AU 1977/78:3

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1977/78:3

med anledning av motion om tjänsteutmärkelser
Motionen

Motionen 1976/77:1273 av Per-Erik Nisser (m) och Tore Nilsson (m)
behandlar vissa frågor om utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst”.

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om
vidtagande av sådan åtgärd att genom övergångsbestämmelser vissa personalkategorier
tillförsäkras vederbörlig tjänsteutmärkelse och att medaljen
fortsättningsvis präglas i åttonde storleken för att erhålla ett högre guldvärde.

Motionärerna anför att ett antal under åren 1947-1968 pensionerade
statstjänstemän i ordensmeriterande lönegrad inte synes ha erhållit utmärkelsen
”För nit och redlighet i rikets tjänst”. Detta förhållande bör enligt
motionärerna rättas till i efterhand. I motionen sägs också att andra
personalkategorier har blivit missgynnade. Bl. a. pekas på de grupper som på
grund av bristande samordningsregler gått miste om utmärkelsen vid
övergång från kommunal till statlig tjänst. Som exempel anförs sådana lärare
vid lärarhögskolor som meriterat sig för sina nuvarande befattningar i
kommunal tjänst, t. ex. såsom folkskollärare, och därmed inte uppnår
tillräcklig kvalifikationstid i statlig tjänst. Motionärerna påpekar också att
avsaknaden av samordnande regler drabbat viss lärarpersonal som vid
gymnasiernas kommunalisering övergått från statlig till kommunal tjänst.
Även viss militärpersonal nämns i sammanhanget.

I motionen framhålls också att det är önskvärt att den anställde antingen
han väljer medalj eller arm bandsur erhåller ett föremål av ungefär lika värde.
Då armbandsuret i dag har ett högre värde anser motionärerna att medaljen
bör präglas i en högre valör, i den åttonde storleken.

Tidigare och gällande regler

Enligt regler utfärdade år 1942 fanns medaljen "För nit och redlighet i
rikets tjänst” i flera valörer avpassade till personal i olika lönegrader. Från år
1947 präglas medaljen endast i en valör, nämligen i guld av sjätte storleken.
Sedan år 1968 kan den anställde välja mellan medalj och armbandsur i
guld.

Det statliga medaljväsendet hade tidigare nära samband med ordensväsendet.
Systemet innebar att högre tjänstemän förlänades tjänsteordnar,
medan personal på lägre nivåer tilldelades medalj. Efter 1947 års ändring av

1 Riksdagen 1977/78. 18 sami. Nr 3

AU 1977/78:3

2

reglerna för medaljen uppstod tvekan om tjänsteman i ordensmeriterande
lönegrad skulle kunna tilldelas medalj i stället för orden i de fall han inte haft
tillräcklig kvalifikationstid för att få orden. Praxis skiftade härvidlag inom
statsdepartementen med resultat att vissa tjänstemän inte fick någon form av
hedersbevisning. Dessa förhållanden ändrades år 1968, så att även de som
innehade ordensmeriterande tjänst kunde tilldelas medalj eller armbandsur.
De som avböjde intjänad orden kunde dock inte komma i fråga för
utmärkelse i form av medalj eller ur.

Belöningssystemet för statsanställda reformerades år 1973 (prop. 1973:91,
KU 1973:27). Reformen innebar att utmärkelsen ”För nit och redlighet i
rikets tjänst” infördes som enhetlig belöning för all verksamhet i statens
tjänst samt att statliga myndigheters medverkan i ordensväsendet såvitt
gäller utmärkelser till svenska medborgare upphörde.

Enligt nu gällande regler (SFS 1974:225) skall utmärkelsen tilldelas den som
visat nit och redlighet såsom anställd hos staten under minst 30 år.
Utmärkelsen kan dock komma i fråga redan efter 25 års anställningstid om
den anställde avgår med pension. Med anställning hos staten jämställs
anställning hos skogsvårdsstyrelse samt, om inte särskilda skäl föranleder
annat, anställning i verksamhet som har blivit förstatligad.

Det ankommer på statens personalnämnd (SPN) att meddela närmare
föreskrifter för tillämpningen av kungörelsen.

I SPN:s tillämpningsföreskrifter den 11 november 1974 fastslås att för att få
tillgodoräkna sig anställningstid i verksamhet som blivit förstatligad skall
arbetstagaren i regel ha varit anställd i den verksamheten vid tidpunkten för
förstatligandet. Som exempel på förstatliganden som ägt rum nämns polisoch
vägväsendet, enskilda järnvägar och vissa bussföretag. 1 övrigt saknas
samordningsregler för personal som haft både statlig och annan, t. ex.
kommunal, tjänst.

Ett stort antal tjänstemän som har statligt reglerade tjänster men inte är
anställda av staten står utanför belöningssystemet. Som exempel kan nämnas
lärarpersonal samt präster i svenska kyrkan.

Anställda kan, som tidigare nämnts, välja mellan ur och medalj. Uret är ett
herr- eller damarmbandsur av 18 karats guld. Cirkapriset i handeln är 1 270
resp. 1 020 kr. Guldvärdet för en medalj i sjätte storleken är 375 kr., medan
värdet av guldet i en medalj av åttonde storleken är 850 kr.

Det pris myndigheten får betala för uren är 624 resp. 527 kr. Motsvarande
pris för medaljen i sjätte storleken är 530 kr. inkl. tillbehör. För en medalj i
åttonde storleken skulle myndigheten få betala 1 075 kr. Angivna priser
hänför sig till september 1977.

Sedan ur infördes som alternativ till medalj har de belönade i flertalet fall
valt ur. År 1976 erhöll 8 132 personer utmärkelse. Av dessa valde endast 565
personer eller 7 % medalj.

AU 1977/78:3

3

Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen har tidigare behandlat förslag om ändring av reglerna för
tjänsteutmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst”. År 1973 behandlades
i samband med förslag om ändrat belöningssystem för statsanställda en
motion om återupptagande av utdelning av medaljen i tolfte storleken som
belöning för minst 40 års väl vitsordad tjänst. Konstitutionsutskottet
avstyrkte motionen i sitt betänkande 1973:27 med motiveringen att detaljreglering
av medalj väsendets framtida utformning borde ankomma på
Kungl. Maj:t i samråd med personalorganisationerna. Riksdagen följde
utskottet.

Vid 1975/76 års riksmöte begärdes i en motion att inte bara tjänståren hos
staten skulle räknas den anställde till godo utan även eventuella tjänstår inom
landsting och primärkommun. Arbetsmarknadsutskottet anförde i sitt av
riksdagen godkända betänkande (AU 1976/77:4) att i den mån motionärernas
önskemål inte redan var tillgodosedda borde frågor av detta slag i första hand
lösas av staten och de anställdas organisationer tillsammans. Utskottet utgick
från att organisationerna, om de upplevde dessa frågor som ett problem, tog
upp dem med vederbörande statligt organ.

Utskottet

Statstjänsteman kan enligt kungörelsen 1974:225 efter 30 års tjänstgöring
erhålla utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst”. Belöningen har
formen av medalj eller armbandsur.

I motionen ges exempel på grupper som sägs ha missgynnats under åren av
gällande regler och praxis med följd att de gått miste om utmärkelsen.
Motionärerna yrkar att de berörda gruppperna genom övergångsbestämmelser
skall tillförsäkras vederbörlig tjänsteutmärkelse.

De grupper som åsyftasav motionärerna är dels vissa under åren 1947-1968
pensionsavgångna statstjänstemän, dels lärarpersonal som övergått från
statlig till kommunal tjänst eller omvänt, präster i svenska kyrkan, viss
militär personal m. fl. Otvivelaktigt finns det bland de nämnda grupperna
personer som anser att de borde ha kommit i fråga för tjänsteutmärkelse.
Utskottet anser emellertid liksom föregående år, då utskottet behandlade en
delvis liknande motion om det statliga belöningssystemet, att hithörande
frågor i första hand bör lösas av staten och de anställdas organisationer
gemensamt i den mån de upplevs av organisationerna som ett problem.
Motionen bör med hänsyn härtill inte i nu behandlad del föranleda något
initiativ från riksdagen.

Motionärerna vill också att medaljen ”För nit och redlighet i rikets tjänst”,
som sedan länge endast präglas i guld av sjätte storleken, i fortsättningen skall
präglas i åttonde storleken för att medaljens guldvärde skall motsvara värdet
av armbandsuren. Utskottet anser även i detta fall att det närmast ankommer

AU 1977/78:3

4

på de anställdas organisationer att ta upp frågan med staten om de anser detta
vara påkallat. På grund av det anförda bör motionen inte heller i denna del
föranleda någon åtgärd.

Utskottet hemställer

att motionen 1976/77:1273 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 18 oktober 1977

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ROLF WIRTÉN

Narva ra nde:Ro\f Wirtén (fp), Bengt Fagerlund (s), Jan-lvan Nilsson (c), Alf
Wennerfors (m), Torsten Stridsman (c), Birger Nilsson (s), Gördis Hörnlund
(s). Allan Gustafsson (c), Erik Johansson i Simrishamn (s), Filip Fridolfsson
(m), Ingrid Ludvigsson (s), Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp), Frida
Berglund (s) och Sune Johansson (s).

GOTAB 55798 Stockholm 1977