Mot. 1976/77
70-77
Motion
1976/77:70
av herr Bergman
med anledning av propositionen 1975/76:187 om kommunal demokrati,
ny kommunallag m. m.
I propositionen 1975/76:187 läggs fram förslag till ny enhetlig kommunallag
med nya bestämmelser som syftar till att stärka medborgarnas
inflytande. Förslaget innehåller bl. a. regler som ger ett snabbare valgenomslag
i kommunfullmäktige och landsting. Ledamöter och suppleanter i dessa
skall enligt förslaget väljas för tjänstgöringsperioder som i Stockholms
kommun räknas fr. o. m. den 15 oktober och i övrigt fr. o. m. den 1 november
det år valet skett.
Ett snabbare valgenomslag motiveras av önskemålet att den tillträdande
majoriteten vid omkastningar av majoritetsläget ges större möjligheter att
påverka utvecklingen. Detta gäller framför allt en ny majoritets möjlighet att
påverka budgeten för det kommande året.
Starka skäl talar mot ett ännu snabbare valgenomslag. Det kommer
sålunda alltid att finnas en period under vilken preliminära eller definitiva
valresultat är kända men beslutanderätten fortfarande utövas av den sittande
majoriteten. När det gäller budgeten föreslås en särskild regel (57 8 andra
stycket) som hindrar denna sittande majoritet att fastställa den. Det kan
emellertid också förekomma beslut av annan typ än fastställelse av budget
som har avgörande betydelse för det fortsatta handlandet och som kan binda
den tillträdande majoriteten. Ingen regel hindrar en sittande majoritet att
fatta ett sådant beslut för att genomdriva en lösning som man vet att den nya
majoriteten inte kommer att godta. Det kan i ett sådant fall t. o. m. gälla en
fråga som direkt diskuterats som kontroversiell i valrörelsen och i vilken en
sittande majoritet inte känner den grundläggande respekt för demokrati och
medborgarvilja som man rimligtvis hade kunnat vänta.
Ett exempel på en sådan situation gavs i Göteborgs kommun efter 1976 års
val. Det gällde ett garagebygge i stadens centrum. Garagebygget var en
trafikpolitiskt kontroversiell fråga som föranlett en mångårig debatt. I årets
valrörelse var den en av de lokala huvudfrågorna. De partier som var emot
garagebygget kom i majoritet och begärde att frågan skulle få vila - att inga
entreprenadkontrakt skulle undertecknas osv. Detta motsatte sig den "gamla
majoriteten”. Först efter en intensiv debatt och uppslitande opinionsyttringar
gav den gamla majoriteten vika.
Denna händelse är och - får man hoppas - kommer att bli unik i svensk
politik.
I Stockholms kommun har utvecklats en praxis för att lösa partikontroversiella
frågor i detta läge. Partikontroversiella frågor har sedan länge varit
1 Riksdagen 1976/77. 3 sami. Nr 70-77
Mot. 1976/77:70
2
rikligare förekommande i Stockholm än i andra kommuner. Den lösning man
där kommit fram till är att en "gammal majoritet", som i ett val förvandlats
till minoritet, avstår från att rösta i sådana frågor. Till protokollet antecknas då
en klarläggande motivering varför vederbörande avstått från att rösta.
Det är uppenbart inte möjligt att i lag reglera handlandet i likartade
situationer på motsvarande sätt som föreslagits beträffande fastställelse av
budget. De beslutande församlingarna måste i dessa frågor få handla efter
övertygelse och samvete. Man borde kunna förutsätta att de utgår från
grundläggande demokratiska spelregler.
Det skulle dock vara synnerligen värdefullt om riksdagen i ett uttalande
betonade de kommunaldemokratiska utgångspunkterna, satta i samband
också med situationer av här angiven typ. Ett sådant uttalande skulle då ha till
främsta syfte att klargöra dessa utgångspunkter och förhindra en eventuell
formalistisk tolkning av det faktum att beslutshinder gäller endast fastställelse
av budget. Ett sådant uttalande kan - även om det sålunda inte avser att
direkt utgöra lagmotiv eller eljest direkt binda tillämpningen - med fördel
göras i anslutning till behandlingen av 11 S eller 57 S förslaget till ny
kommunallag.
Uttalandet skulle ha den innebörden att en avgående majoritet i kommunfullmäktige
och landsting förutsätts inte utnyttja sina befogenheter i
kontroversiella frågor så, att en ny majoritet formellt eller faktiskt blir bunden
därav. En sådan förutsatt handlingslinje är en direkt utveckling av grundläggande
och godtagna uppfattningar om den kommunala demokratin.
Med åberopande av det anförda yrkas
att riksdagen i anslutning till behandlingen av propositionen
1975/76:187 om kommunal demokrati, ny kommunallag m. m.
som sin mening uttalar vad i motionen anförts om hänsynen
till medborgarviljan vid majoritetsskifte i kommunfullmäktige
och landsting.
Stockholm den 12 januari 1977
PER BERGMAN (s)