Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion
1977/78:1946
av Lars Werner m. fl.

med anledning av propositionen 1977/78:175 med förslag till hyresförhandlingslag
m. m.

Det viktigaste syftet med hyreslagstiftningen skall enligt vänsterpartiet
kommunisternas mening vara att ge dem som bor med hyresrätt en
grundläggande trygghet. Det innebär bl. a. ett starkt besittningsskydd,
bytesrätt, skydd mot oskäliga hyreshöjningar och ett avgörande inflytande
över sitt eget boende. Vi kräver en socialt inriktad bostadspolitik, vilken
innebär att alla skall ha tillgång till en god bostad till rimliga kostnader.
Bostaden skall vara en primär social rättighet.

Att bostaden är en social rättighet innebär bl. a. att den hyra ett hushåll
betalar är sådan att alla får råd att bo i en tillräckligt stor bostad i en god
bostadsmiljö och att de arbetande människorna kan hyra en sådan bostad
utan att tvingas anlita bostadsbidrag. Bostadssociala utgångspunkter måste
alltså vara avgörande för hyrans nivå. Vidare innebär det att ingen skall
kunna göra vinster på andras behov av att bo. Det betyder att vinst- och
spekulationsintressen måste bort i alla led, alltifrån markvärdet till bostädernas
förvaltning. I begreppet social rättighet ligger också en rättvis
fördelning av bostäderna och att makt och inflytande över förvaltning och
bostadsmiljö ligger hos dem som bor i bostäderna.

Vpk har i olika sammanhang påtalat brister i hyreslagstiftningen och
hävdat att den måste förändras och förbättras, så att hyresgästerna får mer att
säga till om och att fastighetsägarna får mindre bestämmanderätt. Vi har
också vänt oss emot bestämmelser i gällande lagstiftning som i praktiken
betyder att hyressättningen på vad man kallar en balanserad hyresmarknad
skall vara fri och kunna påverkas av marknadskrafterna.

Både de borgerliga partierna och socialdemokraterna har exempelvis
medverkat till ett innehåll och en tolkning av lagstiftningen som förutsätter
ständiga hyreshöjningar. Som allmän utgångspunkt har man varit överens
om att de s. k. fria marknadskrafterna skall få verka också på bostadsmarknaden.
Som allmänna förbehåll har man deklarerat att privata fastighetsägares
intresse av att få en rimlig avkastning på sitt i fastigheten nedlagda
kapital inte kan åsidosättas.

Regeringens förslag i propositionen 1977/78:175 kommer inte att påverka
några grundläggande problem, förbättrar inte bruksvärdessystemet och
kommer inte att kunna förhindra nya hyreshöjningar.

Många av föredragandens kommentarer och motivuttalanden till lagförslaget
är suddiga och delvis motstridiga i sin strävan att framstå som en hjälp
åt hyresgästerna och hyresgäströrelsen att sanera hyresmarknaden och stärka

Mot. 1977/78:1946

folkrörelsen.

Hyresgästerna betackar sig naturligtvis för sådan hjälp och omtanke från
den borgerliga regeringen och klarar bättre de uppgifterna själva. Möjligheten
till fortsatta hyreshöjningar och fortsatt privatisering på bostadsmarknaden
skiner igenom lagförslaget och kan inte döljas av vissa positiva inslag och
förbättringar på hyresförhandlingsområdet.

I diskussionen om förslaget till hyresförhandlingslag har det framförts både
för- och nackdelar till förslaget dels i förhållande till nu gällande ordning, dels
i förhållande till hyresrättsutredningens förslag, som i stort sett ligger till
grund för propositionen. Nästan alla som deltagit i diskussionen har ansett
hyresrättsutredningens förslag som godtagbart och innehållande förbättringar
och preciseringar till vad som nu är gällande. Från vpk harvi kritiserat även
hyresrättsutredningens förslag. Det har då exempelvis gällt fastighetsägares
rätt att slippa förhandlingsavtal vid byte av hyresgäst, möjligheten till
retroaktiva hyreshöjningar, uppsägningsförfarande, hyresgästernas möjligheter
att vidta stridsåtgärder och hyresvärdarnas möjligheter att välja
företrädare för hyresgästerna.

Det nya förslaget har i viss mån tagit hänsyn till sådan kritik, t. ex. följer
hyran i det nya förslaget lägenheten och inte hyresgästen, möjligheterna att
tvinga fastighetsägaren till förhandling har ökat och uppsägningsförfarandet
har förenklats något. Att det nya förslaget i realiteten ställer större krav på att
hyresgästförening har hyresgästernas förtroende betraktar vi inte som
negativt, inte heller att hyresgästernas majoritet tillmäts större betydelse. I nu
föreliggande förslag sägs att hyresnämnden får (inte skalf) förordna om en
förhandlingsordning skall upphöra och att särskilda skäl i så fall skall
föreligga, vilket vi noterar som positivt då det gynnar den etablerade
hyresgäströrelsen, som i stor utsträckning redan har tecknade förhandlingsordningar.

I propositionen saknas emellertid förslag som ger hyresgästerna möjlighet
att vidta stridsåtgärder utan att kvarboenderätten riskeras. Den primära
förhandlingsverksamheten gäller bara i fråga om hyreshöjningar. Tvärtemot
propositionen menar vi att det finns skäl att föreskriva att hyresvärden har
primär förhandlingsskyldighet, exempelvis då det gäller gemensamma
anordningar i huset.

Bland oklarheterna och svagheterna i förslaget kan vidare nämnas att man
inte skrivit in någon rätt för hyresgästorganisation att få rätt att granska
privata fastighetsägares räkenskaper, lån, räntor och amorteringar och andra
kostnader. Fortfarande kommer den s. k. editionsplikten bara att gälla för de
allmännyttiga bostadsföretagen, vilket vi anser vara en brist i förslaget.

Då det gäller frågan om införande eller bibehållande av förhandlingsklausul
i hyresavtalet bör ”hyresgästens personliga förhållanden” inte
tillmätas den betydelse den fått i förslaget (2 §) med de konsekvenser detta
kan få, och dessa ord bör utgå ur lagtexten.

Beträffande den förhandlingsersättning som skall kunna utgå måste den

Mot. 1977/78:1946

ersättningen ses som ett återförande av medel till hyresgästkollektivet. Det
borde därför ha getts möjlighet i lagen att framtvinga ersättning via
hyresnämnden. I förslaget kan bara skäligheten av ersättningen prövas inför
nämnden, vilket kan vara ägnat att misskreditera hyresgästorganisationen
och dess arbete inför hyresgästerna. För att förhindra att sådan ersättning
påverkar bruksvärdet vid en hyresjämförelse bör en mindre förändring ske i
lagtexten (20 5), så att det klart framgår att sådan ersättning inte är hyra i
vanlig mening.

Möjligheterna till retroaktiva hyreshöjningar som ges i propositionsförslaget
(24 §) måste helt undanröjas genom en förändring av lagtexten.
Hyresgäster skall inte behöva få sin ekonomi ytterligare försämrad av att
fastighetsägare eller domstolar drar ut på tiden med förhandlingar och
beslut.

Förslaget om att part skall kunna ådömas skadestånd om en majoritet i
hyresnämnd eller bostadsdomstol anser att hyresförhandlingarna inte bedrivits
tillräckligt skyndsamt (27 och 16 St;) skall enligt vår mening bara omfatta
hyresvärd, och lagtexten bör ändras i enlighet med detta.

De brister och oklarheter i förslaget som vi påtalat måste enligt vår mening
rättas till i ett kommande utskottsbetänkande genom förslag till lagändringar
och uttalanden från riksdagen.

Med hänvisning till det anförda föreslås

att riksdagen antar följande ändring i förslaget till hyresförhandlingslag:

Propositionens förslag

Motionärernas förslag

2 §

Med förhandlingsklausul förhandlingsordningen (förhandlingsöver

enskommelse).

Tvist om införande eller bibehållande
av förhandlingsklausul i hyresavtal
kan av hyresgästen hänskjutas
till prövning av hyresnämnd enligt
vad som sägs i 12 kap. 49 och 54 §§
jordabalken. I stället för 48 § tredje
stycket jordabalken gäller att förhandlingsklausul
skall föras in eller
bibehållas i hyresavtalet, om det inte
med hänsyn till hyresgästens personliga
boendeförhållanden, inställningen
hos övriga hyresgäster som berörs
av förhandlingsordningen och andra
omständigheter är skäligt att förhandlingsklausulen
inte skall gälla.

Tvist om införande eller bibehållandeav
förhandlingsklausul i hyresavtal
kan av hyresgästen hänskjutas
till prövning av hyresnämnd enligt
vad som sägs i 12 kap. 49 och 54 §§
jordabalken. I stället för 48 § tredje
stycket jordabalken gäller att förhandlingsklausul
skall föras in eller
bibehållas i hyresavtalet, om det inte
med hänsyn till inställningen hos
övriga hyresgäster som berörs av
förhandlingsordningen och andra
omständigheter är skäligt att förhandlingsklausulen
inte skall gälla.

Mot. 1977/78:1946

Propositionens förslag

Genom förhandlingsöverenskommelse
får bestämmas att i hyran för
samtliga lägenheter skall ingå visst
belopp som utgör ersättning till
hyresgästorganisationen för dess förhandlingsarbete.
Av förhandlingsöverenskommelsen
skall framgå hur
stor del av hyran som utgör ersättning
av detta slag. Beloppet får ej
överstiga vad som kan anses skäligt
med hänsyn till hyran i övrigt,
förhandlingskostnadernas storlek
och övriga omständigheter.

Har förhandling

Beslut om ändring av hyresvillkoren
får ej avse tid för det månadsskifte
som inträffar närmast efter tre
månader från dagen för ansökningen.
Om det av särskild anledning
finnes skäligt, får hyresnämnden dock
förordna att beslut om hyra skall avse
även tid dessförinnan.

I ansökningen skall anges den
tidpunkt från vilken ändring av
hyresvillkoren yrkas. Begärs tillämpning
av bestämmelsen i andra stycket
andra meningen, skall skälen härför
anges.

Underlåterpo/V. sedan motparten i
behörig ordning har påkallat förhandling,
att fullgöra sin förhandlingsskyldighet
enligt 16 § första
stycket eller enligt föreskrift i
förhandlingsordning, är han skyldig
att ersätta motparten skada som har
uppstått till följd av hans underlåtenhet.
Detsamma gäller, om part bryter

Motionärernas förslag

Genom förhandlingsöverenskommelse
får bestämmas att till hyran för
samtliga lägenheter skall läggas visst
belopp som utgör ersättning till
hyresgästorganisationen fördess förhandlingsarbete.
Av förhandlingsöverenskommelsen
skall framgå hur
stor del av hyran som utgör ersättning
av detta slag. Beloppet får ej
överstiga vad som kan anses skäligt
med hänsyn till hyran i övrigt,
förhandlingskostnadernas storlek
och övriga omständigheter.

hans sida.

Beslut om ändring av hyresvillkoren
får ej avse tid före beslut i
hyresnämnd eller bostadsdomstol eller
tid före det månadsskifte som inträffar
närmast efter tre månader från
dagen för ansökningen.

1 ansökningen skall anges den
tidpunkt från vilken ändring av
hyresvillkoren yrkas.

Underlåter hyresvärd, sedan motparten
i behörig ordning har påkallat
förhandling, att fullgöra sin förhandlingsskyldighet
enligt 16 § första
stycket eller enligt föreskrift i
förhandlingsordning, är han skyldig
att ersätta motparten skada som har
uppstått till följd av hans underlåtenhet.
Detsamma gäller, om hyresvärd

Mot. 1977/78:1946

Propositionens förslag

mot 16 § andra stycket eller mot
17 §.

Stockholm den 24 april 1978
LARS WERNER (vpk)

EIVOR MARKLUND (vpk)

NILS BERNDTSON (vpk)

TORE CLAESON (vpk)

Motionärernas förslag

bryter mot 16 § andra stycket eller
mot 17 §.

C.-H. HERMANSSON (vpk)

JÖRN SVENSSON (vpk)