Mot. 1977/78
1771-1776
Motion
1977/78:1771
av Joakim Ollén
med anledning av propositionen 1977/78:64 om ändrade regler för
beräkning av avdrag för pensionsförsäkringspremier, m. m.
1 propositionen 1977/78:64 föreslås bl. a. att avdragsrätt för kostnader för
att trygga åtaganden enligt allmän pensionsplan enligt huvudregeln endast
skall föreligga under förutsättning att planen inte ger förmåner utöver en viss
nivå.
Föreliggande begränsning är enligt departementschefen motiverad med
hänsyn till att lagstiftaren i fortsättningen bör ha möjlighet att från
skattepolitiska synpunkter självständigt pröva i vilken mån en ytterligare
utvidgning av avdragsrätten är önskvärd. Vi delar i och för sig denna
uppfattning. Såvitt avser regelns närmare utformning finns dock anledning
till erinringar.
Regeln innebär att avdragsrätt enligt huvudregeln helt uteslutes om högsta
pensionsgrundande lön överstiger 30 basbelopp. Avdragsrätt föreligger alltså
inte för den del av kostnaden som avser tryggande av utfästelser inom den av
lagstiftaren angivna ramen. I stället blir arbetsgivaren hänvisad till att trygga
utfästelsen genom pensionsförsäkring enligt den särskilda procentregeln.
Förslaget i denna del kan leda till obilliga konsekvenser för den anställdes
säkerhet. Om nämligen arbetsgivaren då kan utfästa pension, som går utöver
högsta tillåtna nivå eller eljest avviker från vad som ryms inom accepterad
allmän pensionsplan och icke haft möjlighet att till fullo trygga redan
intjänad pension, leder det nya löftet till att sådant tryggande uteslutes i
praktiken, då den särskilda procentregeln är anpassad för att endast
möjliggöra tryggande av tillväxten i intjänandet genom fortsatt anställning.
Den anställde kommer härigenom att ur trygghetssynvinkel försättas i en
sämre situation än de som har löften, vilka helt ryms inom allmän
pensionsplan. Det socialt stötande i denna konsekvens framträder särskilt
starkt mot bakgrund av reglernas komplicerade karaktär. Få anställda torde
sålunda uppfatta att ett löfte om förbättrad pension för deras del i praktiken
kan innebära en försämring av deras framtida pensionssituation. Här skall
särskilt betonas att de löften varom är fråga till större delen är individuella och
inte ett resultat av förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter, varför den
enskilde är hänvisad till egna bedömningar. Av stor betydelse är att den
påtalade situationen också kan drabba anställda ingående exempelvis i ITPkollektivet
genom att de angivna procentsatserna 15 % och 70 % vid viss
löneutveckling kan komma att överskridas till följd av att ITPK ger mer än
5 %.
Mot bakgrund härav anser jag att begränsningsregeln bör utformas så, att
1 Riksdagen 1977/78. 3 sami. Nr 1771-1776
Mot. 1977/78:1771
2
avdragsrätt enligt huvudregeln bör föreligga för den del av tryggandekostnaden
som belöper på den del av utfästelsen som ryms inom allmän
pensionsplan upp till av lagstiftaren accepterad nivå. Departementschefen
har också medgivit att en sådan lösning ur teoretisk synvinkel skulle vara
lämplig men avvisat den med hänsyn till att den skulle medföra alltför stora
praktiska svårigheter vid taxeringen. Vari dessa svårigheter skulle bestå är
svårt att inse. Avdragsutrymmet är ju i sig givet såsom högst motsvarande
vad som ryms inom 1977 års ITP-plan och måste sålunda ändå framräknas för
ett stort antal kollektivt anställda.
Regeln bör även ändras i visst redaktionellt hänseende, bl. a. med
anledning av att departementschefens uttalande endast innefattar en ej
uttömmande exemplifiering, som inte direkt omnämner löften om rätt till
pension före 65 års ålder vilka redan enligt gällande rätt är accepterade.
I anslutning till utformningen av begränsningsregeln, såvitt avser tillåten
ålderspension, vill vi slutligen fästa uppmärksamheten på att bestämmelsen
inte ger utrymme för tryggande av utlovad kompensation för försämrat
penningvärde sedan den anställde gått i pension. Detta kan enligt vår mening
knappast ligga i linje med lagstiftarens intentioner.
Under hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen antar propositionen 1977/78:64 med den ändringen,
att tredje och åttonde styckena av punkt 2e i anvisningarna till
29 § kommunalskattelagen erhåller följande lydelse:
Anvisningar
till 29 §
2e tredje stycket
Avdragsrätt enligt första stycket föreligger inte för avsättning för tryggande
av pensionsåtagande för den del av pensionsgrundande lön enligt den
allmänna pensionsplanen som överstiger trettio gånger det basbelopp som
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året
närmast före taxeringsåret eller det högre pensionsgrundande belopp som
gällde enligt planen vid utgången av år 1977 och i den mån livsvarig
ålderspension vid full intjänandetid enligt planen icke avses komma att
överstiga 70 96 för tid före 65 års ålder och 15 96 därefter av den pensionsgrundande
lönen, till den del den icke överstiger sju och en halv gånger
nämnda basbelopp, 70 96 av den pensionsgrundande lönen, till den del den
överstiger sju och en halv men icke tjugo gånger nämnda basbelopp, 40 96 av
den pensionsgrundande lönen, till den del den överstiger tjugo men icke
trettio gånger nämnda basbelopp eller det högre pensionsbelopp som gällde
enligt planen vid utgången av år 1977. Det förhållandet att planen ger rätt till
ålderspension efter 65 års ålder utöver 15 96 av den pensionsgrundande lön
som icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp utgör dock inte
hinder för avdrag, om den överskjutande pensionen är avsedd att utgöra
Mot. 1977/78:1771
3
ersättning för tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring. Innehåller
planen löfte om kompensation för försämring av penningvärdet efter
pensioneringstillfället, föreligger avdragsrätt även för tryggande av sådan
kompensation.
2e åttonde stycket
Har arbetsgivare gjort pensionsåtagande för anställd, som ger denna
förmåner som icke omfattas av allmän pensionsplan enligt definitionen i 4 §
lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m., får arbetsgivaren - under
förutsättning att åtagandet tryggats genom pensionsförsäkring - i stället
avdrag för kostnaderna för sådant åtagande med högst ett belopp motsvarande
summan av 35 96 av vad arbetsgivaren utgivit i lön till arbetstagaren
intill en lön, som motsvarar tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast före
taxeringsåret, samt 25 % av lönen till den del den överstiger tjugo men icke
trettio gånger nämnda basbelopp. Avdraget får beräknas på lön som
arbetsgivaren utgivit till arbetstagaren antingen under beskattningsåret eller
under det närmast föregående beskattningsåret.
Stockholm i mars 1978
JOAKIM OLLÉN (m)
1* Riksdagen 1977/78. 3 sami. Nr 1771-1776