Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1976/77:1454

av herr Werner m. fl.

med anledning av propositionen 1976/77:81 om bokhandelsstöd

Det bokhandelsstöd som föreslås i propositionen 1976/77:81 kan i korthet
beskrivas som ett stöd helt på branschens villkor, ett stöd som helt gynnar Abokhandlarna.
Några nyetableringar kan det knappast stimulera till. Mycket
litet av kulturpolitiskt innehåll kan skönjas.

Stödsumman föreslås bli 1,3 milj. kr. på driftsidan och 1,4 milj. kr. på
kapitalsidan.

Koppling till litteraturstödet

Flera remissinstanser har påpekat att effekten av det statliga litteraturstödet
urholkas genom att distributionen är så ojämn och otillräcklig. Vpk
anser att frånvaron av koppling mellan bokhandelsstöd och litteraturstöd
avslöjar den fullständiga bristen på kulturpolitiskt tänkande i såväl utredning
som proposition.

För de flesta människor är det ett komplicerat företag att köpa de titlar som
utvalts för litteraturstöd. För läsare som är intresserade av t. ex. modern
skönlitteratur är bokklubbarnas begränsade urval en av de få möjligheter som
ges att på ett enkelt sätt inhandla böcker.

Den modell för prestationsstöd till bokhandeln, kopplat till litteraturstödet,
som Sveriges författarförbund föreslagit i sitt remissyttrande skulle skapa
betydligt ökade möjligheter för de titlar som fått stöd att finnas tillgängliga i
handeln.

SFF:s modell är en kombination av prestationsstöd och lagerstöd. Stödsumman
trappas upp med ett prestationsbelopp i takt med jämna hundratal
titlar, som av bokhandeln inköpts i minst två exemplar per titel. Därtill
kommer ett försäljningsstöd, som följer den enskilda titeln upp t. o. m. fem
volymer per titel. 200 titlar är minimum för stöd, och 900 titlar utgör den övre
gränsen för prestationsbeloppets upptrappning. SFF beräknar stödsumman
till 8,5 milj. kr.

Enligt vpk:s uppfattning finns det många positiva aspekter hos SFF:s
förslag. Säljstödet skall utgå med ett fast belopp per volym, vilket gör att en
billig bok blir lika attraktiv från stödsynpunkt som en dyr. Den prishämmande
effekt som nu finns inbyggd i litteraturstödet kan bibehållas i
försäljningsledet genom ett krav på att de titlar för vilka bokhandeln fått stöd
försäljs med ett viss maximipåslag. 1 förlängningen av detta kan man tänka
sig en återgång till fasta bokpriser, vilket har föreslagits av vpk i motionen
1976/77:966.

Mot. 1976/77:1454

En förutsättning för ett sådant stöd är dock, enligt vpk:s uppfattning, att
litteraturstödet till facklitteratur ökas, förslagsvis till att omfatta ca 600 titlar.
Kostnaderna för ett prestationsstöd till bokhandeln skulle därmed komma att
röra sig om 11-12 milj. kr.

Bokcaféer m. m.

De stödformer som föreslås i propositionen är i första hand avsedda för
fullsorterade boklådor på mindre och medelstora orter. Stödet har inte en
sådan omfattning att det kan stimulera till nyetablering av boklådor.

113 kommuner, sammanlagt 1,3 miljoner människor, saknar f. n. Abokhandel.
Därtill kommer att de A-boklådor som finns ligger i kommunernas
tätorter, ibland på avsevärt avstånd från ytterområdena. Om avsikten
med ett bokhandelsstöd skall vara att göra kvalitetslitteratur tillgänglig för
inköp, måste en stödform skapas som kan utnyttjas även inom andra
försäljningsformer än A-bokhandeln. I första hand gäller detta B-bokhandeln.

En ny och mycket vital form av bokhandel är bokcaféerna. De specialiserar
sig på politisk litteratur, inkl. progressiv och experimentell skönlitteratur.
Bokcaféer finns nu i ett antal kommuner, t. ex. Visby, Kalmar, Borås och
Lund. Den största verksamheten har Bokcaféet i Lund, som lagerhåller ett
brett urval politisk litteratur. Genom en postorderförsäljning över hela landet
(som bygger på en bibliografiskt gedigen och mycket omfattande katalog i
tidskriftsform) når Bokcaféet i Lund många köpare.

Ett bokhandelsstöd enligt SFF:s modell skulle kunna utformas så att det
kan utnyttjas även av bokcaféerna. Man kan t. ex. ge vissa dispenser från
minimikravet på saluförda litteraturstödda titlar (enligt SFF:s förslag 200
titlar).

Sådana dispenser skulle också kunna gälla vid försäljning av enbart barnoch
ungdomslitteratur, t. ex. i ett varuhus. Kravet på lagerhållning skulle
kunna reduceras till att gälla 50-100 titlar.

Monopolisering: Seelig

Propositionen föreslår ett stöd till Seeligs kompletteringslager. Ett sådant
stöd innebär, enligt vpk:s bedömning, en monopolisering av distributionen.
Några remissinstanser har av olika skäl bedömt detta stöd som icke
konkurrensneutralt.

Enligt vpk:s uppfattning bör Seelig förstatligas.

Utländsk litteratur

Inom ett språkområde som omfattar 8 miljoner människor måste översätt ningslitteraturen,
trots statliga subventioner, bli begränsad. Importen av

Mot. 1976/77:1454

utländsk litteratur är därför en viktig del av bokhandelssektorn. I dag täcks
kostnaderna för en sådan import genom att bokhandeln utgår från en särskild
växelkurs. Följaktiligen blir de importerade böckerna orimligt dyra.

Detta drabbar såväl de människor som gärna vill följa med i en
internationell utgivning som de invandrare vilka genom litteraturen vill hålla
kontakt med sitt språk och sin kultur.

Om bokhandelsstödet skall fa en djupare kulturpolitisk inverkan bör stöd
till import av utländsk litteratur ingå.

Kommunernas ansvar

Propositionen understryker kommunernas stora ansvar för en väl utbyggd
och fungerande kulturförsörjning. Den hänvisar till beredningen av distributionsutredningen
(SOU 1975:69-70), som bl. a. föreslår en kommunal
varuförsörjningsplan. Dessutom tar den upp möjligheten att ”bakvägen”
subventionera kommunens bokhandel genom att göra kommunens skol- och
biblioteksinköp via bokhandeln i stället för att köpa direkt från förlagen.

Enligt vpk:s uppfattning bör emellertid det kommunala ansvaret för
bokhandeln ta sig betydligt mer substantiella uttryck. I de fall då kommunen
inte har en fungerande bokhandel bör en kommunal sådan etableras. En
sådan lösning kan knytas till Stellan Arvidsons förslag om kommunala
kiosker som en ersättning för pressbyrån (Boken, SOU 1974:5, särskilt
yttrande).

Propositionen föreslår också en försöksverksamhet med postorderförsäljning
av böcker via biblioteken i Norrbotten. Framför allt bör, enligt vpk:s
uppfattning, den uppsökande verksamheten inom bibliotekssystemet
(utlåning på arbetsplatser, vårdinstitutioner, bokbussar) utnyttjas för att
förmedla försäljning. Detta skulle innebära en bokförsäljning på ickekommersiell
grund, dvs. det skulle för bibliotekspersonalen innebära samma
typ av rådgivande arbete att sälja en bok som att låna ut den. Försäljningen
skulle hålla samma kvalitetsnivå som bibliotekens mediabestånd.

En förutsättning bör dock vara att staten subventionerar portokostnadema,
något som också framförts i SFF:s förslag till prestationsstöd till bokhandeln.

Önskvärt vore emellertid att försöket utsträcktes till att omfatta mer än ett
län.

Med hänvisning till ovanstående och med godkännande av propositionen
1976/77:81 i övrigt föreslås

att riksdagen uttalar sig för ett stöd till bokhandeln, innebärande

1. att kommunerna ges ett ansvar för att A-bokhandelns sortiment
finns tillgängligt för försäljning inom varje kommun,

2. att stödet får ett kulturpolitiskt innehåll genom att kopplas till
litteraturstödet enligt SFF:s modell,

3. att litteraturstödet till facklitteratur byggs ut till att omfatta ca
600 titlar,

Mot. 1976/77:1454

4. att stödet, såväl de i propositionen föreslagna länen och
garantierna som SFF:s modell för prestationsstöd, skall utgå till
andra försäljningsställen än bokhandeln, t. ex. bokcaféerna,

5. att Seelig förstatligas,

6. att stödet får en sådan utformning att det stimulerar till import
av utländsk litteratur.

Stockholm den 23 mars 1977

LARS WERNER (vpk)
EIVOR MARKLUND (vpk)
NILS BERNDTSON (vpk)
JÖRN SVENSSON (vpk)

C.-H. HERMANSSON (vpk)
KARIN NORDLANDER (vpk)
BARBRO BACKBERGER (vpk)

i Malmö