7
Motion
1976/77:1537
av herr Werner m. fl.
med anledning av propositionen 1976/77:108 om alkoholpolitiken
Alkoholens roll som samhällelig skadefaktor är enorm, och omfattande
nykterhetspolitiska ingripanden är därför motiverade. Som väntat förslås
i regeringens proposition 1976/77:108 inga sådana ingripanden av betydelse.
Alkoholskadornas omfattning i vårt samhälle har belysts i olika sammanhang.
Hög konsumtion av alkohol är en betydande orsak till sjukdom
och död. Försiktigt räknat en tredjedel av de patienter som fors in till sjukhusens
akutmottagningar har skador eller sjukdomar där alkohol är av stor
betydelse som orsak. I en mycket stor andel av självmord, trafikdödsfall
och drunkningar föreligger samband med alkoholförtäring. Antalet alkoholbetingade
dödsfall uppgår enligt flera år gamla uppskattningar till 6 000
om året. Alkohol är en väsentligt bidragande orsak till sociala skador i form
av störda hemmiljöer, våldsbrott och svåra ekonomiska problem.
Alkoholfrågan kan inte frikopplas från klassförhållandena i samhället.
Trots att hög konsumtion av alkohol snarast är vanligast bland höginkomsttagare
drabbas arbetarklassen värst av alkoholskadorna. Alkoholen har i
praktiken blivit ett hjälpmedel i samhällets utslagningsprocess. Alkoholproblematiker
ur arbetarklassen ställs ofta utanför arbetslivet och berövas
rätten till en god bostad. Samtidigt blir de ofta föremål för repressiva åtgärder
från sociala myndigheters sida medan god vård undandras dem.
Samhällets toppar ges möjlighet att supa på arbetstid på skattebetalarnas
bekostnad medan däremot en arbetare kan avskedas om han luktar sprit
på jobbet. Samtidigt som man ofta inom den härskande klassen beskärmar
sig över alkoholskadorna har man ingenting emot de profiter och skatteinkomster
som blir följden av en ökad alkoholförtäring. Inga restriktioner
får ifrågasätta representationsluncherna eller höginkomsttagarnas "rätt” att
få tillgång till sprit utan alltför långtgående restriktioner.
Från arbetarklassens synpunkt står allt att vinna vid en minskad alkoholkonsumtion.
Alkoholen försvårar klasskampen, och missbruket förhindrar
i många fall socialt och politiskt medvetande.
Sambandet mellan alkoholförbrukningens storlek och omfattningen av
alkoholskadorna är helt klarlagt. Effektiva åtgärder i syfte att minska den
totala alkoholförbrukningen är därför nödvändiga.
Vi har redan konstaterat att propositionens förslag till alkoholpolitiska
åtgärder är torftiga och dåligt underbyggda. Det gäller i hög grad för uppfattningen
att prishöjningar har en återhållande effekt på alkoholbruket.
Det har ännu inte påvisats att så verkligen är fallet. Vad som däremot
är uppenbart är att prishöjningarna ger ett ökat utrymme för en svart marknad
Mot. 1976/77:1537
8
för handeln med alkoholhaltiga drycker. Vpk anser att prishöjningar bör
utmönstras som alkoholpolitiskt instrument tills det kan anses klarlagt vilka
effekter priserna har på alkoholkonsumtionen. Man kan i annat sammanhang
diskutera frågan om prissättningen på rusdrycker, men det bör inte göras
under skenet av att det handlar om åtgärder med alkoholpolitisk syftning.
På samma sätt som prishöjningarna är informationskampanjer ett mycket
tveksamt alkoholpolitiskt instrument. I propositionen föreslås att socialstyrelsen
skall disponera ett med 2 milj. kr. höjt anslag för viss informationsverksamhet.
Vpk anser att dessa medel mycket väl kan disponeras
av socialstyrelsen, men inte för informationsverksamhet utan för att utveckla
en konsultverksamhet och för att hjälpa kommunerna med att utveckla
planer för hur fritidsmiljöerna skall kunna förbättras. Som en konsekvens
av detta bör regeringen utarbeta ett förslag till en generös statlig bidragsgivning
för att göra det möjligt för kommunerna att genomföra byggande
och drift av kulturhus, allaktivitetshus, kvarterslokaler m. m. för att ge framför
allt ungdomen tillgång till positiva fritidsmiljöer. Denna verksamhet
bör utvecklas för att kunna utgöra en betydelsefull del av den statliga alkoholpolitiken.
Som påpekas i propositionen måste en avgörande del av alkoholpolitiken
utgöras av arbetet på att förändra dåliga arbets-, bostads- och fritidsmiljöer,
och man kostar också på sig att antyda effekterna av social och ekonomisk
utslagning. Vi kan från vpk:s sida inte underlåta att i det sammanhanget
erinra om alla de förslag som ställts från vårt parti under årens lopp och
som syftat till just sådana positiva förändringar som propositionen framhåller
vikten av. Man kan emellertid inte underlåta att beakta alkoholtraditionernas
betydelse för omfattningen av alkoholbruket. När man därför i propositionen
föreslår att man skall öppna möjligheten till försäljning av rusdrycker i samband
med teaterföreställningar, ställer man ett förslag som direkt motverkar
de alkoholpolitiska intressena. En sådan ordning skulle komma att förstärka
den alkoholtradition som det måste vara ett vitalt intresse att försvaga.
Alkoholreklamen syftar till att öka bruket av alkohol. Den måste därför
betecknas som samhällsfientlig verksamhet och bör för den skull förbjudas.
Under hänvisning till ovanstående och med godkännande av propositionen
1976/77:108 i övrigt föreslås
1. att riksdagen beslutar avslå propositionen 1976/77:108 i vad
gäller förslag till Lag om ändring i lagen (1957:209) om skatt
på sprit och vin, liksom förslag till Lag om ändring i lagen
(1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker
samt hemställer hos regeringen om översyn och förslag
i vad gäller ändringar i annan lagstiftning som föranleds
av detta beslut,
2. att riksdagen uttalar att beskattning tills vidare ej bör användas
som alkoholpolitiskt instrument,
Mot. 1976/77:1537
9
3. att riksdagen med avslag på propositionen 1976/77:108 beslutar
att socialstyrelsen skall disponera 3 milj. kr. för informationsverksamhet
och 2 milj. kr. för att utveckla konsultverksamhet
i syfte att stödja kommunerna i att förbättra fritidsmiljöerna,
4. att riksdagen, med avslag på propositionen 1976/77:108 i vad
gäller förslag till Lag om handel med drycker 39 och 41
beslutar anta följande förslag till Lag om handel med drycker
Mo liona lernas förslag
39 §
Regeringens förslag
Tillstånd till servering av alkoholdrycker
på nöjes- eller idrottsplats får
meddelas endast om särskilda skäl, föreligger.
Första stycket gäller
Tillstånd till servering av alkoholdrycker
på nöjes- eller idrottsplats får
ej meddelas.
-- stycket 3.
41 §
Tillstånd till skäl föreligger.
Utan hinder av vad som sägs i första
stycket får tillstånd meddelas till servering
av alkoholdiycker i teaterlokal,
konsertlokal eller annan liknande lokal
under paus i pågående föreställning.
5. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till statliga
åtgärder och bidrag i syfte att stödja kommunalt arbete på förbättrade
fritidsmiljöer,
6. att riksdagen uttalar sig för förbud mot reklam för alkoholhaltiga
drycker och hemställer hos regeringen om förslag därom.
Stockholm den 28 mars 1977
LARS WERNER (vpk)
EIVOR MARKLUND (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk)
NILS BERNDTSON (vpk) KARIN NORDLANDER (vpk)
JÖRN SVENSSON (vpk)
i Malmö
GOTAB 53660 Stockholm 1977