Prop. 1977/78:104 Regeringens proposition 1977/78:104

med förslag om utvidgad rätt till ledighet för vård av barn, m. m.;

beslutad den 9 februari 1978,

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoU ovannämnda dag.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

RUNE GUSTAVSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås en ny lag om rätt lill ledighet för vård av bam, m.m, som skall ersätta den nu gällande lagen (1976:280) om rätl lill föräldraledighet. Lagförslaget innebär all en arbetstagare i egenskap av förälder ges räu atl for vård av barn dels vara helt ledig från anställningen till dess barnet har uppnått ett och ell halvt års ålder, dels förkorta arbetstiden lill tre fjärdedelar av normal arbetstid till dess barnet har uppnått åtta års ålder eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret. Rätten till ledighet foreslås bli fristående från föräldraförsäkringens förmånsregler. Arbetstagaren föreslås dock alllid fk rätt till ledighet under tid då föräldrapenning utgår.

Ledighet skall i princip foriäggas lill de dagar som arbetstagaren begär. Ledighet i form av arbetstidsförkortning skall dock som huvudregel spridas jämnt över arbetsveckans samtliga dagar,

Lagen avses i princip vara tvingande. Vissa regler foreslås dock bli disposiliva for alt de genom kollektivavtal skall kunna anpassas till de varierande fcirhållanden som råder på olika arbetsplatser.

För all del skall finnas lid for information lill allmänheten öch arbetsmarknadens parter saml rådrum for anpassning inom arbetslivet, föreslås lagen träda i kraft den 1 januari 1979,

Förslaget i denna proposition utgör andra steget i den av regeringen planerade utbyggnaden av föräldraförsäkring, föräldraledighet och vårdnadsbidrag. Första steget avsåg den utbyggnad av föräldraförsäkringen m, m, som trädde i kraft den 1 januari 1978, 1 enlighet med regeringsförklaringen den 8 oktober 1976 planeras slutligen ett forslag med samlad lösning av frågorna om vårdnadsbidrag och ytteriigare utbyggnad av föräldraförsäkringen. Den

1 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 104

Prop. 1977/78:104

1 Förslag till

Lag om rätt till ledighet för vård av barn, m. m.

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Arbetstagare har som förälder rätt till ledighet från sin anställning enligt bestämmelsema i denna lag. Sådan rätl har även arbetstagare som är fosterförälder samt arbetstagare som stadigvarande sammanbor med förälder och som är eller har varit gift med eller har eller har haft barn med föräldern,

2 § Avtal som innebär all arbetstagares rättigheter enligt denna lag upphävs eller inskränks är ogiltigt i den delen.

Ulan hinder av första stycket för avvikelse göras från 7 § första stycket och 9 § andra stycket genom kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutils eller godkänts av central arbetstagarorganisation som avses i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Även den närmare tillämpningen av 8 och 11 §§ får bestämmas genom kollektivavtal som har tillkommit på motsvarande sätt.

Arbetsgivare, som är bunden av kollektivavtal som avses i andra stycket, får tillämpa avtalet även på arbetstagare som ej tillhör den avtalsslulande arbetstagarorganisationen, under fömtsättning atl arbetstagaren sysselsätts i arbete som avses med avtalet och ej omfattas av annat lillämpligl kollekliv-avtal.

Rätt till ledighet

3 § Arbetstagare har rätt till ledighet för vård av barn dels i form av hel ledighet, dels i form av förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid. Rätten till hel ledighet gäller till dess barnet har uppnått ett och ett halvt års ålder. Rätten lill förkortning av arbetstiden gäller till dess barnet har uppnått åtta års ålder eller lill den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret,

4 § Utöver vad som följer av 3 §hararbetstagareräiuill hel ledighet under lid då arbetstagaren uppbär hel föräldrapenning enligt 4 kap, lagen (1962:381) om allmän forsäkring och till halv ledighet under tid då arbetstagaren uppbär halv föräldrapenning.

Prop. 1977/78:104 4

Kvinnlig arbetstagare har vidare rätt till hel ledighet i samband med barns födelse under minst sex veckor före den beräknade tidpunkten för nedkom-sten och sex veckor efler nedkomsten,

5 § Som villkor för rätt till ledighet gäller, att arbetslagaren vid ledighetens
början har varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex måna
derna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Vid
beräkning av anställningstid tillämpas 4§ lagen (1974:12) om anställnings
skydd.

Det i första stycket angivna villkoret gäller ej för räll till ledighet under tid, då arbetstagaren uppbär föräldrapenning för tillfällig vård av barn enligt 4 kap, lagen (1962:381) om allmän försäkring, eller fÖr rätt t ill ledighet som avses i 4 § andra stycket.

Ledighetens förläggning m. m.

6 § Ledighet fr delas upp på högst två perioder för varje kalenderår. Berör
ledighelsperiod mer än ett kalenderår, skall den hänföras till det kalenderår
under vilket ledigheten har påbörjats.

Ledighet under lid då arbetstagaren uppbär föräldrapenning för tillfällig vård av barn enligt 4 kap, lagen (1962:381) om allmän försäkring får delas upp utan hinder av t)eslämmelserna i första stycket,

7 § Arbetstagare som vill utnyttja sin rätt lill ledighet skall, om ej annat
föreskrivs i andra stycket, anmäla detla lill arbetsgivaren minst två månader
före ledighetens början eller, om det ej kan ske, så snart som möjligt, 1
samband med anmälan skall arbetslagaren ange hur lång lid ledigheten är
avsedd att pågå.

Ledighet under lid då arbetstagaren uppbär föräldrapenning för tillfällig vård av barn enligl 4 kap, lagen (1962:381) om allmän försäkring skall anmälas lill arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början. Föranleds sådan ledighet av sjukdom gäller dock ej någon anmälningslid,

8 § Ledighet skall föriäggas till dag som arbetstagaren begär. Vid förkortning
av arbetstiden till hälften eller lill tre fjärdedelar av normal arbetstid skall
dock förkortningen spridas över arbetsveckans samtliga dagar, om ej
särskilda skäl föranleder annat.

Arbetsgivaren skall samråda med arbetslagaren beträffande ledighetens föriäggning under dagen och andra med ledigheten sammanhängande frågor, om förhandling med arbetstagarens organisation ej har ägt rum. Uppnås ej överenskommelse, bestämmer arbetsgivaren i dessa frågor i den mån ej annat har avtalats. Arbetsgivaren får dock ej ulan arbetstagarens samtycke förlägga ledigheten till artnan tid än arbetsdagens början eller slut.

Prop.1977/78:104 5

Har beslut i fråga som avses i andra stycket träffats på annat sätt än genom överenskommelse med arbetstagaren eller företrädare för arbetslagaren, skall arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om beslutet. Underrättelsen skall om möjligt lämnas senast två veckor före ledighetens början.

Återgång i arbete

9 § Arbetstagare fr avbryta påbörjad ledighet och ålemppla arbetet i samma
omfattning som före ledigheten.

Vill arbetstagare utnyttja sin rätt enligl första stycket atl återgå i arbete, skall arbetsgivaren underrättas snarast möjligt. Har ledigheten varit avsedd atl pågå en månad eller mer, är arbetsgivaren dock ej skyldig att låta arbetstagaren återgå i arbele tidigare än en månad efter del att arbetsgivaren har mottagit underrättelsen.

Anställningsskydd

10 § Arbetstagare får ej sägas upp eller avskedas enbart av det skälet atl
arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligl denna
lag.

Sker uppsägning eller avskedande i strid mot förslå stycket, skall åtgärden förklaras ogiltig, om arbetstagaren begär det. Därvid skall 34-37 §§,39 §samt 41 § första och andra styckena lagen (1974:12) om anställningsskydd tillämpas.

11 § Arbetstagare är ej skyldig att enbart av det skälet all arbetslagaren begär
eller lar i anspråk rätt lill ledighet enligt denna lag vidkännas minskning av de
förmåner som är förenade med anställningen eller försämring av arbetsför
hållandena i annan mån än som följer av uppehållet i arbetet. Arbetstagare är
ej heller skyldig att av skäl som nu har sagts vidkännas annan omplacering än
sådan som kan ske inom ramen för anställningsavialet och som är en
nödvändig följd av ledigheten.

Övriga bestämmelser

12 § Bryter arbetsgivare mot 10 § första stycket skall arbetsgivaren utge, förutom lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren kan vara berättigad lill, ersättning förden skada som har uppkommit. Härvid skall 38 § tredje och fjärde styckena saml 40 § lagen (1974:12) om anställningsskydd tillämpas.

13 § Bryter arbetsgivare mot denna lag på annal sätt än som sägs i 10 § första stycket, skall arbetsgivaren till arbetstagaren utge ersättning för uppkommen skada. Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått skall hänsyn las

Prop. 1977/78:104

Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-15

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Romanus, Turesson, Gustavsson, Äntonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Gustavsson

Lagrådsremiss med förslag till lag om rätt till ledighet för vård av barn m. m.

1 Inledning

Lagen (1976:230) om rätt till föräldraledighet trädde i kraft den 1 januari 1977 och ersatte den dessförinnan gällande lagen (1945:844) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av äktenskap eller havandeskap m, m. Rätten lill föräldraledighet är knuten lill lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, (omtryckt 1977:630) på så sätt att arbetstagare har räll lill ledighet från anställningen under lid då föräldrapenning utgår, FöriJdrapenning ulgår f n, dels normalt under sju månader i samband med barns födelse, dels för tillfällig vård av bam under ett med hänsyn till antalet bam i familjen varierat anlal dagar per år.

En utbyggnad av föräldraförsäkringen och en därmed sammanhängande utvidgning av rätlen till föräldraledighet beslutades av riksdagen våren 1977 (prop. 1976/77:117, SfU 1976/77:27, rskr 1976/77:298, SFS 1977:630,631). De nya reglerna träder i krafl den 1 januari 1978 och innebär bl. a. att föräldraförsäkringen byggs ut med ytterligare två månader. Av den sammanlagda ersättningsitiden om nio månader skall tre månader kunna tas ul i form av särskild föräldrapenning under de tidsperioder föräldrarna finner lämpliga fram 1. o. m. barnets första skolår. Den särskilda föräldrapenningen skall kunna användas vid såväl hel ledighet som när ledigheten las ut i form av förkortad arbetstid och skall därför kunna utgå som hel, halv eller en fjärdedels föräldrapenning. Förälder skall ha rätl lill ledighet under tid då särskild föräldrapenning ulgår. Ledigheten skall kunna tas ul dels som hel ledighet, dels som dellidsledighel genom förkortning av arbetstiden till hälften eller lill tre fjärdedelar av den normala arbetstiden.

Prop. 1977/78:104 9

I propositionen med förslag till de nya reglerna uttalades att förslaget utgjorde första stegel i den av regeringen planerade utbyggnaden av föräldraförsäkringen och rätten lill föräldraledighet, att andra steget avsågs omfatta en fristående rätt till föräldraledighet för småbarnsföräldrar samt att som ett tredje steg planerades en samlad lösning av frågorna om vårdnadsbidrag och ytteriigare utbyggnad av föräldraförsäkringen. 1 delta sammanhang vill jag erinra om de riktlinjer för familjepolitiken som drogs upp i regeringsförklaringen den 8 oktober 1976. Där sägs bl. a.

Det familjepolitiska reformarbetet fortsätter. Samhällets barnomsorg byggs ul enligl riksdagens beslut. En allmän föräldrautbildning byggs ut av stat, landsting och kommun i samverkan. De allmänna barnbidragen och bostadsbidragen förbättras. Föräldrapenningen vid sjukdom utvidgas till att omfatta även ledighet vid skolstart. Småbarnsföräldrar ges lagfäst rätt till kortare arbetstid och förlängd tjänstledighet. Föräldraförsäkringen byggs under perioden ul med en rätl lill ytterligare ledighet motsvarande två månader på heltid. Den kompletteras med eti vårdnadsbidrag till småbarnsföräldrar. Stödet utformas så atl del främjar valfrihet och jämställdhet.

En arbetsgrupp inom socialdepartementet har utarbetat förslag lill en fristående rätt till föräldraledighet. Arbetsgmppen har vid utarbetande av förslaget hållit kontakt med arbetsmarknadens parter. Arbetsgruppen har i september 1977 avlämnat en promemoria (Ds S 1977:7) Vidgad räll till ledighet för vård av barn m. m. Det lagförslag som innefattas i promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I.

Efter remiss har yttranden över arbetsgmppens promemoria avgelts av överbefälhavaren, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, postverket, televerket, riksrevisionsverket, statens avlalsverk, statens personalnämnd, skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, arbetsdomstolen, länsstyrelserna i Jönköpings, Göteborgs och Bohus, Värmlands saml Gävleborgs län. Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Lantbrukarnas riksförbund. Kooperationens förhandlingsorganisation (KFO), Sveriges Hantverks- och Industriorganisalion (SHIO) och Fredrika-Bremer-Förbundet, LO har bifogat yttrande från Svenska kommunalarbetareförbundet. Yttrande över förslaget har dessutom avgelts av Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund.

Som förutskickades i prop, 1976/77:117 lägger jag nu, i samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet, fram förslag om en vidgad och från föräldraförsäkringen frislående rätt lill ledighet för vård av barn m. m. Beredningen av frågorna om vårdnadsbidrag och utbyggnad av föräldraförsäkringen fortsätter. Det förslag som jag nu lägger fram har utformats på sådant sätt att full handlingsfrihet i dessa frågor skall bevaras. Den fortsatta utbyggnaden kommer atl ske i den takt som det ekonomiska utrymmet medger.

Prop.1977/78:104 10

2 Nuvarande förhållanden

2.1 Lagen (1976:280) om rätt till föräldraledighet

Lagen (1945:844) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av äktenskap eller havandeskap m, m, ersattes den 1 januari 1977 av en ny lag (1976:280) om rätt till föräldraledighet (prop, 1975/ 76:133,SfU 1975/76:30, rskr 1975/76:283), Ändringar Hagen träder i kraft den 1 januari 1978 (prop, 1976/77:117, SfU 1976/77:27, rskr 1976/77:296, SFS 1977:631), Idet följande beskrivs de regler som kommer alt gälla fr, o, m, den 1 januari 1978,

Lagen om rätt till föräldraledighet, vars bestämmelser är tvingande, gäller arbetstagare i dennes egenskap av förälder. Foster- och adoptivförälder likställs vid tillämpningen av lagen med förälder. Också den med vilken förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn omfattas av lagen under förutsättning att parterna stadigvarande sammanbor.

Rätten till föräldraledighet är i princip knuten till föräldraförsäkringens förmånssystem. Arbetstagare har således rätl till ledighet från anställningen under tid då föräldrapenning utgår enligt 4 kap, AFL, Föräldrapenning utgår dels i samband med barns födelse, dels för tillfällig vård av barn, dels som särskild föräldrapenning.

Föräldrapenning ulgår under högst sex månader i samband med barns födelse eller vid adoption av barn under åtta år. Vid adoption av barn som har fyllt åtta men inte tio år ulgår föräldrapenning under högst fyrtiofem dagar. Arbetstagare har rätt till ledighet under lid då föräldrapenning utgår för sådant ändamål. Ledigheten kan las ut som hel ledighet eller i vissa fall som halv ledighet.

Föräldrarna har rätt till särskild föräldrapenning under sammanlagt tre månader lill dess barnet har fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret. Den särskilda föräldrapenningen utgår, vid såväl hel ledighet som förkortad arbetstid i form av hel, halv eller en fjärdedels föräldrapenning. Var och en av föräldrarna disponerar en och en halv månad av den ersättningstid under vilken den särskilda föräldrapenningen kan utgå. Förälder kan dock när han så önskar avslå från sin rätl till förmån för den andre föräldern. Förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv uppbära särskild föräldrapenning under tre månader. Under två månader utgår den särskilda föräldrapenningen på grundval av förälderns aktuella sjukpenninggrundande inkomst, dock lägst garanlinivån. Under den tredje månaden utgår föräldrapenningen i samtliga fall med belopp motsvarande garantinivån eller del därav.

Ledighet i samband med särskild föräldrapenning kan tas ut som hel, halv eller fjärdedels ledighet. Förälder har således maximalt, utöver de sex månaderna i samband med barns födelse, rätt till endera tre månaders hel ledighet, sex månaders halvtidsledighet eller förkortning av arbetsdagen lill tre fjärdedelar av normal arbetstid (vanligtvis sex timmars arbetsdag) under

Prop.1977/78:104 II

tolv månader. Förälder har rätt att kombinera de olika ledigheisformerna.

En förutsättning för rätt till föräldraledighet är normalt att arbetstagaren har uppnått en viss anställningstid, nämligen antingen sex månaders sammanhängande anställning före ledigheten eller sammanlagt tolv månaders anställning under de senaste två åren. En kvinnlig arbetstagare har emellertid i samband med barns födelse alltid rätt till ledighet under sex veckor före och sex veckor efter nedkomsten, således oberoende av anställningstid eller om hon under ledigheten uppbär föräldrapenning eller inle.

Ledighet 1 samband med barns födelse eller adoption får delas upp på två perioder. Även ledighet i samband med särskild föräldrapenning får delas upp på två perioder. En arbetstagare har således alltid rätt att dela upp föräldraledigheten på fyra perioder. Arbetstagaren är dock oförhindrad atl dela upp ledigheten på fler perioder, om arbetsgivaren medger detta.

Arbetstagare som vill vara föräldraledig i samband med barns födelse eller adoption skall meddela arbetsgivaren detla minst en månad i förväg, Samma gäller beträffande ledighet i samband med särskild föräldrapenning, Under-rättelseliden gäller dock inte - såvitt avser ledighet i samband med barns födelse eller adoption - om ledigheten föranleds av sjukdom eller annan omständighet som arbetstagaren inte har kunnat råda över. Arbetstagaren är emellertid då skyldig att anmäla behovet av ledighet ulan dröjsmål.

Rätt till ledighet för tillfällig vård av bam tillkommer arbetstagare när föräldrapenning utgår för sådant ändamål. För sådan föräldraledighet krävs ingen minsta anställningstid. Arbetstagaren skall underrätta arbetsgivaren om att han behöver vara ledig för tillfällig vård av barn minst en vecka före ledighetens början. Föranleds ledigheten av sjukdom - hos barnet eller den ordinarie vårdaren - gäller ingen underrättelsetid.

Ledighet skall förläggas till dag som arbetstagaren begär. När del gäller ledighetens föriäggning under dagen, då ledigheten utgår i form av förkortad arbetstid, och andra frågor som sammanhänger med ledighet skall arbetsgivaren samråda med arbetstagaren. Frågorna kan även bli föremål för förhandling enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (medbestämmandelagen), I sista hand bestämmer emellertid arbetsgivaren, om annat inte följer av avtal mellan parterna.

En arbetstagare som avbryter föräldraledighet har rätt att åter börja arbeta i samma omfattning som före ledigheten. Arbetstagaren skall i sådant fall underrätta arbetsgivaren om att han vill återgå i arbete. Arbetsgivaren är dock inle skyldig alt låta arbetstagaren återgå i arbete tidigare än en månad efter anmälan. Har ledigheten varit avsedd atl pågå kortare tid än en månad har arbetstagaren dock rätt att återgå i arbele utan någon väntelid. Någon underrättelseskyldighet före återgång i arbete föreligger således inte då arbetstagare avbryter ledighet avseende tillfällig vård av barn.

Arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas eller vidkännas försämrade anställningsvillkor eller arbetsförhållanden enbart av det skälet att han begär

Prop. 1977/78:1104 12

eller tar i anspråk sin rätt lill föräldraledighet. Arbetsgivare som bryter mot lagen kan ådömas skadestånd. Mål angående tillämpning av lagen om rätt till föräldraledighet handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

2.2 Vissa övriga författningsbestämmelser om ledighet

Lagen (1974:981) om arbetstagares rätl lill ledighet för utbildning, studiele-dighetslagen, (senast ändrad 1976:595) ger varje arbetstagare i allmän eller enskild tjänst rätt till ledighet från sin anställning för utbildning. Rätten lill ledighet tillkommer arbetstagare som har varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senasie sex månaderna före ledigheten eller sammanlagt minsl tolv månader under de senaste två åren. Om utbildningen skall avse fackliga frågor, ställs dock inget krav på viss anställningstid. Arbetsgivaren har rätt att skjuta på en studieledighet till senare tid än arbetslagaren har begärt, I detta hänseende finns särskilda bestämmelser om skyldighet att underrätta arbetstagaren och den berörda lokala kollektivavialsbärande arbetstagarorganisationen, räll alt påkalla överiäggning med arbetsgivaren och krav på samtycke av organisationen om arbetsgivaren vill skjuta på ledigheten längre än sex månader eller - i vissa fall två veckor. Har arbetstagaren inte fått påbörja ledighet inom två år-ett år i fråga om högst en veckas ledighet - kan han påkalla domstolsprövning. Kan fiera arbetstagare inte beredas ledighet samtidigt, gäller regler som tillämpas inom varje kollektivavtalsområde för sig och som ger företräde ål facklig utbildning och utbildning av den som har bristfällig skolunderbyggnad. Ingen får sägas upp eller avskedas av enbart del skälet att han begär eller utnyttjar sin räll lill ledighet för utbildning. Ledigheten får inte heller läggas lill grund för försämring av arbetstagarens arbetsförhållanden och anställningsvillkor. Avbryter arbetstagaren sin utbildning har han rätl att återgå i arbele. Arbetsgivaren är dock inte skyldig att låta arbetstagaren återgå tidigare än två veckor eller, om ledigheten har varat minsl ett år, en månad från det arbetsgivaren har blivit underrättad om alt arbetstagaren vill återgå till arbetet. Lagen innehåller vidare föreskrifter bl. a, om tolkningsföreträde för arbetstagarorganisation vid tvist om lagens tillämpning, 1 fråga om studieledighelens längd gäller inle någon annan begränsning än att ledigheten inte får vara längre än som behövs för utbildningen i fråga, bedömt utifrån de studiemål och den studieplan som den enskilde arbetstagaren har satt upp. Ledigheten kan las ut som hel ledighet eller som deltidsledighet.

Rätlen lill studieledighet är inte knuten till atl arbetstagaren har beviljats studiestöd e. d. för den utbildning som ledigheten avser.

Cirkuläret (1970:388) om tjänsiledighei med C-avdrag, m. m., (omtiyckt 1974:1018, ändrat senast 1977:789) innehåller bestämmelser om tjänstledighet för tjänstemän med statligt reglerade tjänster som är anställda enligt löneplan. -1 cirkuläret ges allmänna riktlinjer för beviljande av tjänstledighet

med C-avdrag, dvs. ledighet utan lön. Ledigheten bör inte beviljas så att svårigheter uppslår att sysselsätta den tjänstledige, vikarie för honom eller annan tjänsteman i samband med att ledigheten upphör. Viss återhållsamhet föreskrivs i fråga om längre tids tjänstledighet och ledighet för tjänstemän med kortare anställningstid, - För vissa slag av tjänstledighet fmns särskilda normer. Sålunda sägs bl, a, alt tjänstledighet med C-avdrag i allmänhet bör beviljas förälder eller fosterförälder för spädbarnsvård lill dess barnet uppnår ett och ett halvt års ålder. Partiell tjänstledighet med C-avdrag bör dessutom i allmänhet medges för tillsyn av barn under tolv år. Om särskilda skäl föreligger, får de angivna åldersgränserna överskridas, - Ytteriigare anvisningar om deltidsarbete bl, a. genom partiell tjänstledighet ges i cirkuläret (1970:384, omtryckt 1971:1030) om deltidsarbete,

Budgetdepartementet har samlat in uppgifter från de statliga myndigheterna avseende budgetåret 1976/77 om hur tjänstemännen inom del berörda området har utnyltjal möjligheterna till ledighet för vård av barn. Uppställningen nedan ger en översiktlig bild av hur möjligheterna har utnyttjats. 179 av 260 tillfrågade myndigheter har medtagits i sammanställningen.

Utnyttjande av hellidsledighel

Lönegrad	Kvinnor		Män		Antal ledighets-
					-dagar i	genomsnitt
					-dagar i	genomsnitt
	Antal	% av samt-	Anlal	% av samt-
		liga an-		liga an-	per	per
		ställda		ställda	kvinna	man
Tl-Fl	4 521	112	410	1,9	74	3
F2-F4	3011	10,9	346	1,6	76	3
F5-F9	1 159	11,0	893	2,2	58	13
F1&-F17	173	5,0	217	1,1	27	7
F18-	9	1,8	14	0,2	3	1
Totall	8 873	10,8	1 880	1,7	48	5

Utnyttjande av dellidsledighel

Lönegrad	Kvinnor		Män
	Antal	% av samtliga anställda	Antal	% av samtliga anställda
Tl-Fl	3 841	9,5	29	0,1
F2-F4	3 947	14,3	20	0,1
F5-F9	784	7,5	86	0,2
F10-F17	426	12,4	89	0,5
F18-	32	6,3	20	0,3
Totall	9 030	10,9	244	0,2

Prop. 1977/78:104 14

Som framgår av uppställningen utnyttjas möjligheterna lill ledighet i betydligt större utsträckning av kvinnor än av män. Detta gäller särskilt deltidsledigheten. Av materialet framgår inle hur många anställda som har haft barn i berörda åldrar. Det är därför inte möjligt att närmare analysera hur möjligheterna till ledighet har utnyitjats,

2.3 Småbarnsföräldrars förvärvssituation m. m.

1 slutet av år 1976 fanns det ca 145 000 familjer med barn yngre än 18 månader, ca 295 000 med barn yngre än tre år och ca 640 000 med barn yngre än åtta år. Antalet föräldrar med barn under åtta år var ca I 200 000,

Av samtliga familjer med barn under åtta år utgjorde enförälderfamiljema 10-15 9o, dvs, ca 70000. Mer än 90 % av ensamföräldrarna var kvinnor.

Under perioden 1965-1976 ökade enligt arbeiskraflsundersökningama antalet personer i arbetskraften, dvs. sysselsatta samt arbetslösa personer, med ca 400 000 personer eller med 11 % från3,74milj. till 4,15 milj. personer. Hela denna ökning utgjordes av kvinnor. De ökade från 1,38 milj. till 1,79 milj. Ar 1965 var bland de förvärvsarbetande eller arbetssökande 200 000 kvinnor med barn under sju år. Motsvarande anlal år 1976 var 365 000.

Statistiska centralbyrån genomförde en tilläggsundersökning lill arbels-kraftsundersökningen i mars 1976. Enligt denna undersökning var antalet förvärvsarbetande föräldrar med barn i förskoleåldern (barn t. o. m. sex års ålder) 805 000. Av fäderna arbetade ca 95 % på heltid.

Den vanligaste fördelningen av förvärvsarbete hos tvåförälderfamiljermed barn i förskoleåldern var en heltidsarbetande far och en heltids- eller deltidsarbetande mor. Del var fier mödrar som arbetade deltid än heltid. 1 drygt en femtedel av ivåförälderfamiljerna arbetade båda föräldrarna på heltid, I enförälderfamiljema arbetade omkring 60 % av föräldrarna på heltid. Det innebär att ca 45 000 ensamstående föräldrar med barn under åtta år arbetade heltid.

Enligt arbetskraftsundersökningen andra kvartalet 1977 uppgick det totala antalet kvinnor med barn under sju år till ca 580 000, Av dessa kvinnor förvärvsarbetade 29 % på heltid, 27 96 mellan 20-34 timmar per vecka, 10 % kortare än 20 timmar per vecka och 34 % inte alls.

Av följande tabell framgår hur kvinnornas förvärvsarbete fördelas med hänsyn till barnantal och yngsta barnels ålder.

Anlal och andel föivämsarbetande kyinner med barn fördelade efter barnantal och yngsta barnets ålder

Yngsta	Förvärvsarbetande		minst 1 tim/vecka
barnets ålder
barnets ålder	1 barn		2 barn		3 barn el.	ner	Summa
	Antal	Andel %	Antal	Andel %	Antal	Andel 96	Antal	Andel %
- 3	94 200	74,9	72 900	60,8	20 400	44,3	187 500	64,3
3- 6	69 500	82,1	88 700	63,9	37 600	57,9	195 800	67,9
7-10	54 400	82,7	96 700	79,5	26 900	68,5	178 000	78,6
11-16	166 000	81,9	67 300	85,2	7 100	78,5	240 400	82,7
0-16	384 100	80,2	325 600	70,9	92 000	57,8	801 700	73,0

' Arbetskraftsundersökningen andra kvartalet 1977.

Av tabellen framgår bl, a, att av samtliga kvinnor med barn under tre år förvärvsarbetar ca 187 500 eller 64,3 %. Motsvarande procenttal för samtliga kvinnor med barn under 17 år är ca 73,0 96, Förvärvsfrekvensen ökar således med det yngsta barnets ålder. Vidare framgår att av kvinnor med ett barn är 74,9 96 förvärvsarbetande, medan motsvarande siffror för kvinnor med två barn är 60,8 96 och för kvinnor med tre eller fler barn 44,3 %. 1 samtliga nu angivna fall är yngsta barnet under tre år. Förvärvsfrekvensen sjunker således med stigande barnantal.

Av arbetskraflsundersökningen i mars 1976 framgår alt av de föräldrar med barn i förskoleåldern som var heltidsarbetande hade 65 96 arbetstiden förlagd lill dagtid under vardagar medan 35 96 hade en annan föriäggning av arbetstiden. 36 000 eller 14 96 av de förvärvsarbetande mödrarna i tvåföräl-derfamiljer arbetade med förskjuten arbetstid medan 50 000 eller 19 96 arbetade i skiftarbete (inkl, turlistetider). Motsvarande siffror för heltidsarbetande fäder var 42 000 eller 9 % med förskjuten arbetstid och 64 000 eller 14 96 med skiftarbete.

3 Arbetsgruppen

3.1 Allmänna synpunkter

Arbetsgruppen konstaterar inledningsvis att längden av föräldrarnas totala arbetstid - dvs, arbetstiden och liden för resor till och från arbetet - i många fall medför allvariiga problem. Föräldrarna orkar och hinner inte ägna sig åt barnen i den utsträckning som är önskvärd.

Enligt arbetsgruppens undersökningar, vilka har haft sin utgångspunkt i material som har tagits fram av familjestödsutredningen (S 1974:1) under vinterhalvåret 1974/75, var vistelsetiderna inom barnomsorgen minst nio timmar per dag för drygt hälften av barnen. Barnen i familjedaghem hade totalt något längre vistelsetider än barnen i daghem. Barn med ensamstående

Prop.1977/78:104 16

föräldrar hade betydligt längre vistelsetider än barn med två föräldrar, I båda familjetyperna hade de minsta barnen de längsta vistelsetiderna.

Genom föräldraförsäkringen och den därtill knutna rätten till föräldraledighet har föräldrarna fått möjlighet att under viss tid helt eller delvis minska sin arbetstid. Olika former av föräldraledighet ger dem möjligheter till mera lid för en meningsfull samvaro med barnen, Lagen om rätl lill föräldraledighet innebär förutom rätten lill ledighet också en rätl alt återgå till förvärvsarbete i samma omfattning som före ledigheten. Denna rätt är enligt arbetsgruppens mening av särskild betydelse för de grupper som har en svag ställning på arbetsmarknaden.

Vissa grupper i samhället har mera långtgående möjligheter all med bibehållen anställningstrygghet erhålla ledighet för vård av barn än som följer av lagen om rätt till föräldraledighet. Sålunda gäller för offentligt anställda på del statligt lönereglerade området särskilda föreskrifter om tjänstledighet för vård av barn. Enligt dessa regler beviljas tjänstledighet för vård av barn i allmänhet fram till dess barnet är ett och ett halvt år. Vidare beviljas i allmänhet partiell tjänstledighet för tillsyn av barn under tolv års ålder.

Även för andra grupper än föräldrar innebär enligt arbetsgruppens mening arbetstidens längd åtskilliga och svåra problem, 1 samhällsdebatten har diskuterats möjligheterna all införa sex limmars arbetsdag för alla. En sådan reform har emellertid av samhällsekonomiska skäl inle anseiis kunna genomföras under de närmaste åren,

1 avvaktan på alt en allmän arbetstidsförkortning kan genomföras är det enligt arbetsgruppens mening angeläget att tillgodose barnfamiljernas dokumenterade behov av ytterligare rätt till ledighet.

Utifrån redovisad statistik konstaterar arbetsgruppen alt en betydande andel av de kvinnor som har småbarn antingen är hemma eller förvärvsarbetar dellid. Detta kan enligt arbetsgruppens mening bero på fiera faktorer. En faktor kan vara all de önskar få mer tid med barnen än vad ett heltidsarbete medger. Vissa kan därigenom tvingas helt avstå från arbete. Andra kan tvingas atl la en fast deltidsanställning trots att behovet av en förkortning av arbetstiden endast är temporärt.

Möjligheten till hel ledighet eller förkortad arbetstid utöver vad som föreskrivs i gällande lagregler blir beroende på arbetsgivarens inställning. Detta innebär atl den anställde kan tvingas byta arbetsplats och kanske även yrke föratt faen arbetstid som ger möjlighet till ökad samvaro med barnet. En utvidgning av den nu gällande rätten lill ledighet, förenad med rätt att återgå i förvärvsarbete i samma utsträckning som före ledigheten, skulle därför enligt arbetsgruppens mening vara av stor betydelse för många föräldrar. Därigenom skulle också de tidigare nämnda negativa verkningarna av föräldrarnas totala arbetstid, dvs, arbetstiden och tiden för resorna till och från arbetet, minska och barnens långa dagliga vistelsetider i daghem och familjedaghem kunna nedbringas, Vidare skulle statsmakternas ställningstagande kunna medverka lill att även fäderna anpassar sin arbetstid så att de

Prop. 1977/78:104 17

får lid att umgås med sina barn. Detta skulle enligt arbetsgruppen även kunna öka förutsättningarna för föräldrar att verkligen dela på ansvaret för hem och barn, vilket är väsentligt för barnen, Arbetsgmppen anser det likaledes i hög grad önskvärt att fä lill stånd en utjämning på arbetsmarknaden så att deltidsarbete inte är så koncentrerat till kvinnor som nu är fallet.

Arbetsgruppen föreslår mot denna bakgrund att föräldrar ges rätt att för vård av barn avkorta arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid fram till dess barnet har fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat sitt första skolår. Föräldrar föreslås vidare få rätt att vara helt lediga för samma ändamål under den tid de har barn under ett och ett halvt år. Rätten till ledighet föreslås - liksom annan lagfäst rätt till ledighet - bli fristående från gällande ersättningsregler, dvs, för föräldraledigheternas del föräldraförsäkringen i 4 kap, AFL,

3.2 Den närmare utformningen av arbetsgruppens förslag

3.2.1 Ledighetens omfauning

Rätten till ledighet för vård av barn bör enligt arbetsgruppens mening omfatla såväl hel ledighet som deltidsledighet, i bägge fallen med bevarad anställningstrygghet. Rätten till hel ledighet i samband med all föräldrapenning tas ut kommer enligt de från den 1 januari 1978 gällande reglema vanligtvis att upphöra då barnet är sex alternativt nio månader. Vid en utvidgning av rätten till hel ledighet finner arbetsgruppen atl det är lämpligt alt anknyta lill den i det statliga cirkuläret angivna åldersgränsen ett och ett halvt år. Denna ledighet bör enligl arbetsgruppens mening vara fristående från ersättningsreglerna i föräldraförsäkringen, Hämtöver bör förälder ha rätl till hel ledighet under tid då föräldrapenning i samband med barns födelse eller särskild föräldrapenning utgår, dvs, bl, a, under tid före barns födelse samt i de fall då ersättning utgår för vård av barn vars ålder överstiger ett och ett halvt år,

1 fråga om rätt till deltidsledighet kommer från den I januari 1978 huvudsakligen att gälla att sådan ledighet tillkommer förälder genom förkortning av den dagliga arbetstiden lill hälften eller till tre fjärdedelar av normal arbetstid under lid då särskild föräldrapenning utgår. Detta kommer vanligtvis atl innebära alt en förälder kan förkorta arbetstiden till hälften under sammanlagt högst tre månader eller till tre fjärdedelar under sammanlagt högst sex månader fram till dess barnet fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat sitt första skolår.

Den beslutade rätten att under viss tid förkorta arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid - dvs, att ge föräldrar rätt till normalt sex timmars arbetsdag - är avsedd att ge möjlighet till en mera meningsfull samvaro mellan barn och föräldrar. En sådan förkortning av arbetstiden innebär vidare alt barns alltför långa dagliga vistelselider i daghem och

2 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 104

Prop.1977/78:104 18

familjedaghem kan nedbringas. Det är enligt arbetsgruppens mening angeläget all rätten till förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid utvidgas till att gälla under hela förskoletiden och under det första skolåret.

Det är uppenbart att problem kan uppstå på en del arbetsplatser i samband med att en viss grupp får rätt till förkortad arbetstid. Dessa problem bör emellertid kunna lösas under medverkan av arbetsmarknadens organisationer. Problemen ärenligt arbetsgruppens mening inte annorlunda än de som kan uppkomma vid annan ledighet och frånvaro såsom i samband med studieledighel, ledighet för facklig verksamhet, delpension m, m.

Enligt arbetsgruppens mening väger intresset av en meningsfull samvaro mellan barn och föräldrar tyngre än de eventuella negativa verkningar som en förkortning av arbetstiden skulle kunna få på arbetsmarknaden. Mot bakgrund härav föreslår arbetsgruppen alt föräldrar ges en utvidgad rätt att förkorta arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid. För atl få en enhetlig åldersgräns föreslås att den fristående rätten till deltidsledighet skall kunna utnyttjas under samma tidsperiod som den särskilda föräldrapenningen, dvs, från barnels födelse fram till dess barnet uppnått åtta år eller därefter avslutat det första skolåret, 1 likhet med vad som föreslås i fråga om hel ledighet föreslår arbetsgruppen att rätten lill deltidsledighet görs fristående från föräldraförsäkringens ersättningsregler. Förälderskall dessutom ha rätt till halvtidsledighet under tid då föräldrapenning eller särskild föräldrapenning kan ulgå för sådan ledighet.

3.2.2 Ledighetens uppdelning på perioder

Hel ledighet kommer enligl de regler som gäller fr. o. m. den 1 januari 1978 att utgå under sex månader i samband med barns födelse. Härefter skall särskild föräldrapenning i samband med hel ledighet kunna tas ut under en och en halv månad av varje förälder. Genom arbetsgruppens förslag kan helledigheten utsträckas att gälla så länge en familj har barn under ett och ett halvt år. Denna fristående rätt till ledighet ger föräldrarna en möjlighet alt föriänga den tidl de kan vara hemma och vårda barn med bibehållen rätt atl återgå till sin anställning. Den tid som föräldrarna önskar vara hemma i samband med barns födelse är naturiiglvis mycket varierande. Båda föräldrarna är i sin egenskap av arbetstagare berättigade lill ledighet och kan härigenom avlösa varandra i vården av barnet eller vara lediga samtidigt. Möjlighet bör därför finnas för föräldrarna att efter egen bedömning besluta om hur lång tid de själva önskar vårda barnet på hellid innan de återgår lill förvärvsarbete.

Föräldrarnas behov av kortare perioder av hel ledighet är enligt arbetsgruppens bedömning tillgodosett genom nuvarande räll lill ledighet för tillfällig vård av barn. Den föreslagna fristående rätten till hel ledighet skall betraktas som ell komplement lill de sex månaderna i samband med barns

Prop.1977/78:104 19

födelse. Uttaget av den utvidgade helledigheten föreslås därför i likhet med den nu gällande ledigheten begränsat till ett visst antal perioder.

Den föreslagna fristående rätten till förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar skall tillgodose föräldrars och barns behov av ökad daglig samvaro och minska barns långa dagliga vistelsetider i daghem och familjedaghem. Det framstår därför enligt arbetsgruppens mening inte som något förstahandsiniresse för familjen att ledigheten tas ut i många, korta tidsperioder. Den utvidgade rätten lill arbetstidsförkortning kan skapa planeringsproblem på arbetsplatserna, om den leder till många och ofta återkommande skiften i arbetstiderna. För att begränsa de problem som kan uppstå på arbetsplatserna diskuterar arbetsgruppen vissa regler för uttaget av deltidsledighet. En metod är alt föreskriva viss minsta tid för dellidsledighel. Härigenom blir förändringarna på arbetsplatserna inle av alltför kortvarig karaktär. Vidare understryker en sådan regel att huvudsyftet med deltidsledigheten främst är all kontinuerligt låta föräldrar och barn få mer tid tillsammans. En annan metod är alt i likhet med vad som nu gäller endast tillåla en uppdelning av ledigheten på ett visst anlal perioder. Ett tredje sätt att reglera uttaget av dellidsledighel är alt kräva alt arbetstagare, som vill utnyttja sin rätt alt förkorta arbetstiden, anmäler detla till arbetsgivaren en viss längre lid före ledighetens början.

Vid en avvägning mellan de olika metoderna för att reglera uttaget av deltidsledighet, och med särskilt beaktande av intresset alt skapa så enkla regler som möjligt, föreslår arbetsgruppen att deltidsledigheten i likhet med hel ledighet endast skall få las ul under ett visst begränsat antal perioder per år.

Rätten att dela upp ledigheten på visst anlal perioder börenligt arbetsgruppens mening vara densamma oberoende av om ledigheten tas ut som hel, halv eller fjärdedelsledighet. Antalet perioder bör inte heller vara beroende av om arbetstagaren uppbär ersättning från föräldraförsäkringen under tiden för ledigheten.

Varje arbetstagare kommer fr. o. m. den 1 januari 1978 atl kunna dela upp föräldraledigheten i samband med barns födelse på två perioder och ledigheten i samband med den särskilda föräldrapenningen på ytteriigare två perioder. Arbetsgruppens förslag innebäratt helledigheten utvidgas från sex till i allt fall 18 månader och alt fjärdedelsledighelen skall omfatla hela den rid en förälder har barn under åtta år. Med hänsyn härtill föreslår arbetsgruppen atl en uppdelning får göras på två perioder per kalenderår och att detta skall gälla för all ledighet,

3.2.3 Underräiielseiid

Enligt gällande regler har den arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet i samband med barns födelse skyldighet att anmäla detta lill arbetsgivaren en månad före ledighetens början. För ledighet i samband med tillfällig vård av barn är underrällelsetiden en vecka; beror den på sjukdom

Prop. 1977/78:104 20

gäller över huvud inte någon underrättelsetid. Ledigheten utsträcks enligt arbetsgmppens förslag atl gälla under lång lid och ledigheten skall även kunna delas upp i två perioder per kalenderår. Detla kan enligt arbetsgruppens mening medföra krav på längre planeringstid än tidigare på arbetsplatserna. För att erforderiiga åtgärder skall kunna företas av arbetsgivaren inför den begärda ledigheten föreslås därför att arbetstagaren i god tid anmäler behovet av ledighet. En relativt lång underräiielseiid torde vara särskilt nödvändig vid längre ledighelsperioder och då i synnerhet vid deltidsledighet. Under denna lid skall bl. a, vikariatsfrågor och eventuella omplaceringsfrågor lösas. Därvid kan förhandlingar enligt medbestämmandelagen vara påkallade.

Vid bestämmande av underrätlelseiidens längd får enligt arbetsgruppen en avvägning göras mellan en förälders behov av att med relativt kort varsel kunna få ledighet, då behovet av sådan inte har kunnat förutses lång lid i förväg, och del behov som kan finnas på arbetsplatsen av en god planering inför ledigheten.

Enligt arbetsgruppens mening bör underrällelsetiden bli längre än som nu gäller. Skäl talar för alt underrällelsetiden borde utsträckas till minst tre månader. Med hänsyn till alt den nuvarande underrättelsetiden endast är en månad och då omfattningen och behovet av de åigärder som kan erfordras inför ledigheten är svåra att förutse föreslår arbetsgruppen t, v, den lösningen alt anmälan om ledighet skall ske senast två månader före begärd ledighet.

Enligt nuvarande regler finns ett undantag från underrätlelsefrislen av en månad, nämligen om behov av ledighet i samband med barns födelse eller adoption föranleds av sjukdom hos den andre föräldern eller annan omständighet som arbetstagaren inte har kunnat råda över. Denna undantagsregel får enligt arbetsgruppens mening ökad betydelse då underrättelse-tiden förlängs och bör följaktligen vara kvar. Möjlighet lill ledighet bör också finnas i vissa andra fall då det är uppenbart att föräldern inte har kunnat iaktta underrättelsetiden på två månader. De ytterligare fall som arbetsgruppen åsyftar är främst sådana som har samband med plötsliga förändringar i barntillsynen och där föräldrars behov av ledighet inte kan tillgodoses inom ramen för ledighet för tillfällig vård av barn.

Enligt gällande regler har en arbetstagare rätt att avbryta påbörjad ledighet. Har ledigheten varit avsedd atl pågå längre tid än en månad, är arbetsgivaren dock inle skyldig att låta arbetstagaren återgå i arbele tidigare än en månad efler det att han har underrättats därom. Arbetsgruppen föreslår ingen ändring i dessa regler.

3.2.4 Ledighelens förläggning

Ledigheten bör enligt arbetsgruppens mening i likhet med vad som nu gäller förläggas till dag eller period av dagar som arbetstagaren begär. För atl

Prop. 1977/78:104 21

tillgodose förslagets syfte att mera varaktigt låta föräldrar och barn få tid tillsammans liksom alt nedbringa de långa dagliga vistelsetiderna i daghem och familjedaghem föreslår arbetsgmppen att deltidsledighet dock normalt skall spridas över arbetsveckans samtliga dagar,

I likhet med vad som kommer att gälla i motsvarande fall fr, o, m, den 1 januari 1978 börenligt arbetsgruppens mening frågan om deltidsledighetens föriäggning under dagen och andra med ledigheten sammanhängande frågor lösas genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetslagaren eller genom förhandlingar enligt medbestämmandelagen. Enligt arbetsgruppens mening skulle emellertid rätten till dellidsledighel i vissa fall bli illusorisk om arbetstagaren genom arbetsgivarens bestämmande måste ta ul ledigheten t, ex, mitt under arbetsdagen. Arbetsgruppen föreslår därför att arbetsgivaren inte ulan arbetstagarens samtycke skall kunna föriägga ledigheten till annan tid än arbetsdagens början eller slut,

3.2.5 Lagens karaktär

De av arbetsgruppen föreslagna reglerna om en utvidgad rätl till föräldraledighet föreslås i likhet med nu gällande regler i allt väsentligt bli tvingande. För att underiätta en anpassning av reglerna till särskilda branscher, arbetsplatser och arbetslagargrupper föreslår arbetsgruppen att vissa av lagreglerna görs dispositiva på så sätt att avvikelser får göras med stöd av kollektivavtal som träffas på förbundsnivå. De bestämmelser som på så sätt föreslås bli disposiliva är reglerna om underrättelsetid i samband med begäran om ledighet samt om arbetstagarens skyldighet att till arbetsgivaren anmäla att han vill avbryta påbörjad ledighet och den tid efter vilken arbetstagaren efler sådan anmälan har rätt alt återgå i arbete.

3.2.6 Övriga frågor

Arbetsgruppen föreslår att den nuvarande lagens regler om skydd mot uppsägning, avskedande och försämring av anställningsförmåner och arbetsförhållanden behålls.

Rätten till ledighet föreslås bli mer omfattande än i den nuvarande lagen om rätt till föräldraledighet samt i alll väsenlligl fristående från föräldraförsäkringens ersättningsregler. Arbetsgruppen föreslår därför att den nuvarande lagen om rätt lill föräldraledighet upphävs och ersätts med en ny lag om rätl till ledighet för vård av barn m.m. Den nya lagen föreslås träda i kraft den I januari 1979.

4 Remissyttrandena

Arbetsgruppens förslag om en utvidgad rätt till ledighet för vård av barn har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av Kommunförbundei, Landstingsförbun-

Prop. 1977/78:104 22

det, SACO/SR, postverket, riksrevisionsverket, arbetarskyddsslyrelsen, riksförsäkringsverket, siatens avlalsverk, skolöverstyrelsen, länsstyrelserna i Värmlands, Gävleborgs, Jönköpings samt Göteborgs och Bohus län, KFO, Lantbrukarnas riksförbund och Fredrika-Bremer-Förbundet.

Kommunförbundei och Landsiingsförbundei påpekar att del behövs åigärder inom familjepolitiken för alt öka den tid som föräldrar och barn kan vara tillsammans. En förkortad arbetstid är därför en angelägen reform. Liknande synpunkter framförs bl. a. av skolöverstyrelsen och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän. Arbeiarskyddsslyrelsen seren vidgad rätl till ledighet för vård av barn och möjligheterna för föräldrarna atl därigenom (k lugnare förhållanden som en positiv förändring ur arbetarskyddssynpunkt,

Socialsiyrelsen konstaterar atl förslaget ulgör en etapp i riktning mot en lösning av angelägna behov samt att ökade möjligheter till hel- och dellidsledighel även innebär en ökad trygghet för barnfamiljerna. Socialstyrelsen påpekar dock att även andra faktorer påverkar föräldrarnas situation; härvid är utbyggnaden av barnomsorgen den viktigaste åtgärden för att stödja barnfamiljerna.

Televerket anför att förslaget inle kommerati medföra någon förändring för verket, eftersom verkets tjänstemän har förmåner motsvarande de nu föreslagna.

/"CO ställer sig bakom förslagets grundläggande principer om utvidgad rätt till ledighet för vård av barn och anser att en rätt till partiell förkortning av arbetstiden innebären viktig rättighet förden anställde. TCO förordar dock atl de arbetsmarknadsmässiga konsekvenserna av förslaget ulreds ytteriigare och att en arbetsgrupp med representanter från bl. a. arbetsmarknadens parter överarbetar förslaget och bevakar utfallet av de nya bestämmelserna. Liknande synpunkter framförs av SHIO. Även överbefälhavaren anser att förslaget bör ytteriigare bearbetas och anför som skäl härför atl förslaget kan medföra bl. a. ökat krav på att anställa vikarie, ökat övertidsuttag och konflikt med av stalsmaklema föreskrivna personalminskningsmål.

Statens personclnämnd konstaterar att det redan finns en mångfald regler om ledighet, ersättningar, jämställdhet, utbyggd samhällsplanering, omsorgsålgärder m, m, för att föräldrar skall kunna delta i arbets- och samhällsl i v och förordar därför en administrativ översyn som kan ge underiag lill ett samlat politiskl beslut.

Förslaget har avstyrkts av SAF, LO och Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund.

SAF, som har förståelse för ambitionen bakom förslaget och för de problem många föräldrar har att förena förvärvsarbete med barnomsorg, anför som skäl för sitt avstyrkande bl, a, all en daglig arbetstidsförkortning för en så stor grupp som avses i förslaget särskilt för de mindre förelagen kommer alt medföra oöverstigliga problem med bl, a, produktionsminskning till följd. Föreningen förklarar sig dock beredd att verka för andra lösningar.

En lösning sorn föreslås är all SAF utfärdar en rekommendation till de

Prop. 1977/78:104 23

SAF-anslutna företagen i enlighet med den som för närvarande gäller för statlig verksamhet, nämligen att begäran om förkortning av arbetstiden för vård av barn normalt skall beviljas där så är möjligt med hänsyn till verksamhetens krav, SAF är likaledes beredd alt med sina motparter undersöka möjligheterna att genom kollektivavtal nå en sådan lösning,

LO anför bl, a, att samhället ger del bästa stödet åt både föräldrar och barn genom att bereda alla som vill möjligheter till sysselsättning, genom att täcka den slora bristen på barnomsorg och genom att bygga ut föräldraförsäkringen på grundval av det program som har utarbetats under löntagarorganisationernas medverkan.

Frågan om ekonomiskt stöd tas upp i fiera remissyttranden. Arbetsmarknadsstyrelsen delar arbetsgruppens uppfattning alt det är angelägel alt olika åtgärder vidtas fÖr att underiätta för småbarnsföräldrar alt förvärvsarbeta men konstaterar all en förutsättning för att den föreslagna rätten till ledighet skall kunna utnyttjas är att ekonomiskt stöd utgår samtidigt.

Även socialstyrelsen, TCO, LO och Sveriges socialdemokratiska /rv/fl/zo/o/-öwnrf tar upp frågan om avsaknaden av ekonomiskt stöd. Socialstyrelsen anför därvid atl del är sannolikt alt de ekonomiskt sämst ställda grupperna inte har möjlighet att begagna sig av den föreslagna reformen. Socialstyrelsen pekar dock samtidigt på alt inkomsiborifallel till en del kan komma alt kompenseras av olika sociala förmåner.

Flera remissinstanser har berört arbetsgruppens förslag utifrån jämslälldhetssynpunkt. Lantbrukarnas riksförbund påpekar alt en effekt av det föreslagna systemet kan bli atl föräldrarna i större utsträckning får möjlighet alt dela på vårdansvaret, Fredrika-Bremer-Förbundet anser atl en förkortning av den dagliga arbetstiden är ett viktigt steg mot ökad jämställdhet. Länsstyrelsen i Jönköpings län förmodaratt flera fäderän tidigare kommer atl begära partiell tjänstledighet särskilt som trefjärdedelstjänsigö-ring ofta inte innebär så stora ekonomiska konsekvenser. Även SAF anser att möjligheten lill kortare arbetstid kommer att utnyttjas i betydande omfattning på grund av skatteprogressivitelen i förening med den allmänna värderingsutvecklingen i riktning mot ökad uppskattning av fritid.

Häremot uttalar LO att reformen kommer att utnyttjas av kvinnor och därmed befästa den traditionella rollfördelningen i hemmet och på arbetsplatserna. Liknande synpunkter anförs av postverket, TCO och Socialdemokratiska kvinnoförbundet.

Arbetsgruppens förslag om omfattningen av ledigheten och åldersgränserna godtas i stort sett av flertalet remissinstanser såvitt avser helledigheten och de två åldersgränserna, TCO och SACO/SR föreslår dock alt åldersgränsen höjs från åtta till tolv år. Förslaget om rätl lill daglig arbetstidsförkortning med en fjärdedel tillstyrks av 7"C0 och Fredrika-Bremer-Förbundet. Även länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus län saml Värmlands län ansluter sig till arbetsgruppens förslag.

Kommunförbundei delar i huvudsak arbetsgruppens synpunkter men anser

Prop. 1977/78:104 24

att de ovillkoriiga reglerna om dellidsledighetens förläggning kan vålla problem för verksamheter med personal i tjänst hela dygnet. Även arbetarskyddsslyrelsen framhåller alt problem kan uppstå på arbetsplatser med skiftarbete eller där olämpliga ensamarbeten uppkommer.

Siatens personalnäiniid ifrågasätter om lagens syfte uppnås genom alt stipulera atl arbetstidsförkortningen sprids över veckans samtliga dagar.

TCO, SACO/SR och Socialdemokratiska kvinnoförbundet anser att rätt lill partiell ledighet är att föredra framför att speciella deltidstjänster inrättas. SACO/SR pekar på att deltidsarbete medför krav på ett särskilt omräknings-system för läraie så all den tid uppskattas då läraren utför arbete utöver undervisningen Skolöverstyrelsen framhåller atl förkortningen till tre fjärdedelar av normal arbetstid kommer atl öka skolans svårigheter.

Postverket hänvisar till att personalen ofta vill ha halv tjänstledighet varannan dag eller vecka för all spara restider.

Överbefälhavaren anför att dellidsledighel av utbildningsmässiga skäl inte kan komma i fråga för vissa grupper. Härvid hänvisas till att anställda kan ha speciella arbetsplatser där varje enskild upprätthåller viss befattning och med denna befattning kopplade avtalsenliga förmåner, t. ex, vakt- och räddningstjänst, trupp- eller sjötjänst,

LO avstyrker förslaget om deltidsledighet på grund bl, a, av svårigheten för många,exempelvis skiftarbetande och andra arbetstagare med oregelbunden eller obekväm arbetstid, att utnyttja sextimmarsdagen,

Sf anser att den partiella ledigheten skulle medföra synnerligen besvärande problem för personalplaneringen. De små företagen skulle drabbas hårt. All fS en vi karie för två timmar per dag bedöms som omöjligt och i något fall direkt stridande mot gällande avialsregler om minsta tillåtna arbetstid. Även SHIO pekar på problemen alt anskaffa yrkeskunniga vikarier för deltidstjänstgöring. De mindre företagen kommer därför all få anpassa produktionen för att inte tjänstledigheten skall skada företaget.

Postverket. Kommunförbundet, Landsiingsförbundei, SAF och KFO anser alt reglerna i denna del bör vara dispositiva. Landstingsförbundet förutsätter atl såväl förskjuten arbetstid som koncentration av arbetstid tillåls. SAF anser atl en anpassning måste ske lill skiftande förhållanden inom olika branscher och företag. Härvid nämns bl, a, kontinuerlig skiftgång, transporlverksamhet, utlandsverksamhet, konsultarbete, hotell och resiaurangersaml säsongarbete,

1 fråga om ledighetens förläggning under dagen framhåller skolöverstyrelsen atl en föriäggning till arbetsdagens början eller slut skulle medföra så allvariiga svårigheter att särskilda bestämmelser blir nödvändiga för lärare och skolledare.

Länsstyrelserna i Jönköpings och Värmlands län påpekar atl de flesta deltidsanställda önskar arbeta på förmiddagarna varvid lokalproblem uppkommer när antalet deltidsarbetande är slort på en avdelning. Lansstyrelsen i Värmlands län påpekar atl även införandel av flexibel arbetstid har

Prop. 1977/78:104 25

komplicerat förhållandena. Kommun- och LandsllngsfÖrbunden samt SAF förordar en dispositiv lagregel. Landstingsförbundet anser att en fixering av arbetstiden för småbarnsföräldrar skulle vara helt omöjlig och medföra att annan personal blir hänvisad lill obekväm arbetstid.

SACO/SR betonar att de anställdas behov skall vara avgörande för föriäggningen av arbetstidsförkortningen.

Beträffande förslaget om periodindelningen förordar televerket en rätt till uppdelning av ledigheten på flera perioder än enligt förslaget. Även statens personalnämnd ifrågasätter om två perioder är tillräckligt. Postverket anser däremot att ledighetens uppdelning på två perioder per år kommer alt kräva ständiga justeringar av arbetsorganisationen och utarbetande av nya luriistor och förordar därför att denna regel görs d\spos\Uv. Kommunförbundet tillstyrker två perioder.

Länsstyrelsen I Värmlands län tillstyrker förslaget om två månaders underräiielseiid./-O och arbetsdomstolen anser att underrättelsetiden bör vara en månad. Kommunförbundei, SAF, KFO och SHIO förordar tre månaders underrättelsetid. TCO anser all den långa underrättelsetiden bör kunna differentieras beroende på ledighelens längd, såvida inte annat överenskommits genom avtal.

Tiden för anmälan om återgång i arbete bör enligt länsstyrelsen i Värmlands län och SHIO bestämmas till två månader och enligt SAF till tre månader. Länsstyrelsen i Värmlands län tillämpar f n. anmälan tre månader före återgång vid partiell tjänstledighet. Detta har medfört att benägenheten att återgå i full tjänst omedelbart före en havandeskapsledighet har minskat. Kommunförbundei och Landstingsförbundet påpekar att förslaget måste omarbetas med hänsyn lill varseltiderna enligt 29 § lagen om anställningsskydd. 1 annal fall måste 30 § 1 st. nämnda lag åberopas.

Länsstyrelsen i Jönköpings län och KFO påpekar attbegreppelvårdav barn bör klargöras, Länsstyrelsen I Värmlands län anser att man enbart skall anknyta till föräldrabegreppei.

Beträffande arbetslagar- och föräldrabegreppei i den föreslagna ledighetslagen anför överbefälhavaren att arbetstagarbegreppet bör klart och entydigt definieras. Televerket anser all det bör övervägas om inte också var och en som bor tillsammans med annan under äktenskapsliknande förhållanden bör betraktas som förälder.

Beträffande övriga frågor anför postverket att del är ofrånkomligt atl en omplacering av en deltidsledig förälder i vissa fall måste göras lill en mindre kvalificerad befattning. KFO har liknande synpunkter. TCO anser att endast mycket speciella skäl skall kunna föranleda att den anställde omplaceras. Förmånerna i anställningen skall endast minska i direkt proportion till den förkortade arbetstiden, TCO förordar även all arbetstagarens fackliga organisation ges tolkningsföreträde vid tvist av denna art liksom i fråga om hur anställningslid skall räknas vid tillämpningen av lagen,

5-4f" anser att frågan om omplaceringar endast skall regleras i kollektivavtal

Prop. 1977/78:1104 26

ulan hinder av den föreslagna lagen. Delta gäller även tillämplig lön efler omplacering. Vidare bör de legala möjligheterna till vikariatsanställning klargöras. En anställd med förkortad arbetstid skall på samma villkor som övriga arbetstagare vara skyldig alt utföra övertid,

Arbeisdomsiolen anser atl förslagets regler i 11 § enligt sin ordalydelse inte kan förslås på annat sätt än som en garanti mot varje minskning av anställningsförmånerna som inte följer av uppehållet i arbetet.

KFO framhåller att reformen ökar svårigheterna att tillämpa den nya semesterlagens regler om lön för sparade semesterdagar. Lagförslaget bör tillföras regler om skadeståndsskyldighet för arbetstagare som missbrukar erhållen föräldraledighet,

SHIO påpekar alt en arbetstagare i extrema fall kan vara helledig sex år i följd och föreslår därför atl tjänstledighet för vård av barn inte skall beaktas vid beräkning av anställningstid enligt lagen om anställningsskydd om inte ijänstledigheien medför rätt till föräldrapenning eller särskild föräldrapenning.

Flera remissinstanser påpekar all förslaget kan få vissa effekter för allmänheten. Härvid framhåller skolöversiyrelsen att risk finns atl del positiva syftet att förbättra barnens situation i hemmet får bekostas med en försämrad situation för barnen i skolan, Kommunförbundei påpekar att reformen inte får medföra atl kravet på kontinuitet i service för vårdlagare och elever åsidosätts. Liknande synpunkter framförs av Landstingsförbundet.

Arbetsmarknadsstyrelsen, överbefälhavaren, LO och TCO anser atl del är viktigt att utreda effekterna i olika avseenden av beslutad och föreslagen utökning av rätlen till föräldraledighet.

Några remissinstanser berör också frågan i vad mån arbetsgruppens förslag även kan medföra vissa samhällsekonomiska konsekvenser. Länsstyrelsen i Värmlands län anser att staten anslagsvägen bör kompensera myndigheterna för de fördyringar som följer med familjesociala reformer,

Kommunförbundei påpekar att den bristsituation som redan nu finns inom t, ex, förskollärar- och barnskötarhåll förvärras, Detla kan leda lill svårigheter atl förverkliga satsningen inom exempelvis barnomsorgen. Utbildningskapaciteten behöver därför utökas. Reformen medför även indirekta kostnader för arbetsgivarna. En kombinaiionstjänst ger t, ex, en betydande merkostnad i förhållande till vad det egentliga tidsbortfallel i sig kräver, SAF anger att ett fullt utnyttjande av reformen skulle motsvara ett arbetstidsbortfall av ca 5 96, LO pekar på atl ett skaltebortfall kan uppkomma.

Prop. 1977/78:104 27

5 Föredraganden 5.1 Inledning

Familjepolilikens mål är alt skapa en god uppväxtmiljö för barnen och social trygghet för barnfamiljerna. Familjepoliliken skall också utformas så att den främjar jämställdhet mellan kvinnor och män. Ett viktigt led för atl nå dessa mål är utbyggnaden av samhällets ekonomiska stöd och sociala service för barnfamiljerna. Ett annal viktigt led är atl förbättra föräldrarnas möjligheter att vara tillsammans med barnen under den tid då barnen har särskilt stort behov av vård och tillsyn. Av stor betydelse i detta sammanhang är arbetstidens längd. Det är angeläget att småbarnsföräldrar ges kortare arbetstid.

Inom ramen för det starkt begränsade samhällsekonomiska utrymme som står till förfogande under den närmaste tiden görs betydande insatser för att förbättra barnfamiljernas situation.

Det ekonomiska slödel till barnfamiljerna har förbättrats genom att det allmänna barnbidraget från den 1 juli 1977 har höjts med 300 kr, lill 2 100 kr, per barn och år (prop, 1976/77:150, bil, 3, FiU 1976/77:30, rskr 1976/77:341, SFS 1977:525). Härutöver har regeringen föreslagit att bostadsbidragen för barnfamiljerna skall höjas från den I april 1978 saml atl det allmänna barnbidraget från samma tidpunkt skall höjasmed ytteriigare 160 kr, per barn och år (prop, 1976/77:61),

Utbyggnaden av barnomsorgen fortsätter. Utbyggnadsprogrammet innebär all det under åren 1976-1980 skall byggas 100 000 nya platser i daghem och 50 000 nya platser i fritidshem. För detta ändamål infördes fr, o, m, den 1 januari 1977 ett nytt statsbidragssystem med väsentligt höjda och värdebeständiga statsbidrag. Härutöver kommer en ökning av platstillgången i familjedaghem.

Av vad jag nu sagt framgår alt familjepoliliken har en framskjuten plats i det socialpolitiska reformarbetet. Jag vill i detla sammanhang erinra om de riktlinjer för familjepolitiken som drogs upp i regeringsförklaringen den 8 oktober 1976 och som nämns i inledningsavsnittet.

En utbyggnad av föräldraförsäkringen och en därmed sammanhängande utvidgning av rätlen till föräldraledighet beslutades mot bakgrund av regeringsförklaringen våren 1977 (prop, 1976/77:117, SfU 1976/77:27, rskr 1976/77:296, SFS 1977:630,631), De nya reglerna träder i kraft den I januari 1978 och innebär bl, a, att föräldraförsäkringen byggs ul med ytterligare två månader. Av den sammanlagda ersättningstiden om nio månader skall tre månader kunna las ut i form av särskild föräldrapenning fram t, o, m, barnels första skolår. Den särskilda föräldrapenningen skall kunna användas vid såväl hel ledighet som vid förkortad arbetstid och skall därför kunna utgå som hel, halv eller en fjärdedels föräldrapenning. Förälder skall ha räll till ledighet från sin anställning under lid då särskild föräldrapenning ulgår. Ledigheten skall kunna tas ut dels som hel ledighet, dels som deltidsledighet genom

Prop. 1977/78:1104 28

förkortning av arbetstiden lill hälfien eller lill tre fjärdedelar av den normala arbetstiden,

I propositionen 1976/77:117 med förslaget till de nyss redovisade reglerna om en utbyggnad av föräldraförsäkringen m, m, uttalade jag all delta utgjorde första stegel i den av regeringen planerade utbyggnaden av föräldraförsäkringen och rätlen till föräldraledighet samt att det andra steget avsågs omfatta en fristående rätt till föräldraledighet för småbarnsföräldrar. Del tredje steget gäller en samlad lösning av frågorna om vårdnadsbidrag och utbyggnad av föräldraförsäkringen.

Genom föräldraförsäkringen och den därtill knutna rätlen till föräldraledighet har föräldrarna fåll möjlighet att under viss tid helt eller delvis minska sin arbetstid och därigenom få mera tid för en meningsfull samvaro med barnen, Lagen (1976:280) om rätt till föräldraledighet innebär förutom rätten till ledighet också en rätt att återgå till förvärvsarbete i samma omfattning som före ledigheten. Denna rätt är enligl min mening av särskild betydelse för de grupper som har en svag ställning på arbetsmarknaden.

Vissa grupper i samhället har mera långtgående möjligheter lill ledighet för vård av barn än som följer av lagen om rätt till föräldraledighet. Sålunda gäller för anställda på det statligt lönereglerade området särskilda föreskrifter avseende tjänstledighet för vård av barn. Enligt dessa regler skall i allmänhet tjänstledighet beviljas för vård av barn fram till dess barnet är ett och ett halvt år gammalt. Vidare skall i allmänhet partiell tjänstledighet beviljas för tillsyn av barn under tolv års ålder.

För egen del anser jag alt rättviseskäl talar starkt för atl så långt som möjligt bereda alla andra arbetstagare motsvarande förmåner.

Av tillgänglig statistik framgår att det finns ca 640 000 familjer med barn i förskoleåldern (barn t. o. m. sex års ålder). Minst 95 96 av fäderna i dessa familjer arbetar heltid. Mödrarnas förvärvssituation är en helt annan. Sammanlagt förviirvsarbetar 383 000 eller 66 % av mödrarna i dessa familjer, men endast ca 29 "6 av mödrarna med barn under sju år förvärvsarbetar heltid, 37 96 förvärvsarbetar deltid och 34 % har inget förvärvsarbete, 1 enförälderfamiljema förvärvsarbetar omkring 60 96 av föräldrarna-ca 45 000 ensamstående föräldrar - på heltid.

Dessa siffror visar alt en betydande andel av de kvinnor som har småbarn antingen är hemma eller förvärvsarbetar deltid. Detta kan bero på fiera faktorer. En faktor kan vara att de önskar få mer lid med barnen än vad ett heltidsarbete medger. Vissa tvingas därför helt avslå från förvärvsarbete. Andra kan tvingtis att ta en fast deltidsanställning trots alt behovet av en förkortning av arbetstiden endast är temporärt, I sådana situationer anser jag, i likhet med vad bl, a. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Centralorganisationen SACO/SR har uttalat i sina remissyttranden över del förslag som nu föreligger, tjänstledighet vara atl föredra framför deltidsanställning.

Möjligheten till hel ledighet eller till förkortad arbetstid utöver den tid som

Prop.1977/78:104 29

föreskrivs i lagen om rätt till föräldraledighet är i dag beroende på arbetsgivarens inställning, Detla innebär att den som vill vara helt ledig eller vill avkorta arbetstiden under en längre tidsperiod kan tvingas byta arbetsplats och kanske även yrke för alt få en arbetstid som ger möjlighet till ökad samvaro med barnen. En utvidgning av den gällande rätten till ledighet förenad med en rätt atl återgå i förvärvsarbete i samma utsträckning som före ledigheten skulle därför vara av stor betydelse för många föräldrar. Därigenom skulle också de negativa verkningarna av föräldrarnas långa totala arbetstider, dvs, arbetstiden ökad med tiden för resorna till och från arbetet, minska och barnens långa dagliga vistelsetider i daghem och familjedaghem kunna förkortas. Vidare skulle en utvidgad lagfäst rätt till föräldraledighet medverka till atl även fäderna i högre grad än f n, anpassar sina arbetstider så alt de får lid att umgås med sina barn. Detta bör i sin tur även kunna öka fömtsättningama för föräldrarna alt dela på ansvaret för hem och barn, vilket är väsentligt för barnen. En sådan utveckling har redan påbörjats. Som framgår av senasie tillgängliga statistik under en helårsperiod har rätten till ledighet i samband med barns födelse utnyttjats av 10 % av fäderna och 44 % av fäderna har vid något tillfälle utnyttjat rätten lill ledighet för tillfällig vård av bam. Det är likaledes i hög grad önskvärt att få till stånd en utjämning på arbetsmarknaden så all deltidsarbetet inte är så koncentrerat till kvinnodominerade yrken som hittills har varit fallet.

Enligt min mening är det angeläget att nu tillgodose barnfamiljernas dokumenterade behov av rätt lill ytterligare ledighet.

Den promemoria (Ds S 1977:7) Vidgad rätt lill ledighet för vård av barn m. m. som i september 1977 har lagts fram av en arbetsgrupp inom socialdepartementet innehåller bl, a, förslag all i avvaktan på en allmän arbetstidsförkortning föräldrar skall få rätl alt för vård av barn förkorta sin arbetstid till tre fjärdedelar av normal arbetstid - vanligtvis till sex timmars arbetsdag - så länge de har barn under åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat sitt första skolår. Föräldrar föreslås vidare fä rätt att vara helt lediga från anställningen till dess barnet har uppnått ett och ett halvt års ålder. Rätten till ledighet föreslås vara fristående från föräldraförsäkringens ersättningsregler. Arbetsgruppen påpekar atl även annan lagstiftning om räll till ledighet från anställningen, t, ex, lagen (1974:891)om arbetstagares rätt lill ledighet för utbildning (studieledighetslagen), är på motsvarande sätt frikopplad från regler om ersättning.

Arbetsgruppens förslag har i fråga om sitt allrhänna syfte, nämligen atl bereda föräldrar och barn mera tid lill en meningsfull samvaro saml att nedbringa barns alltför långa dagliga visielsetider i daghem och familjedaghem, fått allmän uppslutning av remissinstanserna. Däremot har förslaget fått kritik dels för atl ersättning inte utgår under hela den lid ledigheten avser, dels för atl en så omfattande ledighet som förslaget innebär skulle medföra stora praktiska problem på arbetsplatserna, dels för att de föreslagna reglerna inte tillräckligt kommer att verka för jämställdhet mellan kvinnor och män.

Prop. 1977/78:104 30

Av tillgänglig statistik framgår alt det i dag i ivåförälderfamiljerna ofta finns en hellids- och en deltidsarbetande förälder. Detta visar enligt min mening att ekonomiska förutsättningar i många fall bör finnas för att en rätl till dellidsledighel skall kunna utnyttjas. Av det totala antalet ensamslående föräldrar arbetar i dag ca 60 96 på heltid, vilket motsvarar omkring 45 000 föräldrar. Vissa av dessa ensamslående föräldrar kan av ekonomiska orsaker ha svårt att utnyttja en vidgad rätt lill ledighet för vård av barn. Det bör dock påpekas alt särskilda skatteregler gäller för ensamstående föräldrar. Vidare finns inkomstprövade förmåner, bl. a. bostadsbidrag, som är speciellt inriktade på grupper med lägre inkomster. Jag vill i detla sammanhang erinra om att en parlamentarisk kommitté (S 1977:16) nyligen har tillsatts föratt se över samhällets stöd till de ensamstående föräldrarna.

Vidare framgår av vad jag tidigare har sagl alt det förslag jag nu avser alt lägga fram ulgör det andra stegel i den planerade utbyggnaden av föräldraförsäkringen och rätten till föräldraledighet. Nästa steg avses omfatta en samlad lösning av frågorna om vårdnadsbidrag och utbyggnad av föräldraförsäkringen. Detta kommer atl ske i den takt det samhällsekonomiska utrymmet medger. Att en ledighetslagstiflning läggs fram innan beslut har fatlats om den samlade lösningen av ersättningsfrågorna är i och för sig inle någon nyhet. Den senaste vuxenutbildningsreformen genomfördes på detla säu (jfr prop. 1974:148 och 1975:23).

Det är uppenbart att problem kan uppstå på vissa arbetsplatser i samband med att en viss grupp, såsom småbarnsföräldrar, får rätt till förkortad arbetstid. Dessa problem bör emellertid kunna lösas genom medverkan av arbetsmarknadens organisationer. Detta har varit möjligt vid annan ledighet såsom studieledighel, ledighet för facklig verksamhet m, m. Jag vill i sammanhanget erinra om att det för de äldre arbetstagarna sedan den 1 juli 1976 finns möjlighet att erhålla delpension (SFS 1975:380), Denna pension gör del möjligt för arbetstagare i åldrarna 60-65 år all minska sin arbetstid inför övergången till hel ålderspension, 1 samband med reformens införande uttalades, särskilt från arbetsgivarhåll, farhågor alt del på grund av bl, a, förhållandena på arbetsplatserna inte skulle vara möjligt atl bereda de berörda arbetstagarna deltidstjänster i den utsträckning som var avsedd. Dessa farhågor haremellertid visat sig vara överdrivna. Av det material som hittills redovisats synes deltidsarbeten ha kunnat ordnas i en omfattning som överstiger beräkningarna.

För att underiätta en anpassning till särskilda branscher, arbetsplatser och arbetslagargrupper bör en lagstiftning om föräldraledighet göras disposiliv så långt det är möjligt utan atl lagens syfte eftersatts.

Såsom jag tidigare har anfört torde en lagfäst räll för föräldrar till ledighet för vård av barn kunna medverka till att även fäderna i högre grad än f n, anpassar sina arbetstider så all de får ytterligare tid att umgås med sina barn.

Vissa remissinstanser, bland dem arbetsmarknadsstyrelsen och TCO,

Prop. 1977/78:104 31

anser alt utfallet av de ändringar i föräldraförsäkringen och rätten till föräldraledighet vilka träder i kraft den I januari 1978 bör undersökas innan arbetsgruppens förslag görs lill föremål för lagstiftning, TCO anser vidare i likhet med Landsorganisationen i Sverige (LO) att de arbetsmarknadsmässiga konsekvenserna av arbetsgruppens förslag bör utredas ytteriigare och alt detta bör ske i samråd med arbetsmarknadens parter,

1 arbetsgruppens förslag har beaktats innehållet i dels familjesiödsutred-ningens betänkande (SOU 1975:62) Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar, dels delegationens för arbetstidsfrågor rapport (SOU 1976:34) Kortare arbetstid När? Hur?, dels principförslaget av en särskilt tillkallad arbetsgrupp (Ds S 1976:5) Ökade möjligheter till föräldraledighet genom föräldraförsäkringen. Likaså har de synpunkter som erhållits vid remissbehandlingen av nu nämnda betänkanden beaktats. Del är inte sannolikt alt beredningen av ärendet skulle vinna nämnvärt på en ytteriigare utredningsomgång, Enligl min mening bör småbarnsföräldrar ulan ytterligare dröjsmål ges vidgade möjligheter till ledighet för vård av barn. Min bestämda uppfattning är att detla endast kan åstadkommas genom lagstiftning.

Jag anser det däremot lämpligt alt det, sedan reformen har börjat verka, tillsätts en arbetsgrupp för att utvärdera reformens arbetsmarknadsmässiga konsekvenser och dess effekter för barn och föräldrar. Denna arbetsgmpp bör samråda med jämställdhelskommittén(Ju 1976:08), Arbetsgruppen, som bör innehålla representanter för arbetsmarknadens parter, bör även fl i uppdrag atl undersöka effekterna av de reglerom särskild föräldrapenning och därmed sammanhängande föräldraledighet som träder i kraft den 1 januari 1978, Om ändringar i rätten till ledighet för vård av barn anses påkallade bör arbetsgruppen kunna föreslå sådana. En sådan uppföljning av föräldraledig-hetslagsliftningen står i överensstämmelse med det uppföljningsarbete som bedrivs i fråga om andra delar av det arbetsrältsliga reformarbetet (jfr senast AU 1977/78:8 s, 17),

Den materiella reglering som arbetsgruppen föreslår anser jag på del hela taget väl avvägd. Även om förslaget kan behöva jämkas på enskilda punkter, bl, a, med avseende på möjligheterna att genom kollektivavtal anpassa lagreglerna till särskilda branscher och arbetslagargrupper, kan det enligt min mening läggas till grund för lagstiftning.

Jag övergår nu till det närmare innehållet i förslaget om en vidgad rätt lill ledighet för vård av barn m. m,

5.2 Ledighetens omfattning

Rätten till ledighet för vård av barn bör i enlighet med de regler som f n, gäller omfatta såväl hel ledighet som deltidsledighet med bevarad anställningstrygghet. Rätlen till hel ledighet i samband med barns födelse kommer enligt de fr, o, m, den I januari 1978 gällande reglerna vanligtvis atl upphöra då barnet är sex månader. Härefter kan vardera föräldern uppbära särskild

Prop. 1977/78:104 32

föräldrapenning under en och en halv månad. För ensamstående föräldrar gäller denna rätl under tre månader. Vid en utvidgning av rätten till hel ledighet finner jag i likhet med arbetsgruppen alt del nu är lämpligt alt knyta an till den i del statliga cirkuläret angivna åldersgränsen ett och ett halvt år, Detla har också godtagits av fiertalet remissinstanser. Denna rätt lill hel ledighet bör vara frislående från ersättningsreglerna i föräldraförsäkringen. Härutöver bör förälder ha rätt till hel ledighet under tid då hel föräldrapenning eller hel särskild föräldrapenning ulgår, dvs, bl, a, under lid före barns födelse samt under tid då ersättning utgår för vård av barn, vars ålder överstiger ett och ett halvt år, t, ex, i samband med adoption,

I fråga om rätt till dellidsledighel kommer fr, o, m, den 1 januari 1978 huvudsakligen alt gälla att förälder kan förkorta den dagliga arbetstiden lill hälften eller till tre fjärdedelar av normal arbetstid under tid då särskild föräldrapenning utgår, Detla kommer vanligtvis att innebära att vardera föräldern kan förkorta arbetstiden med hälften under tre månader eller med en fjärdedel under sex månader och med ledigheten föriagd under perioden fram lill dess barnet har fyllt åtta år eller lill den senare lidpunkt då barnet har avslutat sitt första skolår.

Arbetsgruppen föreslår all rätten att förkorta arbetstiden lill tre fjärdedelar av normal arbetstid utvidgas till att omfatla hela tiden rill dess barnet har fyllt åtta år eller lill den senare lidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret. Av remissinstanserna uttalar TCO och SACO/SR atl det vore lämpligt atl även i detla sammanhang knyta an till bestämmelserna i del statliga cirkuläret och låta sådan ledighet las ul fram lill dess barnet har fyllt tolv år, A andra sidan understryker bland de remissinstanser som företräder arbelsgivarinlressen Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges hantverks-och industriorganisalion (SHIO) att en rätt till förkortning av arbetstiden av det slag och den omfattning som arbetsgruppen har föreslagit skulle innebära åtskilliga problem för i synnerhet de mindre förelagen.

De problem som kan uppstå på vissa arbetsplatser i samband med alt förälder får vidgade möjligheter atl förkorta sin arbetstid bör enligt min mening kunna lösas av arbetsmarknadens organisationer. För detta ändamål kommer jag att föreslå regler som syftar till att underiätta en anpassning till särskilda branscher, arbetsplatser och arbetslagargrupper. Jag återkommer till den frågan i avsnitt 5,7,

Syftet med en möjlighet lill arbetstidsförkortning för småbarnsföräldrar är som jag tidigare har nämnt alt bereda föräldrar och barn mera lid lill daglig samvaro och alt nedbringa barns långa dagliga vistelsetider i daghem och familjedaghem. Jag är med hänsyn lill de effekter en sådan deltidsledighet kan fä på arbetsmarknaden f n. inte beredd att föreslå atl ledigheten får tas ut under så lång tid som rekommenderas i det statliga cirkuläret. Det torde vara under förskoleliden och under det första skolåret som behovet av sådan deltidsledighet är mest framträdande. Mot bakgrund av det anförda föreslår jag atl föräldrar ges rätt atl för vård av barn förkorta arbetstiden till tre

Prop.1977/78:104 33

fjärdedelar av normal arbetstid till dess barnet har fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret. Den föreslagna åldersgränsen kommer därigenom atl överensstämma med vad som fr, o, m, den 1 januari 1978 kommer att gälla för ledighet i samband med uttagande av den särskilda föräldrapenningen. Rätten till deltidsledighet bör gälla så länge det i familjen finns barn under åtta år eller barn som inle har avslutat del första skolåret, 1 likhet med den föreslagna rätten till hel ledighet bör rätten lill dellidsledighel gälla fristående från föräldraförsäkringens ersättningsregler. Förälder bör dock ha kvar rätten att förkorta arbetstiden till hälften under lid då föräldrapenning ulgår för sådant ändamål,

5.3 Ledighetens uppdelning på perioder

Hel ledighet kommer enligt de regler som gäller fr, o, m,den 1 januari 1978 att utgå under sex månader i samband med barns födelse. Härefter skall särskild föräldrapenning kunna tas ul under en och en halv månad av varje förälder. Genom det föreliggande förslaget utsträcks rätten till hel ledighet så länge en familj har barn under ett och ett halvt år. Denna fristående rätt lill ledighet ger föräldrar möjlighet att föriänga den tid som de kan vara hemma och vårda barn för att därefter återgå till anställningen. Den lid som föräldrar önskar vara hemma i samband med barns födelse är naturiiglvis myckel varierande, 1 ivåförälderfamiljer är båda föräldrarna i sin egenskap av arbetstagare berättigade till ledighet och de kan härigenom periodvis avlösa varandra i vården av barnet eller vara lediga samtidigt. Möjlighet bör därför finnas för föräldrarna alt efler egen bedömning besluta om hur lång tid de själva önskar vårda barnet på heltid innan de återgår lill förvärvsarbetet.

Föräldrarnas behov av kortare perioder av hel ledighet, t, ex, vid barns sjukdom, är tillgodosett genom nuvarande rätt till ledighet för tillfällig vård av barn. Den nu föreslagna frislående rätten lill hel ledighet bör betraktas som ett komplement till sexmånadersledigheten i samband med barns födelse. Uttaget av den utvidgade helledighelen föreslås därför i likhet med nu gällande ledighet bli begränsat till ett visst anlal perioder.

Den föreslagna fristående rätlen till förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar skall som jag har nämnt tillgodose föräldrars och barns behov av ökad daglig samvaro, även under det första skolåret, och minska barns långa dagliga vistelselider i daghem och familjedaghem. Det framstår därför inle som något förstahandsiniresse för familjen all denna ledighet tas ul i många, korta tidsperioder. Den utvidgade rätten lill arbetstidsförkortning kan skapa betydande planeringsproblem på arbetsplatserna om den leder lill många och ofta återkommande skiften i arbetstiderna. För att begränsa de problem som kan uppkomma på arbetsplatserna finns flera sätt all reglera uttaget av dellidsledighel, Ell sätt är atl föreskriva en viss minsta tid för dellidsledighel. Härigenom blir förändringarna på arbetsplatserna inte av alltför kortvarig karaktär. Vidare understryker en sådan regel att huvudsyftet med deltidsle-

3 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 104

Prop. 1977/78:104 34

digheten främist är att kontinueriigt låta föräldrar och barn få mer tid tillsammans. Ett annat sätt är att i likhet med vad som nu gäller tillåta en uppdelning av ledigheten på endast ett begränsat antal perioder per tidsenhet, Ell tredje sätt atl reglera uttaget av deltidsledighet är atl kräva en sådan underrättelsefrisl atl arbetsgivaren i förväg ges tid att möta uppkommande problem.

Väljer man att reglera ledighetsullaget genom angivande av en viss minsta tid för deltidsledighelen uppkommer problem vid fastställande av denna tid. Oavsett vilken minsta tid som väljs, kommer denna att för vissa arbetsplatser vara onödigt lång samtidigt som den för andra arbetsplatser kommer att vara helt otillräcklig för planeringen av arbetet,

1 stället kan uttaget av dellidsledighel begränsas lill ett visst antal perioder. Härigenom skapas ingen garanti för att ledigheten inte tas ut under mycket kort tid, A andra sidan bör en begränsning av antalet ledighelsperioder per tidsenhet medföra att arbetstagaren planerar ledigheten och inte förbrukar periodantalet på korta ledigheter.

Enligt vad som har sagts tidigare skall den fristående rätlen till förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar kunna användas av en förälder så länge han eller hon har barn under åtta år. Skäl finns därför all reglera ledigheten så atl den inte förorscikar alltför stora problem på arbetsmarknaden samtidigt som föräldrarnas behov av denna ledighet tillgodoses.

Inom den föreslagna lidsramen för förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid ryms även den tid under vilken särskild föräldrapenning kan ulgå för sådant ändamål. Varje förälder kan la ul sådan föräldrapenning fördelad över sex månader eller i vissa fall tolv månader. Den särskilda föräldrapenningen skall enligt prop, 1976/77:117, förutom att tillgodose föräldrarnas möjligheter att få bättre tid att umgås med sina barn, även tillgodose intresset av en bättre kontakt mellan föräldrarna och samhällets barnomsorg. Den skall även kunna användas om föräldrar vill vara lediga i samband med barns skolstart. Den särskilda föräldrapenningen skall således tillgodose flera olika behov. Med hänsyn härtill torde ett införande av en viss minsta lid för sådan ledighet innebära en försämring av rätten till ledighet under den lid ersättning utgår. En särreglering för dessa fall skulle emellertid bli svåröverskådlig och otymplig att praktiskt tillämpa. För att reglerna skall bli så enkla som möjligt utan atl någon försämring sker av den nuvarande föräldraledigheten och med beaktande av de behov som deltidsledighelen skall fylla föreslår jag i likhet med arbetsgruppen att deltidsledigheten, på samma sätt som föreslås beträffande heltidsledigheten, skall få las ul under endast ett visst begränsat antal perioder.

Inom föräldraförsäkringen finns också rätt till halv föräldrapenning. Arbetstagarens rätt till ledighet uppdelad på visst antal perioder bör vara oberoende av om ledigheten tas ut som hel, halv eller fjärdedels ledighet. Antalet perioder bör inte heller vara beroende av om arbetstagaren uppbär ersäUning från föräldraförsäkringen eller inte.

Prop. 1977/78:104 35

Arbetsgruppen har föreslagit atl ledigheten, oavsett om den tas ul som hel ledighet eller som deltidsledighet, skall få delas upp på två perioder per kalenderår. Vissa remissinstanser har ansett en sådan uppdelning alltför långtgående medan andra anser den otillräcklig. För egen del anser jag, med hänsyn till de skilda ändamål som ledigheten är avsedd för, att en regel som medgav endast en period per kalenderårskulle vara otillräcklig, A andra sidan skulle en uppdelning av ledigheten på fier perioder än två per kalenderår kunna leda till alltför slora svårigheter på vissa arbetsplatser. Jag finner därför arbetsgruppens förslag väl avvägt och förordar att en uppdelning får göras på två perioder per kalenderår för all ledighet, Atl avtal kan träffas om ytteriigare uppdelning återkommer jag till i det följande.

Jag vill påminna om alt någon begränsning av antalet ledighetsperioder inle finns i samband med föräldrapenning för tillfällig vård av barn. Härigenom tillgodoses i huvudsak behovet av korttidsledighel.

5.4 Underrättelsetid

Enligt gällande regler har den arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet skyldighet atl anmäla detta till arbetsgivaren en månad före ledighetens början. För ledighet i samband med tillfällig vård av bam är underrältelsetiden en vecka. Beror ledigheten på sjukdom gäller över huvud inte någon underräiielseiid. Genom alt ledigheten enligt del föreliggande förslaget kan utsträckas till atl gälla under lång tid och även delas upp i två perioder per kalenderår kan den medföra behov av längre planeringslid på arbetsplatserna. För att erforderiiga åtgärder skall kunna företas av arbetsgivaren inför den begärda ledigheten krävs att arbetstagaren i god tid anmäler behovet av ledighet. En relativt lång underräiielseiid torde vara särskilt påkallad vid längre ledighetsperioder och då i synnerhet vid deltidsledighe-ler.

Vid bestämmande av underrätlelseiidens längd får en avvägning göras mellan å ena sidan en förälders behov av alt med relativt kort varsel kunna få ledighet, då behovet av sådan inte har kunnat fömtses lång tid i förväg, och å andra sidan det behov som kan finnas på arbetsplatsen av en längre planeringslid inför ledigheten.

Till stor del tillgodoses föräldrars behov av icke planerad ledighet genom rätten till ledighet för tillfällig vård av barn. Jag har inle för avsikt att föreslå någon ändring av reglema för denna rätt lill ledighet. För annan kortare ledighet synes den nuvarande underrällelsetiden på en månad vara tillräcklig. För längre ledigheter kan det dock med hänsyn till planerings-, vikariats- och andra omslällningsfrågor vara nödvändigt med en föriängning av underrältelsetiden utöver en månad. Ett alternativ skulle härvid vara att bestämma underrättelsetiden lill en månad för alla kortare ledigheter och t. ex. tre månader för längre ledigheter. Mot denna lösning kan emellertid invändas atl del då skulle finnas tre olika underrällelselider, nämligen en vecka, en månad

Prop. 1977/78:104 36

och tre månader och delta skulle göra regelsystemet alltför komplicerat. För atl reglerna skall vara så enkla som möjligt bör därför, med undantag av ledigheten för tillfällig vård av barn, en och samma underräiielseiid gälla för alla former av föräldraledighet.

Arbetsgruppen har föreslagit att underrättelsetiden bestäms lill två månader. Flera remiiäsinstanser vilka företräder arbelsgivarinlressen anser alt underrättelsetiden i stället bör bestämmas till tre månader. Arbetsgivaren skulle därigenom beredas större möjlighet att i tid kunna klara av de omställningsfrågor som är förenade med deltidsledighet. Arbetsdomstolen och LO anser den föreslagna underrällelsetiden vara för lång och förordar att denna bestäms till en månad. Arbetsdomstolen hänvisar i detla sammanhang lill att en arbetstagares uppsägningstid enligt anställningsskyddslagen är en månad.

För egen del vill jag framhålla följande. Med hänsyn till omfattningen av den ledighet som föreslås bör underrättelsetiden föriängas utöver vad som nu gäller. Under denna tid skall vikarialsfrågor och andra omslällningsfrågor lösas, varvid förhandlingar enligl lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet kan komma i fråga. De frågor en arbetsgivare kan ställas inför vid en begäran om deltidsledighet torde allmänt sett vara mer komplicerade än de som inställer sig i samband med att en arbetstagare säger upp sin anställning, särskilt om flera arbetstagare begär ledigt i stort sett samtidigt. Vad som nu har sagts talar för all underrällelsetiden borde utsträckas till minst tre månader, inle minst som lagstiftningen skall gälla på arbetsplatser där utläggningen av arbetstiden är en komplicerad fråga. Tre månaders underräiielseiid skulle emellertid innebära en avsevärd nackdel för föräldrarna. På grund härav och då omfattningen och behovet av de åigärder som kan erfordras inför ledigheten är svåra att förutse föreslår jag, i likhet med arbetsgruppen, atl underrättelsetiden nu bestäms till två månader. Den föreslagna regeln är vidare dispositiv så atl arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal skall kunna anpassa den till de särskilda förhållanden som kan råda. Visar det sig att den föreslagna lösningen inle fungerar tillfredsställande får frågan las upp i samband med den fömt berörda uppföljningen av reformen. För all underiätta arbetsgivarens planering bör vidare föreskrivas att arbetstagaren i samband med anmälan om ledighet har att ange hur lång tid ledigheten är avsedd att pågå.

Enligt nuvarande regler finns ett undantag från underrättelsetiden på en månad nämligen om behovet av ledighet i samband med bams födelse eller adoption föranleds av sjukdom hos den andre föräldern eller av annan omständighet som arbetstagaren inle har kunnat råda över. Undantagsregeln fär ökad betydelse om underrättelsetiden föriängs och bör följaktligen vara kvar. Vidare bör möjlighet finnas till ledighet i vissa andra fall, då det är uppenbart aU färäldern inle har kunnat iaktta underrättelsetiden på två månader. De yUeriigare fall som jag syftar på är främst sådana som har samband med barntillsynen och där behovet av ledighet inte kan tillgodoses

Prop. 1977/78:104 37

inom ramen för ledighet för tillfällig vård av barn.

Enligt arbetsgruppens förslag, vilket i denna del överensstämmer med gällande regler, har en arbetstagare rätt au avbryta påbörjad ledighet. Har ledigheten varit avsedd atl pågå längre lid än en månad är dock arbetsgivaren inte skyldig att låta arbetstagaren återinträda i arbetet tidigare än en månad efter anmälan. Vissa remissinstanser, bl. a. SAF och SHIO, anser aU denna underräiielseiid bör föriängas.

Regler om återgång i tjänst vid avbrott i ledighet finns även i lagen (1974:981) om arbetstagares rätl lill ledighet för utbildning (studieledighetslagen). Enligt den lagen är arbetsgivaren inte skyldig att låta arbetstagaren återinträda i arbete tidigare än två veckor eller, om ledigheten har varat minst ett år, en månad efler det atl arbetsgivaren fär meddelande om återinträdet. Studieledighetslagen har i berört hänseende, såvitt är känt, inte medfört några allvariigare problem för arbetsgivarna. Såvitt jag kan förstå medför ledigheler för vård av barn knappast några andra planeringsproblem m. m. än de som uppkommer vid ledigheter för studier. Skäl att föriänga den nuvarande underrältelsetiden föreligger därför inte enligl min mening.

5.5 Ledighetens förläggning

Ledigheten bör enligt arbetsgruppens mening i likhet med vad som nu gäller föriäggas till dag eller dagar som arbetstagare begär. Beträffande deltidsledigheten slår arbetsgruppen fast som en vägledande grundsats aU sådan ledighet normalt skall spridas över arbetsveckans samtliga dagar. Vissa remissinstanser anser all en föriäggning av deltidsledighelen lill en eller vissa dagar i veckan skulle ge utrymme för en mera innehållsrik samvaro mellan barn och föräldrar än en daglig arbetstidsförkortning. De anser också aU en sådan förläggning skulle minska de problem som ledigheten kan ge upphov lill på arbetsplatserna.

Jag vill än en gång framhålla att syftet med möjligheten till en förkortning av arbetstiden är all ge barn och föräldrar mera lid till en meningsfull samvaro och atl nedbringa de långa dagliga vistelsetiderna för barn i daghem och familjedaghem. Detta mål uppnås bäst genom en daglig arbetstidsförkortning. Arbetstidsförkortningen bör därför i princip spridas över arbetsveckans samtliga dagar. Endast i de fall där en sådan arbetstidsförkortning inte skulle tjäna lagens syfte eller där arbetstiden är föriagd på ett sådant sätt att daglig arbetstidsförkortning är utesluten bör ledigheten tas ut på så säU att den föriäggs till viss eller vissa av arbetsveckans dagar. Jag återkommer till delta i avsnitt 5.7 och i specialmotiveringen.

I likhet med vad som kommer att gälla fr. o. m. den 1 januari 1978 bör frågan om deltidsledighetens föriäggning under dagen och andra med ledigheten sammanhängande frågor lösas genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller genom förhandling enligt medbestämmandelagen. I likhet med arbetsgruppen anser jag emellertid atl rätten

Prop. 1977/78:104 38

till dellidsledighel i vissa fall skulle bli skenbar om arbetstagaren genom arbetsgivarens bestämmande måste la ul ledigheten t. ex. mitt under arbetsdagen. Ett sådant förfarande skulle även kunna stå i strid med ledighetens huvudsyfte. Jag föreslår därför atl arbetsgivaren inte utan arbetslagarens samtycke skall kunna föriägga ledigheten till annan tid än arbetsdagens början eller slut.

5.6 Anställningsskydd

En väsentlig fråga vid all lagstiftning angående arbetstagares rätt till ledighet från anställningen är vilket anställningsskydd som bör tillförsäkras en arbetstagare som begär eller tar i anspråk sin rätt lill ledighet. Vad först angår uppsägningsskydd är det tydligt att en uppsägning eller ett avskedande som föranleds uteslutande av att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin lagliga rätt till ledighet inle kan anses vara sakligt grundad. I lagen (1974:12) om anställningsskydd (anställningsskyddslagen) ges generella bestämmelser om skydd mot obefogade uppsägningar m. m. Denna lags tillämpningsområde är emellertid något snävare än den nu gällande lagen om rätt till föräldraledighet, och sistnämnda lag innehåller på grund därav uttryckliga regler om uppsägningsskydd. Jag anser i likhet med arbetsgruppen att sådana regler bör finnas kvar.

En annan frågi som uppkommer i detla sammanhang är om och i vad mån en anställd som med tillämpning av lagen förkortar sin arbetstid eller återvänder från ledighet enligt lagen bör garanteras samma eller likvärdiga arbetsuppgifter jämfört med vad han hade före ledigheten. 1 samband härmed uppkommer även frågan om det löneskydd som bör tillförsäkras en arbetstagare som begär eller tar i anspråk ledighet enligt lagen.

Enligl den nu gällande lagen om rätt lill föräldraledighet är en arbetstagare ej skyldig au vidkännas minskning av de förmåner som är förenade med anställningen i annan mån än som följer av uppehållet i arbetet. Arbetslagarens arbetsförhållanden fär inte heller försämras på grund av att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet. Arbetsgmppen har föreslagit att dessa bestämmelser skall behållas.

1 samband med remissbehandlingen av arbetsgruppens förslag har vissa remissinstanser vilka företräder arbelsgivarinlressen framhållit att del ibland måste bli nödvändigt att omplacera en arbetstagare som förkortar sin arbetstid. SAF har särskilt framhållit att en omplacering till andra arbetsuppgifter kan medföra att vissa tillägg som är förenade med de tidigare arbetsuppgifterna-skifltillägg, tillägg för obekväm arbetstid e. d.-bortfaller i samma mån som de arbetsuppgifter som betingar dem.

För egen del vill jag framhålla all rätten lill föräldraledighet självfallet måste förenas med garantier för att en arbetstagare som begagnar sin räu inle kommer i sämre ställning än sina arbetskamrater. Däremot kan det knappast bli aktuellt att ge en föräldraledig arbetstagare garantier som går längre än vad

Prop.1977/78:104 39

som gäller för de arbetstagare som slår kvar i full tjänst. Skulle arbetsförtjänsten för dem allmänt sett minska eller skulle de på grund av en omorganisation fä ändrade arbetsuppgifter är detta förändringar som också en föräldraledig arbetstagare bör få tåla.

Enligt de regler som gäller inom arbetsrättens område har en arbetsgivare normalt rätt att utan uppsägning omplacera en arbetstagare om de nya arbetsuppgifterna ligger inom ramen för det enskilda anställningsavtalet. Bestämmelserna i den nu gällande lagen om rätt lill föräldraledighet om skydd mot försämring av anställningsförmåner och arbetsförhållanden ulgör i första hand ett skydd mot trakasserier från arbetsgivarens sida. De går emellertid längre än så. En arbetstagare som med åberopande av de regler som träder i kraft den 1 januari 1978 begär alt arbetstiden skall förkortas till tre fjärdedelar av normal arbetstid skall i första hand, med undantag för den kvantitativa minskning som följer av uppehållet i arbetet, beredas oförändrade arbetsuppgifter Endast om detta visar sig vara omöjligt fär arbetsgivaren omplacera arbetstagaren. En sådan omplacering måste då ske inom ramen för anställningsavtalet.

En arbetstagare som förkortar sin arbetstid skall inte behöva vidkännas annan minskning av de förmåner som är förenade med anställningen än som står i direkt proportion till ledigheten. Detta gälleräven i princip i det fall alten arbetstagare måste omplaceras. 1 vissa fall kan emellertid en sådan omplacering medföra atl tillägg såsom skifttillägg eller tillägg för obekväm arbetstid som är förenade med den tidigare placeringen bortfaller ulan att del strider mot anställningsavtalet.

Del som jag nu har sagt om anställningsförmåner och arbetsförhållanden i samband med föräldraledighet följer i och för sig av bestämmelserna i lagen om rätt till föräldraledighet. Jag anser emellertid att detla bör komma till klarare uttryck i lagtexten än tidigare.

5.7 Lagens karaktär

Den nu gällande lagen om rätt lill föräldraledighet är tvingande. Avtal som innebär all arbetstagares rättigheter enligl lagen inskränks eller upphävs är ogiltigt. För att underiätta en anpassning av lagens tillämpning till särskilda branscher, arbetsplatser och arbetslagargrupper har arbetsgmppen föreslagit att vissa av lagens regler görs dispositiva på så sätt alt avvikelser fär göras med stöd av kollektivavtal som träffas på förbundsnivå. De bestämmelser som på så sätt föreslås bli dispositiva är reglerna om underrättelselid i samband med begäran om ledighet samt om arbetstagarens skyldighet atl til! arbetsgivaren anmäla alt han vill avbryta påbörjad ledighet och den tid efler vilken arbetstagaren efler sådan anmälan har rätt att återgå i arbele. Någon erinran mot delta har inte kommit lill uttryck under remissförfarandet. Flertalet remissinstanser som företräder arbelsgivarinlressen har emellertid ansett att lagen bör göras dispositiv också i vad avser reglerna om ledighelens föriäggning.

Prop.1977/78:104 40

De föreslagna reglerna om ledighelens föriäggning innehåller dels den för arbetstagarna grundläggande rättigheten att fä ledigheten föriagd lill den dag eller de dagar arbetstagaren begär, dels den med hänsyn till lagens syfte viktiga regeln att dellidsledighel i princip skall föriäggas så att en daglig arbetstidsförkortning kommer till stånd. Ledighetens förläggning under dagen regleras däremot endast på det sättet alt arbetsgivaren inte utan arbetslagarens tillstånd fär förlägga ledigheten till annan tid än arbetsdagens början eller slut. Del förutsätts dock all beslutet har föregåtts av överläggning med den anställde eller förhandling med hans organisation.

Skolöverstyrelsen, Kommunförbundet, Landsiingsförbundei och SAF anför atl en lagfäst rätt till daglig arbetstidsförkortning förlagd lill arbetsdagens början eller slut skulle medföra allvarliga svårigheter.

För egen del anser jag bestämmelserna om ledighelens föriäggning så väsentliga att de inte bör göras disposiliva på samma sätt som föreslås belräftande reglerna om underräiielseiid. Emellertid bör kollektivavtal kunna träffas angående den närmare tillämpningen av förläggningsreglerna. Ett sådant kollektivavtal fär dock inle leda till alt lagens syfte urholkas eller lill alt arbetstagarnas rättigheter allmänt sett sänks under den nivå som lagen garanterar Qfr arbetsdomstolens dom 1968 nr 26). Sådant kollektivavtal bör även kunna träffas angående den närmare tillämpningen av bestämmelserna om skydd mot försämring av anställningsvillkor och arbetsförhållanden. På samma sätt som gäller för annan arbelsrältslig lagstiftning av social skyddskaraklär bör kollektivavtalen på arbetstagarsidan ingås eller godkännas på förbundsnivå. Det får dock förutsättas all de centrala parterna -sedan allmänna riktlinjer har dragits upp för anpassningen av lagen -delegerar åt de lokala parterna på arbetsplatsen att göra de särskilda anpassningar som är lokalt betingade. Anställningsskyddslagens lurordningsregler tillämpas t. ex. på detta sätt.

Jag föreslår således att reglerna om underräiielseiid och den tid efter vilken arbetstagaren vid avbrott i ledighet fär återgå i arbete görs disposiliva på sätt arbetsgruppen har föreslagit samt alt dessutom kollektivavtal får träffas på förbundsnivå angående den närmare tillämpningen av bestämmelserna om ledighelens föriiiggning och skyddet mot försämring av anställningsförmåner och arbetsförhållanden. I vad gäller reglerna om ledighetens föriäggning torde sådana kollektivavtal vara särskilt påkallade för de arbetstagare, som normalt har förskjulen arbetstid eller har arbetstiden föriagd till annan tid än dagtid. Jag återkommer till detta i specialmoliveringen.

5.8 Övriga frågor

Enligt nuvarande regler avses i lagen om rätl lill föräldraledighet med föräldrar biologiska föräldrar samt fosterföräldrar och adoptivföräldrar. Som förälder anses även den med vilken föräldern är eller har varit gift eller har eller har haft barn, om parterna stadigvarande sammanbor. Detta föräldra-

Prop.1977/78:104 41

begrepp är identiskt med det som gäller enligt 4 kap, lagen (1962:381) om allmän försäkring(AFL)(jfr 20 kap, 2 § samma lag). En remissinstans har tagit upp frågan om inte rätlen till ledighet för vård av barn bör tillkomma alla som sammanbor under äktenskapsliknande former.

Genom all rätten till föräldraledighet föreslås bli i allt väsentligt frikopplad från föräldraförsäkringen föreligger i och för sig inle något hinder mot alt -utan motsvarande ändring i föräldraförsäkringen - utvidga föräldrabegreppei i detta sammanhang, Föräldrabegreppei är emellertid väl etablerat och starka skäl talar enligl min mening mot att nu utvidga detla begrepp, Familjestödsutredningen prövar f n, frågan om att eventuellt utvidga föräldraförsäkringen till att omfatta förut berörd gmpp, 1 likhet med arbetsgruppen anser jag att frågan om en utvidgning av föräldrabegreppei i samband med föräldraledigheten bör las upp först i samband med att förslag läggs fram av familjestödsutredningen.

Avgörande för en förälders rätt till ledighet enligt de regler jag nu föreslår är, i likhet med vad som gäller enligt den nuvarande lagen, all föräldern faktiskt vårdar barnet genom atl ta hand om det under den aktuella perioden. Därmed avses inte ett fortlöpande omhändertagande. En förälder måste även kunna ägna sig åt andra uppgifter som är förenade med familjens skötsel.

En arbetstagare som använder ledigheten för annat ändamål än för vård av barn, t, ex. för all ägna sig åt annat förvärvsarbete, handlar i strid mot lagen. Sker det, förfaller rätten till ledighet och arbetsgivaren kan kräva att arbetslagaren återgår i arbele i full utsträckning. En arbetstagare som använder ledigheten för annat ändamål än för vård av bam riskerar också alt bli skyldig atl ersätta arbetsgivaren för ekonomisk skada enligt allmänna rättsgrundsatser för avtalsbrott i anställningsförhållanden. I allvariigare fall, såsom då arbetslagaren medvetet har vilselett arbetsgivaren om syftet med ledigheten, kan fråga uppkomma om uppsägning eller möjligen, i myckel grava fall, avskedande. Arbetstagaren är emellertid oförhindrad att i samma omfattning som han eller hon gjort före ledigheten åla sig bisysslor, om dessa inle i nämnvärd omfattning hindrar arbetslagaren från all la hand om barnet.

Rätten lill ledighet föreslås bli mer omfattande än enligt den nuvarande föräldraledighelslagen och i allt väsentligt fristående från föräldraförsäkringens ersättningsregler. Jag föreslår därför, i likhet med arbetsgruppen, att lagen om räll lill föräldraledighet upphävs och ersätts med en ny lag om rätt lill ledighet för vård av barn m. m.

Den föreslagna utvidgningen av rätlen till ledighet för vård av barn torde innebära behov av ett ökal anlal vikariatsanslällningar, 1 samband därmed uppkommande frågor liksom övriga frågor om den lagstadgade ledighetens anpassning till lagen om anställningsskydd, exempelvis frågan om turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist, är i och för sig desamma som föreligger vid tillämpningen av studieledighetslagen. Skulle dessa frågor visa sig kräva särskild lagreglering utöver den kolleklivavialsanpassning som kan

Prop. 1977/78:104 42

ske, bör detla kunna övervägas i samband med den nyligen beslutade översynen av ansnällningsskyddslagen.

Arbetsmarknadens parter bör ges behövlig tid för all förbereda de anpassningsåtgärder som föranleds av de nu föreslagna reglerna om rätt till ledighet. Vidare bör information ges om den föreslagna reformens innebörd, varvid särskilt skall betonas alt del är värdefullt för barnen atl även fäderna i ökad utsträckning lar i anspråk rätten till ledighet. Viss lid bör stå till förfogande för denna information till arbetstagarna. Jag föreslår därför alt den nya lagen träder i kraft den 1 januari 1979,

6 Upprättat la|;förslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har i samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet upprättats förslag lill lag om rätl till ledighet för vård av barn rn. m. Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

1 Specialmotivering

Lagen om rätl till ledighet för vård av barn m. m. ersätter lagen (1976:280) om rätl till föräldraledighet. Genom att ledigheten enligt den nya lagen föreslås bli mer omfattande än rätten till föräldraförsäkring enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) kan den senare lagen inle längre användas för att ange de villkor som gäller för ledigheten. 1 förhållande till arbetsgruppens föirslag har vissa ändringar av redaktionell karaktär gjorts. Vidare har bestämmelser införts som möjliggör atl avtal träffas om den närmare tillämpningen av vissa regler.

Inledande bestämmelser

1 denna paragraf slås lill en början fast att arbetstagare har rätt till ledighet från sin anställning enligt lagens bestämmelser. 1 överensstämmelse med lagen om rätl till föräldraledighet men till skillnad från t, ex, lagen (1974:12) om anställningsskydd görs således inte undanlag för någon grupp av arbetstagare. Begreppet arbetstagare definieras inte i lagen utan avses ansluta till den praxis som gäller inom arbetsrätten i övrigt (se prop, 1975/76:105 bil, 1 s, 323 IT samt SOU 1975:1 s, 691 fl).

En törsta förutsättning för en arbetstagares rätl till ledighet är att arbetstagaren är förälder eller, såvitt gäller ledigheten före barns födelse, skall bli förälder, Föräldrabegreppei är oförändrat i förhållande till lagen om rätt till föräldraledighet. Sålunda är fosterförälder jämställd med biologisk förälder. Av 4 kap, 8 >! föräldrabalken följer vidare alt lagens bestämmelser också gäller adoptivföräldrar. Enligt andra stycket i förevarande paragraf anses vidare som

Prop. 1977/78:104 43

förälder den med vilken föräldern stadigvarande sammanbor och med vilken föräldern är eller har varit gift eller har eller har haft barn, Detla innebär liksom f n, att fier än två arbetstagare kan i lagens mening vara föräldrar till ett barn och således göra anspråk på ledighet, under fömtsättning atl de lar faktisk vård om barnet. Om tvist skulle uppkomma, humvida en arbetstagare har rätl att fä ledighet i egenskap av förälder är detla en fråga som får lösas med utgångspunkt i det föräldrabegrepp som gäller enligt 4 kap, och 20 kap, 2 § AFL,

Ytterligare en förutsättning för rätt till ledighet är normalt att arbetstagaren under ledigheten verkligen har faktisk vård om barnet (jfr 3 §), Utgångspunkten för lagen är således alt bara den ena föräldern i allmänhet behöver ta ledigt från sitt arbete. Det har emellertid inte ansetts möjligt eller lämpligt -bl, a, har föräldrarna sällan samma arbetsgivare - att föreskriva att endast en av föräldrarna har rätl till ledighet, 1 det fall all fier än två föräldrar begär ledighet för samma tid får det utredas vilka av dessa som verkligen lar faktisk vård om barnet. Endast två föräldrar bör samtidigt ha rätt lill ledighet.

Genom kravet alt arbetstagaren skall vårda barn under liden för ledighet följer även att arbetstagaren inte kan ta i anspråk ledigheten genom alt påbörja ett annal förvärvsarbete under den lid som ledigheten varar. Denna fråga har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 5,8),

2§

Lagen är i princip tvingande till arbetstagarens förmån. Ett enskilt avtal om atl vissa av lagens förmåner skall inskränkas eller helt bortfalla är således utan verkan. Enligt paragrafens andra och tredje stycken kan dock arbetsmarknadens parter med verkan för berörda arbetstagare träffa kollektivavtal dels om avvikelser från lagen på vissa punkter, dels om den närmare tillämpningen av vissa bestämmelser. På det sättet kan lagreglerna ersättas eller kompletteras med bransch- eller arbeisplatsanpassade föreskrifter.

Ett avtal varigenom en enskild arbetstagare för framtiden avstår från de förmåner som lagen garanterar arbetslagaren är alltså ogiltigt, Lagen utgör däremot inte hinder mot enskilda avtal om bättre förmåner för arbetstagaren. Utan hinder av det anförda skall det emellertid vara tillåtet för en enskild arbetstagare atl i visst fall avstå från en rätt lill ledighet som redan har aktualiserats -1, ex, att avtal träffas mellan arbetsgivaren och arbetslagaren om alt en redan beviljad ledighet skall uppskjutas - fömtsatt givetvis att överenskommelsen har ingåtts av fri vilja. Arbetsgivaren får t, ex, inte ha begagnat sig av arbetstagarens beroende ställning.

Som närmare harberörts i den allmänna motiveringen krävs formellt att de avvikande kollektivavtalen har på arbetstagarsidan ingåtts eller godkänts på förbundsnivå eller att de centrala parterna har överiämnat viss kollektivavtalsanpassning till uppgörelser på lokal nivå. De regler från vilka avvikelse får göras med stöd av kollektivavtal är underrältelsetiden före ledighet enligt 7 §

Prop.1977/78:104 44

första slycket samt arbetstagarens skyldighet enligt 9 § andra stycket att lill arbetsgivaren anmäla alt han vill återgå i arbete liksom den tid, efter vilken arbetstagaren vid sådan anmälan har rätl att återgå i arbele. Sådana kollektivavtal kan innehålla regler som innebär mera långtgående skyldigheter för den anställde, t, ex, längre underrättelsefrister, och som således kan upplevas som en försämring från den enskilde arbetstagarens sida. Häri ligger en skillnad mot de kollektivavtal som får träffas om den närmare tillämpningen av bestämmelserna i 8 § om ledighetens föriäggning och i 11 § om arbetstagares skydd mot försämrade anställningsvillkor eller arbetsförhållanden. Ett kollektivavtal i de senare fallen får nämligen inte leda lill alt arbetstagarnas förmåner allmänt sett sänks under den nivå som lagen garanterar eller till atl lagens syften urholkas, Detla är en följd av atl kolleklivavtalsanpassningen endast kan avse den närmare tillämpningen av lagregeln, inte lagregeln som sådan. De särskilda fömtsättningar som gäller för dessa kollekiivavtal kommer jag att beröra i specialmotiveringen till lagmmmen i fråga,

1 2 § tredje stycket behandlas arbetsgivarens rätt att tillämpa sådana kollektivavtal sorn nu har berörts även på arbetstagare som inte är medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen. En förutsättning för detla är att arbetstagaren sysselsätts i arbete som avses med kollektivavtalet och atl arbetstagaren inte omfattas av annat tillämpligt kollektivavtal.

Reglerna om lagens dispositiviiet har förebilder i annan likartad arbelsrältslig lagstiftning,

Rätl till ledighet

3§

1 denna paragraf ges de grundläggande bestämmelserna om omfattningen av rätten till ledigliet. Arbetstagare har räll till hel ledighet från anställningen så länge arbetstagaren vårdar barn som inte har uppnått ett och ett halvt års ålder. Arbetstagaren har vidare räll till partiell ledighet genom förkortning av arbetstiden lill tre fjärdedelar av normal arbetstid - normall till sex timmars arbetsdag - så länge arbetstagaren vårdar barn som inte har fyllt åtta år eller därefter inte har av slutat del förslå skolåret. Med första skolårels utgång avses normalt den dag då den andra skolterminen enligl fastställd skolplan är avslutad. Rätt till dellidsledighel finns även under tid då barnet är under ett och ett halvt år. Det förhållandet alt en arbetstagare exempelvis först har varit helt ledig under en period medför inte atl han föriorar rätten att därefter få dellidsledighel under en annan period under kalenderåret. Han kan dock inte utan arbetsgivarens samtycke utnyttja olika ledighetsformer under en och samma ledighelsperiod (se vidare specialmotiveringen till 6 §),

Rätten lill ledighet är inte knuten lill ett visst barn utan till det förhållandet att arbetstagaren vårdar något barn, vars ålder understiger de angivna

Prop.1977/78:104 45

åldersgränserna. Beträffande innebörden av begreppet "vård av barn" se avsnilt 5,8 i den allmänna motiveringen samt specialmotiveringen lill I §, Rätten till den nu beskrivna ledigheten är till skillnad från gällande bestämmelser inte knuten till fömtsättningen att ersättning utgår enligl föräldraförsäkringen.

Liksom beträffande den rätt att förkorta arbetstiden i samband med att särskild föräldrapenning utgår som kommer att gälla fr, o. m, den 1 januari 1978 avses med normal arbetstid den arbetstid som är normal inom den bransch eller på den arbetsplats där arbetstagaren är anställd. Paragrafen omfattar också arbetstagare vars arbetstid är ojämnt fördelad under veckan eller förlagd till ovanligare lider. Därvid skall göras en genomsnittsberäkning per arbetad vecka eller per den arbetslidsperiod som förekommer inom branschen eller på arbetsplatsen. Denna beräkning får bilda utgångspunkt för tillämpningen av beräkningsreglerna om avkortning av arbetstiden. Del får vidare ankomma på arbetsmarknadens parter att inom de olika avtalsområdena klara ut vad som bör anses som normal full arbetstid vid tillämpning av lagen. Vad härefter gäller utläggningen av den förkortade arbetstiden, ligger i begreppet "förkortning av arbetstiden" atl avkortningen i princip bör tas ut dagligen, dvs. spridas över arbetsveckans samtliga dagar. Detla stämmer bäst överens med reformens syfte. Frågan om föriäggningen av arbetstidsförkortningen berörs närmare i specialmotiveringen lill 8 §.

4§

Enligt lagen om rätl till föräldraledighet i dess lydelse fr. o. m. den 1 januari 1978 kommer en arbetstagare att ha rätt till hel ledighet dels under viss tid före barns födelse, dels i viss utsträckning för tid efterdet atl barnet har fyllt eu och ett halvt år. Sådan ledighet kan förekomma i samband med att arbetstagaren uppbär föräldrapenning i samband med barns födelse (4 kap. 2 § AFL) eller i samband med adoption av barn (4 kap. 7 § AFL) saml vidare i samband med atl arbetstagaren uppbär särskild föräldrapenning (4 kap. 11 § AFL). I fråga om dellidsledighel kommer arbetstagare enligl lagen om räu till föräldraledighet i dess lydelse fr. o. m. den 1 januari 1978, utöver rätt lill fjärdedelsledighet, att ha rätt till förkortning av arbetstiden lill hälften av normal arbetstid i samband med att halv särskild föräldrapenning (4 kap. 14 och 16 §§ AFL) utgår för sådant ändamål. Vidare föreligger redan nu rätl till förkortning av arbetstiden till hälften i samband med att halv föräldrapenning utgår enligl 4 kap, 3 § AFL, Någon ändring i rätten till sådan hel och halv ledighet har inle gjorts. Detta slås fast i 4 §, om än med en något annoriunda konstruktion än tidigare. Av särskilt intresse härvidlag är rätlen lill hel och halv ledighet i samband med att arbetstagaren uppbär särskild föräldrapenning för sådant ändamål. Rätten till sådan ledighet föreligger så länge arbetstagaren vårdar barn som ej har fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat

Prop. 1977/78:104 46

det första skolåret. Ledigheten kan utgå som hel ledighet under maximalt tre månader eller halv ledighet under maximalt sex månader.

5§

Till denna paragrafs första stycke har ulan saklig ändring förts över bestämmelserna i lagen om rätt till föräldraledighet om viss minsta anställningstid för rätl till ledighet (3 § samt den fr o, m, den 1 januari 1978 gällande 8 §), 1 de fall kvalifikationstid inte fordras för rätt till ledighet (nuvarande 4 och 6 §§) har deUa särskilt angivits i den nya lagtexten.

Enligt paragrafens andra stycke har arbetstagare rätt lill ledighet förtillfällig vård av barn under lid då han uppbär föräldrapenning enligt 4 kap, 8 § AFL. En förutsäuning för sådan ledighet är således att föräldrapenning utgår. Däremot krävs inte att arbetslagaren har varit anställd viss minsta tid. Föräldrapenning för tillfällig vård av barn kommer enligl 4 kap. 9 § AFL i dess lydelse fr. o. m, den I januari 1978 att för föräldrarna sammanlagt utgå årligen i högst tolv dagar om i familjen finns ett barn, 15 dagar om i familjen finns två barn och 18 dagar om i familjen finns tre eller flera barn. Därvid räknas två dagar med halv föräldrapenning som en dag. Genom alt rätlen till ledighet i detta fall är knuten till föräldrapenningen kan det - liksom vid ledighet enligt 4 § - finnas ett behov för arbetsgivaren alt få reda på det antal dagar som en arbetstagare har rätt atl vara ledig. Sådan information kan ges av den allmänna försäkringskassa som handlägger arbetstagarens föräldraförsäkringsförmåner.

Enligt paragrsifens tredje stycke har en kvinnlig arbetstagare, oberoende av rätten till ersättning enligl föräldraförsäkringens förmånssystem eller regeln om kvalifikationstid, alltid räu alt vara ledig i samband med barnsbörd under minst sex veckor före och sex veckor efter nedkomsten. Den ledighet som här avses är hel ledighet. Rätt till ledighet efter nedkomsten är inte beroende av atl kvinnan vårdar barnet. Regeln har tillkommit för atl svensk lagstiftning även formellt skall uppfylla kravet i den europeiska sociala stadgan om möjlighet till en viloperiod om sammanlagt tolv veckor före och efler barnsbörd.

Ledighetens förläggning m. m. 6§

1 enlighet med vad som anförts i den allmänna motiveringen harjag funnit periodindelning av ledigheten mest lämpad för att skapa ordning vid ledighetens föriäggning. Få grund härav har föreskrivits att ledighet enligl 3 och 4 §§ saml 5 § tredje stycket skall få delas upp på sammanlagt två perioder per kalenderår. Därvid skall en period som har påbörjats ett kalenderår hänföras lill del året även om perioden sträcker sig in över ett annat

Prop. 1977/78:104 47

kalenderår. Detta innebär att en arbetstagare, som under visst kalenderår avslutar en under tidigare kalenderår påbörjad ledighet, har räll till två nya perioder det året. Föriänger en arbetstagare en tidigare påbörjad ledighet underdel nya kalenderåret skall han dock anses ha tagit en period i anspråk, vilket innebär att en föriängning måste föregås av underrättelse enligt 7 §. En arbetstagare skall inte under en och samma period utan arbetsgivarens samtycke kunna ta ut olika former av ledighet. En arbetstagare som exempelvis i direkt anslutning till hel ledighet fortsätter med fjärdedelsledighet skall därför anses ha tagit två perioder i anspråk, om inle annat har överenskommits. 1 övrigt skall en period anses förbrukad, när arbetstagaren återgår i arbete, vare sig detta sker vid den planerade tidpunkten eller med tillämpning av bestämmelserna i 9 § om rätten att avbryta påbörjad ledighet. Avbrott i påbörjad ledighet skall dock inle medföra att en period förbrukas om arbetstagaren under ledigheten blir sjuk eller lar semester. Avbrott skall inte heller anses föreligga om arbetstagaren på arbetsgivarens begäran tillfälligt inträder i arbete för atl sedermera återgå till föräldraledigheten.

Byter en arbetstagare arbetsgivare har arbetstagaren, sedan arbetstagaren har uppnåU den i 5 § första stycket föreskrivna anställningstiden, rätl att dela upp ledigheten på nya perioder.

Ledighet enligt 5 § andra stycket för tillfällig vård av barn är inle begränsad till visst antal perioder.

7§

En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt lill ledighet enligt 3 och 4 §§ samt 5 § tredje stycket skall underrätta arbetsgivaren om detta minst två månader före ledighetens början. 1 samband med underrättelsen skall arbetstagaren även uppge hur lång lid ledigheten är avsedd atl pågå. Därigenom understryks vikten av att arbetsgivaren fär sådana besked alt han kan vidta de planeringsåtgärder som erfordras inför ledigheten.

Av skäl som har angivits i den allmänna motiveringen (avsnitt 5,4) har underrätlelsefristen för ledighet enligt 3 och 4 §§ samt 5 § tredje stycket satts till två månader.

Möjlighet finns dock alt i vissa situationer göra undanlag från denna frist. Till underrättelsetiden för ledighet i samband med barns födelse finns i gällande lag knuten en undantagsregel, enligt vilken underrällelsetiden får underskridas om behovet av ledighet föranleds av sjukdom hos den andre föräldern eller annan omständighet som arbetstagaren inle har kunnat råda över (5 § 3 st. lagen om rätl till föräldraledighet). Enligt specialmotiveringen till del berörda lagrummet (prop. 1975/76:133 s. 62) avses med annan omständighet bl. a. för tidig födsel eller andra komplikationer under graviditetens senare del som kvinnan inte har kunnat förutse. Någon undantagsregel från underrätlelsefrislen inför ledighet i samband med särskild föräldrapenning föreligger f n, inte ulan arbetstagarens behov av ledighet utan

Prop. 1977/78:104 48

iakttagande av underräiielseiid, t, ex. vid sjukdom, tillgodoses genom rätten lill ledighet för tillfällig vård av barn.

Undantagsregeln enligt förevarande paragraf gäller all ledighet, således även ledighet i samband med särskild föräldrapenning. De undantagssituationer som åsyftas är förutom de ovan beskrivna även sådana som hänger samman med barntillsynen. 1 analogi med nu gällande undantag kan nämnas det fallet att föräldrarna har planerat barntillsynen med utgångspunkt i aU en förälder arbetar sextimmarsdag. Om denna förälder blir ur stånd att vårda barnet exempelvis på gmnd av sjukdom, bör den andre föräldern kunna åberopa undantagsregeln och fä möjlighet lill motsvarande ledighet under en kortare övergångstid. Ett annat fall som åsyftas är alt barnet plötsligt står ulan ordnad barntillsyn, t. ex. genom att dagbamvårdare eller annan ordinarie vårdare saknar möjlighet all ta emot barnet. 1 del fall att en av föräldrarna normalt utövar den dagliga tillsynen av barnet bör en förändring av den förälderns situation medföra rätt till undanlag, om sjukdom kan åberopas. Undantagsregeln bör däremot inte kunna åberopas i situationer som föräldrarna normalt kan förutse, t. ex. när barnet börjar i skola eller förskola. Flera av de nu nämnda situationerna, då undantagsregeln kan fä betydelse, tillgodoses inom ramen för ledighet för tillfällig vård av barn varför sådan ledighet i första hand skall utnyttjas.

Arbetstagarens underrättelsetid inför ledighet förtillfällig vård av barn häri överensstämmelse med gällande regler satts till en vecka. Föranleds ledigheten av sjukdom - hos barnet eller dess ordinarie vårdare - gäller ingen underräiielseiid.

Av 2 § andra stycket framgår atl kollektivavtal får träffas på förbundsnivå om bl. a. längre underräiielseiid än som sägs i 7 § första stycket. En förlängning av underrällelsetiden synes särskilt påkallad för de arbelslagar-gmpper vars arbetstider bestäms genom schemaläggning eller turlistor för en relativt lång tidsperiod, exempelvis lärare.

Vissa frågor om tillämpningen av 7 § vid lagens ikraftträdande berörs i anslutning lill övergångsbestämmelserna.

8§

Enligt denna paragraf kan en arbetstagare huvudsakligen själv avgöra vilka dagar som ledigheten skall avse.

Såsom tidigare omtalats är emellertid syftet med deltidsledighelen atl mera varaktigt förbättra möjligheterna till samvaro mellan föräldrar och barn och göra del möjligt atl avkorta de långa dagliga vistelsetiderna för barn i daghem och familjedaghem. För att delta syfte skall tillgodoses, bör arbetstidsförkortningen i princip spridas jämnt över arbetsveckans samtliga dagar. Med arbetsvecka åsyftas arbetad vecka eller den motsvarande arbetsperiod som normall förekommer inom den bransch eller på den arbetsplats där arbetstagaren är anställd.

Prop. 1977/78:104 49

För vissa yrkesgrupper kan det emellertid le sig meningslöst med en daglig arbetstidsförkortning. Lagen medger därför atl arbetstagaren, om särskilda skäl föreligger, föriägger arbetstidsförkortningen till viss eller vissa av arbetsveckans dagar. De fall som här åsyftas är i första hand sådana där arbetslagaren på gmnd av sitt arbete måste vistas på annan ort än hemorten (handelsresande, resemontörer etc.) och därför inte kan ta hand om barnet om arbetstidsförkortningen skall slås ut på veckans alla dagar. Även för dem som har arbetet föriagt till annan tid än daglid eller som har oregelbundna arbetstider kan en daglig arbetstidsförkortning le sig mindre väl ägnad all främja en ökad samvaro med barnen.

Om del inle är möjligt för arbetslagaren all på ett meningsfullt sätt sprida arbetstidsförkortningen över arbetsveckans samtliga dagar, föreligger således sådana särskilda skäl som sägs i paragrafens första stycke för att arbetstagaren skall kunna föriägga arbetstidsförkortningen till viss eller vissa av arbetsveckans dagar. Skulle emellertid sådana särskilda skäl inte föreligga har arbetsgivaren rätt all kräva all arbetstidsförkortningen skall spridas över arbetsveckans samtliga dagar.

Som förut har berörts, utesluter 8 § inle överenskommelser mellan arbetsgivaren och arbetslagaren om annan föriäggning än som här avses, om detta ligger i arbetstagarens intresse.

Vidare kan som nämnts enligt 2 § kollektivavtal träffas på förbundsnivå angående den närmare tillämpningen av 8 §. Vad som i första hand åsyftas är avtal om föriäggningen av deltidsledigheten för de grupper som har skiftarbete, schemalagd arbetstid eller på annat sätt oregelbunden arbetstid. Däremot är det inte avsett atl sådana kollektivavtal skall kunna reglera föriäggningen av heltidsledigheten. Det är inte heller meningen atl det genom kollektivavtal skall bestämmas atl arbetstagare med normal daglig arbetstid skall föriägga arbetstidsförkortningen till en enstaka dag under arbetsveckan. Dessa grupper bör enligt huvudregeln dagligen förkorta arbetstiden.

Lagen reglerar inte frågan till vilken del av dagen en arbetstidsförkortning skall föriäggas på annat sätt än atl arbetstagaren i princip inte skall behöva finna sig i atl ledigheten föriäggs till annan lid än arbetsdagens början eller slut. 1 fråga om arbetstidsförkortningens föriäggning under dagen kan emellertid arbetsmarknadens parter förhandla och träffa kollektivavtal. En förutsättning är att avtalen inle slår i strid med de intressen som nyss har nämnts. Det framgår nämligen av 2 § att parterna endast disponerar över den närmare tillämpningen av lagregeln i fråga och att avtalen, såsom närmare har utvecklats i anslutning till specialmotiveringen till 2 §, inte fär leda lill aU arbetstagarnas förmåner allmänt sett sänks under den nivå som lagen garanterar eller till alt lagens syften urholkas. Vidare kan kollektivavtal träffas om hur omplaceringsfrågor och vikarialsproblem m. m. skall lösas.

1 många fall kan del vara lämpligt för en familj att förlägga arbetstidsförkortningen på så sätt all den ene föräldern förlägger ledigheten till arbetsdagens början och den andre föräldern förlägger den lill arbetsdagens slut. För

4 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 104

Prop. 1977/78:104 50

den som har skiftarbete exempelvis mellan kl, 13 och 22 torde del emellertid oftast vara fördelaktigast med en föriäggning av ledigheten lill annan lid än lill arbetsdagens början eller slut. Ett kollektivavtal om en sådan föriäggning av ledigheten skulle inte stå i strid med lagen,

I del enskilda fallet blir det emellertid normalt en fråga för arbetsgivaren och den enskilde arbetslagaren all samråda om ledighetens förläggning under dagen och därmed sammanhängande frågor. Det får förutsättas atl överenskommelse i allmänhet kan nås på detta mer informella sätt, I annat fall torde arbetstagaren ofta komma alt vända sig till sin fackliga organisation, som kan påkalla förhandling i frågan enligt medbestämmandelagen, 1 sista hand bestämmer dock arbetsgivaren, i den mån inte annat följer av avtal mellan parterna,

1 tredje stycket av denna paragraf regleras arbetsgivarens skyldighet att lämna arbetstagaren besked om sitt beslut i ledighelsfrågor. Det förutsätts visserligen, som nyss har nämnts, au beslut enligl andra stycket skall fattas efler samråd med arbetstagaren. Genom samrådet kan denne få del av arbetsgivarens preliminära inställning till begäran om ledighet. För att arbetslagaren skall kunna planera för den tid som ledigheten avser har dock arbetsgivaren ålagts en ovillkoriig skyldighet att underrätta arbetstagaren om beslutet för det fall att överenskommelse inle träffas i frågan. Underrättelsen skall ges två veckor före den avsedda ledighetens början, om delta är möjligt. Underrältelsetiden har i förhållande lill den fr.o.m, den I januari 1978 gällande regeln föriängts med en vecka bl, a, som en följd av föriängningen av arbetslagarens underrättelsetid enligl 7 §,

Återgång i arbete 9§

1 denna paragraf regleras arbetstagarens rätt alt vid avbrott i ledigheten åter börja arbeta i samma omfattning som före ledigheten. Paragrafen har sin motsvarighet i lagen om rätt till föräldraledighet och annan arbelsrältslig lagstiftning (jfr 10 § lagen om arbetstagares räll lill ledighet för utbildning). Arbetstagaren skall underrätta arbetsgivaren om att han vill återgå i arbete. Arbetsgivaren är dock inte skyldig att låta honom återinträda i arbetet tidigare än en månad efter anmälan, om ledigheten har varit avsedd att pågå en månad eller längre. Har ledigheten varit avsedd alt pågå kortare tid än en månad, har arbetstagaren däiemot rätt att återgå i arbele utan någon väntetid. Någon väntetid före återgång i arbete föreligger alltså inte vid ledighet för tillfällig vård av barn.

Av 2 § andra slycket framgår att kollektivavtal får träffas om bl. a, den tid efler vilken arbetstagaren får återgå i arbete vid avbrott i påbörjad ledighet.

Prop.1977/78:104 51

Anställningsskydd 10-11 §§

1 dessa paragrafer tillförsäkras, på sätt som motsvarar reglerna i lagen om räu till föräldraledighet, arbetstagare som begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet skydd mot uppsägning, avskedande och mot försämring av anställningsförmåner eller arbetsförhållanden. Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 5,6 av den allmänna motiveringen.

Skyddsreglerna är i princip tvingande lill arbetslagarnas förmån. Även om de kollektivavtalsslulande parterna alltså inle kan avtala bort skyddet, hårde på sätt som framgår av 2 § andra stycket möjlighet alt träffa avtal om den närmare tillämpningen av reglerna i 11 § om skydd mot försämrade anställningsförmåner och anställningsförhållanden. Såsom tidigare under-strukits får ett sådant avtal inte leda till att arbetstagarnas förmåner allmänt sett sänks under den nivå som lagen garanterar. De kollektivavtalsslulande partema kan inte heller disponera över förmåner som redan har intjänats av den enskilde arbetslagaren (jfr prop, 1975/76:105 bil, 1 s, 490 och 523).

Övriga bestämmelser

12-14 §§

Dessa paragrafer motsvarar i allt väsentligt 14-15 §§ lagen om rätt till föräldraledighet i dess lydelse fr. o. m. den 1 januari 1978, Skadeståndsreglerna har bringats i överensstämmelse med annan arbetsrätts!ig lagstiftning av likartad karaktär.

Ikraftträdande m, m,

Lagen om rätt till ledighet för vård av barn m, m, föreslås träda i kraft den 1 januari 1979, då den avlöser lagen (1976:280) om rätl till föräldraledighet.

Har en ledighet enligt äldre lag påbörjats före den nya lagens ikraftträdande, får äldre regler alltjämt gälla så länge ledigheten består. Vill arbetslagaren efter ikraftträdandet förlänga den tidigare ledigheten, tillämpas dock de nya bestämmelserna i fråga om föriängningen.

Med hänsyn till de övergångsproblem som kan uppkomma genom atl underrättelsefristen enligt 7 § första stycket har föriängts i förhållande till äldre regler och till atl de nya underrätielsereglerna inte bör ges tillbakaver-kande krafl, har införts en särskild övergångsregel som innebäratt äldre regler om underräiielseiid tillämpas på alla ledigheter som påbörjas före den 1 mars 1979, Detta innebär att för sådan ledighet underrättelsetiden blir en månad vilket är en konsekvens av intresset av alt skapa en enkel regel,

I klarhetens intresse har vidare föreskrivits, att kollektivavtal enligt 2 § andra stycket fär träffas före ikraftträdandet.

Prop. 1977/78:104 53

Bilaga 1 Arbetsgruppens lagförslag

Förslag till

Lag om rätt till ledighet för vård av bam m. m.

Härigenom föreskrives följande.

Inledande bestämmelser

1 § Arbetstagare har som förälder rätl till ledighet från sin anställning enligt
denna lag.

Som förälder anses i lagen även fosterförälder samt den med vilken förälder är eller har varit gift eller har eller har haft bam, om de stadigvarande sammanbor.

2 § Avtal som innebäratt arbetstagares rättigheter enligt denna lag upphäves
eller inskränkes är ogiltigt i den delen.

Utan hinder av förstastycket får avvikelse göras från 7 § första slycket och 9 § andra slycket med stöd av kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutils eller godkänts av central organisation som avses i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

Arbetsgivare, som är bunden av kollektivavtal som avses i andra stycket, får tillämpa avtalet även på arbetstagare som ej är medlem av den avtalsslulande arbetstagarorganisationen, under förutsättning atl arbetstagaren sysselsattes i arbete som avses med avtalet och ej omfattas av annat tillämpligt kollektivavtal,

3 § Rätt lill ledighet tillkommer arbetstagare som vid ledighelens början har
varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt
minst tolv månader under de senasie två åren.

Vid bestämmande av anställningstid enligl första stycket äger 4 § lagen (1974:12) om anställningsskydd motsvarande fillämpning.

Ledighet

4 § Arbetstagare har rätt till ledighet för vård av barn antingen som hel
ledighet lill dess barnet har uppnått ett och ett halvt års ålder eller som
förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arb»etstid lill dess
barnet har uppnått åtta års ålder eller till den senare tidpunkt då barnet har
avslutat det första skolåret.

Kvinnlig arbetstagare har dessutom, även om hon ej har uppnått den i 3 § föreskrivna anställningstiden, rätt till ledighet i samband med barns födelse

5 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 104

Prop. 1977/78:104 54

under sex veckor före den beräknade lidpunkten för nedkomsten och under sex veckor efter nedkomsten,

5 § Utöver ledighet enligt 4 § har arbetstagare rätt till ledighet antingen som
hel ledighet eller som förkortning av arbetstiden till hälfien av normal
arbetstid under lid då arbetstagaren enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring uppbär föräldrapenning eller särskild föräldrapenning för sådant
ändamål.

Arbetstagare har dessutom, även om han ej har uppnått den i 3 § föreskrivna anställningstiden, räu till ledighet för tillfällig vård av bam under tid då han uppbär föräldrapenning för sådant ändamål enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Ledighetens fo

6 § Ledighet s

7 § Arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet enligt 4 § och 5 § första stycket skall anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början eller, om det ej kan ske, så snart som möjligt. 1 samband med anmälan skall arbetslagaren ange hur lång tid ledigheten är avsedd att pågå.

Ledighet enligl 5§ andra stycket skall, om ledigheten ej föranledes av sjukdom, anmälas lill arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början.

8 § Ledighet skall föriäggas lill dag som arbetstagaren begär. Vid förkortning
av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar av normal arbetstid skall
dock, om ej särskilda skäl föreligger däremot, förkortningen spridas över
arbetsveckans samtliga dagar,

1 fråga om ledighetens föriäggning under dagen och andra med ledigheten sammanhängande frågor skall arbetsgivaren samråda med arbetstagaren, om förhandling med dennes organisation ej har ägt rum. Uppnås ej överenskommelse, bestämmer arbetsgivaren i nu nämnda frågor i den mån ej annat har avtalats. Arbetsgivare får dock ej ulan arbetstagarens samtycke förlägga ledigheten till annan tid än arbetsdagens början eller slut.

Har beslut i fråga som avses i andra slycket träffats på annal sätt än genom överenskommelse med arbetstagaren eller företrädare för honom, skall arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om beslutet. Underrättelsen skall om möjligt lämnas senast en vecka före ledighetens början.

Prop. 1977/78:104 55

Återgång i arbete

9 § Avbryter arbetstagare påbörjad ledighet, har han rätl att åter börja arbeta i
samma omfattning som före ledigheten.

Vill arbetstagare utnyttja sin rätt enligt första stycket, skall han underrätta arbetsgivaren om atl han vill återgå i arbete. Har ledigheten varit avsedd alt pågå en månad eller mer, är arbetsgivaren dock ej skyldig att låta arbetstagaren återgå i arbete tidigare än en månad efter det att han mottog underrättelsen.

Anställ ni ngsskydd

10 § Arbetstagare fär ej sägas upp eller avskedas enbart av det skälet atl han
begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag.

Sker uppsägning eller avskedande i strid mot denna lag, skall åtgärden förklaras ogiltig, om arbetstagaren begär det. Därvid äger 34-37 §§, 39 § samt 41 § första och andra styckena lagen (1974:12) om anställningsskydd motsvarande tillämpning,

11 § Vid ledighet enligt denna lag är arbetstagare ej skyldig att vidkännas
minskning av de förmåner som är förenade med anställningen i annan mån
än som följer av uppehållet i arbetet. Arbetstagares arbetsförhållanden fär ej
försämras av den anledningen att han begär eller lar i anspråk sin rätt till
ledighet.

Övriga bestämmelser

12 § Bryter arbetsgivare mot 10 § första stycket skall han utge, fömtom lön och andra anställningsförmåner vartill arbetstagaren kan vara berättigad enligt lagen, ersättning för den skada som har uppkommit. Härvid äger 38 § tredje och fjärde styckena samt 40 § lagen (1974:12) om anställningsskydd motsvarande tillämpning,

13 § Bryter arbetsgivare mot denna lag på annat sätt än som sägs i 10 § första stycket, skall han utge ersättning för uppkommen skada. Vid bedömning om och i vad mån skada har uppstått skall hänsyn tagas även lill omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Om det med hänsyn till skadans storiek eller andra omständigheter är skäligt kan skadeståndels belopp nedsättas i förhållande till vad som annars skulle ha utgåu. Fullständig befrielse från skadeståndsskyldighet kan också äga rum.

Den som vill fordra skadestånd enligl första stycket skall underrätta motparten om sill anspråk inom fyra månader efler del all skadan inträffade. Har inom den tiden förhandling rörande anspråket påkallats enligl lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller med slöd av kollektivavtal, skall talan väckas inom fyra månader efter det att förhandlingarna

Prop.1977/78:104 57

Bilaga 2 Del remitterade lagförslaget

Förslag till

Lag om rätt till ledighet för vård av barn m. m.

Härigenom föreskrives följande.

Inledande bestämmelser

1 § Arbetstagare har som förälder rätt till ledighet från sin anställning enligt
bestämmelserna i denna lag.

Med förälder avses i lagen även fosterförälder samt den med vilken förälder stadigvarande sammanbor och med vilken föräldern är eller har varit gift eller har eller har haft barn.

2 § Avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag upphäves
eller inskränkes är ogiltigt i den delen.

Utan hinder av första stycket får avvikelse göras från 7 § första stycket och 9 § andra stycket genom kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av central arbetstagarorganisation som avses i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Även den närmare tillämpningen av 8 och 11 §§ fär bestämmas genom kollektivavtal som har tillkommit på motsvarande sätt.

Arbetsgivare, som är bunden av kollektivavtal som avses i andra stycket, får tillämpa avtalet även på arbetstagare som ej tillhör den avtalsslulande arbetstagarorganisationen, under förutsättning alt arbetstagaren sysselsattes i arbele som avses med avtalet och ej omfattas av annal tillämpligt kollekliv-avtal.

Rätt till ledighet

3 § Arbetstagare har rätl till ledighet för vård av barn dels i form av hel ledighet, dels i form av förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelarav normal arbetstid. Rätten lill hel ledighet gäller lill dess barnet har uppnått eu och ett halvt års ålder. Rätten till förkortning av arbetstiden gäller lill dess barnet har uppnått åtta års ålder eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.

4 § Utöver ledighet enligt 3 § har arbetstagare rätt till ledighet i form av hel ledighet eller i form av förkortning av arbetstiden lill hälften under lid då arbetslagaren uppbär hel respektive halv föräldrapenning enligt 4 kap. 2 eller 11 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Prop. 1977/78:104 58

5 § Räll lill ledighet enligt 3 och 4 §§ tillkommer arbetstagare som vid ledighetens början har varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Anställningstid beräknas enligt 4§ lagen (1974:12) om anställningsskydd.

Arbetstagare har, även om den i första stycket föreskrivna anställningstiden ej har uppnåtts, rätt till ledighet för tillfällig vård av bam under tid då föräldrapenning uppbäres enligt 4 kap. 8 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Kvinnlig arbetstagare har alltid rätt till ledighet i samband med barns födelse under minsl sex veckor före den beräknade tidpunkten för nedkomsten och sex veckor efter nedkomsten.

Ledighetens förlläggning m. m.

6 § Ledighet som avses i 3 och 4 §§ samt 5 § tredje stycket får delas upp på högst två perioder för varje kalenderår. Berör ledighetsperiod mer än ett kalenderår skall den hänföras till det kalenderår under vilket ledigheten har påbörjats.

7 § Arbetstagare; som vill utnyttja rätt till ledighet enligt 3 eller 4 § eller 5 § tredje stycket skall anmäla deUa lill arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början eller, om det ej kan ske, så snart som möjligt. 1 samband med anmälan skall arbetstagaren ange hur lång lid ledigheten är avsedd att pågå.

Ledighet enligt 5 § andra stycket skall anmälas till arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början. Detla gäller dock ej om ledigheten föranledes av sjukdom.

8 § Ledighet skall föriäggas lill dag som arbetstagaren begär. Vid förkortning
av arbetstiden till hälfien eller till tre fjärdedelar av normal arbetstid skall
dock förkortningen spridas över arbetsveckans samtliga dagar, om ej
särskilda skäl föranleder annat.

Arbetsgivaren skall samråda med arbetstagaren beträffande ledighelens föriäggning under dagen och andra med ledigheten sammanhängande frågor, om förhandling med arbetstagarens organisation ej har ägt rum. Uppnås ej överenskommelse, bestämmer arbetsgivaren i dessa frågor i den mån ej annat har avtalals. Arbetsgivaren fär dock ej ulan arbetstagarens samtycke föriägga ledigheten till annan tid än arbetsdagens början eller slut.

Har beslut i fråga som avses i andra stycket träffats på annat sätt än genom överenskommelse med arbetslagaren eller företrädare för denne, skall arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om beslutet. Underrättelsen skall om möjligt lämnas senast två veckor före ledighetens början.

Prop. 1977/78:104 59

Återgång i arbete

9 § Avbryter arbetstagare påbörjad ledighet, har arbetstagaren rätt atl åter
börja arbeta i samma omfattning som före ledigheten.

Vill arbetstagare utnyttja sin rätl enligt första stycket atl återgå i arbete, skall arbetsgivaren underrättas snarast möjligt. Har ledigheten varit avsedd atl pågå en månad eller mer, är arbetsgivaren dock ej skyldig att låta arbetstagaren återgå i arbete tidigare än en månad efter det alt arbetsgivaren har mottagit underrättelsen.

Anställningsskydd

10 § Arbetstagare får ej sägas upp eller avskedas enbart av det skälet att
arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin räll lill ledighet enligt denna
lag.

Sker uppsägning eller avskedande i strid mot första stycket, skall åtgärden förklaras ogiltig, om arbetstagaren begär det. Därvid skall 34-37 §§, 39 § samt 41 § första och andra styckena lagen (1974:12) om anställningsskydd tillämpas.

11 § Arbetslagareärejskyldigalt vidkännas minskning av de förmåner som
är förenade med anställningen eller försämring av arbetsförhållandena enbart
av det skälet att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet
enligt denna lag. Arbetstagaren är ej heller skyldig att vidkännas annan
omplacering än sådan som kan ske inom ramen för anställningsavtalet och
som är en nödvändig följd av ledigheten.

Övriga bestämmelser

12 § Bryter arbetsgivare mot 10 § första stycket skall arbetsgivaren, förutom lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren kan vara berättigad till enligt lagen, utge ersättning för den skada som har uppkommit. Härvid skall 38 § tredje och fjärde styckena saml 40 § lagen (1974:12) om anställningsskydd tillämpas.

13 § Bryter arbetsgivare mot denna lag på annat sätt än som sägs i 10 § första stycket, skall arbetsgivaren utge ersättning för uppkommen skada. Vid bedömning om och i vad mån skada har uppstått skall hänsyn lagas även till omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Om det med hänsyn till skadans storlek eller andra omständigheter är skäligt, kan skadeståndets belopp nedsättas i förhållande lill vad som annars skulle ha utgått. Fullständig befrielse från skadeståndsskyldighel kan också medges.

Den som vill fordra skadestånd enligt första stycket skall underräua motparten om sill anspråk inom fyra månader efter det all skadan har

Prop. 1977/78:104 61

Utdrag
LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1978-01-26

Närvarande: justitierådet Hesser, regeringsrådet Hamdahl, justitierådet Höglund, justitierådet Hessler.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 15 december 1977 har regeringen på hemställan av statsrådet Gustavsson beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag lill lag om rätl lill ledighet för vård av barn m. m.

Förslaget har inför lagrådet föredragits av t. f hovrättsassessorn Erik Lemperi.

Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet:

3-7 §§

Det remitterade förslagels 3 § innehåller den allmänna regeln om rätt lill ledighet för vård av barn. 1 4 § stadgas rätt till ledighet i fall då arbetslagaren uppbär föräldrapenning enligt 4 kap, 2 eller 11 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, även om räll lill ledighet inte följer av 3 §, Rätl lill ledighet föreskrivs vidare i 5 § andra stycket för det fall att arbetstagaren uppbär föräldrapenning enligt 4 kap, 8 § lagen om allmän försäkring och i 5 § tredje stycket för kvinnlig arbetstagare under viss lid före och efter nedkomsl.

Första stycket i 5 § uppställer villkor om viss anställningstid för rätt till ledighet enligt 3 och 4 §§, Av 5 § andra slycket framgår all villkoret ej gäller för den i detta stycke behandlade rätlen lill ledighet. Likaså följer av 5 § tredje stycket alt villkor om anställningstid ej uppställs för den i sagda stycke stadgade rätten till ledighet i samband med nedkomsl,

Stadgandena skulle enligt lagrådets mening vinna i klarhet om de olika formerna av rätt till ledighet behandlades uttömmande i 3 och 4 §§ och 5 § enbart reglerade i vad mån villkor om viss anställningstid gäller för rätt till ledighet.

Detta kan lämpligen genomföras på så sätt alt i ett första stycke av 4 § föreskrivs att, oavsett vad som följer av 3 §, arbetstagare har rätt till hel ledighet under lid då arbetslagaren åtnjuter hel föräldrapenning enligt 4 kap, lagen (1962:381) om allmän försäkring och till halv ledighet under lid då arbetstagaren åtnjuter halv föräldrapenning. Till ett andra stycke av 4 § kan överföras den i 5 § tredje stycket i förslaget intagna regeln och föreskrivas, au kvinnlig arbetstagare vidare har rätt till hel ledighet i samband med barns födelse under minst sex veckor före den beräknade lidpunkten för nedkomsten och sex veckor efter nedkomsten.

Prop. 1977/78:104 62

1 5 § bör då i ett första stycke stadgas, alt som villkor för rätl till ledighet gäller, om ej annat följer av paragrafens andra stycke, atl arbetstagaren vid ledighelens början har varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senasie två åren saml att vid beräkning av anställningstid tillämpas 4 § lagen (1974:12) om anställningsskydd. Ett andra stycke av 5 § bör innehålla, all det i första stycket angivna villkoret ej gäller för räU till ledighet under lid då arbetstagaren åtnjuter föräldrapenning för tillfällig vård av barn eller för rätt till ledighet som avses i 4 § andra stycket.

Om vad nu anförts blir iakttaget, behövs vissa följdändringar i 6 och 7 §§. 1 ett första stycke av 6 § bör som huvudregel upptagas det remitterade förslagets 6 §, varvid hänvisningen till 3 och 4 §§ samt 5 § tredje stycket bör uteslutas. 1 ett nytt andra stycke av paragrafen bör föreskrivas, alt ledighet under tid då arbetstagaren åtnjuter föräldrapenning för tillfällig vård av bam får delas upp utan hinder av bestämmelserna i första stycket.

17 § bör första stycket första meningen få lydelsen, att arbetstagare som vill utnyttja rätl till ledighet skall, om ej annal föreskrives i andra stycket, anmäla detta lill arbetsgivaren minst två månader före ledighelens början eller, om del ej kan ske, så snart som möjligt. Andra meningen i slycket bör bibehållas oförändrad. Andra stycket första meningen bör innehålla, alt ledighet under tid då arbetstagaren åtnjuter föräldrapenning för tillfällig vård av barn skall anmälas till arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början. Även i delta stycke bör andra meningen kvarstå oförändrad.

Prop. 1977/78:104 63

Utdrag
SOCIALDEPATEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-02-09

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Gustavsson

Proposition med förslag om utvidgad rätt till ledighet för vård av barn, m. m.

1 Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag till lag om räll till ledighet för vård av barn, m. m.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför. Jag ansluter mig i samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet till vad lagrådet har anfört i sitt yttrande. Jag vill med anledning av vad lagrådet har anfört tillfoga vissa synpunkter.

Genom lagrådets förslag till utformning av 4 § kommer rätten till ledighet att regleras uteslutande i 3 och 4 §§. 1 anslutning till 4 § första stycket i dess nya lydelse vill jag påpeka att den närmare innebörden av rätten till ledighet helt bestäms, såväl när del gäller halv ledighet som i övrigl, av bestämmelsema om föräldrapenning i 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Rätl till halv ledighet föreligger såväl enligt 4 kap. 2 och 8 §§ som enligl 4 kap. 11 § AFL. För rätten till halv särskild föräldrapenning enligt 4 kap. 11 § AFL förutsätts atl föräldern förvärvsarbetar högst hälften av normal arbetstid. Rätlen lill halv föräldrapenning enligt 4 kap. 2 och 8 §§ AFL är däremot inte ställd i relation till begreppet normal arbetstid ulan förutsätter att föräldern arbetar högst hälften av den lid han själv tidigare har arbetat.

Jag biträder i huvudsak lagrådets förslag lill följdändringar i 7 §. Den föreslagna lydelsen av första slycket leder dock lill au en uttrycklig föreskrift fär tas in i andra stycket för att anmälningstiden på två månder inte skall gälla. 1 andra stycket första meningen föreskrivs därför alt anmälningsliden

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 15 december 1977.

Prop. 1977/78:104 64

som huvudregel skall vara en vecka för ledighet då arbetstagaren uppbär föräldrapenning för tillfällig vård av barn. Som jag tidigare har anfört i specialmotiveringen till 7 § gäller i detta fall inte någon anmälningstid då ledigheten föranleds av sjukdom hos barnet eller dess ordinarie vårdare. Andra meningen bör därför ändras så att detta klart framgår. Det får förutsättas atl arbetslagaren i dessa fall ändå underrättar arbetsgivaren om ledigheten så snart det är möjligt.

Jag förordar således atl de av lagrådet behandlade paragraferna omredigeras i huvudsaklig överensstämmelse med vad lagrådet har föreslagit. Härutöver bör vissa ytterligare redaktionella ändringar göras i det lill lagrådet remitterade förslaget.

2 Information rörande lagen om rätt till ledighet för vård av barn,
m. m.

Av den statistik som redovisas i lagrådsremissen (avsnitt 2.3) framgår alt det f n. finns ca 1,2 milj. föräldrar med barn under åtta års ålder. Reformen berör således ett myckel stort antal arbetstagare och innebär en betydligt utvidgad rätt till ledighet i förhållande till vad som nu gäller.

Som jag har anfört i lagrådsremissen (avsnitt 5.8) bör information gå ul om den föreslagna reformens innebörd. Därvid bör särskilt understrykas alt del väsentliga med reformen är att tillgodose barnens intresse av ökad samvaro med båda föräldrarna. I enlighet med detta syfte bör informationen - som bör avse även de regler som fr, o, m, i år gäller Inom föräldraförsäkringen -utformas så atl fäderna i ökad utsträckning påverkas atl ta aktiv del i vårdnaden om barnen. Information bör bl, a, riktas lill arbetsmarknadens parter så atl de kan förbereda de anpassningsåtgärder som föranleds av de föreslagna reglerna. De lokala och centrala organisationerna på arbetsmarknaden kommer också atl fä en viktig uppgift när det gäller den närmare informationen lill enskilda arbetsgivare och arbetstagare.

För informationen i samband med ikraftträdandet förbereds särskilda informationsinsatser. Kostnaderna för denna information bör belasta femte huvudtitelns kommitléanslag.

3 Ändring av övergångsbestämmelserna till lagen (1977:630) om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Bestämmelser om föräldrapenning finns i 4 kap, lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL), Ändringar i denna lag trädde i kraft den I januari 1978 (prop, 1976/77:117, SfU 1976/77:27, rskr 1976/77:296, SFS 1977:630), Enligt de från den 1 januari 1978 gäUande reglerna utgår föräldrapenning i samband med barns födelse under sex månader och särskild föräldrapenning under tre månader. Dessa ändrade regler gäller för samtliga barn som är födda

Prop. 1977/78:104 65

fr, o, m, den I januari 1978, Vidare utgår enligt övergångsbestämmelserna till lagen särskild föräldrapenning under fem dagar för barn födda 1971-1974 och tio dagar för barn födda 1975-1977,

1 samband med införandel av den särskilda föräldrapenningen den 1 januari 1978 överfördes 30 dagar av den period under vilken föräldrapenning tidigare kunde utgå, 210 dagar, lill den period under vilken den nya särskilda föräldrapenningen kan utgå. För de vid ikraftträdandet pågående ersättnings-fallen föreskrevs i övergångsbestämmelserna, punkt 3, att den ersättningstid som vid utgången av år 1977 återstod av de 210 dagarna enligt äldre regler, dock högst 30 dagar, skulle utgå i form av särskild föräldrapenning. Ingen särskild övergångsregel gavs för adoptivföräldrar, efiersom de genom särskilda regler i lagen i de flesta hänseenden är helt jämställda med biologiska föräldrar.

Avsaknaden av en sådan regel har emellertid medfört atl sammanlagda antalet dagar med föräldrapenning minskas med trettio dagar för vissa adoptivföräldrar i jämförelse med vad som gällde före lagens ikraftträdande, nämligen för vissa av dem som efter lagens ikraftträdande adopterar barn födda dessförinnan. För att undvika delta bör övergångsbestämmelserna kompletteras.

Innebörden av kompletteringen bör vara att adoptivföräldrar, som adopterar barn som är födda före lagens ikraftträdande men inte har fyllt åtta år när de kommer i adoptivföräldrarnas vård, alltjämt får rätt till föräldrapenning under ytteriigare 30 dagar. 1 likhet med vad som har föreskrivits för övergångsfallen i punkt 3 av de nuvarande övergångsbestämmelserna bör ersättningen utgå i form av särskild föräldrapenning enligt 4 kap. 11 § AFL. Regeln medför ingen inskränkning i den rätl till särskild föräldrapenning som kan föreligga enligt andra punkten i övergångsbestämmelserna.

Den föreslagna övergångsregeln bör gälla även för fosterföräldrar som mottar bam i avsikt att adoptera det.

Regeln kommer att ha tillämpning t, o, m, år 1985, dvs, det år då barn som är födda år 1977 fylleråtta år. Den kan ha betydelse bl, a, för adoptivföräldrar som redan har fält barn i sin vård efter den 1 januari 1978, Försäkringskassorna måste därför självmant se til 1 att de nya bestämmelserna får tillämpning även i dessa fall.

Hemställan

1 samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet hemställer jag, att regeringen föreslår riksdagen atl antaga del av lagrådet granskade förslaget till lag om rätt till ledighet för vård av barn, m, m, med vidtagna ändringar.

Vidare hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen alt antaga upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1977:630)om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Prop. 1977/78:104 67

Innehåll

Propositionen.................................................... '

Propositionens huvudsakliga innehåll ..................... I

Lagförslag........................................................ ...... 3

1 Förslag till lag om rätt till ledighet för vård av barn, mm 3

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1977:630) om ändring i lagen

(1962:381) om allmän försäkring........................... 7

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 15 december

1977........................................................... ,.. 8

1 Inledning.................................................... ...... 8

2 Nuvarande förhållanden................................. .... 10

2.1 Lagen (1976:280) om räll till föräldraledighet 10

2.2 Vissa övriga författningsbestämmelser om ledighet 12

2.3 Småbarnsföräldrars förvärvssiluation m. m.. 14

3 Arbetsgruppen............................................. 15

3.1 Allmänna synpunkter.............................. 15

3.2 Den närmare utformningen av arbetsgmppens förslag .. 17

3.2.1 Ledighetens omfattning.................. .... 17

3.2.2 Ledighetens uppdelning på perioder.. .... 18

3.2.3 Underrättelsetid............................ .... 19

3.2.4 Ledighetens föriäggning.................. .... 20

3.2.5 Lagens karaktär............................ .... 21

3.2.6 Övriga frågor................................ 21

4 Remissyttrandena......................................... 21

5 Föredraganden............................................. 27

5.1 Inledning.............................................. 27

5.2 Ledighetens omfattning ......................... .... 31

5.3 Ledighelens uppdelning på perioder........... .... 33

5.4 Underräiielseiid...................................... .... 35

5.5 Ledighelens föriäggning........................... .... 37

5.6 Anställningsskydd.................................. .... 38

5.7 Lagens karaktär.................................... .... 39

5.8 Övriga frågor........................................ .... 40

6 Upprättat lagförslag...................................... .... 42

7 Specialmotivering......................................... 42

8 Hemställan.................................................. 52

9 Beslut........................................................ .... 52

Bilaga 1 Arbetsgruppens lagförslag........................ 53

Bilaga 2 Det remitterade lagförslaget..................... 57

Utdrag av lagrådets protokoll den 26 januari 1978.... 61

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 9 februari 1978. 63

Hemställan........................................................ .... 65

Beslut__ .......................................................... .... 66