Motion

1976/77: 442

av herr Lövenborg m. fl.
om ett särskilt skatteutjämningsbidrag till Luleå kommun

Redan i samband med beslutet om Stålverk 80 framhölls från vänsterpartiet
kommunisternas sida att detta måste få konsekvenser för samhällsplaneringen
i övrigt och att Luleå kommun därför måste få ett särskilt expansionsstöd.
Nu har Stålverk 80 inte bara bantats ner, hela projektet har
försvunnit ut i en oviss framtid. Men också den omställningen blir en dyr
affär för kommunen.

I den kommunala planeringen alltifrån 1974 har man utgått från att Stålverk
80 skulle byggas och befolkningen öka från 60 000 till över 80 000
personer. Det innebar att man satsade på ett mycket för stort bostadsbyggnadsprogram,
som man nu har tvingats avbryta. Man har planerat kommunikationer,
daghem, skolor osv. utgående från beslutet om Stålverk 80.
Utöver detta finns en rad redan gjorda investeringar direkt knutna till stålverksprojektet
i form av kajbyggnader, muddrings- och utfyllnadsarbeten
av jätteformat.

Kommunen hade givetvis inte bara räknat med kostnaderna för dessa
investeringar utan också med att skatteunderlaget skulle öka och att inkomster
från kajbyggnader osv. skulle börja strömma in. Nu sker varken
det ena eller andra. Det som finns kvar är kommunens betalningsskyldigheter
i olika sammanhang.

Situationen måste betraktas som direkt alarmerande. I kommunens långtidsplan
räknar man med att höja skatten med en krona 1978, men därmed
klarar man inte skivan. Prognoserna visar att underskottet för Luleå kommun
blir 2,3 milj. kr. 1978 och 12,3 milj. kr. 1979. Men 1980 upphör amorteringsfriheten
på de lån kommunen tagit för att klara stålverksinvesteringarna,
och då blir underskottet i budgeten 60 milj. kr. och 1981 66,4
milj. kr.

Luleå kommuns utgifter i samband med riksdagsbeslutet om Stålverk
80 kan uppskattas till ca 400 milj. kr. Kommunen har närmare en halv
miljard i låneskulder och räntor och amorteringar därefter.

Av såväl den gamla som den nya regeringen har lovats stöd för att klara
upp den svåra ekonomiska situation som kommunen oförskyllt har hamnat
i. Löftet innebär ett extra skatteutjämningsbidrag som motsvarar en årlig
utdebitering av en krona. Det betyder att ca 120 milj. kr. skall betalas ut
under en femårsperiod med början 1978.

Redan här presenterade siffror visar att den hjälpen är otillräcklig. Därtill
kommer att konsekvenserna i form av kostnader för arbetslöshet, sociala
merkostnader, hyresförluster osv. svårligen kan mätas men väl förutses.

Mot. 1976/77:442

9

Det finns således all anledning att samhällsstödet till Luleå kommun under
en femårsperiod blir betydligt större än den krona i extra skatteutjämningsbidrag
som hittills utlovats. Ett stöd på minst två kr. bör betraktas som
ett minimum.

Med hänvisning till ovanstående föreslås

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om extra skatteutjämningsbidrag till Luleå
kommun.

Stockholm den 20 januari 1977

ALF LÖVENBORG (vpk)
EIVOR MARKLUND (vpk)
ROLF HAGEL (vpk)

NILS BERNDTSON (vpk)
C.-H. HERMANSSON (vpk)