Mot. 1976/77
1404-1406

Motion
1976/77: 1404

av herr Nilsson i Järfälla m. fl.

med anledning av propositionen 1976/77:59 om utbildning och
forskning inom högskolan m. m.

Det är ytterst väsentligt att få till stånd utökad arbetsvetenskaplig forskning
och utbildning rörande den tekniska utvecklingen inom arbetslivet
för att förhindra eller minska uppkomsten av nya arbetsmiljöproblem. Arbetslivet
har förändrats snabbt de senaste årtiondena, och det finns knappast
anledning förmoda att denna förändringstakt avsevärt kommer att dämpas
inom den närmaste framtiden. Inte minst har förändringar av produktionstekniken
varit av betydelse för arbetsmiljöns utformning. Mekanisering och
automatisering sker inom allt vidare områden inom näringslivet, vilket om
inte motåtgärder sätts in - kan medföra bl. a. ökade bullerproblem,
ökade risker för kroppslig förslitning, enformiga arbeten och minskat inflytande
över arbetet för den enskilde arbetstagaren.

En mer förfinad och långtgående teknisk utveckling av produktionen
medför möjlighet till allt snabbare arbetstempo och ökad styrning av arbetet,
med de risker för stress och kroppslig förslitning som vi vet att detta kan
medföra hos arbetstagaren. Den komplicerade tekniska utvecklingen tycks
även medföra nya och svårlösta olycksfallsrisker, bl. a. genom de hårda psykiska
kraven i arbetet. Utformningen av maskinsystem och produktionsprocesser
måste därför ske med hänsynstagande till människans psykiska
och fysiska förutsättning på ett helt annat sätt än vad som nu är fallet.

Den snabba tekniska utvecklingen inom arbetslivet kräver således ökade
kunskaper på det arbetsvetenskapliga området. Genom bl. a. ökad satsning
på arbetsvetenskaplig forskning och utbildning kan en bättre anpassning
till människan åstadkommas i den framtida utformningen av maskiner,
utrustning och arbetsprocesser så att förslitnings- och utstötningseffekterna
i arbetslivet undanröjs.

Det är, mot bakgrund av den betydelse som tekniken har, ytterst angeläget
att slå fast att den tekniska utvecklingen i framtiden måste ha en god arbetsmiljö
som självklar målsättning. För att radikala förändringar i fråga
om detta skall åstadkommas måste de som är ansvariga för produktionsteknikens
utformning på ett helt annat sätt än i dag ha kunskaper på arbetsmiljöns
område. I förslaget till ny arbetsmiljölag kommer allt hårdare
krav att ställas på produktionstekniska förhållanden i arbetsmiljön. För att
lagens målsättning på detta område skall kunna uppfyllas måste tekniskt
forsknings- och utvecklingsarbete kunna bedrivas som underlag för de förändringar
av arbetsmiljön som lagstiftningen kräver.

Arbetsvetenskapliga inriktningar behövs inom så gott som samtliga ve

1 Riksdagen 1976/77. 7 sam!. Nr 1404-1406

Mot. 1976/77: 1404

2

tenskapliga ämnesområden representerade vid universitet och högskolor för
att en täckning av arbetsmiljöns olika problem skall kunna erhållas. Genom
teknikens stora betydelse för arbetsmiljön är det dock av särskilt stor vikt
att arbetsvetenskapi ig forskning och utbildning bedrivs vid de tekniska högskolorna.

Det är, mot bakgrund av detta, angeläget att en utbyggnad av arbetsvetenskaplig
forskning och utbildning inom det tekniska området kommer
till stånd. Detta krav har f. ö. gemensamt framställts av arbetsmarknadens
parter.

Varje teknisk högskola bör ha arbetsvetenskaplig utbildning eller arbetsvetenskapliga
moment i sin utbildning, och det är samtidigt nödvändigt
att skapa effektiva former för kontakterna mellan forskning, utbildning och
arbetsliv.

Föredraganden anför i propositionen 1976/77:59 (s. 348) att han anser
att det är angeläget att den arbetsvetenskapliga forskningen och utbildningen
byggs ut inom den tekniska sektorn.

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en plan för förstärkning av resurserna
på det arbetsvetenskapliga området.

Stockholm den 3 mars 1977

GUNNAR NILSSON (s)
i Järfälla

G. SIGURDSEN (s)

ÅKE GILLSTRÖM (s)

SIVERT ANDERSSON (s)
i Stockholm

LARS ULANDER (s)
ROLAND BRÄNNSTRÖM (s)