Riksdagens protokoll 1976/77:110

Tisdagen den 19 april

Kl. 15.00

§ 1 Herr talmannen meddelade att till kammaren inkommit läkarintyg för fru Johansson i Tidaholm, som var sjukskriven under tiden den 31 mars-den 20 maj. Erforderlig ledighet beviljades.

Herr talmannen anmälde all herr Fransson i Marieslad (s) fr. o. m. den 19 april inträdde som ersättare för fru Johansson i Tidaholm under hennes ledighet från riksdagsmannauppdraget.

§ 2 Herr talmannen meddelade att herr Träff den 16 april återtagit sin plats i riksdagen, varigenom herr Westerbergs uppdrag som ersättare för honom upphört.

Nr 110

Tisdagen den 19aprill977

Om prisstoppet

§ 3 Om prisstoppet

Herr handelsministern BURENSTAM LINDER erhöll ordet för att besvara herr iVerners (vpk) den 12 april anmälda fråga, 1976/77:371, till herr ekonomiministern, och anförde:

Herr talman! Herr Werner har frågat ekonomiministern om regeringen avser all förordna om utvidgning och föriängning av del nu gällande prissioppei. Frågan har överlämnats lill mig för all jag skall besvara den.

Från det allmänna prisstoppet har undantagits vissa varor och tjänster, vilka lill sin natur är sådana alt ett prisstopp inle kan kontrolleras. Motsvarande undantag har tidigare gjorts i samband med allmänna prisstopp. I motsats lill vad herr Werner gör gällande avser prissioppei även importerade varor. Dock måste justeringar av växelkursen oundvikligen föranleda prishöjningar på importvaror, om tillförseln av sådana varor ej skall slöras. Dispens från prisstoppet måste således ges av delta skäl. Genom att priserna på importvaror stiger förbättras svensktillverkade varors konkurrensläge. Avsikten med prissioppei är all förhindra att svenska förelag ulnyUjar denna situation till alt höja priserna i stället för att öka försäljningsvolymen. Prissloppet avser också att förhindra alt en ökad efterfrågan innan momshöjningen träder i kraft föranleder prisökningar.

Som tidigare har meddelats är det allmänna prisstoppet avsett att vara i kraft under en begränsad period. I samband med all de åtstramande verkningarna av momshöjningen gör sig gällande kan del allmänna prissioppei ersällas av iniensifierad prisövervakning. Genom en sådan övervakning får regeringen underlag all vidta de yllerligare ålgärder som kan behövas. 7 Riksdagens protokoll 1976/77:109-110

Nr 110

Tisdagen den 19 april 1977

Om prisstoppet

Herr WERNER (vpk):

Herr lalman! Jag vill tacka för svarel på frågan, även om jag inte fick svar på den konkreta fråga jag ställde, nämligen denna: Avser regeringen all förordna om en utvidgning och föriängning av det nu beslutade prissloppet? Här återstår det alltså för handelsministern att svara.

Prisstegringarna har hittills i år varit oväntat höga. I konsumenlledet har de under årets tre första månader uppgått till 3,5 % och i dagligvaruhandeln lill över 6 %. Av delta beror bara 1,4 % på jordbruksavtalet och 0,9 % på höjda handelsmarginaler.

Den borgerliga regeringens politik har hittills varit en prishöjarpolilik. Från den I januari släppte regeringen prisstoppet på en rad baslivsmedel och en del andra varor. Resultatet ser vi nu i de starka prishöjningarna på dagligvaror. Man släppte prisstoppet på 1. ex. kötlkonserver, och sedan dess har vi sell exempel på förelag som under bara en månad har trissat upp sina priser 7-8 %. Vi har också kunnat konstalera kraftiga prishöjningar på en rad andra livsmedel. Än en gång vill jag undersiryka all bara en liten del av detta beror på jordbruksavtalet.

Regeringens politik har haft som syfte att beskära lönlagarnas konsumtion. Detta har inneburit au löntagarnas reallöner har urholkats och att del skett en omfördelning lill kapitalägarnas förmån.

Devalveringen av den svenska kronan är en annan sådan åtgärd, eftersom den enbart riänar syftet all yllerligare berika exporlkapilalel i Sverige. Del har visserligen förflutit mycket kort tid sedan regeringen genomförde devalveringen, men några påtagbara tendenser till förbätlringar i fråga om vare sig sysselsättning eller exportföretagens rent marknadsmässiga läge har ännu inle kunnat skönjas. Eller har regeringen kunnat märka någonting sådant? Den enda effekt som devalveringen har haft är att den har befrämjat inflationen. Vi har redan sett prisstegringar på en rad varor, trots att vi haft ell prisstopp som påståtts vara allmänt.

Jag måsle fråga handelsministern: Hur många dispenser från prisstoppet har beviljats? Har regeringen någon utvärderad uppfattning om prissloppets effektivitet? Del är en fråga som alla ställer sig, som någorlunda regelbundet går ut och handlar.

Prissioppei känns mera som ett elakt spel från regeringen när man skall betala i kassan. Del känns närmast som om regeringen spelar bluff-stopp med konsumenterna i stället för att stärka deras ställning genom ett allmänt prisstopp som är värt namnet.

Jag vill avslutningsvis fråga handelsministern: Vilka konkreta ålgärder avser ni att vidta för alt hindra prishöjningar på importvaror? Del lalas om en iniensifierad prisövervakning. På vilkel säll tänker ni genomföra en sådan, för att se lill alt priserna på importvaror inte höjs mer än vad som betingas av växelkurserna?

§ 4 Om tidpunkten för förslag till riksdagen om sotningsväsendets organisation m. m.

Herr kommunminislern ANTONSSON erhöll ordet för all besvara herr 'ilssons i Uddevalla (s) den 30 mars anmälda fråga, 1976/77:356, lill fru bosladsministern, och anförde:

Herr lalman! Herr Nilsson i Uddevalla har frågat bostadsministern när hon avser att lägga fram en proposition om sotningsväsendets organisation och driftsform.

Enligt fastställd ärendefördelning är det jag som har all besvara frågan.

Frågan om skorstensfejarmästarnas ställning har på begäran av 1972 års riksdag utretts av särskilda sakkunniga.

De sakkuniga har i februari 1976 överlämnat sitt betänkande, benämnt Sotningsväsendets organisation och driftsform.

De sakkunniga anser i betänkandet enhälligt att båda de driftsformer som nu förekommer inom sotningsväsendet - kommunal anställning och enlreprenadsyslem - alUjämt bör vara tillåtna och att del liksom hittills bör ankomma på kommunerna all välja drifisform. Enligt de sak kunnigas mening bör frågan om ett lagstiftningsingripande anstå i avbidan på erfarenheterna av en överenskommelse i ämnet som i mars 1975 träffades mellan Svenska kommunförbundet och Sveriges skorslensfejaremäs-lares riksförbund.

Vid remissbehandlingen av betänkandet har fiertalet remissinstanser förklarat sig dela utredningens uppfattning.

Även för egen del ansluter jag mig lill vad de sakkunniga har föreslagit. Jag är alltså inte beredd all förorda alt förslag om ändring av gällande beslämmelser på delta område nu läggs fram för riksdagen.

Herr NILSSON i Uddevalla (s):

Herr talman! Jag ber alt få tacka kommunminislern för svarel på min fråga, även om jag kan konstatera au det inte lär komma något förslag om sotningsväsendet.

Organisationsfrågan inom sotningsväsendet är f n. aktuell med anledning av all solarna har blivit utestängda från sina arbetsplatser. Konflikten har inle uppstått enbart på grund av kampen för högre löner utan har enligt min uppfallning också samband med kravet att sotningsväsendet bör överföras i kommunal regi.

Enligt brandlagstiftningen är kommunen skyldig att tillse all solning utförs. Efiersom del arbete som del gäller är ell skydds- och säkerhels-arbete ingående i det förebyggande brandförsvaret, borde det enligt Svenska skorslensfejareförbundet och Kommunalarbetareförbundet överföras i kommunal regi. Del finns många andra skäl om talar för att denna verksamhet borde handhas av kommunerna.

Undersökningar visat att olycksfallsriskerna är stora och att det finns brister i arbetsmiljön. Vi vel av erfarenhel alt det är svårare all komma lill rätta med dessa problem på de mindre arbetsplatser som kännetecknar

Nr 110

Tisdagen den 19 april 1977

Om tidpunkten for förslag till riksdagen om sotningsväsendets organisation m. m.

Nr 110

Tisdagen den 19 april 1977 .

Om tidpunkten för förslag till riksdagen om sotningsväsendets oiganisa'!on m. m.

just denna typ av verksamhet. Dessutom är jag alldeles övertygad om att det vid kommunal anställning är lättare all bevaka och följa upp dessa skydds- och miljöfrågor och all slälla krav på arbetsgivaren vid eventuell omplacering av personal.

Som kommunministern påpekar i sill svar lar utredningen inle ställning till vilken form av organisation som man skall ha. Men vad man kan konstalera är ju att utredningen pekar på en mängd fördelar med att kommunerna bedriver den här verksamheten. Del finns erfarenhel av kommunal drift i det här avseendet. Tyvärr är del bara ett fåtal kommuner som har tagit över solningen, men vi vet all förhållandena har förbättrats när det gäller både skyddsverksamhet, lokalförhållanden, transportmedel och utbildning - för all nämna några exempel.

Det som kommunminislern sade om de sakkunnigas enhällighel stämmer inte riktigt med verkligheten därför au Skorslensfejareförbundels represenlanl i ulredningen har skrivit i ell särskilt yttrande:

"Då jag anser att anslällningssystemet eller kommunalisering bör förordas, delar jag inte utredningens mening på denna punkt."

Man vill alltså från deras sida som arbetar i denna bransch att kommunerna skall ta hand om verksamheten.

Detsamma gäller Kommunalarbelareförbundel, som också har avgivii remissvar. Förbundet säger alt kommunerna bör åläggas all ta hand om solningen med tanke på alla de problem som är förenade med denna verksamhet.

Därför beklagar jag kommunminisierns svar.

Herr kommunminislern ANTONSSON:

Herr talman! Jag vill poängtera alt när jag nämnde i svaret att ulredningen var enhällig så avsåg jag de tre sakkunniga pariamentariker som ingick i utredningen. De var såvitt jag har förstått helt överens. Det var två socialdemokrater och en centerpartist. Del fanns, som in-terpellanlen påpekar, en avvikande mening av en expert i utredningen, det är jag medveten om.

Jag vill självfallel inle kommentera den konflikt som nu råder på detta område. Inierpellanien påstår all konflikten är ell uttryck för åsikten all sotningsväsendet bör överföras i kommunal regi. Jag är inle övertygad om detta.

När del gäller inställningen hos de statliga myndigheter som har yttrat sig över belänkandet är del intressant att konstalera att länsstyrelserna i de fyra län, där båda driftformerna är företrädda och där det alltså finns erfarenhel i frågan, ansluler sig till de sakkunnigas mening att ett lagstiftningsingripande bör anstå.

Svenska kommunförbundet uttalar för sin del att de lokala förhållandena bör bli avgörande och all det inte finns anledning att binda kommunerna för en viss driflform. Kommunerna bör enligt förbundet ha frihet att besluta om vilken driflform som skall anses mest lämplig i varje särskilt fall.

Jag ansluter mig lill delta yttrande.

Herr NILSSON i Uddevalla (s):

Herr talman! Jag tror del är myckel viktigt all komma ihåg de människor som berörs av denna fråga, solarna. Del är nalurliglvis rikligt att vi här inte bör kommentera den konfiikl som råder när del gäller lönerna, men man kan väl bara konstalera all kravet från solarnas sida att verksamheten bör kommunaliseras har rests med tanke just på alt del har förekommit en utredning och att man från solarnas sida vill ha ett besked om vad som kommer att hända i denna fråga, efiersom de tycker att del går långsamt med den här överenskommelsen som har träffats mellan Kommunförbundet och Sveriges skorslensfejaremäs-lares riksförbund. Del händer inte så mycket. Därför vill man att verksamheten skall kommunaliseras.

Men tyvärr lär del inte komma några förslag i den riktningen.

Nr 110

Tisdagen den 19 april 1977

Om meritvärderingen vid tillsätir. ning av kyrkomiisir kalisk tjänst -

Herr kommunminislern ANTONSSON:

Herr talman! Jag vill poänglera all jag har sagl all man - som Svenska kommunförbundet självt har framhållit - bör avvakta erfarenheterna av den överenskommelse som träffals mellan Kommunförbundet och Sveriges skorsiensfejaremäslares riksförbund.

Jag har i svaret inte definitivt sagt nej lill en lagstifining. Jag har sagl all med anledning av de försök som pågår och alt man vill vinna erfarenhet så bör några förslag om ändringar inle nu föreläggas riksdagen.

Jag skulle gärna kunna tillägga all om del vore så all vi kunde påvisa all man sköler solningsväsendel på ell sämre säll där enlreprenadsy-stemel förekommer än där del är kommunaliseral, så skulle jag vara villig att diskutera på ell mera konkret sätt.

Jag tror för min del att vi bör ha en sådan tilltro till våra kommuners vilja och förmåga alt klara den här uppgiften att vi i dag inle behöver binda oss för framliden i frågan, ulan kan avvakta det resultat som kommer all finnas tillgängligt rörande båda formerna arbetande parallellt.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 5 Om meritvärderingen vid tillsättning av kyrkomusikalisk tjänst

Herr kommunministern ANTONSSON erhöll ordet för all besvara fru Andréns (fp) den 24 mars anmälda interpellation, 1976/77:122, och anförde:

Herr lalman! Fru Andrén har frågat mig om jag vill- lämna en redogörelse för vilka principer som tillämpas vid meritvärdering av kyrkomusikalisk yänst inom annat trossamfund än svenska kyrkan och om jag vill medverka till att sådana regler kommer all tillämpas vid meritvärdering av kyrkomusikalisk tjänst all yänstgöring inom annat trossamfund än svenska kyrkan tillmäts samma meritvärde som motsvarande

Nr 110

Tisdagen den 19 april 1977

Om meritvärderingen vid tillsättning av kyrkomusikalisk tjänst

tjänst inom svenska kyrkan.

Domkapitlet skall enligt kyrkomusikerförordningen föra upp de tre mest meriterade behöriga sökandena på förslag till organistriänsi resp. vissa andra kyrkomusikerljänster. Förordningen anger tre befordringsgrunder. De är skicklighet och nit, kunskaper och färdigheter och slutligen längden av väl vitsordad tjänstgöring. Över förslaget kan besvär anföras hos regeringen. När förslaget har vunnit laga krafl väljer församlings-kyrkorådei en av de föreslagna och behöver alliså inle la den mest meriterade.

1 de besvärsärenden som regeringen har avgjort hittills har några gånger även förekommit sökande med tjänstgöring inom annat trossamfund än svenska kyrkan, men frågan om värdering av deras riänslårsmeriler har såvitt bekant aldrig satts på sin spets. Enligt vad jag har inhämtal om domkapitlens praxis är det myckel ovanligt all sådana personer söker kyrkomusikerriänster. Vidare är del på grund av den konsianla kyrko-musikerbristen sällan så många sökande all del går all åsladkomma fulla tjänsleförslag. Merilbedömningen har därför av domkapitlen i allmänhet inte uppfattals som något problem. Undanlag utgör domkyrkoorganist-tjänsterna. Vid dessa måste hänsyn las även lill att vederbörande skall tjänstgöra som domkapitlets musiksakkunnige. - Den allmänna attityden tycks vara den all de sökande bedöms nyanserat, efter omständigheterna från fall lill fall, och all del sker i generös ekumenisk anda.

Till ledning vid meritbedömningen har domkapitlen en av Musikaliska akademiens styrelse utfärdad promemoria. I denna - som inte är sanktionerad av regeringen - rekommenderas en poängmässig värdering av de moment i sökandenas meriter som är jämförbara, nämligen examensbetyg och riänstår. Sålunda föreslås beträffande riänstgöring som ordinarie organist, att de första tio tjänståren åsälls vartdera en poäng och de följande tio åren en halv poäng. För andra slag av statligt reglerade kyrkomusikerljänster upptas vissa reducerade poängtal. Delta system godtas r ö. inte av alla domkapitel. Vad angår riänstgöring i andra samfund än svenska kyrkan görs i promemorian inget försök all poängberäkna den.

. Musikaliska akademiens poängsyslem bygger på tanken att de som konkurrerar om en organistijänst skall graderas så rättvist som möjligt. När del gäller tredje befordringsgrunden - längden av väl vitsordad tjänstgöring - har det ansells leda lill avsevärda orältvisor all skära alll slags musiktjänstgöring över en kam. Tjänstgöringen inom svenska kyrkan är noga preciserad i kyrkomusikerförordningen och i de instruktioner för de olika riänslerna som har upprättats på grundval av förordningens beslämmelser i anslutning lill prästerskapets arbetsordningar. Det kyrkomusikaliska arbetet inom andra trossamfund är inle på samma sätt reglerat. Det varierar i fråga om art och omfattning betydligt mellan olika samfund och församlingar och skiljer sig i regel avsevärt från svenska kyrkans, särskilt i fråga om det liturgiska. 1 tjänstgöringen ingår inte den fria musikundervisning som del åligger organist i svenska kyrkan

all meddela, inte heller förrättningar eller fyllnadsriänslgöring som musiklärare etc.

Å andra sidan förtjänar del uppmärksammas att särskilt i de större församlingarna inom andra trossamfund än svenska kyrkan ell rikt differentierat musikliv under senare år blivit alll vanligare. De kyrkomusiker som riänstgör inom detta svarar ofta, vid sidan av den direkta kyrko-inusikerljänslen, för en musikalisk verksamhet i resp. församlings regi som är väl jämförbar med den som det åligger kyrkomusiker inom svenska kyrkan all svara för i tjänsten.

Kyrkomusikerförordningens beslämmelser innebär inget hinder för att den som har fullgjort kyrkomusikalisk riänsl i församling inom annal Irossamfund än svenska kyrkan lillgodoräknas denna med lämpligl proportionerad riänslårspoäng vid ansökan lill kyrkomusikalisk yänsl inom svenska kyrkan. Del ankommer därvid på den sökande all lämna en dokumenierad redogörelse för riänslen inom annal samfund, så all domkapitlet kan bedöma tjänstens meritvärde för den sökta kyrkomusiker-riänslen.

Praxis synes under senare år ha utvecklats i den riktningen all personer med kyrkomusikalisk riänstgöring inom annal Irossamfund än svenska kyrkan för denna fåll tillgodoräkna sig antingen reducerad eller full riänslårspoäng. Denna praxis är emellertid vacklande, vilket förhållande uppfattats som en olägenhet för personer som efter gedigen kyrkomusikalisk utbildning och väl vitsordad riänsl inom annat trossamfund söker kyrkomusikalisk riänsl inom svenska kyrkan. I praktiken har detta ibland medfört problem med rekryteringen av yrkesmusiker till riänster inom övriga trossamfund.

Utvecklingen av del kyrkomusikaliska arbetet har- inom både svenska kyrkan och i alla händelser de större frikyrkosamfunden - under senare är varit sådan, att skillnaderna inte längre är lika betydande som tidigare. Härtill synes del vidgade ulbylet av erfarenheter och det vidgade samarbetet på del kyrkomusikaliska området ha medverkat. Som exempel på detta kan anföras att körarbetel inom svenska kyrkans församlingar och många frikyrkoförsamlingar numera företer betydande likheter.

Del bör vidare uppmärksammas all anställda kyrkomusiker i regel förekommer endast inom större frikyrkoförsamlingar. Någon jämförelse i här berörda avseenden är alltså knappast aktuell mellan å ena sidan svenska kyrkans församlingar och å andra sidan den majoritet av frikyrkoförsamlingar som löser sina kyrkomusikaliska uppgifter med hjälp av frivilliga krafter eller kyrkomusiker som endast är arvodesanställda och har en kvantitativt mycket blygsam riänstgöring.

Som ell led i den ekumeniska ulvecklingen kan föruises au erfaren-heisuibylel och samarbetet på det kyrkomusikaliska området mellan olika trossamfund kommer all byggas ut yllerligare. Därvid är del av belydelse all väluibildade och välmerilerade kyrkomusiker inom annal irossamfund än svenska kyrkan ulan onödiga hinder kan övergå lill kyrkomusikalisk riänsl inom svenska kyrkan. De svårigheler härvidlag som rå-

Nr 110

Tisdagen den 19 april 1977.

Om meritvärderingen vid tillsättning av kyrkomusikalisk tjänst

Nr 110

Tisdagen den 19 april 1977

Om meritvärderingen vid tillsättning av kyrkomusikalisk tjänst

dande praxis innebär i fråga om merilvärdering av kyrkomusikalisk ijänsl inom annal irossamfund än svenska kyrkan bör enligl min mening undanröjas. Jag finner det alltså angelägel all kyrkomusikalisk yänsl-göring inom annal trossamfund än svenska kyrkan tillmäts samma meritvärde som likvärdig riänsl inom svenska kyrkan.

Fru ANDRÉN (fp):

Herr lalman! Jag ber all få lacka slalsrådel Anlonsson för svarel på min interpellation.

Jag sätter stort värde på den utförliga redovisning som lämnats för rådande praxis och särskilt på den klara deklaration som statsrådet avslutar sitt svar med. Där sägs nämligen: "De svårigheler härvidlag som rådande praxis innebär i fråga om meritvärdering av kyrkomusikalisk riänsl inom annal irossamfund än svenska kyrkan bör enligl min mening undanröjas." Jag tror också alt statsrådels slutsats att sådan riänstgöring skall tillmätas samma meritvärde som likvärdig riänsl inom svenska kyrkan kan komma alt bli av stor betydelse för hur praxis i fortsättningen utvecklas.

Del är av särskilt värde att statsrådet uppmärksammat den ekumeniska ulvecklingen under senare år. Del är naturligt all se kommunminisierns ställningstagande i huvudfrågan mot denna bakgrund. Som framhålls i svaret har del sken ell närmande av del kyrkomusikaliska arbetet inom svenska kyrkan och motsvarande arbete inom de samfund vilkas kyrkomusiker det här i förslå hand är fråga om. Slaisrådels uttalande skapar, som jag ser det, förulsällningar förall denna positiva utveckling fortsätter med ökat erfarenhetsutbyte och ökad samverkan över samfundsgränserna på del kyrkomusikaliska området.

Det är därvid, som statsrådet framhåller, viktigt att väl kvalificerade kyrkomusiker vet all deras riänstgöring inom annal trossamfund än svenska kyrkan inte utgör något hinder för att få riänsl inom svenska kyrkan. All denna fråga nu klarlagls genom slaisrådels uttalande torde komma att medföra all del blir lällare för församlingar inom andra samfund än svenska kyrkan all få väl kvalificerade personer lill sina kyrkomusikerriänster.

Jag är medveten om alt kommunminisierns svar inle kan uppfattas så all han är beredd alt medverka lill alt gällande förordningar ändras eller all han menar all den promemoria som Musikaliska akademien upprättat till ledning för domkapitlens ställningstaganden skulle behöva omarbetas. Jag syfiade inle heller till någol sådant med min interpellation. Inte heller föreställde jag mig att församlingarnas rätt att frilt välja bland de sökande som uppförts på förslag lill kyrkomusikalisk riänsl skulle begränsas.

Jag är emellertid övertygad om all slaisrådels svar ändå kommer alt hälsas med tillfredsställelse och tacksamhet inom kretsen av kyrkomusiker inom de fria samfunden. Jag tror också - och det är lika viktigt - all slaisrådels ställningstagande såväl inom kyrkomusikaliska kretsar

i svenska kyrkan som inom domkapitlen och Musikaliska akademien kommer alt bidra till all praxis förändras i den riktning jag antydde när jag ställde min fråga i inlerpellalionen. Därmed är också syflet med min interpellation uppnått.

Herr lalman! Jag ber lill sist att än en gång få lacka statsrådet Anlonsson för hans mycket positiva svar på min interpellation.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 6 Föredrogs och hänvisades

Motioner

1976/77:1560 till civilutskotlel

1976/77:1561 lill finansulskollel

1976/77:1562 lill näringsulskollet

1976/77:1563 till civilutskotlel

§ 7 Föredrogs men bordlades åter

konstilutionsuiskoilels betänkanden 1976/77:37, 38 och 41 skatteutskoilels betänkanden 1976/77:36, 37 och 39 juslilieutskoltets betänkanden 1976/77:26-28 näringsutskottels betänkande 1976/77:28 civilulskotlels betänkanden 1976/77:27-31

§ 8 Herr talmannen meddelade all på föredragningslistan för morgondagens sammanträde skulle

• dels arbetsmarknadsulskottets betänkanden nr 22, 18 och 19 samt nä-ringsutskotiets betänkande nr 28 i nu angiven ordning uppföras främst bland två gånger bordlagda ärenden,

dels civilutskoltels betänkanden nr 21-31 saml juslilieutskollels betänkanden nr 26-28 i nu angiven ordning sältas sist.

§ 9 Anmäldes och bordlades

Proposilioner

1976/77:138 om genomförandel av den nya laxeringsorganisationen,

m. m. 1976/77:139 om vissa varvsfrågor 1976/77:141 om ändring i lagen (1974:371)om rättegången i arbetstvisler;

m. m. 1976/77:142 om medel för nordiska ministerrådets allmänna budget år

1978 m. m. 1976/77:144 om höjning av mervärdeskatten, m. m. 1976/77:146 om vissa sjöfartsfrågor

Nr 110

Tisdagen den 19 april 1977

Om meritvärderingen vid tillsättning av kyrkomusikalisk tjänst

Nr 110 1976/77:1565 av herr Hugosson m.fi.

Tisdagen den 1976/77:1566 av fru Håvik m.fi

19 april 1977 1976/77:1567 av herr Wååg m.fi

____________ __ med anledning av proposilionen 1976/77:113 om körkortslag

1976/77:1568 av herr Hugosson

med anledning av propositionen 1976/77:115 om ålgärder för alt underlätta företagens uppgifislämnande m. m.

1976/77:1569 av herr Aspling m.fi.

med anledning av propositionen 1976/77:116 om ändrade ersättningsregler inom sjukförsäkringen, m. m.

1976/77:150 av fru Håvik och fru Hörnlung 1976/77:1571 av fröken Littmarck m.fi. 1976/77:1572 av herr Palme m.fi. 1976/77:1573 av herr Werner m.fi.

med anledning av proposilionen 1976/77:117 om utbyggnad av föräldraförsäkringen m. m.

1976/77:1574 av fru Ahrland 1976/77:1575 av herr Bergman m.fi. 1976/77:1576 av herr Werner m.fi.

med anledning av proposilionen 1976/77:122 om ändring i byggnadslagen (1947:385) m. m.

1976/77:1577 av herr Blomkvist m.fi. \916/ll:\5n av herr Polsiam

med anledning av propositionen 1976/77:123 med förslag lill konsument-kreditlag m. m.

1976/77:1579 av herr Wååg m.fi.

med anledning av propositionen 1976/77:125 med förslag om tilläggsbudget III lill sladsbudgeien för budgetåret 1976/77

1976/77:1580 av herr Josefson m.fi.

med anledning av propositionen 1976/77:130 med förslag till riktlinjer för modernisering av del sialliga budgelsyslemel

1976/77:1581 av herr Werner m.fi. 1976/77:1582 av herr Wästberg i Stockholm

med anledning av propositionen 1976/77:132 om ändring i utlänningslagen (1954:193)

1976/77:1583 av herr Svanström

med anledning av proposilionen 1976/77:135 om ändrade regler för be-
86 skattning av ideella föreningar, m. m.

§11 Meddelande om frågor

Meddelades all följande frågor framställts

den 15 april

1916/11:386 av herr Stjernström (c) till herr handelsministern om en enhetlig prissättning på petroleumprodukter:

I propositionen 1975:92 utlovade den socialdemokratiska regeringen en enhetlig prissättning på petroleumprodukter för landet i dess helhet fr. o. m. den 1 januari 1976. Den socialdemokratiska regeringen svek detta löfie. Jag upplever denna fråga som ett led i den politik för bättre regional balans som den nya regeringen utlovat i regeringsförklaringen.

Med anledning härav vill jag ställa följande fråga till herr handelsministern:

Avser regeringen att genomföra en enhetlig prissättning för petroleumprodukter i hela landet?

Nr 110

Tisdagen den 19 april 1977

Meddelande om frågor

den 18 april

1916/11:381 av herr Söderqvist (vpk) lill fru utrikesministern om svenska åtgärder mot utländsk intervention i Zaire:

1 Katanga i södra Zaire pågår sedan en tid inre strider. Dessa har nu fått en internationell dimension. Marocko, Frankrike och USA griper aktivt in på president Mobutus sida. I första hand gör de delta för alt skydda de imperialistiska intressena i Kalangas koppargruvor. Men misstanken inställer sig osökt om inte händelserna i Katanga är en förevändning för kommande provokationer och angrepp mot Angola. Pådraget från imperialisternas sida mot vad som påstods vara 2 000 "rebeller" tycks annars överdrivet. De massmedier som styrs av imperialismens intressen försöker bädda för sådana aktioner genom alt sprida osanningar om påstått angolanskl och kubanskt inslag i de stridande "rebellenhelerna".

Med hänvisning till det anförda vill jag lill fru utrikesministern ställa följande fråga:

Hur bedömer regeringen utvecklingen i Zaire, och kommer den att på ell inlernalionelll plan agera för att imperialistisk inblandning i Zaire och provokationer mot Angola stoppas?

1976/77:388 av fröken HJelmslröm (vpk) till herr justitieministern om polisens samarbete med allmänhelen:

Förra lorsdagen gick ell hundralal poliser med hundar lill allack för all ingripa mol en fredlig ockupalion av Ålidhemskogen i Umeå. Många barn dellog i ockupationen, som föranlells av ett beslut om all skövla

Nr 110

Tisdagen den 19 april 1977

Meddelande om frågor

skogen, områdets enda kvarvarande grönområde, och i stället uppföra en skola.

Samtliga lokala instanser har motsatt sig beslutet. Och i kommunfullmäktige har vpk röstat mol all skogen huggs ned.

Kommunstyrelsen i Umeå hade beslutat alt under måndagen gå ul med en dörrknackningsakiion i bostadsområdet kring Ålidhemskogen, uppenbarligen ovetande om polismästarens beslut att med våld avhysa ockupanterna för att möjliggöra uppsättning av stängsel kring området och fällning av träden.

Med anledning av vad som hänt i Umeå vill jag ställa följande fråga till herr justitieministern:

Anser statsrådet att del som hänl i Umeå är förenligt med de demokratiska traditioner som anses gälla i Sverige, och är det i överensstämmelse med den uttalade målsättningen all polisen skall främja ell gott samarbete med allmänheten?

1976/77:389 av herr Fransson (c) lill herr industriministern om syssel-saiiningsfrämjande ålgärder inom Nässjö kommun:

Sysselsättnings- och befolkningsutvecklingen inom Nässjö kommun har under en följd av år varit negaliv. Orsaken till delta är all finna i sysselsätlningsförändringar både på den privata och statliga sektorn. Det nyligen lämnade beskedet om att Konfektions AB Rang med 220 anställda skall läggas ned innebär stora problem för de anställda och för kommunen all finna nya arbeistillfällen. Större delen av de anställda är kvinnlig arbetskraft.

Med hänvisning lill del anförda vill jag lill herr induslriminislern slälla följande fråga:

Vilka initiativ är statsrådet beredd alt vidta för att medverka lill au nya arbetstillfällen skapas inom Nässjö kommun?

1976/77:390 av herr Gustavsson i Nässjö (s) lill herr induslriminislern om sysselsätlningsfrämjande ålgärder inom Nässjö kommun:

Styrelsen för Sveteco beslöt fredagen den 15 april alt lägga ned Rangs konfektionsfabrik i Nässjö. Detta beslut drabbar både de över 200 anställda och Nässjö kommun myckel hån.

Inom Nässjö kommun finns myckel få kvinnor i förvärvsarbele. Omkring 80 '/o av de anställda på Rang är kvinnor.

Regeringen har varit informerad om beslutet och självklart haft möjligheter all antingen förhindra nedläggningen, senarelägga den eller vidta omedelbara åtgärder för all få fram ersättningsindustri. Fortfarande kvarstår möjligheten lill nya sysselsällningslillfällen.

Med hänvisning lill del anförda vill jag lill herr induslriminislern slälla följande fråga:

På vilkel säll är regeringen beredd all förlänga driflen vid Rang eller