11

Motion
1976/77: 1403

av herr Molin och fru Bernström

med anledning av propositionen 1976/77:59 om utbildning och
forskning inom högskolan m. m.

Arbetet på att förbereda högskolereformen har haft en grundläggande
svaghet. Det har dominerats av frågan om utbildningens och forskningens
organisation, medan långt mindre intresse har ägnats dess innehåll. Det mångåriga
arbetet i U-68 avsatte mycket litet spår i form av förslag till ändrade
utbildningar. Den parlamentariska beredningen på sommaren 1974 och de
efter riksdagsbeslutet 1975 verksamma organisationskommittéerna har utarbetat
ett par förslag till förändringar av utbildningens innehåll. 1 den nu
framlagda propositionen finns också några förslag till förnyelse av utbildningen.
Det gäller journalistutbildningen, juristutbildningen och några
vårdutbildningar samt den s. k. samhällsvetarlinjen inom sektorn för administrativa,
ekonomiska och sociala yrken.

I det fortsatta arbetet på att förnya och bygga ut det svenska högskoleväsendet
måste utbildningens innehåll stå i centrum. Det finns en risk
att de många administrativa organ som nu tillskapas får till effekt att själva
verksamheten stryps. Fördelningen av de i propositionen föreslagna anslagsökningarna
illustrerar denna risk. Nedanstående sammanställning visar
i grova drag den procentuella ökningen av anslag till olika ändamål.

Universitets- och högskoleämbetet (s. 263) + 50 96

Universitets- och högskoleämbetet, utrednings- och forskningsverksamhet
(s. 266) + 37 96

Regionstyrelserna (s. 267) ny nivå (+ 100 96)

Högskoleförvaltningarna (s. 360) + 32 96

Byråkratin totalt + 45 96

I denna beräkning har icke medtagits anslag för genomförande
av högskolereformen.

Utbildning, vårdyrken + 3,3 96

Utbildning, administrativa, ekonomiska och sociala yrken + 3,5 96

Utbildning, totalt + 5,5 96

Forskning och forskarutbildning, medicinska fakulteter + 3,5 96

Forskning och forskarutbildning, samhällsvetenskapliga fakulteter
+ 3,0 96

Forskning och forskarutbildning, juridiska fakulteter + 0,5 96

Forskning och forskarutbildning, totalt + 4,2 96

Verksamheten totalt + 5,0 96

Sammanställningen visar att förvaltningarna vid högskolan fåren mycket
kraftig ökning av anslagen, medan anslagsökningen för själva verksamheten

Mot. 1976/77:1403

12

är mycket mindre. Denna bild förstärks av att departementschefen (s. 253,
261) anger att förvaltningarna har rätt att ta i anspråk även medel som
har anvisats för undervisningssyfte.

I motioner från folkpartihåll under tidigare år har påtalats att tillskottet
av tjänster och medel under 1970-talet har medfört en minskning av de
reellt utgående anslagen för vissa delar av verksamheten. Enligt universitetskanslersämbetets
beräkningar (propositionen s. 224) har också en reell
minskning av driftkostnadsanslagen skett med ca 5,5 milj. kr. budgetåren
1975/76 och 1976/77. Det är mot den här bakgrunden särskilt viktigt att
den framtida anslagstilldelningen organiseras på ett sådant sätt att anslagsökningarna
inte sugs upp av administrativa nivåer på vägen till verksamheten
utan att anslagsökningarna i sin helhet kommer verksamheten - utbildning,
forskning, forskarhandledning och forskarutbildning - till godo.
Riksdagen bör därför nu uttala att några ytterligare förstärkningar av anslagen
för förvaltningarna inte bör komma i fråga och att de möjligheter till omfördelningar
som de olika högskoleenheterna har bör användas på ett sådant
sätt att pengarna kommer verksamheten till godo och inte stannar inom
byråkratin.

Det i propositionen skisserade anslagssystemet, som ej varit föremål för
diskussion eller remissbehandling, innehåller härvidlag vissa svagheter. Möjligheterna
till omdispositioner mellan ämnen, vilket i propositionen ses som
en möjlighet, är reellt sett små. Så kan exempelvis en person som vid det
preliminära tilldelningsbeslutet förordnats som extra lektor i slaviska språk
- om antalet anmälda studerande i slaviska språk blir lägre än beräknat
och antalet anmälda studerande i matematik högre än beräknat - inte omdisponeras
till extra lektor i matematik. Det i propositionen föreslagna anslagssystemet
innebär att högskolestyrelsen, regionstyrelsen och regeringen
skall hålla vissa medel i reserv som skall kunna utnyttjas i de fall då antalet
anmälda studerande inom den fria sektorn överskrider det beräknade antalet
studerande enligt planeringsramen. Detta får till effekt att man i samband
med de preliminära tilldelningsbesluten måste planera för ett lägre studerandeantal
än tidigare vid de fria fakulteterna. Härtill kommer att de utgående
anslagen nu föreslås bli reservationsanslag medan de tidigare var
förslagsanslag.

Med hänsyn till vad vi här har anfört och till att det nya anslagssystemet
är helt oprövat bör riksdagen uttala att det föreslagna anslagssystemet är
att betrakta som en försöksverksamhet och att det bör omprövas efter ett
år.

Folkpartiet har vid flera tillfällen i motioner påtalat det relativt låga medelstillskottet
för forskning och forskarutbildning under 1970-talet jämfört
med tidigare. I propositionen 1976/77:59 föreslås inga åtgärder som på ett
avgörande sätt ändrar denna utveckling. Utbildningsutskottet gjorde 1975,
bl. a. efter förslag från folkpartiet, ett uttalande om nödvändigheten av förstärkning
av forskningsorganisationen vid de humanistiska och samhälls

Mot. 1976/77:1403

13

vetenskapliga fakulteterna. Det är väsentligt att denna viljeinriktning från
riksdagens sida från 1975 fullföljs på ett mera kraftfullt sätt än som har
kunnat ske 1976 och 1977. En sådan uppföljning är särskilt viktig mot
bakgrund av att en större andel av anslagen till de samhällsvetenskapliga
fakulteterna går till grundutbildning och en mindre andel till forskarutbildning
än förhållandet är inom andra fakulteter. Därtill kommer att antalet
fasta tjänster per forskarstuderande är väsentligt lägre i de samhällsvetenskapliga
fakulteterna än på andra håll, och härvidlag sker ingen ändring
av relationstalet genom de förslag som framläggs i propositionen.

Målsättningen för det fortsatta arbetet med reformering av högskolan
bör vara att skapa ett fastare system för återkommande utbildning, att åstadkomma
en mera effektiv yrkesanknytning av högskolans allmänna utbildningslinjer
och att förnya utbudet av utbildningslinjer utan att den del
av högskoleutbildningen som har fritt tillträde för den skull minskas - vilket
ju eljest skulle bli resultatet av principen att alla nya utbildningslinjer skall
vara spärrade. Utbudet av enstaka kurser - varav flertalet kommer att förbli
ospärrade - bör öka på samtliga högskoleorter.

Ledstjärnan för fortsatta förändringar av högskolan bör vara att ge fler
människor chans till bättre utbildning. Därför bör större uppmärksamhet
ägnas utbildningens kvalitet och innehåll än vad som skett i det tioåriga
beredningsarbete som föregått den nu föreslagna högskoleomläggningen.

Med stöd av vad som ovan anförts hemställs
att riksdagen ger regeringen till känna

1. vad i motionen anförts om fördelningen av medel mellan högskoleförvaltningen
och högskolans verksamhet,

2. vad i motionen anförts om en översyn av det nya anslagssystemet,

3. vad i motionen anförts om en kommande utbyggnad av resurserna
för forskning, forskarhandledning och forskarutbildning,
särskilt inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga
forskningsområdena.

Stockholm den 3 mars 1977

BJÖRN MOLIN (fp)

BONNIE BERNSTRÖM (fp)

GOTAB 53404 Stockholm 1977