978 och därefter avsluta sitt arbete till utgången av detta budgetår. Kostnaderna för kommissionens verksamhet fram till denna tidpunkt har beräknats tiU totalt 22,9 milj. kr. Huvuddelen av utbetalningarna faller på detta budgetår. Vidare har under våren 1977 tillsatts ett antal utredningar, bl. a. kooperationsutredningen (I 1977: 01) och Göteborgsdelegationen (I 1977: 03), vilka oekså medför ökat medelsbehov. Efter samråd med statsrådet Johans-

Prop. 1977/78: 25 80

son beräknar jag det ytterligare medelsbehovet för dessa ändamål till 14 milj. kr.

Energisparkommittén (I 1974: 05) tiUkaUades hösten 1974 med uppgift att handha bl. a. en energisparkampanj vintern 1974—1975. Kommitténs uppdrag har senare genom tilläggsdirektiv förlängts och utvidgats till att omfatta bl. a. samordning av och stöd till myndigheternas information om energisparande vid sidan av egna informationsåtgärder. Kommittén har vidare i uppdrag att i samråd med statens industriverk fortlöpande följa energikonsumtionens utveckling och att undersöka förutsättningarna för att under icke krisförhållanden införa direkta restriktioner eller förbud mot vissa slag av energianvändning.

Kommittén har i juni 1977 lämnat en reviderad rapport avseende energiförbrukningens utveckling 1973—1976 och prognos för år 1977. Vad gäUer förutsättningarna för att införa restriktioner m. m. pågår utredningsarbete inom ett antal grupper inom kommittén. Bland de frågor som nu utreds genom sådana grupper kan nämnas maximerad inomhustemperatur och restriktioner för energianvändning i fritidshus.

Vid sidan härav har kommittén fortsatt sin informationsverksamhet under budgetåret 1976/77. Bl. a. har kampanjer bedrivits med särskild inriktning på arbetsplatser och skolor. En energisparbok för kommuner och landsting har getts ut.

Kommittén har hemställt att 10 milj. kr. ställs till förfogande för kommitténs verksamhet under detta budgetår för fortsatta utredningar och informationsinsatser. Bl. a. har en särskild försöksverksamhet med energisparande inletts i Blekinge i samarbete med länets kommuner.

Efter samråd med statsrådet Johansson ser jag det som mycket angeläget att energisparkommittén fortsätter sitt arbete med informationsinsatser och undersökningar m. m. i energisparande syfte. Kostnaderna för verksamheten bör liksom hittUls bestridas från detta anslag. I avvaktan på bl. a. energikommissionens förslag beräknar jag kommitténs anslagsbehov för detta budgetår till 8,8 milj. kr. Detta belopp ryms inte inom ramen för vad som tidigare har beräknats för anslaget.

Förberedelsearbeten för energisparkommilténs verksamhet har redan inletts. Detta innebär att kostnaderna kan uppkomma innan riksdagens beslut i medelsfrågan föreligger. Utgifter med anledning härav bör få bestridas från tillgängliga medel under anslaget.

Med hänvisning till det anförda bör alltså på tilläggsbudget I anvisas ett belopp av (14,0-1-8,8 =) 22,8 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1911118 anvisa ett reservationsanslag av 22 800 000 kr.

Prop. 1977/78: 25 81

B. Industri m. m.

[2] B 7. Företags- och branschfrämjande åtgärder. På statsbudgeten för budgetåret 1977/78 har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 58 610 000 kr.

Inom ramen för branschfrämjande åtgärder kan stöd ges för marknadsföringsåtgärder på exportmarknader. Någon möjlighet att stödja motsvarande aktiviteter med inriktning på hemmamarknaden finns inte enligt gällande regler. Ett allt starkare intresse för marknadsföringsåtgärder på hemmamarknaden har under senare tid kommit fram från teko-industriernas sida. Enligt vad jag har inhämtat är statens industriverk positivt till att inom ramen för löpande teko-program stödja aktiviteter av det aktuella slaget. Jag förordar att reglerna för bidrag till konsultundersökningar i omställningsfrämjande syfte ändras så att bidrag kan ges för kollektiva marknadsföringsåtgärder såsom mässor, utställningar, försäljningskampanjer m. m. med inriktning på hemmamarknaden i syfte att stärka avsättningsmöjligheterna för svenska tekoprodukter.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de ändringar i riktlinjerna för branschfrämjande åtgärder som jag har förordat.

[3] B 9. Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher. På statsbudgeten fÖr budgetåret 1977/78 har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 1 milj. kr.

Från anslaget, som disponeras av statens industriverk, bestrids kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier som berör företag inom skoindustrin, möbelindustrin, snickeriindustrin, den manuella glasindustrin, gjuteriindustrin och vissa delar av metallmanufakturindustrin. Riksdagen beslöt vid 1976/77 års riksmöte att förlänga verksamheten med strukturgarantier för den manuella glasindustrin t. o. m. budgetåret 1979/80 (prop. 1976/77: 61, NU 1976/77: 37, rskr 1976/77: 283) och att för textil- och konfektionsindustrierna systemet med strukturgarantier under budgetåret 1977/78 ersätts av särskilda strukturgarantier (prop. 1976/77: 105 bU. 1, NU 1976/77: 41, rskr 1976/77: 305). Vidare fattade riksdagen beslut om fortsatt verksamhet med strukturgarantier för övriga berörda branscher under budgetåret 1977/78 (prop. 1976/77: 100 bil. 17, NU 1976/77: 36, rskr 1976/77: 280). Garantiramen har för innevarande budgetår fastställts tUl 120 milj. kr.

Statens industriverk

I en särskild framställning den 25 oktober 1977 anför statens industriverk att ramen för strukturgarantier är otillräcklig för att stödja de

6 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 25

Prop. 1977/78: 25 82

samgåenden som enligt nuvarande bedömning kommer att aktualiseras under innevarande budgetår. Många av projekten är enligt industriverkets mening i hög grad angelägna. Verket föreslår att garantiramen för innevarande budgetår höjs med 80 milj. kr. till 200 mUj. kr. I konsekvens därmed föreslår verket att anslagsramen för räntebefrielse för innevarande budgetår höjs med 12 milj. kr.

Föredraganden

Enligt min mening är det angeläget att ett effektivt stöd ges till den omstrukturering som f. n. pågår inom de aktuella industribranscherna. Jag förordar att garantiramen höjs med 20 milj. kr. tUl 140 milj. kr. för budgetåret 1977/78. Regeringen bör alltså inhämta riksdagens bemyndigande att inom en ram av sammanlagt 140 milj. kr., inkl. redan löpande åtaganden, ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med strukturgarantier.

Som en följd av ramhöjningen för strukturgarantier bör anslaget för räntebefrielse räknas upp med 2 milj. kr. för innevarande budgetår. Jag vill särskilt peka på de behov som föreligger i samband med strukturåtgärder inom den manuella glasindustrin.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1977/78 ikläda staten förpliktelse i form av strukturgarantier, som inberäknat löpande garantier innebär åtaganden om högst 140 000 000 kr.,

2. till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

[4] B 20. Bidrag till AB Götaverken. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1977/78.

I samband med behandlingen av propositionen om vissa varvsfrågor (prop. 1976/77: 139, NU 1976/77: 53, rskr 1976/77: 343) gav riksdagen som sin mening till känna vad näringsutskottet anfört om det s. k. Lind-holmenprojektet, nämligen att ett definitivt förslag om projektet skulle föreläggas riksdagen under hösten 1977.

Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB (Eriksberg) beslöt år 1975 att avveckla varvsrörelsen vid Lindholmens varv i Göteborg. Beslutet verkställdes i början av år 1976 då personalen överfördes till Eriksberg. Efter sammanslagning av AB Götaverken och Eriksberg övervägdes inom Götaverken oUka användningar av Lindholmen. En referensgrupp bildades med representanter för bl. a. berörda fackliga organisationer, länsarbetsnämnden, AMU-centret i Göteborg, arbetarskyddsfonden, Göteborgs kommun. Svenska Alucrom AB och Göteborgsvarven. Gruppen

Prop. 1977/78: 25 83

fick i uppdrag att undersöka möjligheterna att skapa en gemensam anläggning för produktion, utbildning och arbetsmiljöforskning.

En arbetsgrupp bildades inom regeringskansliet med uppgift att närmare analysera projektet. Den nämnda referensgruppen och arbetsgruppen har till industridepartementet inkommit med en utförlig beskrivning av projektet och därvid lämnat vissa förslag. Dessa innebär att anläggningarna vid Lindholmens varv skall utnyttjas för en samordnad verksamhet omfattande produktion, utbildning och arbetsmiljöforskning.

Analysgruppen för vissa varvsfrågor föreslog i sin rapport (Ds I 1977: 1) att Lindholmenprojektet skulle genomföras oeh att Götaverken skulle få medel härför.

Göteborgsdelegationen (I 1977: 03) har i en skrivelse till regeringen den 28 juni 1977 tillstyrkt att projektet genomförs.

Götaverken har i en skrivelse den 6 oktober 1977 hemställt om ett statligt bidrag av 60 milj. kr. för investeringar i Lindholmen. Götaverken föreslår att projektet genomförs och i huvudsak får den utformning som har föreslagits i de båda gruppernas rapporter.

Verksamheten vid Lindholmen avses omfatta gymnasieskola, arbetsmarknadsutbildning, utveckling och forskning samt produktion. Den gemensamma anläggningen beräknas enligt Götaverken ge möjligheter till utveckling av nya samarbetsformer mellan utbildning och forskning samt produktion.

Gymnasieskoleutbildningen avses fullt utbyggd omfatta fordonsteknik, verkstadsteknik och svetsning samt yrkesteknisk introduktion. Antalet elevplatser beräknas till 400. Göteborgs kommunfullmäktige har beslutat att förlägga viss gymnasieskoleutbildning till förhyrda lokaler på varvsområdet. Yrkesförarutbildning har sålunda satts i gång hösten 1977.

Arbetsmarknadsutbildningen kommer enligt de planer som har skisserats att omfatta grovplåtslageri och -svetsning, rostskyddsarbete, skyddsteknik och reparationsteknik. Eftersom arbetsmarknadsutbildningen skall anpassas till utvecklingen på arbetsmarknaden kan såväl innehåll som volym komma att förändras över tiden. Arbetsmarknadsmyndigheterna har beslutat att förlägga AMU-verksamhet till Lindholmen. Särskilt intresse knyts till möjligheten till utbildning i en realistisk produktions-och arbetsmiljö. Läroplanerna anpassas till den tunga industrins behov. Antalet elevplatser beräknas vid starten utgöra ca 200.

Forskningen vid Lindholmen kommer att bedrivas i en verklig produktionsmiljö med möjlighet att bygga upp experimentanläggningar samt ha tillgång till laboratorier och andra forskningsresurser. Utvecklingsprojekt inom bl. a. aUmän arbetsmiljöteknik, svetsforskning, ergonomi, kemisk miljö och produktionsteknik avses bli utförda inom området. Götaverkens laboratorium avses bli överfört till Lindholmen. Olika forskningsinstitutioner, däribland InstUutet för Verkstadsteknisk

Prop. 1977/78: 25 84

Forskning, Yrkesmedicinskt Centrum och Chalmers tekniska högskola har visat visst intresse för att förlägga forskning till Lindholmen.

Produktionen vid Lindholmen är avsedd att kombineras med utbildningen och forskningen. Den kommer att omfatta rostskyddsbehandling samt grovplåtslageri och -svetsning. I en verkstadslokal kommer olika plåtkonstruktioner att tiUverkas. Den årliga produktionsvolymen beräknas tiU 3 500 ton. Götaverken kommer att lägga ut beställningar tiU marknadspriser hos Lindholmen.

Svenska Alucrom AB har beslutat att uppföra oeh förlägga produktion tiU en rostskyddsanläggning. Verksamheten kommer att avse rost-skyddsmålad plåt. Kapaciteten är 300 000 m målad yta per år.

I ett första skede beräknas ca 300 personer bli sysselsatta vid Lindholmen. Av den fasta personalen kommer en del att rekryteras från Göteborgsvarven. Därtill kommer ca 600 elevplatser i arbetsmarknadsutbildning och gymnasieskola.

Götaverken har beräknat kostnaden för att bygga om anläggningen till den nya verksamheten till närmare 60 milj. kr. i löpande priser. I beloppet ingår bl. a. ombyggnad av verkstadslokal och maskinverkstad samt iordningställande av markområdet. Verksamheten vid Lindholmen väntas ge täckning för produktions- och driftkostnader, men inte kunna täcka kapitalkostnader. Götaverken hemställer därför att de från staten begärda medlen tillförs bolaget i form av ett bidrag.

Götaverken har för avsikt att bilda ett särskilt aktiebolag med uppgift att iordningställa anläggningarna samt i övrigt svara för projektets uppbyggnad enligt tidigare nämnda planer.

Beträffande den framtida organisationen och ansvaret för det tUl-tänkta bolaget har efter överläggningar meUan Göteborgs kommun och GötaverVen träffats preliminär överenskommelse om att kommunen sedan investeringen har genomförts övertar huvudmannaskapet för den fortsatta verksamheten. Överlåtelsen av huvudmannaskapet för bolaget till Göteborgs kommun jämte de för projektet iordningställda byggnaderna med markområde avses ske utan vederlag.

Föredraganden

Vid riksdagsbehandlingen av varvspropositionen (prop. 1976/77: 139, NU 1976/77: 53, rskr 1976/77: 343) gav riksdagen som sin mening till känna vad näringsutskottet anfört om det s. k. Lindholmenprojektet, nämligen att ett definitivt förslag om projektet skulle föreläggas riksdagen under hösten 1977.

Projektet har analyserats av en referensgrupp med representanter för lokala intressenter i Göteborg och av en arbetsgrupp inom regeringskansliet. I rapporterna föreslås att anläggningarna vid Lindholmens varv skall utnyttjas för utbildning, forskning och produktion. Projektet innebär ett nytänkande inom utbildningen. Berörda intressenter har visat

Prop. 1977/78: 25 85

särskUt intresse för de möjligheter som projektet innebär till samordning av UtbUdning och produktion i en realistisk arbetsmiljö med möjligheter till forskning kring arbetsmiljö och arbetarskydd.

Verksamheten beräknas sysselsätta ca 300 personer. En del av dessa kommer att kunna rekryteras från göteborgsvarven. DärtUl kommer ca 600 elevplatser i AMU-utbildning och gymnasieskola.

Jag förordar efter samråd med statsrådet Mogård och chefen för arbetsmarknadsdepartementet att Lindholmenprojektet genomförs enligt de riktlinjer som har angivits i utredningsrapporterna. Projektet bör bidra bl. a. tiU att lösa den besvärliga sysselsättningssituationen och öka tillgången på platser inom yrkesinriktad utbildning i Göteborg. Vid uppläggning och genomförande av den planerade arbetsmarknadsutbildningen räknar jag med att nära samarbete sker med arbetsmarknadsparterna på central nivå.

Götaverken har beräknat att investeringar behöver göras till en beräknad kostnad av ca 60 milj. kr. i löpande priser. En nybyggd anläggning med liknande verksamhet torde medföra väsentligt högre investeringsutgifter. Lindholmenanläggningen medger alltså kostnadsfördelar jämfört med genomförande i andra former. Verksamheten väntas ge täckning för produktions- och driftkostnader. Däremot beräknas kapitalkostnader och avskrivningar inte kunna täckas. Jag förordar därför att högst 60 milj. kr. anvisas på tiUäggsbudget I som bidrag tUl Götaverken för att genomföra investeringarna.

Sedan investeringarna har genomförts bör huvudmannaskapet för verksamheten överföras i kommunens ägo. Göteborgs kommun har i princip godkänt Lindholmenprojektet och förklarat sig beredd att överta huvudmannaskapet för verksamheten.

Götaverken och Eriksberg har åtagit sig att på lämpligt sätt överiåta de färdiga byggnaderna med markområde till kommunen utan vederlag.

Staten, Göteborgs kommun och Götaverken bör träffa avtal om användningen av anläggningarna och kommunens åtaganden i fråga om Lindholmenprojektet.

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till AB Götaverken på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 000 kr.

[5] B 21. Medelstillskott till förenade fabriksverkem för överlåtelse av vissa tvätterier. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för innevarande budgetår.

I prop. 1976/77; 155 har regeringen lagt fram förslag om ändrat huvudmannaskap för tretton av de tvätterier som drivs av förenade fa-

Prop. 1977/78: 25 86

briksverken (FFV). Propositionen har ännu inte behandlats av riksdagen. I propositionen anmäldes att förslag om de medelsanvisningar m. m. som behövs för att fullfölja avtalen skulle lämnas senare.

Jag återkommer nu tUl dessa frågor. Statens förhandlingsnämnd har på regeringens uppdrag förhandlat med företrädare för Landstingsförbundet, vissa läns landsting samt Gotlands och Malmö kommuner om ändrat huvudmannaskap för tvätterier som f. n. drivs av FFV i Boden, Visby, AUngsås, Karlskrona, Umeå, Östersund, Eskilstuna, Långsele, Norrköping, Lund, Karlstad, Ockelbo och Malmö. Av det protokoll som har upprättats mellan parterna framgår bl. a. att dessa tvätterier avses övertas av resp. sjukvårdshuvudman den 1 januari 1978.

I ekonomiskt hänseende innebär överenskommelsen med sjukvårdshuvudmännen att överlåtelsevärdena i huvudsak baseras på bokförda värden. Härifrån görs avdrag dels för bl. a. kompensation för att gällande tvättavtal upphör i förtid, dels med hänsyn till att de nya huvudmännen övertar pensionsansvaret för den personal som övergår från statlig till kommunal tjänst. Summan av avdragsbeloppen överstiger i flera fall det bokförda värdet, vilket medför att staten måste tillskjuta medel till vissa av de nya huvudmännen i samband med överlåtelsen. I enlighet med den träffade överenskommelsen avses staten betala ersättning till de nya huvudmännen för nedan angivna tvätterier med följande belopp;

Tvätteriet	Boden
Tvätteriet	Visby
Tvätteriet	Alingsås
Tvätteriet	Karlskrona
Tvätteriet	Långsele
Tvätteriet	Lund
Tvätteriet	Karistad
Tvätteriet	Ockelbo
Tvätteriet	Malmö

4 720 000 kr.
1 030 000 kr.
6 540 000 kr.

12 470 000 kr.

50 000 kr.

3 940 000 kr.

5 470 000     kr.
3 690 000    kr.
3 020 000    kr.

Summa 40 930 000 kr.

Enligt den träffade överenskommelsen avses de nya huvudmännen för nedan angivna tvätterier betala ersättning till staten med följande belopp:

Tvätteriet i Umeå 1 400 000 kr.

Tvätteriet i Östersund 2 520 000 kr.

Tvätteriet i Eskilstuna 36 340 000 kr.

Tvätteriet i Norrköping 3 600 000 kr.

Summa 43 860 000 kr.

Prop. 1977/78: 25 87

De ekonomiska regleringarna avsågs i den ursprungliga överenskommelsen mellan parterna ske kontant senast den 5 januari 1978. Med hänsyn till att det ännu inte föreligger något avtal mellan Landstingsförbundet och berörda personalorganisationer om löne- och anställningsvillkor för den personal som övergår till sjukvårdshuvudmännen har staten och Landstingsförbundet överenskommit att överlåtelsen skall ske den 19 juni 1978. Detta skall dock inte i någon större utsträckning påverka den ekonomiska uppgörelsen mellan staten och sjukvårdshuvudmännen. På de ersättningsbelopp som skall utgå enligt den träffade överenskommelsen skall ränta utgå från den 1 januari 1978 t. o. m. den dag då beloppen erläggs eller senast den 30 juni 1978. Räntan skall motsvara normalräntan för lån från statens utlåningsfonder, f. n. 8,25 %. Detta medför att det belopp som staten skall erlägga måste räknas upp med högst 1 690 000 kr. till högst 42 620 000 kr. Det belopp de nya huvudmännen skall erlägga kommer på motsvarande sätt att uppräknas med högst 1 810 000 kr. till högst 45 670 000 kr.

Vissa av de nya huvudmännen kommer att driva tvätterierna som helkommunala bolag. I dessa fall skall de ersättningar staten lämnar tillkomma resp. bolag.

Det bör ankomma på FFV att svara för in- och utbetalningar i anledning av överlåtelsen av tvätterierna.

Ersättningarna till staten överstiger vad staten skall erlägga med 2 930 000 kr. jämte viss räntedifferens. Med hänsyn till att det bokförda värdet hos FFV för de tillgångar som antingen överlåts till de nya huvudmännen eller som skall skrivas bort i samband med överlåtelsen uppgår till ca 110 milj. kr. uppstår ett underskott vid försäljningen. Regeringen har uppdragit åt riksrevisionsverket att utreda frågan om redovisningsåtgärder vid FFV med anledning av överlåtelsen av tvätterierna. Iag avser att senare redovisa de redovisningsåtgärder som kan behöva vidtas.

Jag förordar — under förutsättning av riksdagens bifall till förslagen i prop. 1976/77: 155 — att sammanlagt 42 620 000 kr. nu ställs till FFV:s förfogande för utbetalning till de sjukvårdshuvudmän eller aktiebolag som i enlighet med träffad överenskommelse övertar de tvätterier som fabriksverken nu driver i Boden, Visby, Alingsås, Kariskrona, Långsele, Lund, Karlstad, Ockelbo och Malmö.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Medelstillskott till förenade fabriksverken för överlåtelse av vissa tvätterier på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 42 620 000 kr.

Prop. 1977/78: 25 88

C. Regional utveckling

[6] C1. Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 258 450 000 kr. Från anslaget bestrids utgifterna för det i programbudgeten för arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) under programmet RegionalpoUtiska stödåtgärder upptagna delprogrammen Lokaliseringssamråd, Lokaliseringsbidrag, Utbildningsstöd, Introduktionsstöd oc' Sysselsättningsstöd.

Introduktionsstöd lämnas till företag inom det allmänna stödområdet, som nyanställer personal i samband med nyetablering eller utvidgning av verksamhet under förutsättning av att verksamheten bedöms medföra varaktig sysselsättning för arbetskraften och få tillfredställande lönsamhet. Stödet uppgår till 5 kr. för varje nyanställd och arbetstimme under sex månader, dvs. sammanlagt ca 5 000 kr.

Sysselsättningsstöd lämnas till företag som inom det inre stödområdet bedriver industriell eller industriliknande verksamhet, industriservice samt viss partihandel och uppdragsverksamhet. Stödet omfattar enbart ökningar av antalet anställda och lämnas under begränsad tid, tre år. Stöd lämnas till såväl företag som nyetablerar verksamhet i området som befintUga företag som utökar sin arbetsstyrka. För varje kalenderår under vilket sysselsättningen i ett företags verksamhet har ökat i förhållande till närmast föregående år lämnas förstaårsstöd med 7 000 kr. för varje årsanställd varmed sysselsättningen har ökat. Om sysselsättningsökningen kvarstår får företaget stöd under ytterligare två år, det andra året med 7 000 kr. och det tredje med 3 500 kr. per årsanställd. Sammanlagt lämnas alltså sysselsättningsstöd med 17 500 kr. under en treårsperiod för varje nyanställd som innebär en ökning av arbetsstyrkan.

För femårsperioden 1973/74—1977/78 har fastställts en ram på 4 000 milj. kr. för beslut om regionalpolitiskt stöd.

Arbetsmarknadsstyrelsen

AMS har i skrivelse den 23 september 1977 lagt fram ett arbetsmarknadspolitiskt åtgärdsprogram för perioden fram till halvårsskiftet 1978. Programmet omfattar även förslag om höjning i Norrbottens län av det regionalpolitiska sysselsättningsstödet. AMS framhåUer att skUda regioner drabbas mycket olika av svårigheterna på arbetsmarknaden beroende på skillnader i näringslivets struktur. Generellt finner man en anhopning av problem i skogslänen. Dessa län är i stor utsträckning beroende av läget inom basindustrierna. Särskilt Norrbottens län får enligt AMS i hög grad känning av de samtidiga effekterna av lågkonjunkturen och de mera långsiktiga omstäUningarna. Det finns nu enligt AMS bedömning skäl att särskilt överväga vilka tänkbara åtgärder som

Prop. 1977/78: 25 89

i detta län kan sättas in för att stimulera till ökad sysselsättning där sådan är möjlig.

För kalenderåret 1976 har till företag i Norrbotten betalats ut 2,6 milj. kr. i sysselsättningsstöd för en sysselsättningsökning inom det inre stödområdet med ca 440 årsanslällda. AMS anser att sysselsättningsstödet i de enskUda fallen utgör en stimulans att rekrytera arbetskraft och att det stärker ekonomi i de berörda företagen. Därför föreslår AMS en fördubbling av sysselsättningsstödet inom Norrbottens län. Förslaget innebär att sysselsättningsstöd lämnas med sammanlagt 35 000 kr. för varje årsanställd för en sysselsättningsökning som inträffar under år 1978 och kvarstår i ytterligare två år. Det högre stödbeloppet skall gäUa också för kvarstående sysselsättningsökning från åren 1976 och 1977. För att åstadkomma största möjliga effekt föreslår AMS vidare att sysselsättningsstöd fr. o. m. år 1978 skall lämnas i hela Norrbottens län, således även i Piteå, Älvsbyns, Luleå och Bodens kommuner. Dessa kommuner ingår inte i det inre stödområdet.

AMS förordar slutligen att generöst lokaliseringsstöd lämnas i Norrbottens län vid såväl nylokalisering som utbyggnad av företag.

Föredraganden

Jag delar arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) bedömning att Norrbottens län f. n. är särskilt hårt drabbat av både lågkonjunktur och strukturförändringar inom näringslivet. Liksom AMS anser jag det befogat att under år 1978 för Norrbottens län förstärka det regionalpolitiska stöd som är direkt inriktat på nyanställning av personal. AMS föreslår en fördubbling och geografisk utvidgning av sysselsättningsstödet inom Norrbottens län. Enligt min mening har dock AMS förslag vissa nackdelar. Jag tänker då främst på att stödet blir lika stort i länets kustområden som i de glesbefolkade inlandskommunerna. Vidare medför förslaget att reglerna för sysselsättningsstödet blir svåröverskådliga. Mot denna bakgrund vill jag förorda en annan ordning som tillgodoser AMS syfte med förslaget utan att medföra de nämnda nackdelarna. Jag föreslår sålunda att reglerna för introduktionsstödet ändras så att sådant stöd lämnas med 10 kr. per arbetstimme under tolv månader för personer som nyanställs inom Norrbottens län under år 1978. Det innebär att bidraget per nyanställd uppgår till sammanlagt ca 20 000 kr. Ökningen av bidraget per nyanställd blir alltså ungefär lika stor som i AMS förslag. Eftersom introduktionsstöd kan lämnas samtidigt som sysselsättningsstöd blir det med den ordning jag förordar även under år 1978 en skillnad i stöd mellan det inre stödområdet och övriga delar av Norrbottens län. Jag viU vidare erinra om att introduktionsstödet inte är begränsat till viss typ av verksamhet, vilket sysselsättningsstödet är. En ökning av introduktionsstödet kan därför väntas ge stimulans tiU nyanstäUning inom ett vidare område av näringslivet än vad sysselsätt-

Prop. 1977/78: 25 90

ningsstödet kan ge. Jag vUl slutligen framhålla att introduktionsstöd lämnas endast för sådan nyanställning som medför utökning av arbetsstyrkan. Om det visar sig att detta villkor inte uppfylls kan bidraget enligt gällande regler krävas åter. De ökade kostnader som mitt förslag medför bör rymmas inom den fastställda ramen för beslut om regionalpolitiskt stöd.

AMS förordar vidare att lokaliseringsstöd lämnas generöst vid nylokaliseringar och utbyggnader i Norrbottens län. Eftersom ärenden om lokaliseringsstöd prövas i varje enskilt fall ankommer det på beslutande myndighet att göra en bedömning av hur stort stöd som behövs för att en regionalpolitiskt önskvärd investering skall komma till stånd. Jag vill i detta sammanhang beröra en ansökan om lokaliseringsstöd av Stiftelsen för MetaUiirgisk Forskning i Luleå. Stiftelsen har som huvudmän Jernkontoret, flertalet svenska järnbruk och samtliga finska och norska järnbruk. I Luleå har stiftelsen byggt upp en metallurgisk forskningsstation och en bearbetningsteknisk forskningsstation. Stationerna utnyttjas både för forskning som finansieras av stiftelsen och staten gemensamt och för uppdragsforskning för enskilda förelags och organisationers räkning. Anläggningarna har i huvudsak finansierats genom bidrag från Malmfonden och Norrlandsfonden samt med lokaliseringsstöd. Vidare har en del anläggningar uppförts som beredskapsarbete. Stiftelsen har nu ansökt om lokaliseringsstöd i form av bidrag och lån för ytterligare investeringar i byggnader och maskiner på sammanlagt ca 26 milj. kr. Förutom lokaliseringsstöd har stiftelsen räknat med bidrag frän Norrlandsfonden. AMS har i yttrande över ansökningen framhålUt att forskningsstationerna fyller en viktig näringspolitisk funktion och förläggningen till Luleå får enligt styrelsens bedömning tillmätas stor regionalpolitisk betydelse. AMS tillstyrker därför att stöd lämnas till den planerade investeringen.

För egen del vill jag instämma i AMS bedömning att de planerade investeringarna är av stort regionalpolitiskt iniresse. Jag vill också erinra om uttalandet i regeringsdeklarationen att Norrbottens Järnverk AB (NJA) i Luleå skall byggas ut till ett metallurgiskt centrum. Det är enligt min mening befogat att med statligt stöd bidra tiU att stiftelsen kan genomföra investeringarna. När det gäller stiftelsens planer på att söka delvis finansiera anläggningen genom bidrag från Norrlandsfonden vill jag påpeka att det när statsmakterna senast tog ställning till Norrlandsfondens verksamhet förutsattes att fonden för den närmaste framtiden inte skuUe engagera sig i enskilda forskningsprojekt av samma omfattning som de metallurgiska forskningsstationerna i Luleå (prop. 1975/76: 200 s. 13, NU 1976/77: 7, rskr 1976/77: 50). Enligt de av statsmakterna antagna grunderna för statligt regionalpolitiskt stöd kan lokaliseringsstöd lämnas bl. a. till industriserviceföretag och företag med viss uppdragsverksamhet. Lokaliseringsbidrag kan lämnas inom det allmänna

Prop. 1977/78: 25 91

stödområdet med högst 50 % av kostnaderna för byggnadsinvesteringar. För maskininvesteringar kan lokaliseringsstöd lämnas endast i form av lån. Jag bedömer det vara nödvändigt att lämna stiftelsen statligt bidrag både för byggnads- och maskininvestering och med högre andel än 50 % av kostnaderna för att investeringen skall komma tiU stånd. Mot bakgrund av vad jag tidigare har anfört räknar jag med att Norrlandsfonden inte kommer att lämna bidrag till projektet. Det statliga bidrag som kan komma i fråga bör i sin helhet belasta delprogrammet Lokaliseringsbidrag under detta anslag. Eftersom bidrag i den omfattningen inte kan lämnas med stöd av förutnämnda grunder föreslår jag att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att få ta i anspråk detta anslag för bidrag till Stiftelsen för MetaUurgisk Forskning utan de begränsningar av bidragsbelopp m. m. som jag nyss har redogjort för. Kostnaderna för projektet bör rymmas inom den fastställda ramen för beslut om regionalpolitiskt stöd. Om riksdagen lämnar sådant bemyndigande avser jag att återkomma till regeringen med förslag till närmare utformning av bidraget. Jag vill redan nu framhålla att jag förutsätter att stiftelsen själv svarar för viss del av finansieringen av anläggningen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat angående introduktionsstöd under år 1978 i Norrbottens län,

2. bemyndiga regeringen att ta i anspråk medel från anslaget Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet för bidrag till Stiftelsen för Metallurgisk Forskning enligt de riktlinjer som jag har förordat.

E. Energihushållning

[7] E10. Materialbidrag för energistudiecirklar m. m. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret

1977/78.

Viktiga energipolitiska frågor planeras bli aktuella för statsmakternas beslut hösten 1978. Särskilda krav kommer att ställas på information och utbildning för att en bred medborgardebatt skall kunna äga rum inför dessa beslut.

I prop. 1976/77: 107 (s. 49) lämnades en översiktiig redogörelse för statliga informations- och utbildningsinsatser i energifrågor. Där redovisades också förslag att, i Ukhet med vad som skedde inför 1975 års energipolitiska beslut, stimulera opinionsbildning oeh debatt i energipolitiska frågor genom stöd till studiecirkelverksamhet. I detta syfte föreslogs i propositionen att samtliga studiecirklar i energipolitiska frågor borde vara garanterade ett tilläggsbidrag på 15 kr. per studietimme.

Prop. 1977/78: 25 92

Tilläggsbidraget skulle lämnas utöver de statsbidrag, som normalt utgår till sådana cirklar som uppfyller kraven för stöd till allmänna studiecirklar enligt förordningen (1963: 463) om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbUdningsarbetet. Tilläggsbidragen föreslogs utgå från samma anslag som statsbidragen, nämligen från det under utbildningsdepartementets huvudtitel uppförda förslagsanslaget Bidrag tiU studiecirkelverksamhet. Vidare anmäldes att bidragen avsågs utgå för studiecirklar som omfattade lägst 15 timmar mot normalt lägst 20.

Riksdagen hade ingen erinran mot dessa förslag (CU 1976/77: 32 s. 18, rskr 1976/77: 244).

Jag vill nu anmäla vissa ytterligare frågor rörande de energipolitiska studiecirklarna.

Det är enligt min mening väsentligt att statsmakterna är beredda att bidra till att ge studiecirkelverksamheten den bredd och det kunskapsunderlag som behövs för att föra ut de allmänna energipolitiska frågorna till debatt. Möjligheter bör därför skapas för studieförbunden att framställa eget eller köpa in studiematerial i energifrågor, att utbUda cirkelledare och att i övrigt vidta sådana åtgärder som de anser nödvändiga.

Det statliga stödet härför bör utgå i form av ett särskilt bidrag för vissa kostnader centralt hos studieförbunden för att ta fram material m. m. Bidraget bör uppgå till 400 kr. per cirkel och utbetalas till studieförbunden på grundval av det faktiskt anordnade antalet cirklar. En del av bidraget bör betalas ut i förskott för att planeringsarbetet skall kunna inledas omgående.

Eftersom riksdagen, som nämnts, redan har godkänt att verksamheten skall äga rum och beträffande studiecirklar om energibesparingar i byggnader godkänt bidragsformer av samma slag, bör förskott få bestridas av tillgängliga medel från fjortonde huvudtitelns anslag Kommittéer m. m. tiU dess att medel under det nu förordade anslaget har ställts till förfogande.

Jag räknar med att antalet studiecirklar om energifrågor kan komma att uppgå tiU ca 8 000. Jag beräknar medelsbehovet för det särskilda materialbidraget till 3,2 milj. kr. Vidare bör över detta anslag utgå 195 000 kr. för informationsåtgärder som behöver vidtas för att främja rekrytering av deltagare i studiecirklarna. Medelsbehovet uppgår aUtså till 3 395 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Materialbidrag för energistudiecirklar m. rn. på tiUäggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 3 395 000 kr.

Prop. 1977/78: 25 93

F. Teknisk utveckUng m. m.

[8] F13. Energiforskning. På statsbudgeten för budgetåret 1977/78 har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag om 114,3 milj. kr. Medlen har anvisats inom ramen för huvudprogram Energiforskning vilket i sin tur är indelat i program och delprogram. Vid min anmälan till prop. 1976/77: 100 (bil. 17 s. 272) beräknade jag för budgetåret 1977/78 för delprogrammet Vindenergi preliminärt 6 milj. kr. Jag anförde i sammanhanget bl. a. att en projektplan för vindkraftförsök på Gotland skulle övervägas.

Nämnden för energiproduktion.sforskning

I skrivelse den 22 juli 1977 har nämnden för energiproduktionsforskning hemställt om ytterligare 7 milj. kr. för innevarande budgetår för förberedelser för att uppföra en fullskaleprototyp av ett vindkraftverk.

Nämndens utvecklingsprogram för vindkraft bedrivs i samarbete med kraftproducenter, tillverkande industri och berörda myndigheter. Nämnden konstaterar att hittills uppnådda resultat är lovande men att väsentUga faktorer återstår att verifiera. Nämnden anger bl. a. att försök med prototyper i full skala är nödvändiga för att göra en säker bedömning av vindkraftens möjligheter i Sverige.

Nämnden har utarbetat alternativa programplaner för perioden 1978 —1981 för en fortsättning av delprogrammet Vindenergi. I samband med att planerna överlämnades till delegationen för energiforskning förordade nämnden den programplan som innebär en ökad ambitionsnivå jämfört med den gällande programplanen. Detta innebär bl. a. att visst arbete bör påbörjas redan under budgetåret 1977/78 för att möjliggöra att en fullskaleprototyp av ett vindkraftverk uppförs inom de närmaste två åren. Kostnaderna för dessa arbeten beräknas belöpa sig tUl 7 milj. kr.

Delegationen för energiforskning och Centrala driftledningen har efter remiss yttrat sig över nämndens framställning. Båda anser att framställningen är motiverad och tillstyrker att den bifalls.

Föredraganden

Nämnden för energiproduktionsforskning har hemställt om ytterligare 7 milj. kr. för innevarande budgetår. Medlen är avsedda att användas för vissa arbeten i samband med konstruktion och byggande av en fullskaleprototyp av ett vindkraftverk.

I budgetpropositionen 1977 anförde jag att energiforskningsprogrammet bör ha sin tyngdpunkt på bl. a. utveckling av nya, främst förnyelsebara energikällor (prop. 1976/77: 100 bil. 17 s. 266). Den nya inriktning av energiforskningsprogrammet som angavs i budgetpropositionen har lett till att ett stort antal projekt kring altemativa energikällor har kom-

Prop. 1977/78: 25 94

mit till stånd. Längst har utveckUngen kommit vad beträffar vindenergi. Jag bedömer det angeläget att nämndens vindenergiprogram fullföljs med en fortsatt hög ambitionsnivå. Den av nämnden förordade programplanen innebär bl. a. att nämnden under hösten 1977 infordrar offert på en första prototyp av vindkraftverk i full skala som avses bli placerad på Gotland. Konstruktionsarbetet för denna prototyp kan påbörjas kring årsskiftet 1977—1978. I enlighet med nämndens förslag bör 7 milj. kr. anvisas för detta ändamål på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78. Jag återkommer i det följande till vissa andra frågor rörande Gotiands energiförsörjning.

De programplaner på vindenergiområdet som nämnden har lagt fram möjliggör successiva beslut om verksamheten under pågående programperiod och innebär således en viss handlingsfrihet. Nämndens åtgärder under innevarande budgetår bör inte inkräkta på denna handlingsfrihet.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Energiforskning på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

1. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

E. Förenade fabriksverken

[9] 2. Finansiering av stirlingprojektet. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1977/78.

I prop. 1972: 85 (s. 47), 1972: 130 (s. 59), 1973: 170 (s. 49), 1974: 170 (s. 71), 1975/76: 25 (s. 77) och 1976/77: 25 (s. 102) har redogörelse lämnats för förenade fabriksverkens (FFV) medverkan i utvecklingen av stirlingmotorn.

Hittills har FFV för budgetåren 1971/72—1976/77 beviljats investeringsanslag med sammanlagt 28,8 milj. kr. för finansiering av stirlingprojektet. FFV har samtidigt för nämnda ändamål givits rätt att solidariskt med Kockums AB teckna borgen för lån i Sveriges Investeringsbank AB intill ett belopp av totalt 68,3 milj. kr. (prop. 1972: 85 bil. 10, NU 1972:35, rskr 1972:198, prop. 1972:130 bU. 10, NU 1972:67, rskr 1972: 320, prop. 1973: 170 bil. 11, NU 1973: 71, rskr 1973: 384, prop. 1974: 170 bil. 11, NU 1974: 56, rskr 1974: 396, prop. 1975/76: 25 bU. 11, NU 1975/76: 18, rskr 1975/76: 135 och prop. 1976/77: 25 bU. 10, NU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 55).

Prop. 1977/78: 25 95

Förenade fabriksverken

FFV hemställer i skrivelse den 27 september 1977 om anslag av 7,1 milj. kr. för att bestrida statens andel av KB United Stirling (Sweden) AB & Co (United Stirling) utvecklingskostnader under budgetåret 1977/ 78. Vidare hemställer FFV om rätt att tillsammans med Kockums teckna solidarisk borgen för ytterligare upplåning av United Stirling i Sveriges Investeringsbank AB med 29,8 milj. kr. under budgetåret 1977/78. FFV hemställer också om rätt att tillsammans med Kockums lämna garantiförbindelse avseende det betalningsansvar som kan komma att åvila United Stirling (Sweden) AB på grund av kapitalunderskotl i KB United Stirling (Sweden) AB & Co. FFV hemställer slutligen om avskrivningsanslag för att avveckla hittillsvarande investeringsanslag för stirlingprojektet.

Av FFV:s skrivelse framgår i huvudsak följande. Såsom framhålls i prop. 1974: 170 har utvecklingsarbetet i United Stirling delats upp i delmål som skall uppnås vid vissa tidpunkter dä beslut beträffande den fortsatta verksamheten skall fattas. Den första beslutstidpunkten har fastställts till år 1977. Det första delmålet som nu planenligt har uppnåtts innebär bl. a. att motorn uppvisar tillfredsställande prestanda för vissa introduktionstillämpningar. I den långsiktsplan som United Stirling har lagt fram i december 1976 läggs tonvikten på stirlingmotorer avsedda för ett antal specialmarknader. Med fortsatt oförändrad insats bedöms sådana serieproducerade motorer kunna levereras år 1982. De planerade produktionsversionerna av motorn utgör resultat av den omfattande komponentutveckling som bedrivits vid United Stirling under åren 1972—1976. Resultatet av denna komponentutveckling är mycket tillfredsställande och med de utvecklade komponenterna som byggelement kan nu produktionsprototyper byggas för ett flertal effekt- och tillämpningsområden.

Målsättningen för arbetet år 1977 beträffande verkningsgrad för fordonstillämpning har uppnåtts. Avgasemissionerna uppfyller redan krav som beräknas ställas i Förenta staterna under år 1985. Uppställda slutmål för lastbilsdrift avseende starttid, effektregleringens tidskonstanter, effekt-viktförhållanden och ljudemission har även uppnåtts. Körbarhets-prov för stirlingmotorer pågår f. n. i en personbil.

Ällvärmeegenskaperna hos motorn är veritierade. Övergång mellan olika flytande och meUan flytande och gasformiga bränslen kräver endast mindre modifieringar av förbränningssystemet. Genom användning av s. k. värmerör för energiöverföringen i motorn kan bränsleflexibiliteten ytterligare ökas till att omfatta fasta bränslen, solenergi etc. Studier av värmerörsversioner ingår i det föreslagna utvecklingsprogrammet. Det närmaste utvecklingsarbetet inriktas på att produktionsanpassa

Prop. 1977/78: 25 96

och förbereda motorerna för tiUverkning inom ramen för uppnådda prestanda. På sikt är en ytterUgare prestandahöjning möjlig genom utveckling av en högtemperaturmotor med andra material än metaller, t. ex. keramer. Genom förhöjd temperatur erhålls även en mer effekttät motor, dvs. lägre vikt/effektförhållande samtidigt som tillverkningskostnaden per kw reduceras.

Inom alla fordonsmarknader utom personbilsmarknaden är den vidareutvecklade dieselmotorn huvudkonkurrenten. Ingående analyser av konkurrenssituationen har utförts dels av United Stirling, dels av andra branschföretag. I samtliga i långsiktsplanen upptagna tillämpningsområden beräknas stirlingmotorn få en gynnsam konkurrenssituation. 1 vissa tUlämpningsområden inom allbränsle- och allvärmeområdet är stirlingmotorn utan egentlig konkurrens.

Genom introduktion av stirlingmotorn på specialmarknader erhåUs basen för en framtida volymmarknad. Det är United Stirlings avsikt att samarbeta med den befintUga motorindustrin för produktionen och marknadsföringen av stirlingmotorer. United Stirling avser härvid i första hand att svara för det stirlingteoretiska kunnandet och vidareutvecklingen av stirlingspecifika komponenter. Härigenom läggs grunden för genomförandet av den s. k. komponentstrategin, dvs. att åstadkomma basen för en komponentindustri för stirlingmotorer i Sverige.

De slutliga tillämpningsområdena för egen produktion och de slutliga produktionsvolymerna kommer att anpassas till valet av samarbetspartner inom befintiig motorindustri.

I United Stirlings strategi ingår vidare att sälja teknologi i form av uppdrag och licenser, specieUt när dessa kan öka det egna kunnandet och inte heller konkurrerar med egna produkter. Marknadsföringen av licenser har hållits tillbaka i avvaktan på den teknologiska utvecklingen och fastställandet av den egna produktionsinriktningen. F. n. pågår förhandlingar med motortillverkare i såväl Europa som Förenta staterna. Resultatet av dessa förhandlingar kan väntas föreligga under verksamhetsåret 1977/78.

Utvecklingsarbetet fortsätter planenligt. Beslut om produktion beräknas kunna fattas under år 1979 och beslut om förberedelse för denna behöver fattas under slutet av år 1978.

I den långsiktsplan för United Stirling som fastställts är 1976 har särskild vikt lagts vid analys och utvärdering av såväl gällande som alternativa och kompletterande mål och strategier. Omvärldens intresse för stirlingmotorn har under senare år kretsat kring fordonsanvändning. Ett flertal utredningar har gjorts av olika myndigheter och organisationer, framför allt i Förenta staterna, för att närmare belysa möjligheterna härtill samtidigt som den tekniska utvecklingen vid United Stirling och Ford Motor Co i Förenta staterna (Ford) fört stirlingmotorn aUt närmare detta mål. Fords primära intresse är användning i medelstora

Prop. 1977/78: 25 97

och stora personbilar medan United Stirlings inriktning gäller tyngre fordon, i vilka dieselmotorn i dag är den vanligaste motortypen.

Energimyndigheten i Förenta staterna, United States Energy Research and Development Administration (ERDA), har beslutat att stödja utvecklingen av stirlingmotorn för tillämpning i framtida amerikanska personbilar och andra lätta fordon. Ett stirlingmotorprogram bekostat av ERDA kommer att innebära stöd åt dels Fords fortsatta program, dels ett från Ford oberoende program. Ford har föreslagit ERDA ett drygt sexårigt program till en kostnad av ca 150 milj. dollar att delas mellan Ford och ERDA. Ford har till ERDA angivit att den nämnda utvecklingsinsatsen kommer att medge seriemässiga utleveranser av personbilar med stirlingmotorer från år 1986.

FFV framhåller att internationell expertis har bedömt stirlingmotorn — jämte gasturbinen — som framtidens mest lovande ersättare till dagens förbränningsmotorer. Vidare framhåller FFV att stirlingmotorn inte är beroende av petroleumbränslen eftersom motorn kan utnyttjas med en mångfald andra värmekällor samt att motorn kan medge stora bränslebesparingar vid uppvärmning och elförsörjning av bostäder och arbetslokaler. FFV anser att satsningen på United Stirling har placerat Sverige i en tätposition när det gäller utvecklingen av denna motortyp. Genom att kraftfullt fullfölja utvecklingen öppnas möjligheter för Sverige att tillverka tekniskt avancerade produkter med stor internationell konkurrenskraft. I den fortsatta utvecklingen ligger sålunda både nya arbetstillfällen och värdefulla lösningar på vissa av dagens och morgondagens energiproblem.

Finansieringen av verksamheten vid United Stirling har — med undantag för den inledande perioden — hittills skett genom att 50 % upplånats i Sveriges Investeringsbank AB medan resterande 50 % tillskjutits i lika delar av delägarna Kockums och FFV. Kockums har därvid lämnat direkta bidrag för sin del av verksamheten, medan finansieringen från FFV till större delen skett i form av lån. t. v. utan krav på amortering och förräntning. FFV och Kockums har solidariskt tecknat borgen för United Stirlings lån i Investeringsbanken.

Under perioden fram till utgången av år 1977 har de två delägarna vardera överfört 36,3 milj. kr. till United Stirling. Äv FFV:s andel har 28,8 milj. kr. motsvarats av särskUda investeringsanslag. United Stirlings hittillsvarande lån i Investeringsbanken medför under de närmaste åren stor belastning för bolaget i form av räntor och amorteringar. Under perioden 1977—1982 beräknas räntor och amorteringar uppgå till ca 86 milj. kr.

I avvaktan på resultatet av pågående utredning beträffande ändrad finansiering för United Stirling bör medelsbehovet för den direkta utvecklingsverksamheten under budgetåret 1977/78, 28,2 milj. kr., täckas på samma sätt som tidigare. Kostnaden för räntor och amorteringar vilka

7 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 25

Prop. 1977/78: 25 98

under budgetåret 1977/78 beräknas uppgå tUl 15,8 milj. kr. bör däremot täckas genom upplåning i Investeringsbanken.

För att undanröja den formella olikheten mellan delägarnas kapitalinsatser och för att eliminera räntebelastningen på av FFV beviljade investeringsanslag anser FFV det önskvärt att detta anslag avskrivs, vilket skulle kunna ske genom att FFV erhåller ett särskilt avskrivnings-anslag. De fortsatta medelstillskotten från FFV bör lämpligen ske i form av bidrag som motsvaras av särskilda anslag på driftbudgeten.

Kommanditbolaget United Stirling (Sweden) AB & Co ägs med vardera 50 % av FFV och Kockums. Organisationsformen kommanditbolag förutsätter att företaget har en delägare med obegränsat betalningsansvar. Av denna anledning bildades vid starten ett aktiebolag, United Stirling (Sweden) AB, som förvaltar 25 % av andelarna i kommanditbolaget. Aktiebolaget ägs i sin tur med vardera 50 % av staten (FFV) och Kockums.

United Stirling (Sweden) AB är väsentligen ett "namnbolag" utan tillgångar. Aktiebolaget saknar sålunda möjlighet att täcka det redovisade kapitalunderskottet i kommanditbolaget, vilket har uppkommit genom ackumulering av de årliga nettokostnaderna för utveckling av stirlingmotorn, eftersom en stor del av dessa är lånefinansierade. FFV menar således att det av formella skäl är nödvändigt att FFV tillsammans med Kockums lämnar en garantiförbindelse tUl United Stirling (Sweden) AB avseende det betalningsansvar som kan komma att åvila aktiebolaget på grund av kapitalunderskott i Kommanditbolaget United Stirling (Sweden) AB & Co.

För budgetåret 1977/78 hemställer FFV sålunda att regeringen föreslår riksdagen att

— anvisa ett avskrivningsanslag på 31,5 milj. kr. för att avveckla hittillsvarande investeringsanslag för stirlingmotorn,

— anvisa ett anslag på 7,1 milj. kr. för att bestrida FFV:s direkta utvecklingskostnader för stirlingsprojektet genom sin andel i United Stirling,

— medge FFV rätt att i samband med upplåning i Investeringsbanken tiUsammans med Kockums teckna solidarisk borgen med ett belopp av ytterligare 29,8 milj. kr. jämte ränta eller intill totalt 98,1 milj. kr.,

— medge FFV rätt att tillsammans med Kockums lämna garantiförbindelse avseende det betalningsansvar som kan komma att åvUa United Stirling (Sweden) AB på grund av kapitalunderskott i KB United Stiriing (Sweden) AB & Co.

Föredraganden

Utvecklingsarbetet på stirlingmotorn fortsätter planenligt. De mål som enligt gällande långsiktsplan skulle uppnås i början av år 1977 har också uppnåtts. De faktorer som påverkar stirlingmotorns utsikter att få all-

Prop. 1977/78: 25 99

män avsättning — den väntade framtida bränslesituationen, utvecklingen av miljölagstiftningen och den framtida motormarknaden — synes i allt väsentligt utvecklas på ett ur projektets synvinkel gynnsamt sätt. Flera internationella studier pekar också ut stirlingmotorn som en motor med goda utvecklingsmöjligheter.

Den gällande långsiktsplanen för stirlingprojektet innebär att stirlingmotorn först skall introduceras på specialmarknader, t. ex. stadsfordon och maskiner för vissa arbetsplatser, speciellt under jord. Först därefter kommer inriktningen att bieddas lill den allmänna fordonsmarknaden. Nästa beslutstidpunkt i projektet är år 1979, då beslut behöver fattas om serieproduktion av motorer.

Enligt min mening visar en utvärdering av stirlingprojektet att det bör finnas goda möjligheter att få fram en konkurrenskraftig motor. Dess egenskaper i form av låg halt av koloxid, kolväten och partiklar i avgaserna samt låg buller- och vibrationsnivå gör den överlägsen nuvarande motorer från miljösynpunkt. Låg bränsleförbrukning och möjligheter att utnyttja ett flertal bränslen gör att man kan utnyttja tillgängliga energikällor på ett mer optimalt sätt.

Den höga teknologin i fråga om motorn gör den vidare lämplig såsom ett utvecklingsprojekt bedrivet i Sverige. Om projektet kan genomföras kan det betyda ett inte oväsentligt tillskott till sysselsättningstillfällena för svensk industri.

De nämnda faktorerna är tillsammans med de hittills uppnådda utvecklingsresultaten enligt min mening starka skäl för att satsa ytterligare på projektet. Vid nästa beslutstidpunkt, år 1979, skall beslut fattas om produktion av motorn. Först vid denna tidpunkt erfordras beslut om större produktionsinvesteringar. Jag anser att KB United Stirlings (Sweden) AB & Co (United Stirling) utvecklingsarbete bör fortsätta intiU denna beslutstidpunkt.

United Stirlings utvecklingsarbete har hittills finansierats dels med lån i Sveriges Investeringsbank AB, dels med bidrag från Kockums AB och med ränte- och amorteringsfria lån från förenade fabriksverken (FFV). FFV har för lånefinansieringen erhåUit medgivande att tillsammans med Kockums teckna solidarisk borgen intill ett belopp av 68,3 milj. kr. FFV har vidare erhållit investeringsanslag under budgetåren 1971/72—1976/77 om sammanlagt 28,8 milj. kr. för delfinansiering av utvecklingsarbetet.

FFV har hemställt att avskrivningsanslag anvisas för att ersätta hittillsvarande investeringsanslag som har beviljats för finansiering av stirlingsprojektet. Jag är inte nu beredd att förorda en annan finansieringsprincip än den hittillsvarande för projektet. Finansieringsbehovet under budgetåret 1977/78 bör därför täckas efter samma principer som hittUls har tUlämpats, dvs. till hälften genom långfristiga lån för vilka Kockums och FFV solidariskt tecknar borgen samt till hälften genom bidrag

Prop. 1977/78: 25 100

resp. ränte- oeh amorteringsfritt lån från de båda delägarna. Jag delar FFV:s uppfattning att kostnaden för räntor och amorteringar under verksamhetsåret 1977/78, vilka uppgår till 15,8 milj. kr., bör i sin helhet täckas genom upplåning.

Medelsbehovet för den direkta utvecklingsverksamheten under budgetåret 1977/78 beräknas uppgå till 28,2 milj. kr. Av detta beräknas 14 milj. kr. kunna upplånas i Investeringsbanken. Resterande 14,2 milj. kr. skall täckas av de båda ägarna. FFV behöver därför ett investeringsanslag om 7,1 milj. kr. Vidare fordras att FFV medges rätt att tillsammans med Kockums teckna solidarisk borgen med ytterligare 29,8 milj. kr. jämte ränta eller intill totalt 98,1 milj. kr. Investeringsanslaget bör anvisas t. v. utan krav på avskrivning. FFV bör vidare medges rätt att tillsammans med Kockums lämna garantiförbindelse avseende det betalningsansvar som kan komma att åvila United Stirling (Sweden) AB på grund av kapitalunderskott i KB United Stirling (Sweden) AB & Co.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge förenade fabriksverken att tillsammans med Kockums AB lämna garantiförbindelse avseende det betalningsansvar som kan komma att åvila United Stirling (Sweden) AB på grund av kapitalunderskott i KB United Stiriing (Sweden) AB & Co,

2. bemyndiga regeringen att medge förenade fabriksverken att solidariskt med Kockums AB teckna borgen för lån till KB United Stiriing (Sweden) AB & Co intil'. 29 800 000 kr. jämte ränta,

3. till Finansiering av stirlingprojektet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1911118 anvisa ett investeringsanslag av 7 100 000 kr.

[10] Bemyndigande att teckna borgen. Förenade fabriksverken (FFV) har i skrivelse den 29 september 1977 hemställt om bemyndigande att teckna borgen för lån som upptas av bolag i vilka statens aktier förvaltas av FFV. Verket har anfört i huvudsak följande.

FFV förvaltar statens aktier i ett antal rörelsedrivande aktiebolag med anknytning till FFV:s verksamhet. Verksamheten vid FFV och dessa bolag har successivt integrerats och alltmer antagit koncernmässiga former. FFV kommer också efter rekommendation av riksrevisionsverket att för budgetåret 1976/77 upprätta koncernredovisning.

"FFV-koncernen" består av moderenheten FFV och de rörelsedrivande bolagen Telub AB med dotterbolag. Industriaktiebolaget Gelfa, Trivab konfektions AB och Stirling Power System Corp. i Förenta staterna. Den samlade faktureringen verksamhetsåret 1976/77 uppgick

Prop. 1977/78: 25 101

till 1 400 milj. kr. Det hos FFV bokförda värdet av bolagens aktier uppgick den 30 juni 1977 till 28 milj. kr.

Bolagen har i sin verksamhet behov av att på den öppna marknaden uppta lån för vilka ofta säkerhet krävs. I vanliga koncernföretag kan i regel moderbolag ställa säkerhet för sådana lån. FFV har inte denna möjlighet.

Enligt gällande femårsplan för Telub AB står företaget inför en kraftig expansion både inom det civila och det militära verksamhetsområdet. Inom det civila området sker satsningen främst inom väg-ningsområdet och regional service av elektronik. Inom det militära området sker en utvidgning av den s. k. mjukvarudelen för datorutrustningar. Expansionen beräknas under åren 1978 och 1979 ge ökad sysselsättning för ca 100 personer. Kapacitetsökningen beräknas kräva ett kapitaltillskott av 26 milj. kr. I detta belopp ingår byggnadsinvestering med 12,5 milj. kr. som avses bli finansierade med ett långfristigt lån från AP-fonden, medan den kortfristiga upplåningen beräknas kunna ske mot säkerhet i form av företagsinteckningar. Telub har gjort en framställning till FFV om att FFV skall gå i borgen för företagets nu aktuella långfristiga upplåning. Telub kan på detta sätt erhålla förmånligare lånevUlkor.

FFV hemställer om bemyndigande att teckna borgen för lån upp till ett maximalt belopp av 20 milj. kr. som upptas av de nämnda rörelsedrivande aktiebolagen.

Föredraganden

FFV förvaltar statens aktier i ett antal rörelsedrivande aktiebolag med anknytning till FFV:s verksamhet. FFV har såsom förvaltare av aktierna inte rätt att utan riksdagens godkännande teckna borgen för lån som dessa bolag behöver ta upp.

Den expansion med ca 100 personer som förutses inom Telub AB under verksamhetsåren 1978 och 1979 medför ett ökat kapitalbehov. En del av detta behov kan fyllas genom långfristig upplåning, där borgen från FFV påverkar lånevillkoren.

Det är enligt min mening väsentligt att de rörelsedrivande aktiebolag, vilkas aktier FFV förvaltar, inte har sämre möjligheter än andra företag som ingår i större koncerner att kunna lämna borgen från ägaren som säkerhet vid lån. Jag finner det därför naturligt att FFV medges rätt att teckna borgen för lån tUl Telub AB intill 12,5 milj. kr. jämte ränta. Jag är inte beredd att föreslå att FFV får ett generellt bemyndigande att teckna borgen för krediter till de bolag, i vilka FFV förvaltar statens aktier.

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att medge förenade fabriksverken att teckna borgen för lån till Telub AB intill 12 500 000 kr. jämte ränta.

Prop. 1977/78: 25 102

[11] Bemyndigande att lämna aktieägartillskott. Förenade fabriksverken (FFV) har i skrivelse den 26 september 1977 hemställt om bemyndigande att lämna aktieägartillskott till bolag i vilka statens aktier förvaltas av FFV och har anfört i huvudsak följande.

Industriaktiebolaget Gelfa i Gällö bildades år 1970 enligt beslut av statsmakterna (prop. 1970: 105, SU 1970: 111, rskr 1970: 289). Ett väsentligt syfte med bildandet av företaget var att infria vissa utfästelser från statens sida om att skapa ersättning för den minskade sysselsättningen i Gällö i Jämtlands län, som blev följden av centraliseringen av den ammunitionstekniska verksamheten till Vingåkersverken.

FFV erhöll statens uppdrag att igångsätta verksamheten och att förvalta aktierna i bolaget. Bolaget erhöll vid bildandet ett eget kapital på 1 milj. kr. Utöver detta kapital har staten tillskjutit medel i form av lokaliseringslån och lokaliseringsbidrag samt tecknat garantier för bolagets krediter intill ett belopp av 1,5 milj. kr.

Bolagets huvudsakliga produktion har varit tillverkning och försäljning av gevärskolvar till FFV:s tidigare jaktvapensektor. Jaktvapentillverkningen inom FFV, som under en lång följd av år varit olönsam, har omstrukturerats, vilket har haft till följd att kolvtillverkningen vid Gelfa har upphört under budgetåret 1976/77.

Verksamheten vid Gelfa har under räkenskapsåret omstrukturerats och nya tillverkningsobjekt inom träområdet har upptagits. Beroende på rådande konjunkturläge samt startkostnader och omskolningskostnader vid upptagande av ny tillverkning har ett underskott på 1,2 milj. kr. uppkommit under räkenskapsåret 1976/77 och det egna kapitalet är därmed förbrukat.

Riksrevisionsverket har i samband med det under budgetåret 1975/76, i samråd med FFV, genomförda "pilotprojektet koncernredovisning för affärsverk" uttalat sig för en genereU lösning som möjliggör för affärsverken att täcka underskott vid de av verken förvaltade bolagen.

Projektet har resulterat i att riksrevisionsverket den 17 februari 1977 avgivit förslag tUl principer och rekommendationer för upprättande av koncernredovisning vid affärsverk. Verket rekommenderar att affärsverken i huvudsak bör tillämpa reglerna i nya aktiebolagslagen om redovisning och resultatöverföringar.

FFV hemställer om genereUt bemyndigande att från disponibla vinstmedel lämna aktieägartillskott för förlusttäckning vid av staten helägda aktiebolag vilkas aktier förvaltas av verket.

Föredraganden

FFV förvaltar statens aktier i vissa bolag. I ett av dessa. Industriaktiebolaget Gelfa i Gällö, har verksamheten under räkenskapsåret 1976/77 medfört en förlust på 1,2 milj. kr. Företagets egna kapital som uppgår till 1 milj. kr. är därmed helt förbrukat.

Prop. 1977/78: 25 103

FFV har under hänvisning tiU situationen i Gelfa hemställt om bemyndigande att från disponibla vinstmedel lämna aktieägartillskott för förlusttäckning i aktiebolag, vilkas aktier förvaltas av verket. Vad först gäller Gelfa anser jag att FFV bör få lämna ett aktieägartillskott så att likvidation kan undvikas. Företaget som sysselsätter ca 30 personer har stor betydelse för sysselsättningen i Gällö och verksamheten bör enligt min mening drivas vidare. De förluster som uppstått förklaras delvis av de produktionsomläggningar företaget gjort på grund av att jaktvapentillverkningen inom FFV har omstmkturerats.

1 enlighet med vad föredraganden framhöll i prop. 1975/76: 122 (s. 44) om FFV:s organisation bör företaget överlåtas till annan huvudman om detta kan medföra att sysselsättningen vid företaget garanteras.

Jag är inte beredd att förorda, att FFV generellt får lämna aktieägar-tUlskott till aktiebolag i vUket verket förvaltar samtliga aktier. För att undvika likvidation i Gelfa bör dock FFV få rätt att från de disponibla vinstmedel som finns sedan FFV har uppfyllt kraven på inleverans av medel till staten, lämna aktieägartillskott till Gelfa.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att medge förenade fabriksverken att enligt de grunder jag har angett lämna aktieägartillskott tiU Industriaktiebolaget Gelfa.

F. Statens vattenfallsverk

[12] 1. Kraftstationer ni. m. I statsbudgeten för budgetåret 1977/78 har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 2 265 mUj. kr. (prop. 1976/77: 100 bil. 17 s. 312, NU 1976/77: 24, rskr 1976/ 77: 206). Från anslaget har 100 milj. kr. överförts tiU budgetutjämningsfonden (prop. 1976/77: 150 bil. 2, FiU 1976/77: 30, rskr 1976/77: 341).

Statens vatienfaUsverks investeringsram för innevarande budgetår uppgår tUl 2 137,1 milj. kr. Härutöver har verket medgivits att ta i anspråk 25 milj. kr. ur anslagsreserven för utbyggnad av Ligga kraftstation med ett tredje aggregat.

I anslagsframstäUningen för budgetåret 1978/79 har vattenfallsverket hemstäUt om dels 505 milj. kr. på tiUäggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgetår, dels avskrivningsanslag om sammanlagt 227,5 milj. kr. för vissa investeringar. Verket har vidare hemställt dels om medgivande att uppföra ett dieselkraftverk på Gotland och en gasturbin av ny konstruktion, dels att verkets projektreserv utökas med ett nytt aggregat i Näs kraftstation.

I gemensam skrivelse den I september 1977 har vattenfallsverket och överstyrelsen för ekonomiskt försvar redogjort för planerad upprustning av Flaxenviks oljedepå.

Prop. 1977/78: 25 104

I skrivelse den 20 september 1977 har vattenfallsverket hemställt bl. a. om godkännande av ett till skrivelsen fogat konsortialavtal mellan verket och Gotlands kommun om bildande av ett aktiebolag för energiförsörjning på Gotland. Verket har hemställt även om nedskrivning av det förräntningspliktiga kapitalet med 110 milj. kr. som kompensation för vissa åtaganden i fråga om råkraftförsörjningen på Gotland enligt konsortialavtalet.

Statens vattenfallsverk

I prop. 1976/77: 100 förordades för budgetåret 1977/78 en investeringsram på 2 237,1 milj. kr. för statens vattenfallsverk. Enligt regleringsbrev för budgetåret 1977/78 får vattenfallsverket inte utan regeringens medgivande belasta anslaget Kraftstationer m. m. med högre belopp än 2 137,1 milj. kr. Ramen har således minskats med 100 milj. kr. Vattenfallsverket har därför gjort en ny beräkning av medelsanvändningen under budgetåret 1977/78 vilken framgår av följande sammanställning.

Prop. 1976/77: 100

Verket

Vattenkraftanläggningar

Kärnkraftanläggningar

Kärnbränsle

Fossileldade anläggningar m.

Distributionsanläggningar

Övriga ändamål

442,4

1 089,6
125,0

m. 13,4

505,7

61,0

2 237,1

406,7

1 089,6
125,0

13,4

441,4

61,0

2 137,1

Som framgår av sammanställningen beräknas medelsbehovet kunna minskas med 100 milj. kr. jämfört med vad som förordades i prop. 1976/77: 100 genom att medelsförbrukningen för vattenkraftanläggningar skärs ned med 35,7 milj kr. och för distributionsanläggningar med 64,3 milj. kr.

Kostnadsutveckling m. m.

I anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 redogör vattenfalls-verket för den ekonomiska utvecklingen i Sverige och särskilt kostnadsutvecklingen under de senaste åren.

Kostnaderna har under ett par år stigit väsentligt snabbare än i de viktigaste konkurrentiänderna. Priserna steg under år 1976 med i genomsnkt 10,3 % i Sverige. Uppgången överskrider genomsnittet för OECD-länderna och är avsevärt större än i Västtyskland och Förenta staterna.

Av vissa svenska indexserier, som i stort återspeglar kostnadsförändringar i vattenfallsverkets anläggningsverksamhet, kan utläsas föl-

jande beträffande prisutvecklingen under perioden januari 1970 — januari 1977 och senare.

	Ärlig genom-	Förändring	Senast kända
	snittlig	1976	12-månaders-
	förändring		förändring
	Jan. 1970		(maj—maj)
	—jan. 1977
	%	%	%
Mellanprodukter av järn	8,5	13,0	1,4
Arbetskostnadsindex	13,8	8,8	8,8
Cement	14,8	27,4	16,9
Sprängmedel	16,1	13,9	13,9
Konsumentprisindex	8,4	9,0	10,4

Ca en tredjedel av kostnaderna i vattenfallsverkets byggnadsverksamhet är arbetskostnader. Kostnaderna för material m. m. belyses av indexserierna för mellanprodukter av jäm, cement och sprängmedel. Som framgår av tabellen har kostnadema stigit kraftigt även under det senaste året.

Kostnaderna för utrustning och komponenter till verkets anläggningar har utvecklats på ungefär samma sätt som kostnadema för byggnadsverksamheten .

Vattenfallsverket har tagit fram ett vägt index för byggnadsarbeten vid värmekraftanläggningar. I viss utsträckning ger denna indexserie även information om kostnadsutvecklingen för byggnadsarbeten vid anläggningsdelar för vattenkraft ovan jord. Denna särskilda indexserie har utvecklats enligt följande.

Prop. 1977/78: 25 106

ledde tUl att medelsförbrukningen under budgetåret 1976/77 blev drygt 65 milj. kr. lägre än medgiven investeringsram. Dessa senareläggningar ökar behovet av medel under budgetåret 1977/78 med 57,9 milj. kr.

Behovet av kapUaltillskott tiil Forsmarks Kraftgrupp AB har ökat med 23 mUj. kr. beroende på bl. a. ändrade betalningsplaner. Ökningen hänför sig till block 1 och 2 vid Forsmarks kraftstation. Tillkommande arbeten vid Ringhals kraftstation för att bl. a. förhindra rostbildning har ökat medelsbehovet med 37 milj. kr.

Gasturbin

Investeringsprogrammet bör enligt vattenfallsverkets förslag utökas med en gasturbin av ny typ med beteckningen GT 200. Anläggningen behövs inte i verkets kraftsystem vid den tidpunkt — våren 1979 — då den beräknas vara färdig för idrifttagning. Verket är emeUertid berett att förvärva gasturbinen som ett led i ett inhemskt utvecklingsarbete. En förutsättning är att verket erhåller avskrivningsanslag för den del av kostnaderna som överstiger anläggningens värde i produktionssystemet.

Gasturbinen har en maximieffekt av ca 80 MW. Anläggningskostnaden har beräknats till ca 80 mUj. kr. Arbetet på att finna en lämplig förläggningsplats för gasturbinen pågår. För att anläggningen skall kunna tas i drift vid avsedd tidpunkt behövs ett begynnelseanslag av 70 milj. kr. under budgetåret 1977/78. Verket hemställer om medel för omedelbar avskrivning av 60 milj. kr. av nämnda belopp.

O 1 j e1 a gringsan1äggning i Flaxenvik

Vattenfallsverket har f. n. utrymmen för att lagra olja i Flaxenviks oljedepå i Vaxholms kommun. Oljedepån används förutom av vattenfallsverket bl. a. av försvarets materielverk som hyr vissa lagringsutrymmen. Anläggningen är starkt nedsliten och behöver rustas upp om driften skall fortsätta.

Vattenfallsverket har inte längre behov av oljedepån i Flaxenvik för egen räkning. Den skulle emellertid kunna utnyttjas av överstyrelsen för ekonomiskt försvar för beredskapslagring av olja. Vattenfallsverket och överstyrelsen har därför träffat överenskommelse om att anläggningen skall överlåtas på överstyrelsen den 1 juli 1979. Överlåtelsen skall ske genom fondreglering. Överenskommelsen är gUtig under förutsättning bl. a. att vattenfallsverket erhåller begärda medel för att rusta upp anläggningen innan den överlåts. Kostnaden för upprustningen beräknas till totalt 13 milj. kr. varav 8,5 milj. kr. faller på budgetåret 1977/78. Vattenfallsverket har begärt medel för omedelbar avskrivning av 6,5 milj. kr. av kostnaden för upprustningen under budgetåret 1977/78. Det begärda avskrivningsanslaget hänför sig till den del av anläggningen som skall utnyttjas för beredskapslagring av olja.

Prop. 1977/78: 25 107

Viss del av anläggningen beräknas även fortsättningsvis kunna hyras ut till försvarets materielverk.

Gotlands elförsörjning

Gotlands elförsörjning handhas i dag av AB Gotlands Kraftverk (GKAB) och Visby Elverk. GKAB, som ägs av AB Skandinaviska Elverk (SEV), producerar el i dels en egen produktionsanläggning, dels produktionsanläggningar, som bolaget arrenderar av Voxnans Kraft AB. Visby Elverk, som ägs av Gotlands kommun, köper råkraft av GKAB och sköter eldistributionen inom Visby tätort.

Eftersom det gotländska, lokala kraftsystemet är helt oljebaserat, innebar de kraftiga oljeprisstegringarna år 1974 att elprisnivån på Gotland måste höjas väsentligt. Tariffnivån har på senare tid legat 5 å 7 öre/kWh högre än på fastlandet.

För att göra det möjligt att sänka elprisnivån på Gotiand har förhandlingar förts mellan staten/vattenfallsverket och SEV-koncemen om ett övertagande av koncernens produktions- och distributionsanläggningar på ön.

I anslagsframstäUningen för budgetåret 1978/79 har VattenfaUsverket anmält att förhandlingama resulterat i en uppgörelse. Denna innebär att vattenfallsverket den 1 januari 1978 övertar aktierna i ett skuldfritt GKAB samt Voxnans Krafts produktionsanläggningar på Gotland för en total köpeskUling av 160 milj. kr. Verket skall därutöver erlägga 5 milj. kr. som återbetalning av SEV:s kostnader för åtgärder i befintlig likströmsanläggning. Utbetalningarna skall ske med 116 mUj. kr. under budgetåret 1977/78 och 49 milj. kr. under budgetåret 1978/79.

Vattenfallsverket har vidare förhandlat med Gotlands kommun om den framtida organisationen av Gotlands energiförsörjning. Förhandlingarna har lett tUl en överenskommelse om samarbete inom ett gemensamt bolag som skall äga och driva samtliga eldistributionsanläggningar på ön inkl. det regionala nätet.

Den närmare innebörden av överenskommelsen framgår av ett meUan vattenfallsverket och kommunen ingånget konsortialavtal oeh en tUl avtalet fogad bolagsordning. Avtalet har från vattenfaUsverkets sida träffats med förbehåll för regeringens godkännande och från Gotlands kommuns sida för godkännande genom lagakraftvunnet beslut av kommunens fullmäktige.

Av avtalet framgår i huvudsak följande.

Det gemensamma bolaget skall ha till uppgift bl. a. att alstra, inköpa och distribuera ledningsbunden energi. Bolaget får härvid rätt att för distribution av energi bygga och behålla ledningar och nätstationer på och i kommunens mark utan särskild ersättning.

Bolaget etableras genom att AB Gotlands Kraftverk ändrar namn tUl

Prop. 1977/78: 25 108

Gotlands Energiverk AB (GEAB). I samband därmed övertar bolaget Visby Elverk tillhöriga distributionsanläggningar, fastigheter samt lös egendom tillhörande distributionsverksamheten med undantag av gatubelysningsanläggningar. Gotlands kommun erhåller därvid 25 % av aktierna i GEAB.

Överlåtelsevärdet av anläggningarna utgör 60 milj. kr. varav 1 370 000 kr. hänför sig till fastigheter.

Parterna förbinder sig att bereda all personal, som nu är anställd av GKAB och Visby Elverk, anställning i det nya bolaget.

GEAB:s verksamhetsområde skall omfatta hela Gotiands kommun. Bolaget förbinder sig att tillgodose behovet av elenergi inom kommunen genom inköp av råkraft från vattenfallsverket. Verket förbinder sig att för råkraftleveransen tUlämpa samma tariffer oeh villkor som för en motsvarande kraftleverans i Mellansverige.

GEAB skall drivas enligt affärsmässiga grunder. Bolaget fastställer självt sina leveransvillkor, varvid konsumenterna med normal leveranssäkerhet skall tillhandahållas ledningsbunden el- och värmeenergi tUl självkostnad.

Bolagets styrelse skall bestå av åtta ordinarie ledamöter och sex suppleanter. Fem ledamöter och tre suppleanter utses enligt förslag av vattenfallsverket medan tre ledamöter och tre suppleanter utses enligt förslag av Gotlands kommun. Styrelsens ordförande utses av vattenfallsverket och vice ordförande av kommunen.

Parterna förbinder sig — för det fall GEAB inte kan uppbringa erforderUgt kapital genom självfinansiering och/eller externa lån — att tillskjuta erforderUgt kapital i förhållande till sina andelar i aktiekapitalet. Parterna skall vara skyldiga att teckna borgen för GEAB:s upplåning i proportion till sina aktieinnehav.

Till skydd för parterna har i bolagsordningen föreskrivits att aktie som har övergått till någon som inte förut är aktieägare i bolaget skall hembjudas aktieägarna. Partema har dessutom i avtalet förbundit sig att inte bjuda ut eller anta anbud på aktiepost förrän medparten haft tiUfälle att ta ställning till om han önskar förvärva aktieposten i fråga.

Utan hinder av nämnda bestämmelser om hembud skall part äga rätt att överlåta sina aktier tiU eget bolag, i vilket han har aktiemajoritet. Om aktiemajoriteten i sådant bolag sedermera övergår till annan än medparten skall dock bestämmelserna i bolagsordningen om hembud omedelbart träda i kraft. Vid överlåtelse av aktie skall tillses att föreskriven fördelning mellan parterna bibehålls vad gäller eventuella lån och borgensåtaganden samt ansvar i övrigt för bolagets förbindelser.

Konsortialavtalet upphör att gälla den 31 december 1999, såvida det inte av någon av parterna skriftligen sägs upp minst två år i förväg. Sker inte sådan uppsägning förlängs avtalet i perioder om fem år med två års uppsägningstid.

Prop. 1977/78: 25 109

Vattenfallsverket anför vidare.

Vattenfallsverket kommer att äga samtliga elproduktionsanläggningar på Gotland utom en dieselanläggning som kommer att ägas av GEAB men arrenderas av verket.

För att elförsörjningen på Gotland skall kunna klaras på ett tillfredsställande sätt är det nödvändigt att till år 1979 förstärka det gotländska kraftsystemet med en ny produktionsanläggning. Denna bör enligt utförd utredning vara ett dieselkraftverk på ca 40 MW, preliminärt kostnadsberäknat till 80 milj. kr. Dessutom behöver befintlig likströmslänk förstärkas till en beräknad kostnad av 5 milj. kr.

De gotländska produktionsanläggningarna, som är helt beroende av olja som bränsle, har väsentligt högre produktionskostnader än som motsvarar vattenfallsverkets högspänningstariffer på fastlandet. Verket anser att en förutsättning för att verket skall kunna hålla den i konsortialavtalet nämnda prisgarantin för råkraftförsörjningen till Gotland är dels att behövliga medel för köpeskillingen till SEV och Voxnans Kraft AB och för det nya dieselkraftverket på Gotland erhålls utan förräniningsplikt, dels att verket därutöver får ett särskilt avskrivningsanslag. Med antagna förutsättningar om oljepris, råkraftpris, belastningsnivå, diskonteringsränta m. m. visar verkets beräkningar att nämnda avskrivningsanslag bör vara 110 milj. kr.

Sammanfattningsvis hemställer vattenfallsverket att 250 milj. kr. skall ställas till verkets förfogande utan förräniningsplikt för investeringarna på Gotland. Medlen fördelar sig med 161 milj. kr. på budgetåret 1977/ 78, 84 milj. kr. på budgetåret 1978/79 och 5 mUj. kr. på budgetåret 1979/80.

Härtill kommer det särskilda avskrivningsanslaget av 110 milj. kr. motsvarande den kapitaliserade kostnaden för den förutsatta prisgarantin.

Näs kraftstation

Näs kraftstation i Dalälven byggs f. n. om och skall förses med ett rörturbinaggregat som ersättning för fem äldre aggregat. De åtta återstående aggregaten i den gamla stationen har låg verkningsgrad och höga driftkostnader. Vattenfallsverket anser det därför fördelaktigt att ersätta även dessa aggregat med ett rörturbinaggregat i omedelbar anslutning tiU den pågående ombyggnaden. Genom utbytet ökar stationens utbygg-nadsvattenföring med 120 m/s och maximieffekten med 1 MW. Produktionstillskottet blir 15 GWh per år. Anläggningskostnaden har beräknats tUl 34 milj. kr. Byggnadsarbeten kan sättas igång i början av år 1979, varvid aggregatet beräknas bli taget i drift under budgetåret 1980/81. Projektet är lönsamt om avskrivningsanslag beviljas med 10 % av kostnadema för industribeställningarna. Verket föreslår att det nya aggregatet t. v. skall ingå i verkets projektreserv.

Prop. 1977/78: 25 110

Medelsbehov

Sammanlagt innebär vattenfallsverkets beräkningar att medelsbehovet under budgetåret 1977/78 har ökat med 607,4 milj. kr. Genom senare-läggning av vissa utbyggnader, förskjutning av likvider m. m. har emellertid medelsbehovet samtidigt kunnat nedbringas med 44,5 milj. kr. Vattenfallsverket hemställer således att investeringsramen för budgetåret 1977/78 höjs med 562,9 milj. kr. från 2 162,1 milj. kr. till 2 725 milj. kr.

Verket har räknat med att den ökning av medelsbehovet — 57,9 milj. kr. — under budgetåret 1977/78 som har uppkommit på grund av motsvarande lägre förbrukning under budgetåret 1976/77 skall täckas ur anslagsreserven. Behövligt tilläggsanslag uppgår således enligt verket till 505 milj. kr.

Verket hemställer om medel för omedelbar avskrivning av de investeringar som avser Gotland. Härutöver begär verket att det förräntningspliktiga kapitalet skall skrivas ned med 110 milj. kr. som kompensation för prisgarantin avseende Gotlands råkraftförsörjning. För anskaffning av den nämnda gasturbinen och upprustning av Flaxenviks oljedepå begär verket avskrivningsanslag om resp. 60 och 6,5 milj. kr.

Föredraganden

I sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 har statens vattenfallsverk anmält behov av medel på tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgetår. Verket hänvisar bl. a. till de pris- och löneökningar som har inträffat sedan föregående beräkningstillfälle och till att verket träffat avtal om förvärv av elproduktions- och eldistributionsanläggningar på Golland. Vattenfallsverket har även föreslagit att verkets investeringsprogram skall utökas med två objekt nämligen ett dieselkraftverk på Gotland och en gasturbin av ny typ. Projektreserven bör vidare enligt verket utökas med ett nytt aggregat i Näs kraftstation. Slutligen har vattenfallsverket hemställt om godkännande av ett konsortialavtal som verket har träffat med Gotlands kommun. Det avser bildande av ett aktiebolag för energiförsörjning på Gotland.

För investeringar i kraftproduktions- och eldistributionsanläggningar m. m. disponerar vattenfallsverket 2 137,1 milj. kr. under innevarande budgetår. Verket får dock inte använda medel för investeringar i kärnkraftanläggningar och förvärv av kärnbränsle utan regeringens medgivande. Härutöver har verket enligt beslut av regeringen medgivits att ta i anspråk 25 milj. kr. ur anslagsreserven för utbyggnad av Ligga kraftstation med ett tredje aggregat.

Enligt vattenfallsverkets beräkningar har medelsbehovet under budgetåret 1977/78 stigit till 2 725 milj. kr. Detta överstiger den av regeringen medgivna investeringsramen med 562,9 milj. kr. Behovet av till-

Prop. 1977/78: 25 111

läggsanslag anges till 505 milj. kr. Det ökade anslagsbehovet fördelar sig på följande sätt (i milj. kr.)

Uppräkning till aktuell pris- och lönenivå -1-250,0

Senardäggning av arbeten och likvider från föregående tUl

innevarande budgetår -\- 57,9

Tillkommande arbeten bl. a. för att förhindra rostbildning

vid Ringhals kraftstation -I- 37,0

Kapitaltillskott   till   Forsmarks   Kraftgrupp   AB   avseende
ökade kostnader för block 1 och 2 vid Forsmarks kraft
station                                                                             -|- 23,0
Förvärv av gasturbin                                                                       -I- 70,0
Uppförande av dieselkraftverk på Gotland                                     -F 45,0
Förvärv av aktier i ÄB Gotlands Kraftverk och av elpro
duktionsanläggningar på Gotland                                               -f-116,0
Upprustning av Flaxenviks oljedepå                                              -t-    8,5
Senardäggning av arbeten och betalningar till efter den 30

juni 1978 m.m. - 44,5

Summa ökat medelsbehov -t-562,9

Reserverade medel från föregående budgetår — 57,9

Summa ökat anslagsbehov -t-505,0

Som framgår av sammanställningen föreslår vattenfallsverket att den ökning av medelsbehovet som beror på att vissa arbeten och betalningar har senarelagts från budgetåret 1976/77 till innevarande budgetår skall täckas genom en minskning av anslagsreserven.

Ökade kostnader m.m.

Iag har inte något att erinra mot vattenfallsverkets beräkning av kostnaderna för det pågående investeringsprogrammet. Jag förordar att investeringsanslaget Kraftstationer m. m. räknas upp med 323,4 milj. kr. som kompensation för kostnadsökningar beroende på pris- och lönestegringar, tillkommande arbeten m. m. Härvid har jag beaktat även behovet av kapitaltillskott till Forsmarks Kraftgrupp AB och den ökning av medelsbehovet som beror på senardäggning av arbeten och likvider från föregående till innevarande budgetår. Jag har vidare tagit hänsyn tiU minskningen av medelsbehovet till följd av sådana omdisponeringar i arbets- och betalningsplaner som innebär att vissa utbetalningar nu beräknas inträffa efter den 30 juni 1978.

Gasturbin och oljelagringsanläggning

Vattenfallsverket har föreslagit att verkets investeringsprogram skall utökas med en gasturbin av ny typ med beteckningen GT 200. Gasturbinen har en maximieffekt av ca 80 MW och beräknas bli tagen i drift under våren 1979. Anläggningen behövs inte i verkets kraftsystem vid denna tidpunkt. Verket är emellertid berett att förvärva gasturbinen

Prop. 1977/78: 25 112

som ett led i ett inhemskt utvecklingsarbete. Anläggningskostnaden uppskattas till ca 80 milj. kr. varav 70 milj. kr. under budgetåret 1977/78. Verket har begärt avskrivningsanslag för den del av kostnaden — ca 60 milj. kr. — som överstiger anläggningens värde från kraftförsörjningssynpunkt. Vattenfallsverket har vidare begärt medel för upprustning av Flaxenviks oljedepå. Enligt verkets förslag skall anläggningen efter upprustning överlåtas till överstyrelsen för ekonomiskt försvar och användas för beredskapslagring av olja. Kostnaden för att rusta upp oljedepån beräknas till 13 milj. kr. varav 8,5 milj. kr. under budgetåret 1977/78. Verket har hemställt om medel för omedelbar avskrivning av 6,5 milj. kr. av den del av kostnaden som faller på innevarande budgetår.

Inom svensk tillverkande industri bedrivs arbete med att fortiöpande utveckla och förbättra maskiner och annan utrustning för kraftproduktion. En viktig förutsättning för att nya typer av anläggningar och anläggningsdelar skall vinna insteg på marknaden såväl i Sverige som i utlandet är att de får prövas under realistiska förhållanden. Jag anser det riktigt att vattenfallsverket i vissa fall engagerar sig i delta led av utvecklingsarbetet. Jag förordar med hänsyn härtUl att verket anskaffar och utprovar den aktuella gasturbinen och att verket får kompensation för den del av kostnaderna som f. n. inte kan förräntas. Jag räknar med att verket kommer att behöva 70 milj. kr. för detta ändamål under budgetåret 1977/78. Behovet av avskrivningsanslag för gasturbinen under innevarande budgetår beräknar jag till 60 milj. kr. Verkets behov av medel för upprustning av Flaxenviks oljedepå kan jag däremot inte godta.

Gotlands elförsörjning

Gotlands elförsörjning baseras f. n. på dels från fastlandet via Uk-strömskabd överförd kraft, dels lokalt producerad oljebaserad kraft. Det lokala produktionssystemet har en kapacitet av 118 MW och består av en dieselanläggning, en oljekondensanläggning samt fyra gasturbiner. Elförsörjningen handhas av AB Gotiands Kraftverk (GKAB) och Visby Elverk. GKAB, som ägs av AB Skandinaviska Elverk (SEV), producerar el dels i en egen anläggning, dels i anläggningar som bolaget arrenderar av Voxnans Kraft AB. Voxnans Kraft AB förser vidare GKAB med råkraft från fastlandet. Visby Elverk, som ägs av Gotlands kommun, köper råkraft av GKAB och sköter eldistributionen inom Visby tätort. Distributionen inom övriga delar av Gotiand handhas av GKAB.

Likströmskabeln togs i bruk år 1954 oeh bekostades helt med statsmedel. Syftet med subventioneringen var att abonnenterna på Gotland

11 MW = (megawatt) = 1 000 kilovatt.

Prop. 1977/78: 25 113

inte skulle behöva betala avsevärt högre elpriser än vattenfallsverkets motsvarande abonnenter på fastlandet.

I början av 1970-talet väcktes frågan om en ny överföringsförbindelse. Tanken var att även denna förbindelse skulle bekostas med statsmedel så att elpriserna på Gotland skulle kunna hållas i nivå med de priser som tillämpades på fastlandet.

Likströmskabeln har en överföringskapacitet av 30 MW. Det maximala elbehovet på Gotland bedöms år 1977 uppgå lill ca 90 MW. Detta innebär att en väsentligt större del av råkraftförsörjningen på Gotland måste baseras på oljekraft än vad som är fallet på fastiandet, där andelen vattenkraft är stor. Detta förhållande har lett till att oljeprisstegringarna under senare år har slagit igenom i eltarifferna på Gotland i betydUgt större utsträckning än på fastlandet. Prisnivån på Gotland är 5 ä 7 öre/kWh högre än på fastlandet.

Frågan om utjämning av elpriserna på Gotland har också behandlats av riksdagen — senast våren 1976. Riksdagen har därvid utgått från att regeringen med det snaraste kommer att ta ställning till hur Gotlands elförsörjning på sikt skall ordnas. Riksdagen fann det angeläget att härvid sträva efter en utjämning av den prisskillnad som nu råder på elområdet mellan Gotland och fastlandet. Detta skulle även gälla beträffande övergångsperioden till dess — som sannolikt var — en ny kabelförbindelse skulle komma till stånd. (NU 1975/76: 46, rskr 1975/76: 264.)

Elproduktionssystemet på Gotland måste utökas senast år 1979 för att det skall vara möjligt att tillgodose det väntade elbehovet detta år. Alternativet till en ny överföringsförbindelse är fortsatt utbyggnad av lokala produktionsenheter. Vattenfallsverket har utrett alternativen från totalekonomisk synpunkt med olika antaganden om den framtida produktionsutbyggnaden på fastlandet. Kalkylerna visar entydigt att det inte finns motiv för att nu besluta om utbyggnad av en ny kabel.

För att ändå säkra en varaktig utjämning av elpriserna mellan Gotland och fastlandet har staten/vattenfallsverket förhandlat med SEV/ Voxnans Kraft om ett övertagande av samtiiga dproduktionsanläggning-ar och GKAB:s eldistributionsanläggningar på ön. Förhandlingarna har lett tUl en uppgörelse som innebär att vattenfallsverket den 1 januari 1978 bl. a. förvärvar dels produktionsanläggningarna, dels aktierna i ett skuldfritt GKAB. Det bdopp som verket skall betala uppgår tUl sammanlagt 165 milj. kr. varav 5 milj. kr. utgör återbetalning av SEV:s kostnader för åtgärder i befintlig likströmsanläggning. Beloppet fördelar sig med 116 milj. kr. på budgetåret 1977/78 och med 49 milj. kr. på budgetåret 1978/79.

Den lämpligaste formen för att organisera elproduktion och eldistribution på Gotland har visat sig vara att vattenfallsverket äger produktionsanläggningarna och svarar för råkraftförsörjningen medan ett av

8 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 25

Prop. 1977/78: 25 114

Gotlands kommun och vattenfallsverket gemensamägt bolag svarar för eldistributionen liksom för handhavande av produktionsanläggningarna.

Denna organisatoriska form medger en för Gotland varaktig lösning på problemet med elförsörjningen. Avsikten är att vattenfallsverket skall tillämpa samma högspänningstariffer som på fastlandet. Därigenom garanteras dkonsumenterna på Gotland samma pris för råkraften som d-konsumenterna på fastlandet.

De berörda parternas åtaganden i det nya energibolaget på Gotland regleras i ett konsortialavtal. Avtalet från vattenfallsverkets sida har träffats med förbehåll för regeringens godkännande.

Vattenfallsverket skall enligt konsortialavtalet äga 75 % och Gotlands kommun 25 % av aktierna i det tillämnade bolaget, vars uppgift skall vara att producera, anskaffa och distribuera ledningsbunden energi på Gotland. Verksamheten skall finansieras med inkomster av försåld energi, lån mot borgen på den allmänna kapitalmarknaden och — i den mån det behövs — med lån från delägarna i bolaget.

Bolaget kommer att etableras genom att Gotlands kommun i utbyte mot en fjärdedel av aktierna i GKAB, som då har bytt namn till Gotlands Energiverk AB, som apportegendom skjuter till Visby Elverks distributionsanläggningar. Sammanläggningen överensstämmer väl med de riktlinjer för fortsatt strukturomvandling på eldistributionsområdet som statsmakterna beslutade om våren 1976 (prop. 1975/76: 100 bU. 15 s. 150, NU 1975/76: 45, rskr 1975/76: 265).

Jag har således inte något att erinra mot att samarbetet mellan vattenfallsverket och Gotlands kommun vad avser distribution av energi på Gotland genomförs på det sätt som verket har föreslagit. Jag förordar att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna konsortialavtalet i vad det innefattar ekonomiska förpliktelser för staten.

Den komplettering av det gotländska kraftsystemet som behöver göras kan enligt vattenfallsverket åstadkommas genom installation av en ny dieselanläggning. För att det väntade elbehovet år 1979 och några år därefter skall kunna tillgodoses behövs ett block om ca 20 MW, men verket har funnit det ekonomiskt fördelaktigt att installera två lika stora block samtidigt. Anläggningskostnaden för de båda blocken har verket beräknat tiU ea 80 milj. kr., varav 45 mUj. kr. faller på budgetåret 1977/78, 30 milj. kr. på budgetåret 1978/79 och 5 milj. kr. på budgetåret 1979/80. Enligt vad jag har inhämtat är det inte klart var dieselan-läggningen skall placeras. Bl. a. undersöks ett alternativ med placering i Visby, varvid anläggningen skulle kunna utnyttjas även för produktion av fjärrvärme. Anläggningskostnaden blir då något högre än den här angivna.

Jag har inte något att erinra mot vattenfallsverkets förslag att installera en ny dieselanläggning bestående av två block på Gotland. När det gäller utbyggnaden av kraftproduktionssystemet därefter anser jag emel-

Prop. 1977/78: 25 115

lertid — givetvis under förutsättning att miljökraven kan klaras — att ett mindre kolbaserat kraftverk i Slite bör noga övervägas. Det skulle kunna ge dels samordningsvinster eftersom kolhanteringen bör kunna samordnas med den där befintliga cementfabriken, dels värdefulla erfarenheter inför en eventueU utbyggnad av kolkraftverk på fastlandet.

Det kapital som behövs för vattenfallsverkets investeringar på Gotland uppgår enligt verkets aktuella beräkningar till sammanlagt 250 milj. kr. inkl. 5 milj. kr. för en nödvändig förstärkning av överföringsförbindelsen med fastlandet. Beloppet fördelar sig med 161 milj. kr. på budgetåret 1977/78, 84 milj. kr. på budgetåret 1978/79 och 5 milj. kr. på budgetåret 1979/80. För budgetåret 1977/78 beräknar jag således 161 milj. kr.

Med den givna förutsättningen att råkraftpriserna på Gotland skall hållas i nivå med fastiandets kan investeringama inte förräntas till någon del. Enligt vattenfallsverkets beräkningar bör verkets förräntningspliktiga kapital skrivas ned med totalt 360 milj. kr. för att prisgarantin skaU kunna uppfyllas.

Även jag anser att vattenfallsverket bör få kompensation för merkostnader som verket tar på sig för sina insatser på Gotland. Kompensationen bör ges den form som verket har föreslagit. Det belopp med vilket verkets förräntningspliktiga kapital bör skrivas ned har jag för egen del beräknat till 305 milj. kr. Den fortsatta utbyggnaden av kraftproduktionssystemet — efter den nya diesdanläggningen — räknar jag med skall kunna finansieras utan ytterligare subventioner.

Näs kraftstation

Vattenfallsverket bygger f. n. om Näs kraftstation i Dalälven. Fem äldre aggregat skall därvid ersättas med ett rörturbinaggregat. I syfte att bl. a. förbättra verkningsgraden i stationen har verket föreslagit att även de åtta återstående äldre aggregaten skall bytas ut mot ett nytt rörturbinaggregat. Det är ekonomiskt fördelaktigt att utbytet sker i omedelbar anslutning till den pågående ombyggnaden. Byggnadsarbetena skulle således kunna påbörjas under budgetåret 1978/79. Om det bedöms angeläget kan dock maskinbeställningarna läggas ut tidigare. Verket föreslår därför att aggregatet t. v. tillförs projektreserven.

Med det nya aggregatet ökar kraftstationens maskinkapacitet med 1 MW och den årliga energiproduktionen med 15 GWh.i Anläggningskostnaden har verket beräknat tiU 34 milj. kr. VattenfaUsverket räknar med att projektet kommer att slutbehandlas av vattendomstolen våren 1978.

Jag ansluter mig till vattenfallsverkets förslag och förordar att regeringen föreslår riksdagen att godkänna att den fortsatta ombyggnaden av Näs kraftstation läggs in i verkets projektreserv.

' 1 GWh (gigawattimme) = 1 milj. kilowattimmar.

Prop. 1977/78: 25 116

Medelsbehov

Mot bakgrund av vad jag nu har redovisat förordar jag att vattenfallsverkets investeringsram för budgetåret 1977/78 räknas upp med sammanlagt (323,4-1-70-1-161) = 554,4 milj. kr. och att medel härför anvisas från investeringsanslaget Kraftstationer m. m. Med hänsyn till att medel finns reserverade från föregående budgetår beräknar jag behovet av tilläggsanslag till 496,5 milj. kr.

Vattenfallsverket får f. n. inte utan regeringens medgivande använda medel som har anvisats från investeringsanslaget Kraftstationer m. m. för förvärv av kärnbränsle eller för investeringar i kärnkraftverk eller anläggningar som har anknytning till kärnkraftverk. Samma villkor bör givetvis gälla för verkets disposition av medel som i enlighet med vad jag förordat bör anvisas för dessa ändamål på tilläggsbudget. Det ankommer på regeringen att besluta härom.

I enlighet med vad jag vidare har förordat i det föregående bör vattenfallsverkets förräntningspliktiga kapital skrivas ned med sammanlagt 276 milj. kr. varav 60 milj. kr. avser anskaffning av den nya gasturbinen och 216 milj. kr. den på innevarande budgetår fallande delen av behövligt avskrivningsanslag för verkets åtaganden på Gotland. Chefen för budgetdepartementet avser att återkomma till denna fråga vid sin anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att den andra ombyggnadsetappen i Näs kraftstation förs tUl vattenfalls verkets projektreserv,

2. bemyndiga regeringen att godkänna konsortialavtalet mellan statens vattenfallsverk och Gotlands kommun i vad det innefattar ekonomiska förpliktelser för staten,

3. till Kraftstationer m. m. på tilläggsbudget 1 tUl statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 496 500 000 kr.

G. Domänverket

[13] 2. Förvaltningsbyggnad för domänverket. I statsbudgeten för budgetåret 1977/78 har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 1,7 milj. kr.

För domänverkets nya förvaltningsbyggnad i Falun fastställdes genom regeringens beslut den 26 juni 1975 en byggkostnad inkl. projektering av högst 24 milj. kr. i prisläget den 1 juli 1974. Till detta belopp kom kostnaden för tomt med 1,2 mUj. kr.

Prop. 1977/78: 25 117

Under budgetåren 1974/75—1977/78 har domänverket beviljats anslag med sanmianlagt 25,2 milj. kr. för uppförandet av förvaltningsbyggnaden och för köp av tomt.

Förvaltningsbyggnaden är nu färdig och domänverkets personal har flyttat in. På grund av kostnadsökningar under byggtiden har byggnaden kostat 27 milj. kr. att uppföra. Med anledning härav hemställer domänverket om ett tiUäggsanslag av 3 milj. kr. under innevarande budgetår. Verket upplyser om att byggkostnaden efter uppräkning med byggnadskostnadsindex skulle per den 1 april 1977 uppgå tUl 31,8 milj. kr.

Föredraganden

Med hänsyn till den ökning av byggkostnaderna som har ägt mm sedan år 1974 bör kostnadsökningen med 3 milj. kr. för uppförande av domänverkets förvaltningsbyggnad godtas. Detta bdopp bör därför tas upp på tilläggsbudget för att täcka merkostnaden. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tUl Förvaltningsbyggnad för domänverket på tiUäggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[14] 17. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. I statsbudgeten för budgetåret 1977/78 har under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av 110 000 kr. Vid budgetårets ingång fanns en reservation på anslaget av 147 745 kr. Disponibla medel under anslaget uppgår alltså till sammanlagt 257 745 kr.

Byggnadsstyrelsen

I sin anslagsframstäUning för budgetåret 1978/79 har byggnadssty-rdsen redovisat följande investeringsplan i prisläget den 1 april 1977 för anslaget under detta budgetår (i lOOO-tal kr.).

9 Riksdagen 1977178. I saml. Nr 25

Byggnadsobjekt	Kostnadsram		Medelsförbruk		ning	Byggstart är mån	Fär- dig- stäl- lande är. mån
	1976-04-01	1977-04-01	Faktisk t. 0. m. 1976/ 77	Beräknad för
	1976-04-01	1977-04-01	Faktisk t. 0. m. 1976/ 77	1977/ 78	1978/ 79
Statens skeppsprovningsanstalt Tillbyggnader för kontor och verkstad Nybyggnad av manöver- och väg-laboratorium	3 770 10 625	3 770 10 775	3 769 10 405	1 370	—	71-09 74-05	73-03 76-03
Svenska institutet för konserveringsforskning Om- och tillbyggnad av laboratorium	4 250	4 250	4213	37		72-10	74-02
	18 645	18 795	18 387	408

Som framgår av planen behöver kostnadsramen för nybyggnad av manöver- och våglaboratorium vid statens skeppsprovningsanstalt höjas med 150 000 kr. på grund av den allmänna byggnadskostnadsstegringen.

Med hänsyn till den beräknade medelsförbrukningen för innevarande budgetår hemställer byggnadsstyrelsen att anslaget tUlförs 150 000 kr. på tilläggsbudget I för budgetåret 1977/78.

Föredraganden

Jag godtar byggnadsstyrelsens kostnadsberäkning och förordar i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag att 150 000 kr. anvisas på tUl-läggsbudget I för innevarande budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om vissa byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. inom den kostnadsram som jag har förordat,

2. till Byggnadsarbeten för teknisk utveckUng in. m. på till-läggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 150 000 kr.

IV. STATENS UTLÄNINGSFONDER

[15] 15. Statens hantverks- och industrilånefond. 1 statsbudgeten för budgetåret 1977/78 har under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av 90 milj. kr.

Från detta anslag överförs medel till statens hantverks- och industrilånefond för utlåning tUl företagareföreningarna, vilka i sin tur bevUjar

Prop. 1977/78: 25 119

hantverks- och industrUån till småföretag. Ärende om lån till företag inom textil-, konfektions- och skoindustrierna prövas dock i vissa faU av regeringen. Långivningen regleras i kungörelsen (1960: 372) om statligt kreditstöd till hemslöjd, hantverk och småindustri (omtryckt 1973: 550, ändrad senast 1976: 471).

Statiig garanti för lån till hantverks- och industriföretag lämnas dels enligt nämnda kungörelse och dels enligt särskilda bestämmelser om statlig garanti för lån till turisthotell beslutade den 30 juni 1965. För beslut om lånegarantier har för budgetåret 1977/78 anvisats en ram om 200 milj. kr.

Statens industriverk har i skrivelse den 7 september 1977, som kompletterats den 9 september, anfört att flera företagareföreningar har anmält behov av ytterligare lånemedd för innevarande budgetår. För ett flertal föreningar är enligt verket bristen på lånemedel synnerligen bekymmersam. Industriverket har mot den bakgrunden hemställt bl. a. att fonden tillförs ytterligare 40 milj. kr. detta budgetår.

Vidare har industriverket i skrivelse den 18 oktober 1977 hemställt att garantilåneramen ökas med minst 100 milj. kr. Under budgetårets tre första månader beviljades garantier för sammanlagt 69 milj. kr. Den 30 september 1977 fanns dessutom hos industriverket ansökningar om garantier för sammanlagt 107 milj. kr. Industriverket bedömer att den ökade efterfrågan på statiiga kreditgarantier kommer att bestå.

Föredraganden

Företagareföreningarnas utlåning tUl småföretagen är ett viktigt komplement till långivningen från banker och andra kreditinstitut. F. n. råder stor efterfrågan på riskvilligt kapital för angelägna investeringar i småföretagen. Företagareföreningamas nuvarande utlåningskapacitet är otillräcklig och bör därför stärkas. Jag förordar sålunda att hantverks-och indusirilånefonden tillförs ytterligare 30 mUj. kr. under innevarande budgetår.

Jag viU i sammanhanget betona att föreningamas utiåning huvudsakligen är avsedd för företag som saknar tiUräckliga säkerheter för att få lån inom det ordinarie kreditväsendet.

När det gäller ramen för statUg garanti för lån till hantverks- och industriföretag m. m. delar jag industriverkets bedömning att en ökning är nödvändig. Vidare vUl jag erinra om att regeringen under de första månaderna av budgetåret har beslutat om kreditgarantier till betydande belopp, särskilt i samband med rekonstruktioner av företag. Jag förordar att ramen för lånegarantier utökas med 100 mUj. kr. till sammanlagt högst 300 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att för budgetåret 1977/78 statlig garanti för lån till hantverks- och industriföretag m.m. beviljas med ytterUgare 100 000 000 kr. tiU sammanlagt högst 300 000 000 kr..

Prop. 1977/78: 25 120

2. tUl Statens liantverks- och industrilånefond på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 30 000 000 kr.

V. FONDEN FÖR LÄNEUNDERSTÖD

[16] 15. Lån till processutveckling i Ranstad. I statsbudgeten för budgetåret 1977/78 har under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av 13,6 milj. kr.

I början av januari 1975 träffade Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), AB Atomenergi och statens vattenfallsverk en överenskommelse om att fortsätta projekteringen av en urangruva i Ranstad. LKAB åtog sig därvid att i samarbete med övriga parter och med utnyttjande av personalen i det nuvarande Ranstadsverket ansvara för ledningen av den fortsatta projekteringen.

Under budgetåren 1975/76 och 1976/77 har 15 resp. 26 milj. kr. stäUts till LKÄB:s förfogande såsom t. v. ränte- och amorteringsfria lån för projektering m.m. av ett uranverk i Ranstad vid Billingen (prop. 1975: 30 bil. 1, NU 1975: 30, rskr 1975: 202 och prop. 1975/76: 100 bU. 15, NU 1975/76: 42, rskr 1975/76: 260).

LKAB ingav i juni 1975 ansökan om tillstånd för projektet i enlighet med 136 a § byggnadslagen (1947: 385, omtryckt 1972: 775, 136 a § ändrad senast 1976: 213). Med hänsyn tiU de synpunkter som framfördes i anslutning tUl remissbehandlingen, fann LKAB i oktober 1975 att ytterUgare tid borde anslås för att fuUfölja utredningsarbetet speciellt på de punkter som hade föranlett erinringar. LKAB återkaUade därför sin ansökan.

I oktober 1976 ansökte LKAB om ytterligare lån på 24 milj. kr. för budgetåret 1977/78. Denna ansökan avsåg projekteringsarbeten för en uranproduktionsarUäggning med en kapacitet av 6 milj. ton skiffer per år, som skulle kunna ge 1 275 ton uran per år. I medelsberäkningen ingick kostnader för en försöksanläggning för utvinning av aluminiumprodukter och fosforsyra ur laklösningen samt för återställningsarbeten och rekultiveringsf örsök i landskapet.

Sedan LKAB hade informerats om att den hittills planerade brytningen inte var förenlig med den nya regeringens allmänna politik, överlämnade bolaget den 18 november 1976 en skrivelse med förslag till ändrad inriktning. I denna anfördes bl. a. att den övergripande målsättningen för en fortsatt verksamhet i Ranstad skuUe vara att som ett led i den långsiktiga svenska råvaruförsörjningen klargöra hur alunskifferns beståndsdelar tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt skall kunna utvinnas. Detta nya mål för verksamheten medför att forsknings- och utvecklings-

Prop. 1977/78: 25 121

verksamheten i Ranstad helt inriktas på utvinning av skifferns aUa beståndsdelar med syfte att inom en tioårsperiod utveckla en industriell totalutvinningsprocess. För detta ändamål hemställde LKAB om ett t. v. ränte- och amorteringsfritt lån av 27,8 milj. kr. under budgetåret 1977/78.

I avvaktan på ett mer fullständigt utredningsmaterial ställdes 13,6 milj. kr. till LKAB:s förfogande för verksamheten under perioden juli—december 1977 (prop. 1976/77: 100 bil. 17, NU 1976/77: 25, rskr 1976/77: 207).

LKAB har under våren 1977 redovisat de personal-, tids- och kostnadsmässiga konsekvenserna av följande fyra alternativa ställningstaganden.

1. Produktion av uran ur 1 milj. ton skiffer per år och parallellt härmed forskning i syfte att få fram en utvinningsprocess för att ta tUl vara även skifferns innehåll av övriga metaller och fossila bränslen.

2. Produktion av uran ur 400 000 ton skiffer per år och parallellt härmed forskning i syfte att få fram en utvinningsprocess för att ta till vara även skifferns innehåll av övriga metaller och fossila bränslen.

3. Enbart forskning i syfte att få fram en utvinningsprocess för att ta till vara även skifferns innehåll av övriga metaller oeh fossila bränslen.

4. Nedläggning.

LKAB lämnade i maj 1977 in en ansökan enUgt 136 a § byggnadslagen om etablering av en produktions-/forskningsanläggnnig baserad på brytning av 1 milj. ton skiffer per år enligt det förstnämnda av de nyss nämnda alternativen.

De berörda kommunerna väntas avstyrka att LKAB får tillstånd enligt 136 a § byggnadslagen. Tillstånd kan då inte meddelas vad avser den ansökta produktionsvolymen. Kommunerna väntas dock framföra synpunkter att forskningen vad avser ett totalutnyttjande av skifferns innehåll av kol och mineraler bör fortsätta på en bred bas, så att möjligheterna att utnyttja de stora skiffertillgångarna i Sverige på ett miljömässigt acceptabelt sätt klarläggs.

Luossavaara-Kiirunavaara AB

LKAB inkom den 15 september 1977 med en ansökan om ytterligare medel för perioden den 1 januari—den 30 juni 1978. LKAB anhåller om ett lån av 9,2 milj. kr. för fortsatt utredningsarbete och därtill 1,2 mUj. kr. för iordningstäUnings- och rekultiveringsarbeten i nuvarande dagbrott och avfallsområden.

Föredraganden

I avvaktan på ett fullständigt beslutsunderlag bedömer jag det nödvändigt att säkra den fortsatta verksamheten under första halvåret 1978. Verksamheten bör härvid bedrivas i oförändrad omfattning med bibe-

Prop. 1977/78: 25 122

hållen personal, viss forskningsverksamhet och normalt underhåll av maskiner och byggnader. I Ukhet med LKAB beräknar jag kostnaden härför till 9,2 milj. kr.

För iordningställande och rekultivering beräknar jag 1,2 milj. kr. under första halvåret 1978 i enlighet med LKAB:s förslag.

Medlen bör anvisas som lån till LKAB på samma villkor som tidigare. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lån till processutveckling i Ranstad på tilläggsbudget I til' statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 10 400 000 kr.

[17] 19. Lån till Uddeholms AB. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1977/78.

Uddeholms AB (UHB) bedriver en mångskiftande verksamhet, främst i Värmlands län men också på några orter i andra län. Koncernens huvudkontor ligger i Uddeholm i Hagfors kommun. Företaget har delat in sin verksamhet i divisioner. Divisionen Hytta och gruvor svarar för malmbrytning i Persberg, råjärnstillverkning i Hagfors samt göt- och ämnesproduktion i Hagfors och Degerfors. Divisionen Stång producerar verktygsstål, konstruktionsstål, rostfritt stångstål och väghyvelstål i Hagfors. Divisionen Snabbstål finns i Söderfors och tillverkar verktygsstål och snabbstål. Tillverkningen inom divisionen Gjutgods sker i Hagfors och omfattar rostfritt och syrafast gjutgods för cellulosaindustrin, ventiler och pumpgods för gas- och kemikalietankers samt slitgods för målning av trämassa. Banddivisionen i Munkfors har som huvudprodukter rakkUngsstål, träbandsågstål, ventilstål och textilstål. Tråddivisionen i Munkfors och Blombacka har som huvudprodukter rostfri dragen tråd och ytbearbetad klen stång samt linor och svart dragen tråd. I divisionen Rörsystem ingår tillverkningsenheterna i Storfors samt dotterbolagen Nords Verkstads AB och AB Calamo i Molkom. Produktionen är inriktad på rostfria rör och rördelar. Plåtdivisionen i Degerfors har rostfri grovplåt som huvudprodukt men tillverkar även verktygsstålplåt, sågstålplåt och prefabricerad plåt. Division Trävaror omfattar främst såg och hyvleri i Skoghall. I Skoghall finns också Kartongdivisionen. Divisionen Massa och papper omfattar produktionsanläggningar för kraftpapper och pappersmassa i Skoghall och Deje. Kemidivisionen i Skoghall omfattar tillverkning och försäljning av kemikalier, främst klor, natronlut och klorbaserade produkter, samt system för industriell godsrengöring.

Vid sidan av industridivisionerna finns också vissa andra verksamhetsgrenar. Skogsdivisionen, som förvaltar totalt ca 440 000 ha mark, köper och säljer skogsprodukter samt svarar för virkesförsörjningen till koncernens skogsindustrier. Kraftdivisionens produktion utgörs huvudsak-

Prop. 1977/78: 25 123

ligast av vattenkraft. UHB äger samtliga 17 kraftstationer i Klarälven och dess största biflöde Uvån.

Antalet anställda inom UHB omräknat till heltidsbefattningar och fördelat på olika orter framgår av följande sammanställning.

Ort Antal anställ- Antal anställ- Förändring

da den 1 jan. da den 31 aug.
1976 1977

2 634,5	2 500	- 134,5
1 409,5	1 374	- 35,5
91,5	70,5	- 21
898	768	- 130
2 342	2 375	+ 33
510	411,5	- 98,5
301	289	- 12
104,5	95	9,5
1 611	1 301,5	- 309,5
972	781	- 191
1 068,5	944,5	- 124

Hagfors

Munkfors

Blombacka

Storfors

Skoghall

Deje

Molkom

Persberg

Degerfors

Söderfors

Övriga

11942,5 10 910 -1032,5

Som framgår av sammanställningen sysselsätter UHB f. n. ca 10 900 personer, varav huvuddelen i Värmlands län. Genom att bolaget är den dominerande arbetsgivaren på åtskilliga bruksorter, är antalet människor som för sin försörjning är direkt eller indirekt beroende av UHB väsentligt större. Under de senaste åren har UHB:s resultat starkt försämrats. Redan under sommaren 1976 aviserade bolaget ett åtgärdsprogram som skulle genomföras i forcerad takt för att förbättra resultatet. Programmet, som nu till största delen har genomförts, har inneburit att antalet anställda har minskat på sätt som framgår av sammanställningen. Minskningen har hittills skett utan att avskedanden har behövt tillgripas.

För räkenskapsåret 1976 redovisade UHB före bokslutsdispositioner och skatter en förlust på 158 milj. kr. Den fakturerade försäljningen uppgick till 2 162 milj. kr. För räkenskapsåret 1977 har UHB i sin halvårsrapport räknat med att förlusten före bokslutsdispositioner och skatter blir ca 500 milj. kr. Bolagets aktiekapital uppgår till ca 600 milj. kr.

Under sommaren 1977 stod det klart att UHB:s finansiella resurser var så hårt ansträngda att företagets fortbestånd var i fara om den negativa utvecklingen fortsatte. De vidtagna åtgärderna bedömdes inte vara tillräckliga och de ytterligare åtgärder som bolaget skulle tvingas vidta bedömdes kunna medföra ytterst allvarliga följder för sysselsättningen. I det läget fick bankdiretör Arne Callans, Sveriges Investeringsbank AB, i uppdrag att biträda inom industridepartementet vid överläggningar med UHB om åtgärder för att lösa företagets ekonomiska problem och så långt möjligt trygga sysselsättningen för de anställda. Callans har i en skrivelse av följande lydelse redovisat resultatet av sina överläggningar med UHB.

Prop. 1977/78: 25 124

Undertecknad Callans fick den 26 augusti 1977 i uppdrag att tills vidare biträda inom industridepartementet vid överläggningar med Uddeholms AB rörande åtgärder för att lösa företagets ekonomiska problem och så långt möjligt trygga anställningen för de anställda. Jag redovisar i det följande resultatet av överläggningarna.

1. För att nå tillfredsställande lönsamhet och därigenom trygga största
möjliga sysselsättning inom koncernen är det nödvändigt för Uddeholm
att

a) koncentrera sin verksamhet till lönsamma produkter,

b) genomföra strukturförändringar i samverkan med andra företag,

c) fortsätta integreringen framåt i produktion och marknadsföring.

2. Dessa förändringar kommer sannolikt att under de närmaste åren
medföra

a) färre anställda inom Uddeholm,

b) delvis ändrade ägarförhållanden,

c) en ändrad uppbyggnad av koncernen.

3. En utgångspunkt för det följande förslaget är att regeringen under
hösten 1977 lägger fram förslag så att erforderliga strukturförändringar
inom specialstålbranschen underlättas och påskyndas.

Inom Uddeholms stålsektor kan verksamheten i Degerfors, Söderfors, Munkfors, Storfors, Molkom, Blombacka, Persberg och Hagfors beröras av sådana strukturförändringar. Mot bl. a. denna bakgrund bör en första avstämning av situationen för Uddeholm i fråga om strukturomvandlingen inom stålsektorn göras den 31 mars 1978. Om strukturrationaliseringen då inte utvecklats på ett sätt som är önskvärt med hänsyn tiU Uddeholms situation, bör frågan om ytterligare åtgärder för att påskynda utvecklingen och kompensera Uddeholm övervägas.

4. För att skapa förutsättningar för Uddeholm att i balanserad takt
genomföra de nödvändiga förändringarna i sin verksamhet bör bolaget
bevUjas ett lån på 600 milj. kr. med villkorlig återbetalningsskyldighet.
För lånet bör följande huvudsakliga villkor gälla:

a) Lånet ställs senast den 31 december 1977 till bolagets förfogande som en räntdös fordran, som efter beslut av regeringen utbetalas allteftersom bolaget behöver lånemedel för sin verksamhet. Till framställning om utbetalning skall fogas yttrande av Investeringsbanken.

b) Lånet löper med 9,5 % fast årlig ränta på utbetalat belopp från dagen för utbetalning. Upplupen ränta läggs vid utgången av varje kalenderår till det då för lånet gällande kapitalbeloppet. Ränta efter nämnda procentsats räknas därefter på det sålunda vid varje årsskifte uppkomna sammanlagda beloppet av kapital och ränta (ränta på ränta), med iakttagande av vad nedan sägs under punkterna c) och d).

c) Bolaget får när som helst erlägga upplupen ränta, helt eller delvis, och amortera på lånet.

d) Amortering och räntebetalning skall i övrigt påbörjas under det
år då bolaget beslutar om utdelning till aktieägarna. Avser styrelsen att
föreslå bolagsstämman sådan utdelning, skall bolaget i god tid uppta
överläggningar med Investeringsbanken om hur stort belopp som bola
get skall erlägga i sådan betalning.

Därvid skall beaktas att betalningarna till staten inte får vara tUl förfång för bolaget, innebärande att hänsyn skall tas till sådana faktorer som rimlig soliditet, utdelningspolitik etc. med beaktande av bolagets långsiktiga utveckling. Resultatet av överläggningarna skall av bolaget

Prop. 1977/78: 25 125

och banken gemensamt anmälas tiU regeringen. Kan bolaget och banken inte enas om betalningens storlek, skall de olika ståndpunkterna anges i anmälan. Regeringen beslutar om betalning och om beloppets storlek.

e) Bolagets styrelse skall verka för att en av regeringen föreslagen
representant kommer att ingå i bolagets styrelse från ordinarie bolags
stämman 1978 och så länge någon del av lånet kvarstår ogulden. Om
det framläggs förslag till bolagsstämman om val av styrelsesuppleanter,
skall styrelsen verka för att antalet blir minst två och att en av supplean
terna utses enligt förslag av regeringen.

f) Så länge någon del av lånet kvarstår ogulden får bolaget inte utan
regeringens medgivande överlåta för verksamheten väsentlig del av sina
tUlgångar.

Grunden för regeringens bedömning skall vara huruvida de bankmässiga förutsättningarna för lånets återbetalning väsentligen försämras genom överlåtelsen. Till framställning om sådan överlåtelse skall fogas yttrande av Investeringsbanken.

g) Skulle bolaget träda i likvidation eller försättas i konkurs eller
om förhandlingar om offentligt ackord inleds, skall staten äga bevaka
och erhålla betalning för lånet jämte upplupen ränta i den mån likvida
tionsöverskott föreligger.

UHB har förklarat sig inte ha något att invända mot de föreslagna villkoren.

I ärendet har vidare inkommit skrivelser från de fackliga organisationerna vid Uddeholmskoncernen, Sveriges aktiesparares riksförbund m.fl.

Föredraganden

Målet för regionalpolitiken är att människor i olika landsdelar skall tillförsäkras sysselsättning och service samt en god miljö. Detta mål innefattar också ett ansvar för att strukturomvandlingen och den ekonomiska tillväxten sker på ett sådant sätt att de enskilda människornas trygghet värnas. Det är mot denna bakgrund mina ställningstaganden i det följande skall ses.

Uddeholms AB (UHB) har avgörande betydelse för sysselsättningen på åtskilliga orter i Värmlands län och dessutom på några orter i Uppsala län och Örebro län. Bolagets situation har utvecklats så att omfattande rationaliseringar och strukturförändringar är nödvändiga för att på nytt göra bolaget internationellt konkurrenskraftigt och lönsamt. Sysselsättningsläget på de berörda orterna är sådant att jag anser det vara av stort samhällsintresse att UHB kan genomföra nödvändiga förändringar av sin verksamhet i en balanserad takt. Ett lån med villkorlig återbetalningsskyldighet till UHB enligt det förslag som jag nyss har redogjort för skapar enligt min mening förutsättningar för detta. Jag förordar därför att UHB bevUjas ett sådant lån på 600 milj. kr. på i huvudsak de nämnda villkoren. Det innebär bl. a. att staten kommer att tillförsäkras nödvändig insyn i verksamheten genom representation i

10 Riksdagen 1977178.1 saml. Nr 25

Prop. 1977/78: 25 126

UHB:s styrelse. Det bör ankomma på regeringen att besluta om den närmare utformningen av villkoren. Om UHB beviljas lånet räknar jag med att bolaget inte utan företagsekonomiskt tvingande skäl varslar om uppsägning av personal innan de strukturfrågor som berör resp. ort kan överblickas.

För att det föreslagna lånet skall få avsedd effekt krävs vissa ändringar i skattelagstiftningen. Chefen för budgetdepartementet kommer inom kort att ta upp denna fråga.

Senare denna dag kommer jag att föreslå regeringen åtgärder för att underlätta och påskynda önskvärda strukturförändringar inom bl. a. specialstålindustrin (prop. 1977/78:47). Åtgärderna kommer att beröra UHB:s verksamhet. Jag finner därför förslaget om en avstämning under våren 1978 av situationen i detta avseende för UHB vara välmotiverat.

Redan beslutade åtgärder inom UHB medför att antalet anställda under år 1977 kommer att minska med över 1 000 personer. Även om UHB får det föreslagna statliga lånet kommer sannolikt betydande personalförändringar att ske. Det är därför nödvändigt att göra kraftfulla regional- och arbetsmarknadspolitiska insatser i de berörda kommunerna. Åtgärderna måste spela över ett brett register för att få lillräcklig verkningskraft. Jag vill i detta sammanhang nämna att jag senare denna dag kommer att behandla frågan om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde. Därvid kommer jag att ta upp frågan om ett regionalt investmentbolag för Värmland/Bergslagenregionen. Jag har också erfarit att UHB är berett att medverka i strävandena att finna nya sysselsättningsskapande projekt för de berörda orterna. Vidare har jag med tillfredsställelse noterat att länsstyrelsen i Värmlands län har tillkallat en särskild delegation med bred förankring för att förstärka och samordna insatserna på syselsättningsområdet. När det gäller Söderfors vill jag erinra om den arbetsgrupp för bevakning av sysselsättningsfrågorna i norra Uppland som jag har tillkallat.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Lån till Uddeholms AB på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 600 000 000 kr.

[18] Beviljande av statliga investeringsgarantier. Industrins investeringar i Sverige har från slutet av 1960-talet till år 1974 ökat snabbt. Ökningen har varit snabbare än i flertalet industriländer. Sedan år 1974 har dock en stagnation inträffat. Om kostnadsstegringarna för industrins investeringar i byggnader och maskiner räknas bort har investerings-

Prop. 1977/78: 25 127

verksamheten i stort sett varit oförändrad åren 1975 och 1976. Investeringarna har dock hela tiden varit så stora att den industrieUa kapaciteten snabbt har byggts ut. Enligt 1975 års långtidsutredning behövs en årlig volymökning av industrins investeringar under andra hälften av 1970-talet på 5,5 å 6 % för att balansen i utrikeshandeln skulle kunna återställas till år 1980. Utvecklingen under år 1977 och utsikterna för år 1978 torde inte göra detta möjligt. I prop. 1977/78: 45 om inriktningen av den ekonomiska politiken har det aktuella läget redovisats närmare.

Av propositionen framgår bl. a. att den internationella uppgången som kom i gång under år 1976 inte blev tillräckligt stark för att investeringsaktiviteten skulle öka. Under år 1977 har den ekonomiska aktiviteten i Västeuropa mattats av. Tillväxten år 1978 beräknas bli relativt måttlig i flertalet OECD-länder utom Förenta Staterna.

Konjunkturinstitutet bedömer i årets höstrapport att industrins investeringar minskar med ca 14 % i volym i år och ca 11 % under år 1978. Denna utveckling är betydligt svagare än vad som bedömdes som sannolikt i våras. Anledningen anses främst vara att företagen mol bakgrund av den långsamma internationella konjunkturåterhämtningen, det svaga konkurrensläget, den stora lediga kapaciteten och den svaga finansiella ställningen inte har motiv och möjlighet att investera. Man bör dock hålla i minnet att även vid den nu förutsedda investeringsnivån industrins produktionskapacitet fortsätter att öka.

För att stimulera näringslivets investeringar har regeringen beslutat att helt frisläppa investeringsfonderna för konjunkturutjämning för byggnads- och maskininvesteringar i hela landet. För byggnadsinvesteringama kommer fonderna att vara öppna t. o. m. mars 1979, medan sluttidpunkten för maskininvesteringarna har satts till den 31 december 1978. Förutom möjlighet att utnyttja investeringsfondsmedel till 100 % av investeringskostnaden mot tidigare maximalt 75 % av fondmedlen upp till 75 % av investeringskostnaden, har ett extra investeringsavdrag med 10 % införts. Dessutom har föreslagits att giltigheten för det 25-procentiga investeringsavdraget och det 10-procentiga investeringsbidraget för maskininvesteringar förlängs t. o. m. utgången av år 1978.

Nedjusteringen av företagens investeringsplaner innebär att en rad investeringsprojekt har skjutits på framtiden. I rådande efterfrågdäge har de inte bedömts vara företagsekonomiskt lönsamma. Företagen torde också på grund av lageruppbyggnaden och en sviktande lönsamhet i många fall ha svårigheter att finansiera projekt som i och för sig kan bedömas som angelägna. Därtill kommer att kreditpolitiken av valutaskäl har varit stram. Även om finansieringen av industrins investeringar har varit prioriterad, har bankernas möjligheter till insatser för angelägna investeringsprojekt varit små, inte minst därför att vissa större

Prop. 1977/78: 25 128

företag dragit ned likviditeten och utnyttjat tidigare givna kreditlöften för att finansiera löpande underskott i rörelsen.

Våren 1977 bedömdes det angeläget att företagen i det aktuella konjunkturläget stimulerades att tidigarelägga vissa investeringar. För att uppnå detta infördes ett system med statiiga garantier för lån till angelägna industriprojekt. (Prop. 1976/77: 95, NU 1976/77: 35, rskr 1976/77: 279, SFS 1977: 387). Statliga garantier lämnas enligt systemet tUl företag för finansiering av investering i byggnader, maskiner eller Uknande som avses öka företagets produktionskapacUet eller tillför företaget effektivare teknik. Garanti får lämnas intill 40 % av lånebeloppet. Kostnaden för investeringen skall dock överstiga 5 milj. kr. En fömtsättning är oekså att en tidsplan för projektet ingår i underlaget för garantin. Garantisystemet administreras av statens industriverk.

En rad regler är förknippade med garantigivningen. Garanti får avse lån med 10 års löptid. Om särskUda skäl föreligger får högst 15 år medges. Säkerheter för lån skall tas i projektet. Lån med utnyttjande av statsgarantin får beviljas av affärsbank, sparbank, föreningsbank, bank-ägt finansieringsföretag som bedriver leasing samt Sveriges Investeringsbank AB. Eftersom det gäller att i minsta möjliga mån belasta företagens likviditet, beviljas garanti endast om anstånd med räntebetalning och amortering för lånet har medgivits under utbyggnadstiden, dock högst tre år. Garantiåtagandet omfattar även sådan upplupen ränta. I propositionen framhöll jag att särskilda möjligheter till avlyft borde öppnas via Investeringsbanken. Från bankens sida hade man förklarat sig villig att medverka till vissa låns avlyft och även öppna möjligheter till annuitetsbetalning av ränta och amorteringar. I detta sammanhang bör påpekas att vid tidpunkten för förslagets framläggande tiUämpade riksbanken ett lånetak för bankernas utlåning. Statsgaranterade lån låg utanför lånetaket, vilket medförde att dessa lån inte belastade bankernas ramar för kreditgivning. Lånetaket ersattes den 1 april 1977 med en reglering av bankernas utlåning genom Ukviditetskvoter. De statsgaranterade lånen har i det systemet inte någon särställning.

En garantiram på 1 000 milj. kr. beviljades. I en första omgång avsågs projekt som sattes igång före utgången av augusti månad 1977. Riksdagen bemyndigade regeringen att förlänga systemet till årets slut, vilket oekså har skett (SFS 1977: 640).

Garantisystemet har ännu inte kommit att utnyttjas. Några projekt är aktuella, men inga beslut har ännu fattats av industriverket. Ofta har det varit möjligt att ordna finansieringen via de av industriverket administrerade kreditgarantierna för lån till hantverks- och industriföretag eller direkt via lån i Investeringsbanken. Den sjunkande investeringsviljan har också otvivelaktigt haft stor betydelse.

Den tid som nu kan överblickas när det gäller industrins investeringsutveckling sträcker sig m på andra halvåret 1978. Etessförinnan väntas

Prop. 1977/78: 25 129

ingen snabb ökning av industrins investeringar i byggnader och maskiner. Eftersom investeringsviljan inom industrin fortfarande är svag och behöver stärkas, förordar jag att systemet med investeringsgarantier förlängs. Garanti bör sålunda kunna ges för investeringar som påbörjas före utgången av 1978. Statlig garanti bör oförändrat utgå med 40 % av det beviljade lånebeloppet.

I huvudsak bör nu gällande regler gälla även vid förlängningen men jag anser att vissa förenklingar bör införas för att göra systemet mer användbart och flexibelt utan att för den skull riskerna blir större vid garantigivningen. Lån bör sålunda i första hand avse investeringar enligt det tidigare beslutet, men bör också till en begränsad del kunna avse tiU projektet knutet behov av rörelsekapital. Det bör vidare vara möjligt men inte obligatoriskt att i det lånebelopp som ligger till grund för garanti kunna räkna in ränta under utbyggnadstiden. För att inte onödig påfrestning av företagets likviditet skall uppkomma bör dock garanti beviljas endast om anstånd med avbetalningen av lånet under utbyggnadstiden till idrifttagandet beviljas, dock högst under tre år.

Annuitetsbetalningar av ränta och amorteringar bör kunna medges. Då situationen på kreditmarknaden synes ha lättat något i höst och då investeringar av de slag som här avses hör till de behov som enligt riksbankens direktiv till bankerna bör prioriteras kan utrymmet på kreditmarknaden enligt min mening i flertalet fall inte vara något hinder. Investeringsbanken har också genom riksdagsbeslut tidigare i år erhållit utökade upplåningsmöjligheter.

De ändringar som jag här förordat bör gälla för de garantier som lämnas fr. o. m. den 1 januari 1978.

Det bör även i fortsättningen ankomma på statens industriverk att pröva fråga om statlig garanti. I särskilda fall prövas fråga om sådan garanti av regeringen. För investeringsbelopp över 50 milj. kr. skall frågan alltid prövas av regeringen. Garantiramen beräknar jag oförändrad till 1 000 milj. kr. inkl. de garantier som lämnas under 1977.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att medge att statlig garanti till lån för investeringar får beviljas under år 1978 i enlighet med vad jag har förordat.

Prop. 1977/78: 25 131

Bilaga 12

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-10-27

Föredragande: stadsrådet Mundebo

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser statens allmänna fastighetsfond

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Reparations- och underhållskostnader m. ni. under karolinska sjukhusets delfond av statens allmänna fastigbetsfond. Under posten reparations- och underhållskostnader m. m. har för denna delfond i staten för statens aUmänna fastighetsfond för budgetåret 1977/78 beräknats 10 000 000 kr.

Direktionen för karolinska sjukhuset

En del av sjukhusets lokaler har ett eftersatt underhåll och är i behov av modernisering. Reparationer av akuta fel har blivit omfattande. Härtill kommer betydande prisökningar. För den del av fastighetsdriften vartill direktionen beräknar medel under karolinska sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond kommer att behövas 6 milj. kr. mot tidigare beräknade 4,4 milj. kr. under budgetåret 1977/78. Vidare beräknar direktionen ett medelsbehov av ytterligare 10,5 milj. kr. för fastighetsunderhåll samt 1,8 milj. kr. för energibesparande åtgärder. För budgetåret 1977/78 beräknas således ökade reparations- och underhållskostnader av sammanlagt 13,9 milj. kr.

Föredraganden

De medel som för innevarande budgetår beräknats för reparations-och underhållskostnader under karolinska sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond avser endast fastighetsunderhåll och sådana reparations- och översynsarbeten av driftanläggningarna m. m. som ej skall bekostas av i annat sammanhang anvisade driftmedel. Kostnaderna för ombyggnad och komplettering bestrids fr. o. m. budgetåret 1977/78 helt från det under femte huvudtiteln uppförda investeringsanslaget Utbyggande av karolinska sjukhuset.

Prop. 1977/78: 25 132

För att möjliggöra en viss ökning av reparations- och underhållsarbetena m. m. redan under innevarande budgetår förordar jag att ytterligare 2 milj. kr. anvisas på tUläggsbudget för budgetåret 1977/78.

Jag har av statsrådet Troedsson erfarit att det föreligger behov av förbättrade lokaler för den verksamhet som bedrivs av medicine doktorn Gertmd Lind vid den ortopedisk-kirurgiska kliniken. Inom ramen för de samlade resurser som nu står till förfogande för karolinska sjukhuset för underhålls- och investeringsverksamhet bör erforderliga åtgärde" kunna inrymmas.

För att täcka kostnader för energibesparande åtgärder har medel anvisats på det under trettonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att i staten för statens allmänna fastighetsfond, karolinska sjukhusets delfond, under posten Reparations- och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1977/78 beräkna ett belopp av ytteriigare 2 000 000 kr.

Prop. 1977/78: 25 133

Bilaga 13

Förteckning

över av regeringen hos riksdagen i prop. 1977/78: 25 begärda anslag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

//. Justitiedepartementet
G 5 Stöd till politiska partier, förslagsanslag 16 000 000

///. Utrikesdepartementet
A 8 Kommittéer m. m., reservationsanslag 575 000

IV. Försvarsdepartementet

H 9 FN-styrkors verksamhet utomlands, reserva
tionsanslag 75 800 000

H10 Övervakningskontingenten i Korea, reserva
tionsanslag 1 420 000

V. Socialdepartementet

E 16 Bidrag till driften av en WHO-enhet för rap
portering av läkemeddsbiverkningar, förslags
anslag 439 000

J 5 Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m.,

förslagsanslag 1 900 000

VI. Kommunikationsdepartementet

B 7 Bidrag till byggande av enskilda vägar, reserva
tionsanslag 3 325 000

VIII. Budgetdepartementet

B 7 Utredningar rörande byggnadsföretag m. m., re
servationsanslag 2 000 000

IX. Utbildningsdepartementet

B 11 Bidrag till Svenska riksteatern, reservations
anslag 6 796 000

B 12 Bidrag till Operan och Dramatiska teatern,

reservationsanslag 13 821 000

B 30 Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges

Radio, reservationsanslag 400 000

D 9 Utbildning för kultur- och informationsyrken,

reservationsanslag 5 670 000

D 51 Vissa kostnader för utbildning och forskning

inom högskolan, reservationsanslag 18 098 000

D 52 Kostnader för viss övertalig lärarpersonal vid

högskolor 9 994 000

Prop. 1977/78: 25 134

D 53 Extra resurser för utbildningsområdet med

fritt tillträde i högskolan, reservationsanslag 12 324 000
E15 Sveriges UtbUdningsradio aktiebolag 1638 000

G 8 Bidrag till vissa bilaterala nordiska projekt

m. m., reservationsanslag 200 000

X. Jordbruksdepartementet I 3 Bidrag till vissa organisationer i anledning av

Riksförbundsbingo ÄB:s konkurs I 650 000

XII. A rbetsmarknadsdepartementet

B   3        Sysselsättningsskapande åtgärder, reservations
anslag                                                                    160 100 000
C   1        Arbetarskyddsstyrelsen, förslagsanslag     4 000 000
D   3        Åtgärder för invandrare, reservationsanslag 1 020 000

XIII. Bostadsdepartementet

A 4 Bidrag till vissa internationella organisationer

m. m., reservationsanslag 1 000 000

B 9 Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlings
lokaler, reservationsanslag 8 000 000

BIO Upprustningsbidrag m.m. till allmänna sam
lingslokaler, reservationsanslag 8 000 000

XIV. Industridepartementet

A 3 Kommittéer m. m., reservationsanslag 22 800 000

B 9 Kostnader för räntebefrielse vid strukturgaran
tier tUl företag inom vissa industribranscher,
reservationsanslag 1 000 000

B 20       Bidrag till AB Götaverken, reservationsanslag       60 000 000
B 21        Medelstillskott till förenade fabriksverken för
överlåtelse   av   vissa   tvätterier,   reservations
anslag                                                                         42 620 000
E 10        Materialbidrag   för   energistudiecirklar   m. m.,

förslagsanslag 3 395 000

F 13 Energiforskning, reservationsanslag 1000 000

Summa för driftbudgeten 487 985 000

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

I. Statens affärsverksfonder

E. Förenade fabriksverken

2 Finansiering av stirUngprojektet 7 100 000

F. Statens vattenfallsverk

1 Kraftstationer m. m. 496 500 000

Prop. 1977/78: 25 135

G. Domänverket

Industridepartementet
2 Förvaltningsbyggnad för domänverket 3 000 000

n. Statens allmänna fastighetsfond

Industridepartementet
17 Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. 150 000

IV. Statens utlåningsfonder

Utrikesdepartementet
1 Utrikesförvaltningens lånefond 2 000 000

Utbildningsdepartementet
5 Studiemedelsfonden 135 000 000

Bostadsdepartementet

14 Lånefonden för allmänna samlingslokaler 8 000 000

Industridepartementet

15 Statens hantverks- och industrilånefond 30 000 000

V. Fonden för låneunderstöd

Industridepartementet
15 Lån till processutveckling i Ranstad 10 400 000

19 Lån tUl Uddeholms AB 600 000 000

Summa för kapitalbudgeten 1 292 150 000

Prop. 1977/78: 25 137

Innehållsförteckning

Inledning ........................................................................ 1

Justitiedepartementet Bil. 1.............................................. ...... 5

Stöd tUl politiska partier .............................................. 5

Polishus m. m................................................................. ...... 6

Utrikesdepartementet BU. 2 ........................................... ...... 9

Kommittéer m. m............................................................ 9

Utrikesförvaltningens lånefond .................................... ...... 9

Försvarsdepartementet Bil. 3............................................ 11

FN-styrkors verksamhet utomlands ............................. II

Övervakningskontingenten i Korea ............................. ... 12

Socialdepartementet BU. 4 ............................................... ... 15

Bidrag till driften av en WHO-enhet för rapportering av läke
medelsbiverkningar ...................................................... ... 15

Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m............ ... 17

Kommunikationsdepartementet Bil. 5 ............................. 21

Lånegaranti till Rederi AB Gotland.................................. 21

Bidrag till byggande av enskilda vägar.......................... 22

Höjning av rörlig kredit till televerket............................. .... 23

Budgetdepartementet Bil. 6 .......................................... 25

Utredningar rörande byggnadsföretag m. m.................. 25

Inredning av byggnader för statlig förvaltning............... 26

Byggnadsarbeten för statlig förvaltning......................... ... 30

Utbildningsdepartementet BU. 7....................................... ... 37

Bidrag till Svenska riksteatern ..................................... ... 37

Bidrag till Operan och Dramatiska teatern..................... ... 38

Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio .... ... 38

Utbildning för kultur- och informationsyrken.................. ... 39

Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. 40

Vissa kostnader för utbildning och forskning inom högskolan .. 43

Kostnader för viss övertalig lärarpersonal vid högskolor....... 46

Extra resurser för utbildningsområdet med fritt tillträde i hög
skolan ........................................................................ 47

Bidrag till driften av folkhögskolor m. m......................... ... 52

Sveriges UtbUdningsradio aktiebolag ........................ 53

Bidrag till vissa bilaterala nordiska projekt m. m............ 55

Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhets
område .......................................................................... 56

Studiemedelsfonden....................................................... 58

Jordbruksdepartementet Bil. 8 ........................................ ... 59

Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor

m. m............................................................................... 59

Bidrag till vissa organisationer i anledning av Riksförbundsbingo

AB:s konkurs ............................................................... 60

Arbetsmarknadsdepartementet Bil. 9 ............................ 63

Arbetsmarknadsservice .............................................. ... 63

Sysselsättningsskapande åtgärder ............................. ... 65

Stöd till lagemppbyggnad .............................................. ... 69

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utmstning......... 69

Prop. 1977/78: 25 138

Arbetarskyddsstyrelsen .............................................. ... 71

Åtgärder för invandrare.................................................. 72

Bostadsdepartementet BU. 10.......................................... 75

Bidrag till vissa internationella organisationer m. m....... 75

Anordningsbidrag m. m. till aUmänna samlingslokaler ... 75

Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler. ... 76

Lånefonden för allmänna samlingslokaler .................... 77

Industridepartementet BU. 11........................................... 79

Kommittéer m. m............................................................ ... 79

Företags- och branschfrämjande åtgärder..................... 81

Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier tUl företag inom

vissa industribranscher .............................................. 81

Bidrag till AB Götaverken................................................ 82

Medelstillskott till förenade fabriksverken för överlåtelse av vissa

tvätterier ..................................................................... 85

Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet ................. ... 88

Materialbidrag för energistudiecirklar m. m..................... ... 91

Energiforskning .......................................................... ... 93

Finansiering av stirlingprojektet..................................... ... 94

Bemyndigande att teckna borgen ................................. 100

Bemyndigande att lämna aktieägartillskott .................. . 102

Kraftstationer m. m........................................................ . 103

Förvaltningsbyggnad för domänverket.......................... . 116

Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m................ . 117

Statens hantverks- och industrilånefond ...................... . 118

Lån till processutveckling i Ranstad............................... . 120

Lån till Uddeholms AB .................................................... . 122

Beviljande av statUga investeringsgarantier................. . 126

Budgetdepartementet Bil. 12 ............................................ 131

Reparations- och underhållskostnader m. m. under karolinska

sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond 131

Förteckning över begärda anslag BU. 13 .......................... . 133

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770570

Förändring	Senast kända 12-
1976	månadersförändring
	(maj—maj)
%	%