5
Motion
1977/78:1968
av Erik Wärnberg m. fl.
med anledning av propositionen 1977/78:181 om ny taxeringsorganisation
i första instans, m. m.
Taxeringslagen föreskriver att till ledamot och suppleant i taxeringsnämnd
kan utses endast svensk medborgare. Motsvarande krav har numera slopats i
fråga om kommunal rösträtt och valbarhet till kommunfullmäktige. I
motionen 1976/77:235 yrkades att villkoret om svenskt medborgarskap för
ledamot eller suppleant i taxeringsnämnd skulle tas bort. I motionen
åberopades bl. a. att invandrarna i vissa kommuner utgör en så stor grupp att
de av flera skäl bör vara företrädda i taxeringsnämnd. Utskottet instämde i
motionärernas uppfattning. Den aktuella frågan borde enligt utskottet
lämpligen tas upp i samband med de författningsändringar som erfordras för
taxeringsreformens genomförande och som avsågs omfatta bl. a. frågan om
proportionella val till taxeringsnämnderna.
I det nu föreliggande förslaget till lagtext kvarstår kravet på att ledamot och
suppleant i taxeringsnämnd skall vara svensk medborgare, detta trots att
förslagen i propositionen i huvudsak innebär att samma regler skall gälla för
taxeringsnämnder som för andra kommunala nämnder. I vissa kommuner
kan kravet på svenskt medborgarskap komma i motsättning till det generella
kravet att det inom taxeringsnämnd skall finnas företrädare för skilda grupper
inom dess verksamhetsområde. Invandrarna utgör i vissa kommuner en så
stor grupp att de bör vara företrädda för att taxeringsnämnd på ett rimligt sätt
skall svara mot kravet på allsidighet i sammansättningen. Det kan också vara
av praktisk betydelse vid taxeringsarbetet att det finns personer med
personlig kännedom om invandrarnas förhållanden. Vi anser därför att
bestämmelsen i taxeringslagen om svenskt medborgarskap som villkor för
ledamot och suppleant i taxeringsnämnd bör tas bort.
Enligt riksdagens principbeslut skall suppleant ha rätt att närvara vid
taxeringsnämnds sammanträde utan att förfall för ordinarie ledamot föreligger.
Utredningen har därför föreslagit att underrättelse om sammanträde
skall sändas till suppleanterna. Enligt propositionen skall suppleanterna
endast kallas till det första sammanträdet. Därefter bör enligt propositionen
inte föreligga någon skyldighet för ordföranden att särskilt underrätta
suppleanterna om övriga sammanträden.
Vi anser det självklart att suppleanterna i taxeringsnämnd - liksom i övriga
kommunala nämnder - underrättas om samtliga sammanträden. Det är
enligt vår mening väsentligt att suppleanterna bereds goda möjligheter att
följa nämndens fortlöpande arbete och att uppdraget får innehåll som gör det
meningsfullt. Enlig vår mening bör därför taxeringslagen ändras så att även
Mot. 1977/78:1968
6
suppleanter underrättas om samtliga sammanträden.
Kravet på fackkunskaper hos ledamöterna skall enligt propositionen
alltjämt komma till uttryck i taxeringslagen. 113 5 föreslås en regel om att till
ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnd skall utses personer som har
insikt i de beskattningsfrågor som ankommer på taxeringsnämnd. För att
detta krav skall kunna uppfyllas fordras att ledamöter och suppleanter ges en
tillfredsställande utbildning. Det är enligt vår mening viktigt att de förtroendevaldas
utbildningsbehov tillgodoses vid införandet av den nya taxeringsorganisationen.
Nämndledamöterna har f. n. inte någon given rätt att få ta del av
självdeklarationerna. Endast de som utses därtill av nämnden får enligt 5 §
taxeringslagen granska deklarationerna. Ursprunget till bestämmelserna om
begränsning av ledamöternas rätt att ta del av innehållet i självdeklarationerna
torde ha varit en farhåga att enskilda ledamöter tog del av handlingarna
endast för att tillfredsställa sin nyfikenhet eller av andra för taxeringsarbetet
ovidkommande skäl. RS-utredningen föreslår att bestämmelserna i 50 §
ändras så att samtliga valda ledamöter får rätt att granska självdeklarationer.
Det stora flertalet remissinstanser lämnar förslaget utan erinran. Förslaget
avvisas dock av budgetministern under hänvisning till att en förutsättning för
den vidsträckta rätt att få inblick i olika förhållanden som tillkommer
taxeringsmyndigheterna är att kretsen av de personer som får del av
materialet blir så liten som möjligt. Detta synsätt innebär enligt vår mening
ett misstroende mot de förtroendevalda, något som vi inte är beredda att
acceptera. Ledamöternas rätt att ta del av deklarationerna bör därför inte
begränsas i lagen.
Enligt nuvarande bestämmelser skall underrättelse om taxeringsnämnds
beslut om avvikelse från skattskyldigs deklaration eller om skönstaxering
tillställas skattskyldig i rekommenderat brev. Underrättelsen skall också vara
undertecknad av taxeringsnämndens ordförande.
I propositionen föreslås att underrättelserna om taxeringsnämnds beslut i
fortsättningen skall sändas i vanligt brev. En rad remissinstanser har uttalat
tveksamhet mot användandet av vanligt brev. Denna grundas framför allt på
farhågor för att de skattskyldiga skall skaffa sig förlängd besvärstid genom
osant påstående om att någon underrättelse inte har tagits emot. Mot denna
bakgrund anser vi att taxeringsnämnds beslut även i fortsättningen bör
sändas i rekommenderat brev.
Vi vill slutligen ta upp en fråga som inte behandlas i föreliggande
proposition men som har ett klart samband med här aktualiserade frågor,
nämligen bankernas uppgiftsskyldighet till taxeringsmyndigheterna.
I motionen 1977/78:411 behandlas frågan om uppgiftsskyldighet för
ränteinkomster. Ett väsentligt inslag i vårt skattesystem är uppgiftsskyldigheten
från medborgarnas sida. Det är en nödvändig förutsättning att denna
skyldighet fullgörs för att skattesystemet skall kunna verka på ett likformigt
och rättvist sätt. I ett avseende har emellertid samhället inte lagstiftat om
Mot. 1977/78:1968
7
skyldighet att ge uppgift till taxeringsmyndigheterna. Det gäller den del av
inkomsten som utgörs av bankräntor.
Redan nu redovisar enligt motionen en del banker dessa uppgifter till sina
kunder. Däremot finns ingen skyldighet för dem att lämna motsvarande
uppgifter till taxeringsmyndigheterna. Nuvarande datakapacitet har undanröjt
tidigare administrativa hinder för sådana uppgifter om räntor till ledning
vid taxeringen. Mot denna bakgrund föreslås en obligatorisk skyldighet för
bankerna att årligen per den 31 december lämna uppgift till taxeringsmyndigheterna
om ränteinkomster av på bankkonton innestående medel.
Vi anser att reglerna för uppgiftsskyldighet självfallet bör vara lika stränga
för inkomster av kapital som för inkomster av arbete. Vi instämmer därför i
motionens krav men anser att uppgiftsskyldigheten bör utökas till att omfatta
också kapitalbehållningen på bankkonton. Därvid kan uppgiftsskyldigheten
begränsas till att avse kapitalbelopp som överstiger exempelvis 25 000 kr.
Det bör ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderliga
författningsförslag.
Med hänvisning till det anförda föreslår vi
1. att riksdagen beslutar att bestämmelsen i taxeringslagen om
svenskt medborgarskap som villkor för ledamot och suppleant i
taxeringsnämnd tas bort,
2. att riksdagen beslutar att suppleanter skall underrättas om
samtliga sammanträden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om utbildning av ledamöter och suppleanter
i taxeringsnämnd,
4. att riksdagen beslutar att samtliga valda ledamöter får rätt att
granska självdeklarationer,
5. att riksdagen beslutar att taxeringsnämndens underrättelser
enligt 69 § taxeringslagen skall tillställas den skattskyldige i
rekommenderat brev,
6. att riksdagen beslutar om obligatorisk skyldighet för bankerna
att årligen per den 31 december lämna uppgift till taxeringsmyndigheterna
om kapitalbehållning och ränteinkomster av på
Mot. 1977/78:1968
bankkonton innestående medel i enlighet med vad som anförts
motionen.
Stockholm den 3 maj 1978
ERIK WÄRNBERG (s)
VALTER KRISTENSON (s)
TAGE JOHANSSON (s)
RUNE CARLSTEIN (s)
HAGAR NORMARK (s)
CURT BOSTRÖM (s)
THAGE PETERSON (s)
OLLE WESTBERG (s)
i Hofors
BO FORSLUND (s)
GÖRDIS HÖRNLUND (s)
ERIC MARCUSSON (s)
LENNART PETTERSSON (s)
CATARINA RÖNNUNG (s)
HANS GUSTAFSSON (s)
GOTAB58154 Slockholm 1978