7

Motion

1976/77:1481

av herr Enlund m. fl.

med anledning av propositionen 1976/77:108 om alkoholpolitiken

Alkoholdryckerna intar en unik ställning i det moderna samhället. Lagar
som uppenbarligen borde äga tillämpning på alkoholdryckerna tillämpas
mycket strängt när det gäller andra varor men däremot inte alls när det gäller
alkoholdryckerna. Liksom alla andra drycker faller alkoholdryckerna under
livsmedelslagens bestämmelser. De krav som ställs på livsmedel beskrivs i
samma lag:

Livsmedel som saluhålles får ej ha sådan sammansättning eller beskaffenhet
i övrigt att det kan antagas vara skadligt att förtära, smittförande eller
eljest otjänlig till människoföda.

Det finns anledning att fråga om alkoholdryckerna fyller dessa krav.

Antalet alkoholmissbrukare i Sverige har uppskattats till mellan 200 000
och 300 000 människor. Omkring 80 % av alla våldsbrott sker under
alkoholpåverkan. En tredjedel av dödsolyckorna i trafiken och hälften av
drunkningsolyckorna har samband med alkohol.

Vid Läkaresällskapets riksstämma 1975 beskrev alkoholforskarna Tom
Nilsson och Ulf Rydberg alkoholskador på följande sätt:

1. Akuta medicinska skador som direkt orsakas av för stor alkoholkonsumtion.
Hit räknas illamående, huvudvärk, alkoholförgiftning, black-out, dålig
balans m. m.

2. Kroniska medicinska skador, som t. ex. leversjukdomar, hjärnskador,
bukspottkörtelskador och delirium tremens.

3. Akuta sociala skador, t. ex. rattfylleri, brott under alkoholpåverkan, gräl
och slagsmål.

4. Kroniska sociala skador,, t. ex. förlust av arbete och bostad, dålig
ekonomi, skilsmässa, behov av anstaltsvård.

Några tvivel om att det ”kan antagas vara skadligt att fortära” alkoholhaltiga
drycker kan rimligtvis inte föreligga. Därmed belyses den våldsamma
konflikten mellan å ena sidan livsmedelslagens bestämmelser och å andra
sidan tillverkning, distribution och konsumtion av alkoholdrycker.

När det gäller produkter av annan art har vi numera mycket stränga
fordringar. Vi kräver i vissa fall bevis för att produkten är ofarlig för att den
skall fa saluföras. Ibland stoppas försäljningen på blotta misstanken att varan
kan vara farlig.

Hur kan det då komma sig att vi tolererar alkoholens effekter för de
200 000-300 000 alkoholmissbrukarna och deras familjer med tusentals
personliga tragedier varje år? Hur kan vi finna oss i de väldiga kostnader som

Mot. 1976/77:1481

8

alkoholen orsakar inom sjukvård, kriminalvård och ungdomsvård?

Enligt vår mening står det helt klart att det moderna välfärdssamhället
måste överge sin passiva neutralitet i fråga om alkoholen. Av oss alla krävs
ständigt ett större ansvar för våra medmänniskors möjligheter till ett normalt
och harmoniskt liv. Det är inte rimligt att en klart påvisbar skadefaktor skall
tillåtas slå ut tusentals människor varje år.

Socialdepartementets beredningsgrupp för alkoholpolitiken säger i sin
rapport att informationen bör syfta till en minskning av missbruket och bidra
till en ökad debatt och opinionsbildning kring framtida åtgärder mot
missbruk. Vidare skall enligt beredningsgruppen informationen sätta in
missbruksproblemen i deras sociala sammanhang.

Det är enligt vår mening värdefullt att regeringen i propositionen 1976/
77:108 uppmärksammat viktiga målsättningar för informationen utöver vad
beredningsgruppen pekat på. En begränsning av den totala alkoholkonsumtionen
bör enligt regeringen ses som ett medel för att minska missbruk och
alkoholskador. Denna uppfattning har stöd hos en expertgrupp inom
Världshälsoorganisationen (WHO), som påvisat ett klart samband mellan
totalkonsumtion och missbruk.

En information som utgår från denna kunskap måste i första hand belysa
orsakerna till den ständiga ökningen av totalkonsumtionen. I propositionen
finns en uppräkning av samverkande orsaker till den höga konsumtionen och
alkoholmissbruket: den traditionella koncentrationen av alkoholkonsumtion
till veckosluten, social misär, dålig arbetsmiljö, arbetslöshet, skolsvårigheter,
urbanisering och samlevnadsproblem. Till denna uppräkning vill vi foga
ytterligare en orsak, den fortgående sekulariseringen som av många
människor uppfattas som frigörelse från gamla normsystem och levnadsregler
men som av många människor också upplevs som en tillvaro utan karta
och kompass, där den envisa frågan efter meningen med tillvaron inte får
något svar.

Men även om informationen inriktas på alla ovan nämnda faktorer saknas
enligt vår mening den viktigaste målsättningen för informationen. Det gäller
att belysa och bryta det sociala tryck eller t. o. m. tvång som alkoholbruket
och alkoholtraditionerna utövar, framför allt på unga människor. På denna
punkt bör propositionen kompletteras vid riksdagsbehandlingen.

Vid riksdagens principbeslut våren 1976 om förbud mot mellanöl betonades
att ett klart mål bör ställas upp för en flerårig insats för att begränsa den
totala, alltför höga alkoholkonsumtionen och komma till rätta med alkoholmissbruket.
Vi är övertygade om att denna målsättning inte kan uppnås utan
en massiv upplysningskampanj och en aktiv opinionsbildning i alkoholfrågan.
För att sådana åtgärder skall bli effektiva måste de i första hand belysa
alkoholtraditionernas roll som rekryteringsbas för alkoholskadorna. Att i
nämnvärd grad pressa ned totalkonsumtionen är knappast möjligt, om man
inte påverkar de miljöer och situationer där alkoholen spelar den största rollen
i människornas umgänge.

Mot. 1976/77:1481

9

Utan anspråk på fullständighet vill vi nämna några viktiga målsättningar
för information och opinionsbildning i syfte att avskaffa varje påtryckning till
alkoholförtäring.

1. Motverka föreställningen att fest och högtid nästan undantagslöst
måste omfatta alkoholförtäring. Det finns exempel på sådana insatser. I
Eskilstuna gick sociala centralnämnden till julen 1976 ut med stora annonser
för att minska alkoholkonsumtionen. Systembolaget har gjort liknande
insatser.

2. Bryt den alltför vanliga ordningen att värdfolk eller festarrangör tar
initiativ till alkoholförtäring, under det att den enskilde gästen måste ta ett
eget initiativ för att komma över en alkoholfri dryck. Denna ordning innebär
en direkt påtryckning att förtära alkohol, eftersom den alkoholfria drycken i
regel förorsakar extra besvär för värdfolk eller serveringspersonal.

3. Rekommendera alkoholfri representation för myndigheter, organisationer
och företag. Detta skulle innebära att skilda samhällsorgan erkände sitt
ansvar för samhällets största sociala problem och övergav sin neutrala
hållning i fråga om alkoholen.

4. Sätt in alkoholen i den aktuella miljö- och giftdebatten och belys den
våldsamma konflikten mellan livsmedelslagens bestämmelser och alkoholhanteringen.
Av hänsyn till folkhälsan har socialstyrelsen gjort jättesatsningar
för att öka brödkonsumtionen. Motsvarande insatser bör göras för att
minska alkoholkonsumtionen.

5. Främja förståelse och gemenskap mellan människor med olika inställning
till alkoholbruket. Alkoholkonsumtion bör aldrig vara ett villkor för
gemenskapen, och den helnyktre bör gärna umgås vid bord där andra
använder alkohol.

En alkoholinformation med den inriktning vi här förordat skulle enligt vår
mening verksamt bidra till att alkoholtraditionernas sociala tryck avskaffades,
vilket är av största vikt om man vill sänka den totala alkoholkonsumtionen.
Riksdagen bör ge regeringen till känna att informationen, utöver vad
som förordas i propositionen, bör få en sådan inriktning.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om informationen i alkoholfrågan.

Stockholm den 24 mars 1977

ERIC ENLUND (fp)

KARL BENGTSSON (fp)
i Varberg

BERNT EKINGE (fp)

ELVER JONSSON (fp)
i Alingsås