3

Motion

1977/78:1951

av Lars Werner m. fl.

med anledning av propositionen 1977/78:155 om exportkreditfinansiering,
m. m.

Sverige har gjorts starkt exportberoende. Utrikeshandelns omfattning och
inriktning har emellertid aldrig varit föremål för demokratiska beslut. Den
har styrts av kapitalistiska vinstintressen. De stora export- och importföretagen
har haft den avgörande makten. Den statliga styrningen lyser med sin
frånvaro.

Frihandeln har framfor allt under kapitalismens tidigare historia haft en
prisåterhållande verkan. Men den har också kunnat utgöra ett hot mot
sysselsättning och utveckling för vissa branscher och regioner. Under senare
år framstår Sveriges stora utrikeshandelsberoende som ett svårforcerat hinder
för en effektiv, nationell ekonomisk politik. Utrikeshandeln uppgår till nära
en fjärdedel av bruttonationalprodukten i Sverige.

Med framväxten av stora internationella monopol minskar konkurrensoch
prisargumenten forén oreglerad utrikeshandel. Tvärtom underlättar en
oreglerad utrikeshandel dessa företags manövrer och deras möjligheter att
lägga under sig allt större marknader.

Den tes som f. n. är allmänt förhärskande, nämligen att framtiden ligger i
satsningar på ökad export, är starkt betänklig. Dess konsekvens är stöd till all
export oavsett dess betydelse för landets ekonomi, för utvecklingen och för
den nödvändiga hushållningen med landets naturtillgångar.

Regeringens förslag till exportkreditfinansiering påstås i första hand syfta
till att ge svenska exportörer samma villkor som gäller för exportörer i
konkurrentländer. Med denna motivering vill regeringen införa generellt
verkande exportkreditstöd. Detta stöd har olika former: statliga krediter,
kreditgarantier, exportkreditavdrag och exportkreditbidrag.

Vi ifrågasätter-i likhet med Landsorganisationen i dess remissyttrande till
exportkreditutredningen - om exportkreditstödet bör ha en generell verkan.
Det bör, enligt vår mening, användas som ett styrmedel för att främja
handeln med de socialistiska länderna och med u-länderna för att öka
länderspridningen i den svenska utrikeshandeln. Det är för handeln med
socialistiska länder och u-länder som kreditstödet har störst betydelse.

Förslagen om ett exportkreditstöd genom ett extra avdrag vid inkomstbeskattningen
liksom exportkreditbidraget som skall utgå skattefritt till hälften
av avdraget - om detta icke kunnat utnyttjas - betraktar vi som icke
acceptabla gåvor till exportindustrins kapitalister, som kan motverka det
näringspolitiska målet att minska exportberoendet. Vi yrkar därför avslag på
propositionen i denna del.

1* Riksdagen 1977/78. 3 sami. Nr 1950-1956

Mot. 1977/78:1951

4

Vi kan heller inte acceptera att Svensk exportkredit, som bara till hälften är
statligt, skall fä pröva frågor som kan komma att innebära statliga utgifter,
dvs. statligt räntebidrag eller statligt stöd till kursrisktäckning. AB Svensk
exportkredit, som nu till hälften ägs av privatbanker, bör helförstatligas.

Med hänvisning till ovanstående föreslås

att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen hemställa om ett nytt förslag till inriktning av
exportkreditstödet med beaktande av vad som anförts i
motionen om att stödet icke skall ha generell tillämpning,

2. att avslå förslaget i propositionen 1977/78:155 till Lag om
exportkreditstöd,

3. att hos regeringen hemställa om förslag till förstatligande av AB
Svensk exportkredit (SEK).

Stockholm den 28 april 1978

LARS WERNER (vpk)

EIVOR MARKLUND (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk)

NILS BERNDTSON (vpk) JÖRN SVENSSON (vpk)