Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion
1976/77:1472

av herr Johansson i Trollhättan m. fl.

med anledning av propositionen 1976/77:99 om stöd till vissa tidningar
och tidskrifter, m. m.

Inledning

En fri och mångfaldig opinionsbildning är av avgörande betydelse för
en representativ demokrati. Genom pressen och övriga massmedier upprätthålls
en fortlöpande kommunikation mellan förtroendevalda och övriga
medborgare. Genom de kanaler som tidningar och tidskrifter av olika slag
utgör får medborgarna mycket av den information som är nödvändig för
att de självständigt skall kunna ta ställning till olika samhällsförhållanden.
Inom organisationslivet är tidskrifterna av vital betydelse för den interna
debatten och för organisationernas möjligheter att medverka i opinionsbildningen.
Massmedierna fyller också en viktig funktion som granskare
av den verksamhet som utövas av olika myndigheter och politiska organ.

Mot bakgrund av pressens centrala betydelse för en levande folkstyrelse
har utvecklingen på tidningsmarknaden under efterkrigstiden ingett stor
oro. Nedläggningen av ett stort antal tidningar har inneburit att möjligheterna
för olika grupper att delta i samhällsdebatten har beskurits. Att
så långt möjligt undvika ytterligare tidningsnedläggelser och att möjliggöra
viss nyetablering på tidningsmarknaden är krav som fått en växande styrka.
Socialdemokraterna har - med stöd av centerpartiet - under 1970-talet drivit
en målmedveten presspolitik i syfte att motverka en monopolisering av
opinionsbildningen i pressen. Den politiken har varit framgångsrik.

Tidningsdöden har i stort sett hejdats. De fortlöpande kostnadsstegringarna
har dock lett till att det ekonomiska stödet till dagstidningarna måst
höjas i flera omgångar. Ytterligare förstärkning är nödvändig.

Samdistributionsrabatten och annonsskatten

Konstruktionen av presstödet bygger i dag i allt väsentligt på det förslag
som utarbetades inom 1972 års pressutredning. Eftersom marknadskrafterna
på tidningsmarknaden verkar selektivt - de gynnar vissa grupper av tidningar
och missgynnar andra - måste presstödet för att nå avsedd effekt vara selektivt.
Det är främst de s. k. lågtäckningstidningarna som har ekonomiska
problem och som riskerar nedläggning. Tidningsbranschen som helhet har
däremot enligt pressutredningens undersökningar inte behov av ett ökat
ekonomiskt stöd. Merparten av det direkta statliga presstödet utgår i dag
med hänsyn härtill i form av produktionsbidrag till lågtäckningstidningarna.

Mot. 1976/77:1472

Härigenom kompenseras dessa tidningar till viss del för deras bristande
attraktivitet på annonsmarknaden, och de får bättre möjligheter att erbjuda
läsarna en produkt som fyller kraven på nyhetsförmedling och opinionsbildande
innehåll.

1 propositionen 1976/77:99 föreslås en höjning av det statliga stödet till
dagstidningarna, som innebär att pressen tillförs sammanlagt 30 milj. kr.
Av dessa erhålls ca 12 milj. kr. genom att det skattefria grundavdraget för
annonsskatten höjs från 3 till 6 milj. kr. De resterande 18 miljonerna består
i en höjning av samdistributionsrabatten. Högtäckningstidningarna får en
väsentligt större andel av det ökade stödet än lågtäckningstidningarna, vilka
är i störst behov av en förstärkning. Detta förslag kan tolkas som ett avsteg
från hittills tillämpade principer.

Enligt vår mening måste det statliga presstödet även i fortsättningen i
allt väsentligt vara selektivt och i första hand gå till lågtäckningstidningarna.
En fortsatt utveckling mot ett generellt stöd leder till att syftet med presstödet
förfelas och att riskerna ökar för att tidningsdöden skall ta ny fart. Den
föreslagna höjningen av samdistributionsrabatten innebär en lättnad även
för lågtäckningstidningarna, men den måste följas upp med en motsvarande
förstärkning av produktionsbidragen. I annat fall leder höjningen av pressstödet
till att den obalans i ekonomiska resurser som skapar problemen
på tidningsmarknaden förstärks ytterligare. Riksdagen måste med hänsyn
härtill och till den snabba kostnadsutvecklingen för tidningarna hemställa
hos regeringen om förslag till en uppräkning av produktionsbidragen, som
kompenserar lågtäckningstidningarna för de ökade kostnaderna och deras
mindre andel av den nu föreslagna höjningen av det statliga presstödet.

Stöd till tidningar på annat språk än svenska

Allmänna nyhetstidningar

De regler som gäller för presstödet till huvuddelen av dagspressen är
inte ändamålsenliga för ett stöd till de tidningar som kommer ut på annat
språk än svenska. Syftet med presstödet är, som framhållits, att främja en
fri debatt och opinionsbildning genom att bevara en mångfald bland pressen.
På den allmänna pressmarknaden åstadkoms detta genom att de ekonomiskt
svaga tidningarna ges en möjlighet att överleva. På detta sätt motverkas
en ökad monopolbildning på de regionala tidningsmarknaderna.

De krav som ställs på de svenskspråkiga tidningarna angående storlek,
periodicitet osv. för att de skall vara berättigade till bidrag är i många avseenden
för stora för de tidningar som ges ut av olika invandrargrupper
och språkliga minoriteter. Som konstitutionsutskottets majoritet anförde vid
1975/76 års riksmöte (KU 1975/76:46) arbetar dessa tidningar inom ett antal
delmarknader, vars storlek begränsas av resp. språkgruppers storlek bland
invandrarna. För att en enskild tidning skall vara kvalificerad för produk

Mot. 1976/77:1472

tionsbidrag enligt de allmänna reglerna krävs att en jämförelsevis stor andel
av resp. invandrargrupp enar sig om prenumeration av denna enda tidning.
För flertalet språkgrupper finns det inte utrymme för mer än en allmän
nyhetstidning av sådan storlek och periodicitet som krävs för presstöd enligt
de allmänna riktlinjerna. Den tidning som uppnår en sådan storlek får om
den erhåller presstöd, dessutom ett sådant resursmässigt övertag över tänkbara
konkurrenter att dessas situation förvärras ytterligare. Utskottet framhöll
att i stället för att främja en fri debatt genom att skapa flera pressröster
riskerar det allmänna presstödet att, om det oförändrat görs tillämpligt på
invandrartidningarna, medverka till en monopolsituation på de små delmarknader
inom vilka dessa tidningar arbetar.

Med hänsyn till dessa förhållanden begärde konstitutionsutskottet - på
initiativ av socialdemokraterna - att regeringen skulle utarbeta särskilda
regler för ett presstöd till tidningar som utkommer på annat språk än svenska.
Stödet skulle utformas så att det så långt möjligt får samma effekter som
det allmänna presstödet, dvs. främjar en fri debatt och opinionsbildning.
Riksdagen anslöt sig till denna begäran. Kravet har under den allmänna
motionstiden i år upprepats i en motion från socialdemokraterna.

Det är tillfredsställande att regeringen nu efterkommer riksdagens begäran
från förra året och presenterar förslag till ett särskilt presstöd åt dessa tidningar.
Enligt vår mening är den grundläggande målsättningen för detta
stöd oförändrat i förhållande till vad riksdagen då uttalade. Regeringens
förslag måste bedömas med utgångspunkt häri.

I propositionen föreslås ett stöd till allmänna nyhetstidningar på andra
språk än svenska, som utkommer med minst 24 nummer per år och som
riktar sig till invandrare i Sverige. Till dessa tidningar föreslås ett grundbidrag
på 300 000 kr. För varje nummer fr. o. m. 25 t. o. m. 52 skall enligt förslaget
vidare utgå 7 000 kr. och för varje nummer utöver 52 2 000 kr. Dessutom
gäller vissa begränsningar rörande upplaga och format m. m.

Enligt propositionen kommer stöd att utgå med 300 000 kr. till tidningar
med utgivning varannan vecka, ca 500 000 till veckotidningar och ca 900 000
kr. till tidning med femdagarsutgivning. Stödet är alltså oberoende av upplagans
storlek men premierar hög periodicitet. Att stödet ökar mellan 25
och 52 nummer per år är bra, eftersom det ökar möjligheterna för olika
invandrarorganisationer att ge ut tidningar med veckoutgivning och därmed
ett aktuellt nyhetsinnehåll. Det bör också inom de större invandrargrupperna
på sikt finnas utrymme för konkurrerande nyhetstidningar av detta slag.
Den premiering som stödkonstruktionen ger till ytterligare högre periodicitet
skapar emellertid problem. Genom det tillskott som erhålls vid utgivning
av fler än ett nummer per vecka får tidningar med så stora ekonomiska
resurser att de kan finansiera en fierdagarsutgivning - och därmed erbjuda
en mer attraktiv tidning - ytterligare hjälp av presstödet i konkurrensen
med de tidningar som har veckoutgivning. Då det för flertalet språkområden
sannolikt inte finns utrymme för fler än en flerdagarstidning kan stödet

Mot. 1976/77:1472

därmed få just en sådan monopolbildande effekt som skulle undvikas med
de särskilda reglerna för tidningar på annat språk än svenska.

Det är viktigt att hålla fast vid målsättningen att presstödet till invandrartidningarna
skall få samma effekter som det allmänna presstödet, dvs.
främja en fri och mångfaldig opinionsbildning. Reglerna måste därför ändras
så att den ytterligare höjningen av bidraget vid tätare utgivning än en gång
per vecka slopas. Därigenom blir presstödet till samtliga tidningar med minst
veckoutgivning konkurrensneutralt. Detta bör öka möjligheterna för att flera
alternativa språkrör av allmän nyhetstidningskaraktär skall skapas inom olika
språkområden. Ur presspolitisk synvinkel är det viktigare att stimulera till
flera pressröster än till ett fåtal monopoltidningar med daglig utgivning.

Stöd lill övriga tidningar

Tidningar och tidskrifter på andra språk än svenska riktade till invandraroch
minoritetsgrupper i Sverige kan enligt nu gällande ordning få stöd från
reservationsanslaget Åtgärder för invandrare under arbetsmarknadsdepartementets
huvudtitel. För budgetåret 1976/77 har anvisats 600 000 kr. för
detta stöd, som fördelas av statens invandrarverk. 1 propositionen hemställs
att detta anslag i förhållande till förslaget i budgetpropositionen för budgetåret
1977/78 skall minskas med detta belopp.

Som framhålls i propositionen finns det en rad tidningar och tidskrifter
som inte uppfyller de föreslagna kraven för stöd till allmänna nyhetstidningar
eller till riksorganisationernas medlemstidningar. Det gäller t. ex. tidskrifter
som ges ut av lokala invandrarföreningar och av små språkgrupper som
inte har en välutvecklad riksorganisation. Enligt propositionen skall invandrarverket
disponera 150 000 kr. för att stödja tidningar och tidskrifter av
detta slag. Några generella regler föreslås inte för detta stöd. Vissa riktlinjer
skall dock gälla. Sålunda föreslås att ett stöd enligt denna ordning inte får
utgå med mer än 50 % av vad tidningen skulle ha fått om den varit bidragsberättigad
som allmän nyhetstidning eller som medlemsblad.

Förslaget i propositionen innebär att invandrarverkets möjligheter att bevilja
projektbidrag till tidningar av olika slag beskärs kraftigt. Ett flertal
av de tidningar som under innevarande budgetår erhållit s. k. projektbidrag
kommer att få dessa minskade utan att de i stället blir kvalificerade för
stöd i andra former. Ökade svårigheter skapas också för nya grupper som
vill starta en tidskriftsutgivning. De kan många gånger ha behov av att
börja med en mer begränsad målsättning än den som krävs för ett etableringsstöd.
Ett sådant förutsätter nämligen att tidningen redan efter ett
år skall vara berättigad till bidrag enligt de övriga reglerna.

En utveckling som på detta sätt försvårar för mindre grupper att skapa
egna språkrör eller göra andra insatser för att förbättra kommunikationen
inom den egna språkgruppen är olycklig. Den innebär ett allvarligt steg
tillbaka i strävandena att så långt möjligt ge olika invandrar- och mino

Mot. 1976/77:1472

ritetsgrupper en i jämförelse med svenska medborgare likvärdig möjlighet
att delta i samhällsarbetet och få sina intressen i olika sammanhang bevakade.

I en annan socialdemokratisk motion föreslås med hänsyn till det anförda
att riksdagen avslår förslaget i propositionen att medlen under anslaget Åtgärder
för invandrare minskas med 600 000 kr. i förhållande till förslaget
i budgetpropositionen. Detta innebär att förslaget i propositionen att högst
150 000 kr. får disponeras av invandrarverket för stöd till dessa tidskrifter
avvisas av riksdagen. Medlen under anslaget Åtgärder för invandrare får
disponeras av invandrarverket inte bara till stöd till tidningar och tidskrifter
utan även till andra slag av projektstöd till olika invandrargrupper.

De medel som invandrarverket använder till stöd åt tidskrifter bör vidare
kunna användas fritt och inte bindas av särskilda regler rörande t. ex. utgivningsfrekvens
eller stödets relation till andra stödformer. Invandrarverket
har en sådan överblick över behovssituationen att rimliga garantier ändå
erhålls för att medlen disponeras på ett ändamålsenligt sätt.

Stödet till organisationstidskrifter

Förslaget i propositionen om ekonomiskt stöd till organisationstidskrifter
är i allt väsentligt bra. Enligt förslaget skall stöd utgå till distribution av
medlemsblad samt periodiska publikationer som är organ för följande typer
av organisationer: religiösa, nykterhetsfrämjande, politiska, miljövårdande,
idrottsliga, försvarsfrämjande samt handikappades eller arbetshindrades organisationer.
Med den konstruktion som stödet erhållit skapas förbättrade
möjligheter för att bevara den mångfald på tidskriftsmarknaden som ger
läsarna valfrihet och skapar allsidig debatt och opinionsbildning.

Tidskrifter pä annai språk än svenska

Det föreslagna stödet till organisationstidskrifterna omfattar inte tidskrifter
på annat språk än svenska. För invandrarnas riksorganisationers medlemstidningar
föreslås i stället ett särskilt stöd. Detta är uppbyggt så att beloppen
i allmänhet blir drygt dubbelt så stora som det bidrag svenskspråkiga tidskrifter
av motsvarande storlek får enligt det allmänna tidskriftsstödet.

Med den i propositionen föreslagna ordningen kommer stöd inte att kunna
utgå till tidskrifter som ges ut av svenska organisationer men trycks på
andra språk än svenska. Det innebär att t. ex. politiska partier och fackliga
organisationer med stora grupper invandrare bland sina medlemmar inte
får något stöd om de, genom att ge ut en tidning på ett invandrarspråk,
vill skapa förbättrade möjligheter till kommunikation med dessa medlemmar.
Detta är en omotiverad inskränkning i stödvillkoren som inte kan
accepteras. Tvärtom bör samhället på allt sätt medverka till att underlätta
olika insatser för att på ett bättre sätt engagera och aktivera invandrarna

Mot. 1976/77:1472

i det arbete som bedrivs inom politiska, fackliga och övriga folkrörelser.
Tidningar och tidskrifter som ges ut av i övrigt stödberättigade svenska
organisationer och som vänder sig till i Sverige bosatta invandrare bör i
samma utsträckning som övriga organisationstidskrifter erhålla det föreslagna
distributionsstödet. Med hänsyn till det särskilda ansvar som organisationerna
har för en god kommunikation med de medlemmar som
är invandrare och till de väsentliga fördyringar som är förenade med att
ge ut tidningar på andra språk än svenska bör därvid för medlemsblad de
regler tillämpas som i propositionen föreslås beträffande invandrarnas riksorganisationers
medlemstidningar.

Tidskrifter som ges ut av lokala och regionala organisationer

Enligt tidskriftsutredningens förslag skulle stödet till tidskrifter kunna
utgå till såväl riksorganisationers som lokala och regionala organisationers
tidskrifter. I propositionen införs en begränsning av kretsen stödberättigade
tidskrifter som innebär att stöd inte skall utgå till lokalt och regionalt verksamma
organisationers tidskrifter. Begränsningen innebär att organisationer
som arbetar inom ett län eller en kommun inte får någon del av stödet.
Sådana organisationer har många gånger ett stort medlemsantal, som gör
det nödvändigt för dem att periodiskt informera om verksamheten i medlemsblad.
Även för den interna debatten kan en sådan tidskrift i samma
utsträckning som inom riksorganisationerna vara ett nödvändigt forum. Det
måste upplevas som en klar orättvisa för dessa organisationer att de inte
på samma sätt som riksorganisationerna ges förbättrade möjligheter att bevara
sina publikationer.

Enligt vår mening har det under remissbehandlingen inte kommit fram
sådana synpunkter som motiverar avsteget i propositionen från utredningens
förslag. Vi föreslår därför att stödet till tidskrifterna skall utgå utan hänsyn
till storleken av det område inom vilket den utgivande organisationen är
verksam.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen

1. med anledning av propositionen 1976/77:99 ger regeringen till
känna vad som anförts i motionen rörande en uppräkning av
produktionsbidragen till dagstidningarna,

2. med anledning av propositionen 1976/77:99 p. 3 uttalar att stödet
till organisationstidskrifter även skall omfatta

a) de tidskrifter som ges ut på andra språk än svenska samt
i dessa fall såvitt gäller medlemsblad utgå enligt samma prin

Mot. 1976/77:1472

ciper som för invandrarnas riksorganisationers medlemstidningar,

b) tidskrifter som ges ut av lokala och regionala organisationer,

3. med anledning av propositionen 1976/77:99 p. 4 uttalar att stöd
till allmänna nyhetstidningar på annat språk än svenska bör
utgå i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 24 mars 1977

HILDING JOHANSSON (s)
i Trollhättan

HOLGER MOSSBERG (s)

STEN ANDERSSON (s)
i Stockholm

OVE KARLSSON (s)
i Malung

W1V1-ANNE CEDERQVIST (s)

MARIANNE STÅLBERG (s)

LARS-INGVAR SÖRENSON (s)

GUSTI GUSTAVSSON (s)
i Ängelholm

YNGVE NYQUIST (s)

OLLE SVENSSON (s)
i Eskilstuna

HANS GUSTAFSSON (s)
i Ronneby

KERSTIN NILSSON (s)
ARNE GADD (s)

ÅKE WICTORSSON (s)

GOTAB 53597 Stockholm 1977