Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion
1976/77:1516
av fru Karlsson m. fl.

med anledning av propositionen 1976/77:108 om alkoholpolitiken

Den totala alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat kontinuerligt under
efterkrigstiden. Även alkoholskadorna har ökat parallellt med denna utveckling.
Kvantitativt sett är narkotikamissbruket ett begränsat problem
jämfört med alkoholmissbruket. Narkotikamissbruket måste dock ses som
ett mycket allvarligt symtom på psykosociala problem. Det är svårt att
bedöma omfattningen av narkotikamissbruket, men av allt att döma har
det ökat betydligt under senare år och blivit mer landsomfattande. De senaste
dagarnas tidningsrubriker talar sitt tydliga språk. Det är dock av största
vikt att dessa frågor behandlas med förtur och att åtgärder sätts in omedelbart.
En delfråga i detta stora problem är vården av dem som redan
är missbrukare. Många narkotikamissbrukare behandlas i dag exempelvis
på nykterhetsvårdens inackorderingshem och enskilda anstalter inom ungdomsvården
samt i olika former av kollektiv, lägenhetsverksamhet och familjevård.

Det finns i Östergötland ett enskilt vårdhem, Lyckebyskolan, (se bilaga)
som arbetar för narkotika- och alkoholmissbrukare under knappa ekonomiska
möjligheter, men som gör en mycket fin insats i vårt land. Inkomsterna
utgörs av insamlade medel, gåvor och kollekter från enskilda bidragsgivare,
församlingar och arbetsgrupper av olika slag. Huvudman för Lyckebyskolan
är Riksföreningen Den öppna dörren, vars direktor Stig M. Dominique också
är skolans rektor. Lyckebyskolan kan se tillbaka på två decennier sedan
första adaptationskursen. Lyckebyskolan har mött många tvivlare och hånare,
men allteftersom skolan visat sig ge goda resultat för många ungdomar
har motståndarna dragit sig i bakgrunden. Av ungdomar som hämmas av
misslyckanden och studieovana, nedbrytande invandhet i bruk av olika gifter
och bundenhet i asociala livsföringsmönster kräver man ett färdigt ställningstagande
i fråga om yrkesval och utbildning. Dessa ungdomar som
inte kan sådana sociala rutiner som att passa tider, ta ett arbete eller behålla
ett arbete, som heller inte behärskar den ordkunskap som är nödvändig
för att kunna fungera i samhället, dessa ungdomar får inte sitt ogynnsamma
utgångsläge godkänt - de skall ha kommit längre för att de skall kunna
få hjälp att nå godkända livsmål. Denna vägsträcka fram till ett godkänt
utgångsläge klarar inte dessa ungdomar utan hjälp. Antingen skall de gå
under i sin ohållbara situation eller också skall någon hjälpa dem den första
sträckan.

Mot. 1976/77:1516

Vad har då Lyckebyskolan att erbjuda sina adepter?

De flesta saknar målinriktning när de kommer till skolan. I regel har
de en ohållbar social och personlig situation som de på något sätt vill byta
ut mot något hållbart, vad vet de inte själva. Lyckebyskolan ger kunskapsrepetition,
kunskapskomplettering, studieträning, träning i samlevnad, undervisning
i självkännedom, levnadsregler, arbetsliv, religions- och livsåskådningar
samt samhällskunskap. Under skoltiden förbereds yrkesvalet;
de flesta kommer vid Lyckebyskolan åtminstone fram till ett delmål på
vägen, fram till ett bestämt yrkesmål. De flesta kommer också fram till
ett bestämt ställningstagande i fråga om livssyn och livsmoral.

Vad kännetecknar Lyckebyskolans pedagogik?

Själva utgångspunkten är tron på adeptens förmåga att kunna lära in,
kunna förstå, kunna ta ställning, kunna handla självständigt. Metoden är
fast strukturerad med bestämda normer och ständigt pågående detaljplanerad
undervisning.

Undervisningen bygger på information och självverksamhet. Lärarens
uppgift är dels att visa vägen till kunskap, dels att uppmuntra och hjälpa
adepten fram på den vägen. Kraven på adepten måste vara anpassade efter
hans utgångsförmåga men dock absoluta i fråga om deltagande och fullgörande
av ålagda/åtagna uppgifter samt utestängande av ovidkommande
kontakter och stimulantia.

Elevvården och icke-lektionstiden ägnas stort utrymme. Här gäller en
antropoholistisk strävan att tillgodose adeptens behov i alla avseenden: fysiskt,
psykiskt, socialt, juridiskt, religiöst. Omsorgen gäller hela personligheten.
Praktisk arbetsträning och adeptens medverkan i det gemensamma
hushållet och trädgårdsarbetet står utanför all diskussion. Varje adept representerar
skolan lika mycket som varje lärare och annan medarbetare
- en sådan ordning skapar en moral, kännetecknad av ansvar, medvetenhet,
engagemang och genomtänkt relation till omvärld och tillvaro. Lyckebyskolans
miljö är kristet präglad. Adepten vet naturligt vis på förhand att skolan
är kristen. Denna kristna miljö blir dock inget personligt tvång. Var och
en respekteras som en egen fri personlighet, som helt fritt kan ta ställning
religiöst, politiskt, moraliskt och livsåskådningsmässigt. Skolan blir därför
ett hem, som under fasta normer och regler fostrar varje adept att bli en
egen fri personlighet med helt fritt val i olika frågor.

Det är inte möjligt för Lyckebyskolan att gå in under de allmänna villkor
som gäller för skolor och på den vägen få allmänna anslag. Enligt folkhögskolestadgan
äger en skola inte rätt att bestämma över mer än vanlig
skoldag för sina elever, medan eleven själv äger rätt att själv förfoga över
sin fritid. För en rehabiliteringsverksamhet är det oundgängligen nödvändigt
att inte blott övervaka utan också med fast hand gripa in i programmeringen
av fritiden, ända tills den unga människan fått en någorlunda fast förankring
med egna uppbyggande relationer i sitt liv. För närvarande kan en sådan

Mot. 1976/77:1516

rehabiliteringsverksamhet på frivillig grund inte förenas med gällande principer
för officiell bidragsgivning.

I den prekära situation vi i dag har i vårt land på narkotikafronten måste
samhället på allt sätt stödja den verksamhet som bedrivs på olika sätt i
förebyggande syfte. 1 denna situation är det inte mer än rimligt att på något
sätt, förslagsvis genom årsanslag, stödja den verksamhet som förekommer
vid Lyckebyskolan i Alvastra, Ödeshög.

Med hänvisning till vad som i motionen anförts hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att Lyckebyskolan tillerkänns
statsbidrag för sin verksamhet.

Stockholm den 25 mars 1977
MARIANNE KARLSSON (c)

ÅKE POLSTAM (c)

ANNA WOHLIN-ANDERSSON

GUNDE RANESKOG (c)

(c)

Mot. 1976/77:1516

Bilaga

LYCKEBYSKOLAN I ALVASTRA

Sommarkursen
20/5-7/8 1976

Undervisning har lämnats i nedanstående ämnen angivet antal timmar. Kursredovisning
har skett dels för allmän grundkurs, dels ock för social-diakonal
grundkurs. De ämnen som varit gemensamma har försetts med tecknet *.

Humanistisk-samhällsvetenskapliga ämnen (315 tim.)

Tro och åskådning: Svenska:

De stora livsfrågorna *51 Allmän språkkunskap 24

Bibelkunskap * 24 Svensk språklära 10

Samlevnadskunskap med Ord- och bokkunskap 21

psykologi och etik: Stilistik * 10

Allmän kurs * 24 Litteratur 34

Att förstå människor * 24 Talvård * 27

Tids- och samhällsorientering:

Allmän kurs * 26

Samhällskunskap * 10

Arbetslivsfrågor * 10

Inför valet * 20

Matematisk-naturvetenskapliga ämnen

Matematik 66

Naturkunskap * 40

Kroppen/personligheten * 36

Estetiska ämnen (10 tim.)

Musik * 10

Vägledning i fråga om yrkesval och studier har givits.

Arbetsträning och praktiskt arbete har omfattat ca 50 tim./elev.

Fritidsverksamhet har förekommit i form av friluftsliv, sångstunder, träffar,
hemmakvällar, andakter, kyrkobesök, studiebesök och utflykter, enskild
vägledning och kontakt under medverkan av elever, skolfunktionärer,

(201 tim.)

Friskvård * 30

Fotografering med laborationer
29

Mot. 1976/77:1516

ÖD-medarbetare m. fl. Se mera därom i utdrag ur Lyckebyskolans sommardagbok.

Elevantalet har varit 21, varav 6 fullföljt den allmänna grundkursen och
8 den social-diakonala grundkursen. Övriga 7 har deltagit partiellt kortare
eller längre tid.

Föreståndare för skolan är direktor Stig M Dominique, som svarat för huvudparten
av undervisningen och som handhaft elevvård och studierådgivning.

Medarbetare har varit:

Handledare i undervisning m. m.:
Margareta Johansson (1/7-2/8)
Ann Mari Ruuth-Petersson
(20-26/5, 30/5-4/6)

Husmor/kurssekreterare:

Ingegerd Dominique

Bitr. husmor:

Ingrid Paulsson (30/5-14/7)

Barbro Rimselius (4-25/7)

Övriga skolfunktionärer:

Eva-Lena Bergendahl (29/5-7/8)
Ann-Sofi Pettersson (30/5-7/8)
Liisa Remes (7/6—7/8)

Pentti Huttunen (1/7-7/8)

Lars Sundberg (7/6—7/8, partiellt)

Gästtalare och föreläsare:

Bertil Adéll, lagman, Motala
Jan Bergman, professor. Linköping
Åke Haglund, fil. dr. Stockholm

Bo Michaelsson (20/5-7/8)
Jalmar Tornklint (20/5-7/8)
Gunilla Siwerth (5-8/6, 29-30/6)

GOTAB 53636 Stockholm 1977