Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion
1976/77: 1528

av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl.

med anledning av propositionen 1976/77:108 om alkoholpolitiken

Regeringens proposition 1976/77:108 innehåller förslag till socialpolitiska
insatser av skilda slag i syfte att undanröja orsakerna till alkoholmissbruk
och att motverka bruket av alkohol. Mot detta resonemang finns inget att
invända. Propositionen motiverar olika föreslagna åtgärder med att de bidrar
till att minska den totala alkoholkonsumtionen.

I samband med principbeslutet våren 1976 (SkU 1975/76:64, rskr
1975/76:384) om förbud mot försäljning av mellanöl anslöt sig riksdagen
enhälligt till det av skatteutskottet formulerade målet för alkoholpolitiken.
Denna målsättning förtjänar att antas som övergripande mål för samhällets
alkoholpolitik. Mot den bakgrunden föreslås att en övergripande målsättning
med följande lydelse antas av riksdagen:

”Målsättningen för samhällets alkoholpolitik skall vara att begränsa den
totala, alltför höga alkoholkonsumtionen och att komma till rätta med alkoholmissbruket.”

En väg att nå målet för samhällets alkoholpolitik är information, som
understryker den fara som ligger i alkoholbruket och upplyser om alkoholens
verkningar. Informationen bör vidare betona värdet av helnykterhet under
uppväxtåren och i särskilda situationer, t. ex. i trafiken och i arbetslivet.
Informationen skall likaså syfta till att påverka ungdomens sociala situation
och ungdomens inställning till alkohol. Mot dessa och övriga syften med
informationen, såsom de uttrycks i propositionen, finns inget att erinra.
Vi välkomnar likaså förslaget att en samlad informationssatsning utgår från
ett stort antal insatser. Dock kan resas invändningar mot att information
om det positiva i helnykterhet begränsas till uppväxtåren liksom att informationen
endast skall påverka ungdomens inställning till alkohol. Såväl föredragande
statsrådet som den alkoholpolitiska utredningen, APU, och beredningsgruppen
framhåller det viktiga i att informationen inte alltför ensidigt
inriktas på ungdomsgrupperna. Utan stöd från den vuxna generationen
förfelas lätt informationens mål. Detta förtjänar att ytterligare understrykas.
Vi vill därför föreslå att informationen även skall syfta till att förändra
attityder till och beteende mot alkoholen. Detta skall gälla oavsett avsändare
av informationen.

För att denna förändring av attityder och beteende skall uppnås fordras
dessutom en solidarisk programpolitik från Sveriges Radio liksom en solidaritet
från övriga massmedier. Det bör vidare betonas att de medel som
ställs till förfogande för information inte skall användas i stora, av socialstyrelsen
bedrivna, kampanjer utan i huvudsak användas till information

Mot. 1976/77: 1528

bedriven av folkrörelserna.

Ett annat verksamt led i strävandena att åstadkomma en alkoholpolitik
i enlighet med den tidigare angivna målsättningen är att öka samhällets
stöd till de alkoholfria miljöerna. Speciellt viktigt är det att ungdoms-, nöjes-,
idrotts-, arbets-, trafik- och kulturmiljöer hålls alkoholfria. Även om det
från konsumtionssynpunkt torde vara av ringa betydelse ifall servering av
alkohol tillåts på teatrar och i konserthus finns det principiella skäl att icke
medge sådan servering. Ett biträdande av förslaget i propositionen skulle
innebära att antalet alkoholfria miljöer minskar, vilket torde stå i motsats
till samhällets strävanden, nämligen att öka de alkoholfria miljöerna. Den
föreslagna serveringen på teatrar och konserthus torde inte heller främja
det konstnärliga arbete som utförs i sådana anläggningar, varför förslaget
bör avvisas.

I anslutning till behovet av alkoholfria miljöer finns det anledning att
välkomna chefens för utbildningsdepartementet uttalande att alkoholvanorna
vid universitet och högskolor skall granskas. Detta kan lämpligen ske
i samband med att det s. k. kårobligatoriet avskaffas. Samhället bör vidare
på alla sätt söka stödja alkoholfria miljöer för universitets- och högskolestuderande.
S. k. alkoholfria studenthem och alkoholfria samlingslokaler
på dessa orter bör kunna erhålla extra stöd.

Även frågan om alkoholfria hotell och restauranger är värd att beakta.
F. n. finns sådana anläggningar på en mängd platser i landet. Oavsett deras
geografiska belägenhet har dessa anläggningar större problem med lönsamheten
än hotell och restauranger med alkoholservering.

I anslutning till trafikmiljöer är det angeläget att alkoholfria öar bevaras
och utökas till antalet. Även alkoholfria turistanläggningar som fjällhotell
m. m. motiveras. Solidariteten med de alkoholskadade och medmänniskor
som av andra anledningar önskar rekreation i en alkoholfri miljö motiverar
att frågan om stödet till alkoholfria anläggningar ytterligare övervägs. Ett
stöd till sådana anläggningar får då inte begränsas, vilket hittills varit fallet,
till erbjudanden om lån för ombyggnad av redan befintliga anläggningar.
Stöd skall kunna utgå för såväl nybyggnad som ombyggnad. Även driftsbidrag
bör i vissa fall kunna utgå.

Förslaget om inrättande av en socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor
synes välgrundat. Dock kan konstateras viss divergens mellan vad föredragande
statsrådet anför i ett principiellt resonamang om nämndens uppgifter
och den utförligare beskrivning av nämndens arbetsuppgifter som anges
i propositionen. Det är enligt vår mening angeläget att nämndens uppgifter
inte begränsas mer än vad som är nödvändigt. Vi hemställer därför om
en precisering av nämndens arbetsuppgifter och befogenheter. Även frågan
om tillsättandet av nämndens ledamöter bör ytterligare preciseras. Enligt
vår mening är det naturligt att regeringen utser nämndens ledamöter efter
hörande av organisationerna.

En av de föreslagna arbetsuppgifterna för nämnden bör enligt vår mening

Mot. 1976/77: 1528

även fortsättningsvis prövas av riksdagen. Det gäller bidraget till Föreningen
Fruktdrycker som bör uppföras på statsbudgeten och prövas av riksdagen.

Förslaget att bibehålla den nuvarande åldersgränsen för inköp på systembolaget
hälsas med tillfredsställelse. Den alkoholpolitiska utredningen,
APU, fann liksom beredningsgruppen att övervägande skäl talade för ett
bibehållande av 20-årsgränsen, trots att myndighetsåldern sänkts. APU påvisade
att det såväl på det trafikpolitiska som på det kriminalpolitiska fältet
förekommer av sakskäl motiverade avsteg från sammankoppling med myndighetsåldern.
APU påvisar också de alkoholpolitiska vinsterna som uppnås
genom ett bibehållande av den nuvarande åldersgränsen. En sänkning av
inköpsåldern skulle medföra ökade risker bland ungdom under 18 år. En
betydande försämring skulle kunna äga rum bland 15-16-åringar, vilket
vore förödande.

Föredragande statsrådet säger i propositionen om alkoholpolitiken att prissättningen
på alkoholdrycker skall användas som ett instrument för att hålla
tillbaka konsumtionen. Priserna skall också anpassas så att konsumtionen
inriktas på de alkohol svagare dryckerna. Även denna principiella deklaration
hälsas med tillfredsställelse. Det kan dock konstateras att denna princip
inte just nu fullföljts. Den nu föreslagna höjningen torde endast motsvara
den allmänna prisstegringen, och priset på alkoholdrycker kommer endast
i nivå med andra varor och tjänster. Ur alkoholpolitisk synvinkel bör priset
på alkoholdrycker höjas ytterligare. Vi förväntar att regeringen i konsumtionsbegränsande
syfte tar initiativ till ytterligare prishöjningar.

Prissättningen på alkoholdrycker skall utformas så att konsumtion av
alkoholsvagare drycker främjas. Mot denna bakgrund vill vi hemställa att
frågan om prissättningen på alkoholfritt öl prövas. Frågan om skattesatsen
för sådant öl behandlades av skatteutskottet 1975 (SkU 1975/76:64), varvid
utskottet uttalade att frågan skulle prövas vid beredningen av alkoholfrågorna.
Genom ett förmodat förbiseende har denna fråga inte omnämnts
i den framlagda propositionen. Enligt vår mening bör ett alkoholfritt öl
om högst 0,6 viktprocent likställas med det färska lättölet. Det alkoholfria
ölet bör liksom det färska lättölet befrias från skatt eller beskattas efter
samma villkor som gäller för icke kolsyrade läskedrycker.

Etableringen av systembutiker bör enligt departementschefens mening
ske försiktigt. En restriktiv etableringspolitik motiveras utifrån alkoholpolitiska
bedömningar. De alkoholpolitiska bedömningarna skall ställas mot
krav på service. De principer som nu gäller för beslut om etablering av
nya systembutiker bör enligt vår mening bibehållas. Dock skall systembolaget,
om det är företagsekonomiskt motiverat, svara mot konsumenternas
krav på service. Även vid eventuell nedläggning av systembutik bör de
nuvarande bestämmelserna bibehållas.

Förslaget att avskaffa oktrojen synes välgrundat. Såväl APU som beredningsgruppen
har föreslagit att oktrojperioderna borttages. Även i framtiden
skall dock återkallelse av tillstånd för servering kunna ske i fall då

Mot. 1976/77: 1528

missförhållanden föreligger eller då de förutsättningar som gällde vid meddelandet
av tillståndet inte längre är för handen. Årtiondens möda kan
redovisas i vad gäller svårigheterna att bevisa att missförhållanden förekommit.
En sådan bedömning försvåras dessutom om lokal kännedom saknas.
En bedömning om eventuell återkallelse av tillstånd bör ligga så nära
medborgarna som möjligt. Ett kommunalt självbestämmande bör därför
bibehållas. Vi föreslår därför att det kommunala vetot bibehålls även då
det gäller återkallande av tidigare beviljade tillstånd.

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar

1. att fastställa en målsättning för samhällets alkoholpolitik lydande:
”Målsättningen för samhällets alkoholpolitik skall vara
att minska den totala, alltför höga alkoholkonsumtionen och
att komma till rätta med alkoholmissbruket.”,

2. att komplettera målsättningen för informationen med syftet
att informationen också skall förändra attityder och beteende
gällande alkoholen,

3. att hos regeringen hemställa att frågan om Sveriges Radios
roll i informationen omkring alkoholfrågan beaktas,

4. att avslå förslaget om tillstånd för teatrar och konserthus att
servera alkohol,

5. att uttala sitt stöd för strävanden att värna om alkoholfria miljöer,

6. att ånyo hemställa till regeringen att frågan om stöd till alkoholfria
hotell och restauranger övervägs,

7. att hemställa hos regeringen om en ytterligare precisering av
arbetsuppgifter och befogenheter för socialstyrelsens nämnd för
alkoholfrågor,

8. att hemställa att regeringen tillsätter nämndens ledamöter på
förslag av berörda organisationer,

9. att även i fortsättningen särskilt anslag till Föreningen Fruktdrycker
skall beslutas av riksdagen,

10. att hemställa hos regeringen om ytterligare skärpning av skatten
på alkohol,

11. att skatt på alkoholfritt öl skall utgå enligt samma principer
som gäller för färskt lättöl.

Mot. 1976/77: 1528

12. att nuvarande principer för etablering och nedläggning av systembutiker
bibehålls,

13. att det kommunala vetot bibehålls i vad gäller återkallande
av tidigare beviljade tillstånd för servering av alkohol.

Stockholm den 28 mars 1977

TORSTEN BENGTSON (c)
i Jönköping

KARL ERIK ERIKSSON (fp) ANNA-LISA NILSSON (c)

i Arvika i Kristianstad

MAJ PEHRSSON (c) ALLAN ÅKERLIND (m)

ELVER JONSSON (fp)
i Alingsås