7

Motion

1976/77:1570

av fru Håvik och fru Hörnlund

med anledning av propositionen 1976/77:117 om utbyggnad av
föräldraförsäkringen m. m.

Beträffande rätt till statliga bostadsbidrag till barnfamiljer jämställs enligt
SFS 1976:263 man och kvinna som lever under äktenskapsliknande förhållanden
och har gemensamt hushåll med makar. Före 1975 krävdes för att
sammanboende skulle jämställas med makar att de tidigare varit gifta med
varandra eller hade eller hade haft barn tillsammans. Under åren 1975 och
1976 fanns för sammanboende utan gemensamma barn möjlighet att välja
om de ville betraktas som makar eller som ensamstående med inneboende.
Denna möjlighet upphörde från och med den 1 januari 1977. Det är således
inte arten av sammanboende som nu skall vara avgörande.

Bestämmelsen i 20 kap. 2 § AFL om vem som skall jämställas med förälder
vid bedömande av rätten till föräldrapenning och vårdbidrag motiverades av
familjepolitiska kommittén i dess förslag till lag om familjestöd (9 §) på
följande sätt (SOU 1972:34 s. 375).

Lagen om familjestöd innehåller inga bestämmelser om civilstånd. Rätten
till stöd är knutet till föräldraskapet. I fråga om barntillägget är det emellertid
nödvändigt att införa särskilda regler vid vissa samboendeförhållanden.
Sådana finns för de nuvarande bostadstilläggen. Kommittén har vidare ansett
det rimligt att göra dessa bestämmelser tillämpliga också vid vårdbidrag och
sjukpenning vid vård av sjukt barn.

1 fråga om de angivna stödformerna jämställs därför, enligt förevarande
paragraf, med förälder den som är gift med någon som tidigare har barn, dvs.
styvförälder. Vidare jämställes med förälder även den som utan att vara gift
lever tillsammans med någon som tidigare har barn. Såsom fallet är i annan
lagstiftning är det dock bara vissa av dessa senare styvföräldrar som är
jämställda med gifta i detta avseende, nämligen den som tidigare varit gift
med den som har barnet eller gemensamt med denne har eller har haft
barn.

En förälder som sammanbor under omständigheter som sägs i 9 § räknas
således inte som ensamstående när det är fråga om barntillägg, vårdbidrag och
sjukpenning vid vård av sjukt barn. Båda blir berättigade till stöd samtidigt
som de underkastas gemensam inkomstprövning när det gäller barntillägg
och bostadstillägg.

I propositionen om utbyggnad av föräldraförsäkringen saknar vi - i
överensstämmelse med vad som gäller vid beräkningen av bostadsbidragen möjlighet
för sammanboende, där den ena parten har barn, att få del av de
rättigheter som tillkommer biologiska föräldrar eller styvföräldrar. Vi
beklagar att departementschefen inte har insett att detta innebär en
begränsning som motsägs av synpunkter som förs fram i propositionen. Vi

Mot. 1976/77:1570

8

finner att departementschefens slutsats är att samhället solidariskt måste se
till barnens intresse.

Även om detta uttalande gjorts i samband med rätt till ledighet från arbete
och möjligheter att praktiskt ordna en anpassning av ledighet som passar
familjen, hade vi hoppats att barnens intressen i den framlagda propositionen
på ett bättre sätt blivit tillgodosedda. Ett betydande antal sammanboende, där
den ena parten är biologisk förälder, har inte möjlighet att dela föräldrapenningen
av den anledningen att barnet inte är gemensamt.

Låt oss anföra ett exempel som visar att det fattas ett viktigt övervägande
och ställningstagande i propositionen. En man och en kvinna med barn från
tidigare äktenskap sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden.
Först när det i detta förhållande finns ett gemensamt barn, äger båda rätt att få
ersättning vid ledighet för att vårda barnen enligt föräldraförsäkringens regler
även för barnen från tidigare äktenskap.

I ett annat fall där mannen är den biologiske föräldern kan den kvinna han
sammanbor med under äktenskapsliknande förhållanden inte bli berättigad
till föräldrapenning, även om hon är den som i alla avseenden i den aktuella
situationen bäst tillgodoser barnets speciella behov. I en omvänd situation
kan det vara mannen, den icke biologiske fadern, som bäst utgör ett stöd för
barnet.

Departementschefen uttalar att familjepolitikens mål är att skapa en god
uppväxtmiljö för barnen och social trygghet för barnfamiljerna. Avsikten är
att förbättra situationen för barnfamiljerna under den tid då barnen har
särskilt stort behov av vård och tillsyn. Konsekvensen av detta uttalande
borde enligt vårt förmenande vara att även sammanboende med barn sorn
inte är gemensamma erhåller denna rätt. Vi förmodar att bristen i lagstiftningen
beror på ett förbiseende, eftersom vi inte vill tro att barn i dessa
förhållanden medvetet missgynnas.

Med stöd av ovanstående hemställer vi

att riksdagen beslutar att sammanboende under äktenskapsliknande
förhållanden, där den ena parten har barn till vilket eller
vilka den andra parten inte är biologisk förälder, skall ha rätt till
föräldraförsäkring enligt samma bestämmelser som gäller för
biologiska föräldrar.

Stockholm den 18 april 1977

DORIS HÅVIK (s)

GÖRDIS HÖRNLUND (s)