3
Motion
1976/77:150
av fröken Nilsson m. fl.
om demografiska databasen i Haparanda
Verksamheten vid den demografiska databasen i Haparanda har nu pågått
i tre och ett halvt år. De två forsta åren bedrevs verksamheten försöksvis
som beredskapsarbete med riksarkivet som huvudman och forskningsansvarig.
Verksamheten har skilda vetenskapliga ändamål och syftar dessutom
till att sysselsätta främst kvinnlig arbetskraft.
De goda erfarenheterna och resultaten av arbetet vid databasen i Haparanda
- projektet avser en systematisk datainsamling av källmaterial
främst i kyrkoarkiv - samt det stora behovet av kvinnlig sysselsättning
i Tornedalen, anställdas trygghet i anställning, planering av verksamheten
på längre sikt m. m. utgör starka motiv för åtgärder till permanentning av
verksamheten vid databasen i Haparanda.
Samtliga universitet i landet stödjer en permanentning av verksamheten
enligt förslag av universitetskanslersämbetet. Det kan ske genom att medel
avsätts under nionde huvudtiteln med av UKÄ beräknat belopp.
Bakgrund. Den demografiska databasen i Haparanda inrättades i juli 1973
av arbetsmarknadsstyrelsen med riksarkivet som huvudman och med forskningsansvar.
Databehandlingen sker vid Umeå universitet och Umeå datacentral.
Projektet, som sedan starten drivits som beredskapsarbete för främst
kvinnlig arbetskraft, avser en systematisk datainsamling av demografiskt
källmaterial främst i kyrkoarkiven. Det egentliga excerperingsarbetet började
med 15 anställda/excerpister samt vaktmästare, sekreterare och platschef.
Med ökade arbetsuppgifter har antalet excerpister också ökat. Totalt uppgår
arbetsstyrkan nu till ca 40 anställda, vilka emellertid på grund av arbetets
karaktär av beredskapsarbete saknar trygghet i anställningen och går miste
om vissa sociala förmåner. Det är särskilt angeläget från de anställdas synpunkt
att verksamheten får permanent karaktär.
Källmaterialets karaktär, omfattning m. m. Det svenska demografiska källmaterialet
är unikt i världen. Sverige var det första land som införde en
modern folkräkning. Systematisk befolkningsstatistik organiserades redan
fr. o. m. år 1749. Då tillkom tabellverket, föregångaren till statistiska centralbyrån.
Tabellverket var det första ämbetsverket i sitt slag i världen, men
redan sedan flera hundra år tillbaka fördes i de flesta församlingar längder
över födda, vigda, döda, dödsorsaker, migration m. m. i kyrkobokföringen.
Denna befolkningsstatistik omfattar således även Finland fram till år 1809,
och det här aktuella källmaterialet är unikt därför att det från ett så tidigt
skede avsåg att täcka hela populationer fortlöpande inom ett givet administrativt
område. Den svenska befolkningsstatistiken är överlägset infor
Mot. 1976/77: 150
4
mativ och användbar, vilket i påfallande hög grad har bekräftats även av
internationella forskare. Motsvarande material i de stora europeiska kulturländerna
framstår som tämligen fragmentariskt och ger endast begränsade
forskningsmöjligheter. Så har t. ex. FN:s befolkningsavdelning vänt sig till
demografiska databasen i Haparanda med förfrågningar/beställningar, då
motsvarande uppgifter inte kan produceras av något annat land. Av samma
skäl har forskargrupper vid universitet i övriga nordiska länder, Västtyskland,
England, USA, Canada m. fl. länder visat stort intresse för att etablera
samarbete med databasen.
Genom att överföra detta källmaterial på magnetband sker en utomordentligt
viktig arkivvård. Släktforskares flitiga utnyttjande av originalhandlingar
innebär nämligen en hård förslitning av kyrkoarkivalierna.
Databasens insamling och produktion. Den ordinarie produktionen inom databasen
utgörs av en allsidig registrering av främst kyrkoarkivalieroch mantalslängden
Denna produktion är praktiskt taget obegränsad till sin omfattning
med tanke på de variationer och kompletteringar som erbjuds i
parallella källserier.
Datainsamlingen tillgår så att sju till åtta församlingar behandlas samtidigt.
Varje församling bearbetas av ett arbetslag på fem till sex excerpister, dvs.
personer som överför uppgifter från kyrkoboken till datablanketter. På ett
år kan ett sådant arbetslag samla in och sammanställa data från en medelstor
församling för en period på 50 år. En församling kan på detta sätt excerperas
för tiden 1750-1900 på ca tre år. Här avses välkontrollerad och välredigerad
datainsamling från såväl husförhörslängder, ministeriallängder som mantalslängder
för varje år. Ett genomgående krav är grundlighet och noggrannhet.
Databasen iforskningens tjänst. Forskningen styr planeringen av databasens
arbete. Med utgångspunkt i pågående och planerad forskning kan behovet
av forskningsdata väl förutses. Nya och starkt angelägna önskemål från
forskarhåll beträffande excerperingens inriktning kan tillgodoses, då databasens
resurser relativt lätt kan omdisponeras.
Under de två första åren har åtta församlingar spridda från Skåne till
Norrbotten valts ut. En annan etapp omfattar större regioner såsom Sundsvalls-
och Örebroregionerna samt Tornedalen.
Som tidigare nämnts harden historiskt-demografiska forskningen i Sverige
ett försteg genom det utmärkta och fullständiga källmaterialet. Det lämpar
sig väl för insamling och bearbetning i stor skala. Tillgången på stora datamängder
är också en viktig förutsättning för forskningens kvalitet och
användbarhet. För den enskilde forskaren skulle insamlingen och bearbetningen
bli alltför tids- och kostnadskrävande och ytterst få ambitiösa studier
skulle kunna genomföras. Genom databasens verksamhet görs historiskt
källmaterial lätt tillgängligt för forskare i olika discipliner såsom medicin,
statistik, nationalekonomi, ekonomisk historia, pedagogik och släktforskning.
Mot. 1976/77: 150
5
Den internationella forskningen har från 1960-talet utvecklat stor energi
och uppslagsrikedom åt rekonstruktionen av just demografiska processer.
Det karakteristiska för denna forskning är dess tvärvetenskapliga uppläggning
och breda anslutning till flera länder.
Databasens lokalisering. Det är en händelse som ser ut som en tanke att
ett länge närt vetenskapligt ändamål, som berör alla universitet och flera
discipliner, här så väl sammanfaller med önskemålet att lösa frågan om
varaktig sysselsättning för flera 10-tal kvinnor i en bygd med negativ befolkningsutveckling,
där kvinnosysselsättningen är den lägsta i landet. Sysselsättningsfrekvensen
för kvinnor i Tornedalskommunerna Haparanda,
Övertorneå och Pajala är ca 40 procent lägre än riksgenomsnittet. Därav
följer bl. a. för databasens vidkommande att man vid anställningstillfällen
har haft möjlighet till visst urval bland sökande till utbildning av excerpister.
Andra omständigheter såsom det goda samarbetet med forskare och myndigheter
har också bidragit till att databasen i Haparanda fått en god start.
Om verksamheten kommer att byggas ut ytterligare finns goda förutsättningar
att decentralisera verksamhet i form av filialer till Övertorneå och Pajala.
Organisation och omfattning (se bilaga). Riksarkivet, som är huvudman för
databasen, utser planeringsråd som följer pågående forskning och planerar
och prioriterar excerperingsarbetet m. m. Rådet består av sju ledamöter, varav
en är vetenskaplig ledare och kontaktman, enligt särskild instruktion.
Universitetet i Umeå förvaltar de av arbetsmarknadsstyrelsen för databasen
anvisade medlen. Databasens budget är 1975/76 på 3,2 milj. kr. vilket motsvarar
den volym som verksamheten nu har, dvs. ca 40 anställda.
Framtida organisation. För att ge möjlighet till en fast och mera långsiktig
planering har kraven på permanentning av verksamheten vuxit sig starka.
Det framstår som helt nödvändigt att verksamheten får fortsätta under lång
tid framöver. Samtliga universitet stödjer hos universitetskanslersämbetet
ett förslag från länsstyrelsen i Norrbottens län om permanentning och utökning
av verksamheten. Konsistoriet vid Umeå universitet finner i sitt
yttrande det naturligt att Umeå universitet övertar huvudmannaskapet för
den demografiska databasen.
Mot. 1976/77: 150
Med stöd av vad som ovan anförts hemställer vi
att riksdagen hos regeringen anhåller om att en permanent or
ganisation skapas för verksamheten vid demografiska databa
sen i Haparanda/Umeå fr. o. m. budgetåret 1977/78.
Stockholm den 14 januari 1977
KERSTIN NILSSON (s)
INGVAR SVANBERG (s)
KARL-ERIK HÄLL (s)
CURT BOSTRÖM (s)
ROLAND BRÄNNSTRÖM (s)
GEORG ANDERSSON (s)
i Lycksele
FRIDA BERGLUND (s)
BENGT NORLING (s)
ARNE NYGREN (s)
HAGAR NORMARK (s)
LILLY HANSSON (s)
Mot. 1976/77: 150
Bilaga
Verksamhetens organisation kan illustreras av nedanstående skiss visande
DATABASENS MATERIAL FRÅN KÄLLAN TILL FORSKAREN
KÄLLOR
Husförhörslängden m. m.
INDIVIDSAMMANSTÄLLNING
av excerperade blanketter
MAGNETBAND
för datalagring
EXCERPERINGSBLANKETTER
Produktionsenheten
i Haparanda
DATABASENS SYSTEM
>
UMDAC
SPECIALPROGRAM
för systemkontroll
och bearbetning
Forskningsenheten
i Umeå
FORSKAREN