Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1976/77:5

av herr Werner m. fl.

med anledning av propositionen 1975/76:187 om kommunal demokrati,
ny kommunallag m. m.

Det i propositionen framlagda förslaget till ny kommunallag syftar till
att förstärka medborgarinflytandet i kommunerna. Således föreslås rätt till
ledighet från anställning för kommunala uppdrag och vidgade möjligheter
till ersättning till förtroendemän. I propositionen förespråkas samlingsstyre
med vissa majoritetsinslag som det bästa sättet att markera det politiska
huvudansvaret. Man föreslår också ett snabbare valgenomslag för att en
nytillträdande majoritet skall kunna besluta om nästföljande års budget.
När det gäller de livligt debatterade frågorna om institutionsstyrelser, kommundelsråd
och kommunalt folkomröstningsinstitut föreslås inga lagändringar.

I väsentliga delar ansluter sig Vänsterpartiet kommunisterna till de förslag
som läggs i propositionen. Vi ser det emellertid nödvändigt att göra några
förändringar och kompletteringar för att ge den nya lagen det innehåll som

avses.

Den kommunala kompetensen

I 3 S lagförslaget anges att ”Kommun och landstingskommun får själva
vårda sina angelägenheter”. Innebörden är densamma som i nu gällande
lagstiftning, och det har utvecklats en omfattande rättspraxis om vad som
är och inte är kommunens angelägenheter. I vissa delar är denna rättspraxis
otidsenlig och motverkar en progressiv kommunalpolitik. Framförallt gäller
det för inställningen till kommunal företagsverksamhet.

Det är uppenbart att en hög och jämn sysselsättningsnivå måste betraktas
som ett framträdande kommunalt intresse av allmän betydelse för kommuninnevånarna.
När det gällt kommunal affärsverksamhet har man emellertid
hittills endast sett till själva produkten, dvs. huruvida den har varit
till allmän nytta för kommuninnevånarna. Därmed har man från den kommunala
företagsverksamheten uteslutit sådan produktionsverksamhet som
kunnat konkurrera med det privata näringslivet. Det privata näringslivet
har dock aldrig visat sig kunna uppfylla kravet på hög och jämn sysselsättning,
därför måste staten och kommunerna i samarbete påta sig denna
uppgift. Det måste således öppnas möjligheter för kommunerna att bedriva
ordinär företagsverksamhet och för det ändamålet motta medel som ställs
till förfogande av staten, exempelvis ur AP-fonderna. Riksdagen bör uttala
sig för en sådan innebörd av begreppet "vårda sina angelägenheter", att

1* Riksdagen 1976177. 3 sami. Nr 4-6

Mot. 1976/77: 5

det blir möjligt för kommunerna att bedriva ordinär företagsverksamhet
i konkurrens med privata företag.

De förtroendevalda och partierna

Den snedrekrytering av kommunala förtroendemän som utredningen redogjorde
för är från demokratisk synpunkt skrämmande. Partierna måste
ålägga sig skyldigheten att rätta till dessa missförhållanden! Förslaget om
lagfäst rätt till ledighet från anställning för uppdraget måste ses som ett
viktigt hjälpmedel härvidlag. Det måste emellertid följas av garantier för
att arbetsköparna inte skall kunna försämra arbetsvillkoren för den som
har förtroendeuppdrag.

Som framhålls i propositionen är det avgörande för den kommunala demokratin
att oppositionen ges goda arbetsmöjligheter. I det sammanhanget
är det viktigt att påpeka att en opposition vanligen består av flera olika
partier och att alla de i minoriteten ingående partigrupperna måste tillförsäkras
goda arbetsmöjligheter.

Spärregeln och utjämningsmandat

Riksdagen antog 1975 ett nytt valsystem för landstingsval, vilket bl. a.
innebar att en 3-procentsspärr och en regel om utjämningsmandat infördes.
VPK anser att denna spärr är odemokratisk, eftersom den gör att rösterna
i ett val får olika värde. De röster som tillfaller det parti eller de partier
som inte uppnår 3 procent blir orepresenterade, och övriga partier blir i
motsvarande mån överrepresenterade.

Däremot tillgodoser regeln om tilläggsmandat ett demokratiskt krav
genom att ge en möjlighet att utjämna sådana orättvisor som beror på otympligheter
i valsystemet vid fördelningen av mandat, när det finns flera valkretsar
inom ett landsting eller en kommun.

VPK förordar därför ett system med utjämningsmandat samtidigt som
spärregeln vid val till landsting avskaffas.

Medborgarinflytande mellan valen

Ett av demokratins grundläggande problem är det växande avståndet mellan
den breda allmänheten och beslutsfattarna. Detta problem har blivit
än mer påtagligt ute i kommunerna under senare år genom att vissa orter
vuxit mycket snabbt, vilket medfört att mycket stora grupper i samhället
ställts helt utan kontakt med det politiska livet. Självfallet har också kommunsammanläggningarna
fått likartade effekter.

Enligt VPK:s uppfattning kan man inte bara lita till det etablerade partisystemet
och beslutsprocessen, om man skall lyckas fördjupa den kommunala
demokratin. Vi ser det som nödvändigt att på allvar räkna med

Mot. 1976/77: 5

och understödja mindre fast organiserade opinionsgrupper, miljöaktivister,
byalag etc.

Dessutom måste den politiska debatten föras ut i bostadsområdena, där
också sådana beslut som har lokal räckvidd bör kunna förläggas. Det kan
t. ex. ske genom inrättande av kommundelsråd.

I kommunallagen bör också ges en möjlighet till rådgivande folkomröstning
- särskilt i syfte att klarlägga opinioner kring frågor som inte varit
aktuella i den senaste valdebatten. Beslut om sådan folkomröstning fattas
av kommunfullmäktige med enkel majoritet.

Insyn och inflytande i kommunägda företag

Kommunala bolag och stiftelser undandras i stor utsträckning demokratisk
kontroll och debatt. VPK ser detta som ett viktigt demokratiskt problem.
En förbättring uppstår genom att kommunallagen medger rätt att interpellera
ordförande i bolag eller stiftelse. Rätten att interpellera måste också gälla
kommunrepresentant i av kommun delvis ägt bolag. Det borde vara självklart
att samhällets krav på demokratisk kontroll av dessa bolag som princip
måste väga tyngre än dessa bolags eventuella önskemål att undandra sig
offentlig insyn.

Det är helt uppenbart att inflytandeproblemen när det gäller bolag och
stiftelser, som helt eller delvis ägs av kommun, inte når en tillfredsställande
lösning genom att interpellationsmöjligheten öppnas. Hela komplexet måste
göras till föremål för en grundlig genomarbetning med syfte att skapa demokratiska
kontrollformer.

Med godkännande av propositionen 1975/76:187 i övrigt föreslås

1. att riksdagen uttalar att innebörden i 3 S kommunallagen även
bör avse rätt för kommun att bedriva ordinär företagsverksamhet
i enlighet med vad som i motionen anförts;

2. att riksdagen uttalar att den i 10 och 39 SS kommunallagen
inskrivna rättigheten till ledighet från anställning för uppdrag
även förutsättes omfatta skyldighet för arbetsgivare att garantera
att arbetsvillkoren ej försämras för den som innehar
förtroendeuppdrag;

3. att riksdagen uttalar att vid tillämpningen av de i propositionen
förordade arbetsvillkoren för oppositionen alla minoritetsgrupper
tillförsäkras goda arbetsmöjligheter;

4. att riksdagen beslutar anta följande

Mot. 1976/77: 5

Förslag lill

Lag om ändring i vallagen (1972:620)
Propositionens förslag

För val

Vid valkretsindelning

Mandaten i landstinget fördelas
mellan partier. Endast parti som har
fått minst tre procent av rösterna i hela
landstingskommunen är berättigat att
deltaga i fördelningen av mandaten i
landstinget.

Motionärernas förslag

gällande röstlängd.
Vid indelning av kommun i valkretsar
skall mandaten utgöras av fasta
valkretsmandat och utjämningsmandat.
Nio tiondelar av mandaten är fasta
valkretsmandat.

de särskilda kretsarna.

Mandaten i landstinget fördelas
mellan partier.

15 §

5. att riksdagen beslutar anta följande

Förslag till
Kommunallag

Propositionens förslag

Om fullmäktige beslutar det, får
som ett led i beredningen av ett ärende
som det tillkommer fullmäktige
att handlägga inhämtas synpunkter
från medlemmar i kommunen eller
landstingskommunen.

Motionärernas förslag
23 S

Om fullmäktige beslutar det. får
som ett led i beredningen av ett ärende
som det tillkommer fullmäktige
att handlägga inhämtas synpunkter
från medlemmar i kommunen eller
landstingskommunen, varvid rådgivande
folkomröstning kan användas.
Likaså kan fullmäktige besluta om inrättande
av kommundelsråd, som därvid
ges en utformning och arbetsordning
som syftar till ett vidgat medborgarinflytande.

Mot. 1976/77: 5

Ledamot i fullmäktige får till ordföranden
i styrelsen eller annan
nämnd eller i beredning framställa
interpellation i ämne som tillhör fullmäktiges
handläggning. I Stockholms
kommun får interpellation
framställas också till borgarråd. Fullmäktige
beslutar utan föregående
överläggning om interpellationen får
framställas. Interpellationen skall
vara tillgänglig för varje ledamot, innan
fullmäktige fattar beslut som nu
sagts.

Fullmäktige kan - - - Om
fullmäktige - - -

Stockholm den 11 oktober 1976

LARS WERNER (vpk)
i Tyresö

EIVOR MARKLUND (vpk)

C.-H. HERMANSSON (vpk)

JÖRN SVENSSON (vpk)
i Malmö

Ledamot i fullmäktige får till ordföranden
i styrelsen eller annan
nämnd eller i beredning eller i kommunens
bolag eller stiftelse, ävensom
av fullmäktige utsedd representant i av
kommunen delvis ägt bolag eller stiftelse,
framställa interpellation i ämne
som tillhör fullmäktiges handläggning.
I Stockholms kommun får interpellation
framställas också till borgarråd.
Fullmäktige beslutar utan föregående
överläggning om interpellationen
får framställas. Interpellationen
skall vara tillgänglig för varje
ledamot, innan fullmäktige fattar beslut
som nu sagts.

------ interpellationen.

------- handläggning.

NILS BERNDTSON (vpk)
KARIN NORDLANDER (vpk)