13

Motion
1977/78:1829

av Torsten Sandberg

med anledning av propositionen 1977/78: 92 om åtgärder för att
förbättra lokal och regional kollektiv persontrafik

I propositionen 1977/78: 92 föreslås angelägna åtgärder för att förbättra
lokal och regional kollektiv persontrafik. Beträffande huvudmannaskapet
föreslås, med vissa undantag, en interkommunal samverkan
mellan landstingskommunen och kommunerna. Beträffande formerna
kan landstingskommunen och kommunerna komma överens om att uppgifterna
i stället skall skötas genom ett aktiebolag, som har bildats för
ändamålet.

Propositionen utgår ifrån att det är svårt att skilja på regional och lokal
trafik, en uppfattning som jag delar. Det finns bl. a. med anledning
härav motiv för att engagera kommunerna i arbetet med att bygga upp
en god kollektivtrafik. Detta kortimunala engagemang kan tillförsäkras
på flera olika sätt. Den i propositionen valda huvudlösningen är i ett
visst hänseende mindre tilltalande, nämligen med hänsyn till önskemålen
om att få klara politiska ansvarsförhållanden. Möjligheterna att
övergå till aktiebolag leder till vissa ytterligare betänkligheter.

Genom kommunalförbunden är riskerna uppenbara att trafikstyrelsernas
sammansättning inte kommer att direkt proportionellt motsvara
valutslagen. Redan detta måste inge betänkligheter, och frågan borde
mer utförligt ha behandlats i propositionen. Till detta kommer oklarheter
om insyn, möjligheter att motionera och interpellera och Utkräva
ett direkt politiskt ansvar.

Frågor om översiktlig trafikplanering och kollektivtrafik engagerar
ofta en bred allmänhet. Enskilda personer, byalag, intresseorganisationer
och företag vill ha information och vill kunna påverka, bl. a. via
sina politiker. Det är önskvärt att trafikfrågorna kan diskuteras offentligt
i ansvarig församling.

När det gäller bolagsbildning bör följande omständigheter beaktas.
Bolagsbildningen medför att verksamheten undandras de regler sorn
gäller för vanlig landstingskommunal förvaltning. Bolaget är ej bundet
av självkostnads- och likställighetsprinciperna, dess beslut kan ej överklagas,
dess handlingar är ej underkastade offentlighetsprincipen, dess
styrelseledamöter och tjänstemän har ej formellt ämbetsansvar och står
därför ej under JO:s tillsyn.

Genom bolagsformen får styrelsen och företagsledningen en stor rörelsefrihet
och kan företa beslut utan att riskera inblandning från allmänheten
i form av kommunalbesvär osv. Företagsformen innebär så

Mot. 1977/78:1829

14

ledes ett försvagat rättsskydd för de egentliga ägarna — länets innevånare
— och bestämmanderätten över bolagets verksamhet utövas väsentligen
av de förtroendemän som representerar huvudmannen eller huvudmännen
på bolagsstämman och i bolagets styrelse. Enligt min mening
torde icke heller några effektivitetsskäl motivera bolagsformen.

I trafikfrågor är det angeläget med en ökad information i båda riktningarna
mellan allmänhet och politiker/tjänstemän. Bolagsformen kan
motverka en sådan allsidig information. Den kan t. ex. försvåra möjligheterna
att inrätta lokalstyrelser för delområden av en region där
merparten av synpunkter från allmänheten kan kanaliseras och trafikbesluten
föras ut

Det är önskvärt med friare möjligheter för landstingskommunen att
ensam vara huvudman för trafiken. Förhållandena är normalt sådana
att denna lösning är möjlig. Undantagen gäller främst Göteborgsområdet.
Ett planeringsinflytande och ett ekonomiskt ansvar för kommunerna
kan ändå byggas upp.

Det bör klargöras att de planeringsresurser på trafikområdet som
byggs upp knyts nära landstingen. Vidare bör det klargöras att landstingen
blir det forum där trafikfrågorna offentligt diskuteras. Detta
hindrar inte att de lokala trafikfrågorna behandlas i varje kommun.
Tvärtom torde dessa inför varje års trafikbeslut behöva höras och framlägga
synpunkter, främst på hur den lokala trafiken bör utformas. Vidare
bör uttalas att aktiebolag bör bildas endast i undantagsfall.

En annan fråga, som inte behandlats i propositionen, är frågan om
samordning mellan persontrafik och godstransporter. Då jag finner en
sådan samordning från alla synpunkter önskvärd och självklar, förutsätter
jag att propositionens mening är att godstransporter skall kunna
ske genom de kommunala trafikföretagens försorg. Ett uttalande från
riksdagens sida härom skulle emellertid undanröja oklarheter på denna
punkt.

Med hänvisning till vad som anförts yrkas

1.att riksdagen uttalar att den kollektiva trafiken på regional
nivå knyts nära landstingen i enlighet med vad som anförts i
motionen,

2. att riksdagen genom ett uttalande klarlägger att samordning
mellan persontrafik och godstransporter är önskvärd och möjlig

Stockholm den 29 mars 1978
TORSTEN SANDBERG (c)

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 710043