Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1977/78:182

av Lars-Ove Hagberg m. fl.

med anledning av propositionen 1977/78:57 om riktlinjer i den
fysiska riksplaneringen för vattendrag i norra Svealand och Norrland

Den i Sehlstedts utredning betecknade ”Nedre Västerdalälven” har tre
tänkbara utbyggnadsprojekt: Kvamholsforsen, Fänforsen och Djurforsen.
Dessa har ägnats mycken diskussion och uppmärksamhet inte minst i de
närmast berörda kommunerna Malung, Vansbro och Gagnef. Mycket starka
skäl har därvid framkommit som talar för att riksdagen undantar älvsträckan
från slutlig tillåtlighetsprövning.

Nedre Västerdalälvens rekreationsvärde är mycket högt. Ingen älvsträcka i
landet av den kvaliteten är mera lättillgänglig, vare sig man färdas med bil
eller med kollektiva trafikmedel. Fiskeförutsättningarna är enligt all expertis
mycket goda. Älvsträckningens betydelse är inte begränsad lokalt eller
regionalt (Falun-Borlänge) utan är av ett nationellt värde genom sin närhet
till stora befolkningskoncentrationer i Mälardalen och Sydsverige. En förlust
av älvsträckan måste från friluftslivssynpunkt betecknas som mycket
allvarlig (s. 64-65 och 152 i Sehlstedts utredning).

Ännu allvarligare kanske är att man med en kraftverksutbyggnad enligt
föreliggande planer skulle åstadkomma allvarliga och irreparabla skador för
Västerdalarnas främsta jordbruksbygd, vilket också framgår av den Sehlstedtska
utredningen (s. 131 och 151). Enligt uppgift från jordbrukarna i Nås
skulle endast en gård klara sig från skador, och utbyggnadsprojektet bedöms
av lokalbefolkningen som helt samvetslöst.

Vidare berörs starka kulturminnesvårdsintressen liksom naturvårdsvärden
av mycket betydande omfattning. Både Kvamholsforsen och Bysjöns
reglering och Fänforsen har från vetenskaplig naturvårdssynpunkt placerats i
klass 4. Det finns alltså i dessa fall flera bevarandeintressen som medverkar
till att göra älvsträckan skyddsvärd ur nationell synvinkel.

De berörda kommunernas-och befolkningens, till stor del - inställning till
en utbyggnad av Västerdalälven är i dag starkt negativ, vilket bl. a.
dokumenterats i år i samband med remissvar över betänkandet Översvämningsskydd
i Västerdalälven (Ds Jo 1976:8). Slutsatsen vid en sammanvägning
av ovanstående och andra omständigheter blir att det föreligger så starka
skäl mot en utbyggnad, att älvsträckan bör bevaras.

Mot. 1977/78:182

Med hänvisning till det anförda föreslås

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att projekten
Kvarnholsforsen, Fänforsen och Djurforsen i Västerdalälven
skall undantas från utbyggnad.

Stockholm den 25 november 1977
LARS-OVE HAGBERG (vpk)

TORE CLAESON (vpk) BERTIL MÅBR1NK (vpk)

OSWALD SÖDERQVIST (vpk) GUSTAV LORENTZON (vpk)