Mot. 1977/78

1868-1869

Motion

1977/78:1868

av Joakim Ollén

med anledning av propositionen 1977/78:136 om ändrade regler för
skattetillägg m. m.

Sedan 1972 har en person kunnat drabbas av skattetillägg på åtskilliga
tusental kronor för ett slarvfel i deklarationen, vilket utan svårighet hade
kunnat rättas till av taxeringsnämnden med ledning av tillgängliga kontrolluppgifter.
Detta förhållande har på goda grunder ansetts otillfredsställande.

Efter en delreform förra året föreslår regeringen nu i propositionen 1977/

78:136 att skattetilläggen i de fall där den felaktiga uppgiften kan rättas till av
taxeringsnämnden med ledning av tillgängligt kontrollmaterial skall sänkas
från 25 % till 20 % av den skatt som belöper på det ”undandragna” beloppet.

Det måste starkt ifrågasättas om denna förändring i de gällande reglerna är
tillräcklig för att skapa rättvisa på detta område.

Den som underlåter att ta med en inkomst i sin deklaration som genom en
arbetsgivaruppgift kommer att anges till taxeringsmyndigheterna kan knappast
misstänkas för att vilja skattefuska. Än mindre kan naturligtvis den
person som av misstag råkar skriva av sin inkomstuppgift felaktigt beskyllas
för att vilja undanhålla staten skatteintäkter. I allmänhet harju vederbörande
också betalat in preliminär skatt för det korrekta beloppet. Över huvud taget
kan hävdas att den som gör ett sådant fel i deklarationen, vilket lätt kan
upptäckas av taxeringsmyndigheterna och vilket också bör upptäckas om
dessa fullgör sina granskningsskyldigheter, inte rimligen kan anses försöka
skattefuska.

Starka skäl talar således för att skattetillägg över huvud taget inte bör utgå i
de nu aktuella situationerna. I detta sammanhang kan nämnas att en
felsummering i deklarationen inte beivras med skattetillägg eller på annat
sätt. Det är svårt att se den principiella skillnaden mellan den förseelse som
ligger i att felaktigt summera inkomstuppgifter och att felaktigt skriva av en
inkomstuppgift från arbetsgivaren. Det måste i vart fall framstå som helt
orimligt att skattetillägg skall kunna utgå med i princip hur högt belopp som
helst. Med hänsyn till vikten av att de uppgifter deklaranterna lämnar är så
exakta som möjligt kan det naturligtvis hävdas att en viss förseelseavgift bör
kunna tas ut av den deklarant som slarvar med sitt uppgiftslämnande. Den
avgift som i så fall skall tas ut bör dock under inga förhållanden vara större än
vad som är vanligt för andra smärre ordningsförseelser. Ett lämpligt
maximibelopp torde vara 200 kr.

Skattetilläggen bör alltså i princip helt slopas i de situationer där den

1 Riksdagen 1977/78. 3 sami. Nr 1868-1869

Mot. 1977/78:1868

2

felaktiga uppgiften från deklarantens sida har kunnat rättas av taxeringsnämnden
med hjälp av vanligtvis tillgängligt taxeringsmaterial. I stället bör
införas en ordningsavgift avsedd för denna situation konstruerad så, att den
slarvande deklaranten, liksom enligt förslaget till nya skattetilläggsbestämmelser,
skall betala 20 % av den skatt som belöper på den inkomst som
påförts honom efter taxeringsnämndens justering av hans deklaration, dock
maximum 200 kr.

Det förutsätts att utskottet utarbetar erforderlig författningstext.

Med stöd av ovanstående hemställs

att riksdagen beslutar att skattetillägg ej skall utgå utan ersättas av
en särskild ordningsavgift på maximalt 200 kr. vid de skatteförseelser
som angivits i motionen.

Stockholm den 5 april 1978
JOAKIM OLLÉN (m)