Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion
1977/78:1825

av Elver Jonsson m. fl.

med anledning av propositionen 1977/78: 92 om åtgärder för att
förbättra lokal och regional kollektiv persontrafik

På väsentliga punkter kommer kollektivtrafikens villkor att förbättras.
Dit hör t. ex. klarare ansvarsfördelning mellan stat och kommun,
förbättrade koncessionsbestämmelser och nya riktlinjer beträffande ersättningar
m. m.

På några andra punkter kommer propositionen att innebära svårigheter
för redan befintlig regional kollektivtrafiksamverkan, i så måtto
att föreslagna administrativa gränser ej alltid sammanfaller med naturliga
samverkansområden för trafiken. Detta gäller särskilt västra Sverige
och då speciellt Göteborgsområdet.

Propositionens förslag bygger på länen som trafikregioner. Detta förutsätter
att länen utgör sammanhållna trafikregioner. Så förefaller också
vara fallet i flertalet län. Vissa län har dock en betydande pendling
över länsgränsema. Länskortsutredningen visar bl. a. att pendlingssträckorna
Alingsås—Lerum—Göteborg och Ale—Göteborg hör till landets
mest frekventerade pendlingssträckor över länsgräns mellan enskilda
kommuner.

Pendlingen inom Göteborgsregionen visar en utveckling med starkt
ökad inomregional pendling. Samtliga kommuner utanför Göteborg har
större förvärvsarbetande nattbefolkning 1975 jämfört med 1970. Antalet
personer som både bor och arbetar i förortskommunerna har dock
ej ökat lika markant, i vissa kommuner är det t. o. m. fråga om minskningar.
Innebörden av detta är att pendlingen till Göteborg ökat kraftigt,
med 10 000 personer eller ca 30 procent.

Som framgår av dessa uppgifter om pendlingen är förhållandena i
Göteborgsregionen speciella. Enligt propositionen skall periodkortens
giltighet kunna utsträckas över länsgränsema genom överenskommelse
mellan huvudmännen. Praktiska svårigheter kommer härvid att uppstå.
Propositionen tar inte steget fullt ut och föreslår att även huvudmannaskapet
skall kunna anpassas till naturliga trafikregioner, t. ex. genom
överenskommelser mellan huvudmännen eller efter hänvändelse till regeringen.
En sådan anpassning är av grundläggande betydelse för möjligheterna
att få en god samordning och planering av linjenät, trafikutbud
och taxor och ett rationellt utnyttjande av resurserna.

Den föreslagna samordningen av kollektivtrafiken måste ske för områden
som är homogena för trafik- och annan samhällsplanering. För

Mot. 1977/78:1825

Västsveriges del förordas en Stor-Göteborgsregion, en nordbohuslänsk
region, en Boråsregion och en Hallandsregion. Vilka kommuner som
bör ingå i respektive region beror delvis på formen för huvudmannaskap.

Inom Göteborgsregionen har kommunerna, efter ett omfattande utredningsarbete
i kommunalförbundets regi, beslutat om en samordning
av regionernas kollektivtrafik benämnd Göteborgsregionens Lokaltrafik.
Ale, Alingsås och Lerums kommuner i Älvsborgs län samt Kungsbacka
kommun i Hallands län ingår i denna trafiksamverkan tillsammans
med Göteborgs, öckerö, Partille, Mölndals, Härryda och Kungälvs
kommuner i Göteborgs och Bohus län. Etapp I startade 1 juni 1977 och
etapp II planeras starta 1 september 1978.

Samordningen sker genom avtal mellan berörda kommuner. Trafiktjänster
upphandlas av befintliga trafikföretag. Det praktiska samordningsarbetet
ombesörjs av kommunalförbundet. Genom taxesamarbete
mellan kommunerna får de resande fri omstigningsrätt mellan alla linjer
— såväl lokala som regionala. Samtidigt behåller de enskilda kommunerna
bestämmanderätten över sin lokala kollektivtrafik och kan därigenom
planera och utveckla denna, integrerad med kommunens övriga
planering.

Att detta samarbetsmönster har valts har sin grund i att dessa kommuner
ingår i en sammanhängande trafikregion. Kommunalförbundet
är också det naturliga samarbetsorganet för regionen i andra sammanhang.
Förbundet handhar således vissa andra frågor inom regionen som
gäller teknisk försörjning, bostadsförsörjning, naturvårdsplanering etc.

Samordningen av kollektivtrafiken inom Göteborgsregionen överensstämmer
inte med propositionens förslag vad beträffar huvudmannaskapet.
Den uppfyller dock de krav på samordning av kollektivtrafik
som eftersträvas i propositionen. Reglerna om huvudmannaskap bör
därför enligt vår mening ges en sådan flexibel utformning att den i Göteborgsregionen
fungerande lösningen kan bibehållas och vidareutvecklas.

Det är vår uppfattning att om propositionens huvudmannaskapssystem
skall genomföras medför det att den trafiksamverkan som etablerats
i Göteborgsregionen måste brytas upp.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser det beklagligt att utredningen ej
behandlat gränsproblemen i de västsvenska länen mer utförligt, särskilt
med tanke på att en samordning av lokaltrafiken arbetats fram för Göteborgsregionen,
vilket utgör ett praktiskt exempel på interkommunalt
samarbete i trafikhänseende.

Länsstyrelsen anser vidare i sitt remissvar:

Älvsborgs län är genom sin geografiska utformning mindre betjänt
av ett periodkort som ej tar hänsyn till existerande trafikgränser. Pendlingen
mellan länet samt Göteborgs och Bohus län är exempelvis av så

Mot. 1977/78:1825

dan omfattning att samarbete mellan de olika huvudmännen mäste
etableras.

Enligt länsstyrelsens bedömning är det naturligt att ett periodkort
med giltighet i Älvsborgs län även äger giltighet inom Göteborgsregionen.
Det är även naturligt att Fyrstadsområdet (Vänersborg, Trollhättan,
Uddevalla och Lysekil) ingår i ett gemensamt periodkortsområde.

Mot denna bakgrund står det klart att länsgränsen måste betraktas
som en konstlad trafikgräns i Älvsborgs län. Det kan därför ifrågasättas,
om inte ett gemensamt periodkort för hela västra Sverige på sikt
kan vara lämpligt.

Älvsborgs läns landsting anför följande i sitt remissvar:

Utredningen föreslår att ett sådant periodkortsystem i första hand
bör kunna anpassas till länsindelningen men är också medveten om att
det i vissa län måste kunna göras undantag från denna regel. Som exempel
härpå nämner utredningen att pendlingen mellan Älvsborgs län och
Göteborgs och Bohus län är så betydande att någon form av interkommunalt
samarbete måste etableras för att ett regionalt gällande periodkort
skall kunna komma till användning. Utredningen nämner också
att ett sådant samarbete torde vara angeläget mellan länen inte enbart
i gränstrakterna runt Göteborg utan också i trestadsområdet (Uddevalla—Vänersborg—Trollhättan)
som utgör ett primärt centrum enligt
riksdagens regionalpolitiska beslut år 1972. En sådan samverkan över
länsgränsen är särskilt nödvändig i Göteborgsregionen. Det finns skäl
som talar för att bl. a. Älvsborgs län bör undantas från den generella
regeln om att länen är lämpligt avgränsade områden för ett periodkortsystem.
Länet rymmer i sig delar, som har prägel av storstadsområden
men också delar som har karaktären av ren glesbygd. Förvaltningsutskottet
ifrågasätter därför om inte Älvsborgs län bör uppdelas i olika
trafikområden, ett som omfattar storstadsregionen med kommunerna
Ale, Lerum och Alingsås, ett som berör trestadsregionen samt ett som
gäller Övriga länet. Kommunerna i Göteborgsregionen inklusive Ale,
Lerum och Alingsås har redan nu långt framskridna planer på en trafiksamordning
inom regionen med Göteborgsregionens kommunalförbund
som huvudman. Denna samordning beräknas träda i kraft vid
halvårsskiftet 1977 och avser samverkan mellan kommunerna beträffande
interkommunala trafiklinjer samt taxor för interkommunala resor.

Med en sådan uppdelning av länet måste ett samarbete ske mellan de
olika trafikområdena. Bl. a. bör samarbetet leda till att människor som
måste pendla mellan de olika trafikområdena ges möjlighet att använda
periodkort. Hur samarbetet närmare skall utformas bör emellertid
bli föremål för en gemensam utredning av de olika intressenterna.

Vi hemställer därför om att sådana ändringar i propositionens lagförslag
vidtages, att det inledda samarbetet inom Göteborgsregionen
kan fortsätta och vidareutvecklas och att den regionala huvudmannen
kan vara mottagare av de statliga bidragen. Det förutsattes därvid att
landstingen i de olika länen ekonomiskt bidrar till trafiken inom Göte

Mot. 1977/78:1825

borgsregionen, antingen genom bidrag reglerat genom avtal eller genom
deltagande i huvudmannaskapsorganisationen.

Undantag från föreslagen huvudmannaskapsform kan behöva göras
även för andra näringsgeografiskt sammanhållna områden, vilka sträcker
sig över länsgräns och för vilka trafikförsörjningen kan ordnas bättre
genom särskilt huvudmannaskap än genom samverkan mellan de berörda
länens huvudmän för kollektivtrafiken. Möjligheten till sådana
undantag bör därför ges genom en generell föreskrift.

Med anledning av det anförda vill vi föreslå

att riksdagen måtte besluta att undantag från föreslagen huvudmannaskapsform
medges och att särskilt huvudmannaskap beträffande
kollektivtrafiken får inrättas, i enlighet med vad
som anförts i motionen.

Stockholm den 29 mars 1978
ELVER JONSSON (fp)

L. ARNE ANDERSSON (m) GUNDE RANESKOG (c)

i Ljung

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1*78 710043