12

Motion
1977/78:1882

av Ivar Nordberg och Anna Lisa Lewén-Eliasson

med anledning av propositionen 1977/78:125 med förslag om

tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78

I propositionen 1977/78:125 redovisar regeringen under anslaget Kraftstationer
m. m. sin inställning till frågan om ett konsortialavtal mellan
vattenfallsverket och Södertörns Fjärrvärmeaktiebolag, som ägs av Botkyrka
och Huddinge kommuner, angående planerat uppförande och drift av ett
kraftvärmeverk. Detta skall ägas av ett bolag, gemensamt mellan vattenfallsverket
och kommunerna (Törnkraft AB). Det är i sig tillfredsställande att
regeringen nu lägger fram förslag om statens medverkan i detta projekt, som
innebär ett effektivare utnyttjande av tillförd energi.

På en punkt finnér vi emellertid anledning till kritik. Regeringen framhåller
att det är angeläget att anläggningar av detta slag utförs så att de också kan
eldas med fasta bränslen. Vattenfallsverkets framställning visar emellertid att
detta inte bedömts vara genomförbart i detta fall vare sig från miljö- eller
transportsynpunkter eller av utrymmesskäl.

Likväl avser regeringen att ge vattenfallsverket i uppdrag att belysa de
tekniska, ekonomiska och miljömässiga förutsättningarna för att utföra
anläggningen så att en framtida övergång till eldning med fasta bränslen kan
underlättas.

De båda aktuella kommunernas allmänna ekonomiska läge är bekymmersamt.
Skulle den utredning som regeringen nu avser att låta utföra leda till
krav på bolaget att uppföra anläggningen eller komplettera den så att eldning
med fasta bränslen kan ske, är det enligt vår mening ett oavvisligt krav att
tillkommande kostnader stannar på staten. Kommunerna har nämligen i sin
medverkan utgått från att ytterligare krav inte skall resas. Det är angeläget att
riksdagen i samband med sitt godkännande av propositionen i denna del gör
ett klart uttalande härom. Detta bör ges regeringen till känna.

När det gäller själva utredningsuppdraget vill vi fästa uppmärksamheten på
att frågan om att utföra en koleldad anläggning har särskilt behandlats i de
båda kommunernas politiska organ. Vid behandlingen av konsortialavtal^ i
kommunfullmäktige i Huddinge förelåg nämligen förslag från centerpartiet i
denna riktning, vilket dock avslogs mot detta partis röster. Även i Botkyrka
har liknande propåer kommit från centerhåll. Det är således en bestämd vilja i
båda kommunerna att en koleldad anläggning inte skall komma till stånd.

Bakgrunden till detta ställningstagande är - förutom utrymmeskraven givetvis
de miljörisker koleldning för med sig.

De senaste årens forskningsresultat tyder på mycket allvarliga konsekvenser
för miljön och för människors hälsa vid förbränning av kol, vilket

Mot. 1977/78:1882

13

redovisas bl. a. i energikommissionens material. Vid förbränningen bildas
bl. a. svavelföroreningar, vilka försurar sjöar och marker. Svenska jordar är
betydligt känsligare för svavelutsläpp än t. ex. västtyska och danska, där
kalkhalten i jorden är större och därmed risken för försurning mindre.
Dessutom bildas s. k. polyaromatiska kolväten, vilka är cancerframkallande,
giftiga tungmetaller, t. ex. kvicksilver och kadmium, kväveoxider, som
ombildas till cancerframkallande ämnen, stoft samt stora mängder koldioxid,
som på lång sikt kan utgöra ett hot mot jordens klimat med katastrofala
översvämningar som följd. Förutom luftburna förbränningsprodukter fås
också stora mängder aska, som innehåller giftiga ämnen och som måste
förvaras säkert i flera generationer.

Ny teknik för kolförbränning är under utveckling, men man känner ännu
inga metoder att undvika utsläpp av t. ex. kvicksilver. Det torde under alla
förhållanden ta lång tid innan praktiskt användbara och miljömässigt
acceptabla nya förbränningsmetoder är tillgängliga.

Vi utgår därför från att man i det fortsatta utredningsarbetet tar som
utgångspunkt vad som här anförts om miljörisker m. m. med en koleldad
anläggning.

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförts om fördelning av kostnaderna för en
eventuell anläggning för fasta bränslen.

Stockholm den 13 april 1978

IVAR NORDBERG (s)

ANNA LISA LEWÉN-EL1ASSON (s)