Mot. 1976/77
369-376

Motion

1976/77:369

av herr Bladh m. fl.

om den framtida användningen av läroanstalten Nääs

Enligt August Abrahamssons testamente av den 7 april 1891 skall läroanstalten
Nääs, då den inte längre behövs för utbildande av lärare i slöjd,

"förvandlas till annan högre läroanstalt för fortsatt utbildning af lärare och
lärarinnor, sorn redan förut egnat sig åt undervisning”.

Sedan utbildningen av slöjdlärare från och med läsåret 1960/61 flyttats
från Nääs till Linköpings slöjdlärarseminarium, fick slöjdlärarutredningen
i uppdrag att avge förslag angående den framtida användningen av August
Abrahamssons stiftelse på Nääs. Enligt utredningens betänkande (SOU
1961:43) framgår att man tänkt sig tre alternativ för den fortsatta användningen
av Nääs: A) kursgård. B) stipendieinrättning. C) ytterligare uppskjutande
av avgörandet. Utredningen förordade alternativ A, kursgård, men
utvecklingen kom att följa alternativ C.

Den 11 maj 1970 ägde sammanträde rum på Nääs mellan stiftelsens styrelse
och representanter för lokalavdelningarna av de tre lärarorganisationerna
(LR, SFL, SL) samt för Göteborgs allmänna skolstyrelse och utbildningsdepartementet,
då kursgårdsfrågan togs upp till diskussion. Från lärarhåll
rådde enighet om att en kursgård behövs, men frågan föll sedan
det visat sig omöjligt att nå enighet i fråga om ekonomin.

År 1974 ansåg en utredning om lokalisering av formhögskola i västra
utbildningsregionen att Nääs vore den lämpligaste platsen för en sådan högskola.
Ärendet sades skola avgöras av regeringen under år 1974, men då
ännu ingenting skett i detta avseende tycks Nääs-frågan ännu inte fått någon
lösning.

År 1971 bildades av några lärare i Göteborg föreningen Lärarnas internationella
Nääsgrupp, LIN, vars ändamål är att tillvarata lärarnas intressen
på Nääs enligt stiftelseurkunden. LIN har startat en mycket framgångsrik
kursverksamhet, som visar på lärarnas stora behov av fortbildning inom
den del av deras arbete som inte tillhör ämnesmetodiken. LIN har nu ca
800 medlemmar över hela landet och utger tidningen Nääs-Nytt, vars senaste
upplaga är 1 400 exemplar.

Två tänkbara alternativ för Nääs framtid är:

1. Uppförande av en kursgård, i första hand för lärares fortbildning och
fackliga konferenser, men även för annan kursverksamhet, genom t. ex.
hembygdsförbund och föreningar. Nääs skulle kunna bli ett kulturcentrum,
inte bara ett turistcentrum.

2. Förslaget om formhögskola på Nääs förverkligas. Lokalerna skulle då
under ferietid kunna utnyttjas för fortbildningskurser för lärare, t. ex. skol

1 Riksdagen 1976 / 77. 3 sami. Nr 369-376

Mot. 1976/77:369

2

överstyrelsens sommarkurser.

Alternativen kan även kombineras och sålunda skapa ett bredare användningsområde.
Båda dessa alternativ förefaller vara verksamheter i testamentets
anda. Då det vore önskvärt att så mycket som möjligt av den ursprungliga
byggnationen på läroanstaltens område kunde bevaras måste en
snar lösning av Nääs framtid ske.

Nääs har ett från skandinavisk synpunkt centralt läge och är lätt att nå
med bil, båt och tåg och efter tillkomsten av Landvetters flygplats även
med flyg.

Läroanstalten Nääs, vår första internationella kursgård, har ett synnerligen
naturskönt läge. Från miljövårdssynpunkt vore det önskvärt att en levande
kulturell verksamhet åter förlädes till Nääs, för att motverka en alltför omfattande
kommersialisering av området.

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen begär en snar utredning angående Nääs framtida
användning.

Stockholm den 20 januari 1977

LENNART BLADH (s)

PER BERGMAN (s)

ERIK V. JOHANSSON (s)
i Simrishamn

HILDING JOHANSSON (s)
i Trollhättan

LARS-ÅKE LARSSON (s)
i Vänersborg

WIVI-ANNE RADESJÖ (s)

RUNE JOHANSSON (s)
i Åmål