5
Motion
1976/77:1401
av fru Hambraeus m. fl.
med anledning av propositionen 1976/77:59 om utbildning och
forskning inom högskolan m. m.
Propositionen 1976/77:59 innebär bland annat inrättandet av en högskoleenhet
i Kopparbergs län, kallad Högskolan i Falun/Borlänge. Vi hälsar
detta förslag med den största tillfredsställelse. I huvudsak anser vi oss kunna
ansluta oss till de förslag rörande den blivande högskolans organisation
och verksamhet som utvecklas i propositionen och vilka innebär upptakten
till en högskoleutbildning i Dalarna som - hoppas vi - efter hand skall
kunna utvecklas. Tillkomsten av högskolan kommer att få betydelse i skilda
hänseenden för länet i dess helhet.
På några punkter ger propositionen emellertid anledning till vissa förslag
till ändringar och kompletteringar.
Namnfrågan
Propositionen föreslår i likhet med vad redan U 68 på sin tid gjorde att
de nya utbyggnadsorterna betecknas med namn på de kommuner där utbildningen
i huvudsak kommer att bedrivas. Sålunda föreslås bland annat
namnet Högskolan i Falunl Borlänge. All högskoleutbildning kommer i princip
att vara riksrekryterande. Däremot är det inte självfallet att utbildningen
kommer att vara koncentrerad till ett fåtal platser på samma sätt som universitetsutbildningen
på sin tid i sin helhet gavs exempelvis i Lund eller
i Uppsala. Den decentraliserade utbildningen är redan ett faktum. Detta
ger visserligen inte anledning till ändring av traditionella beteckningar av
typen universitetet i Uppsala. Beträffande de nytillkomna högskoleenheterna
är förhållandet annorlunda. Där är man inte låst av traditionella namngivningsprinciper.
Inte heller finns anledning att genomföra en uniform
namngivningsprincip. I diskussionen har på senare håll framkommit starka
önskemål om att högskolan i det län vi representerar skall anknyta till
namngivningstraditioner som där i andra sammanhang brukar tillämpas.
Vi får därför föreslå att högskolan i fråga ges namnet HÖGSKOLAN I
DALARNA.
Transportadministrativ linje
Den lokala kommitté som i samverkan med Organisationskommittén
för Uppsala högskoleregion förberett tillkomsten av den blivande högskolan
i länet framförde på ett tidigt stadium önskemål om att inom sektorn för
Mot. 1976/77:1401
6
administrativ, ekonomisk och social utbildning skulle inrättas även en transportadministrativ
linje. Av de undersökningar rörande intresset för olika
utbildningsvägar som företagits har framkommit att man har anledning
vänta sig ett betydande intresse för en sådan linje. Utbildningen har för
övrigt tidigare meddelats i Falun såsom en av de decentraliserade akademiska
kurser man där anordnat.
Kostnadsmässigt skulle inrättandet av en sådan linje inte komma att innebära
några problem. Samläsning med den föreslagna sekreterarlinjen kan
i rätt stor utsträckning tänkas förekomma. När det gäller den gymnasiala
delen av utbildningen torde utrymme kunna beredas inom ramen för de
i propositionen beräknade anslagen för ändamålet. I övrigt kommer utbildningen
att i likhet med övriga linjer inom sektorn (sekreterarlinjen och
personaladministrativ linje) att belasta anslaget för lokala utbildningslinjer
och enstaka kurser. Inom detta anslag måste således av högskolestyrelsen
göras en prioritering som ger utrymme för även den här avsedda utbildningen.
Att en sådan prioritering kommer att ske kan med utgångspunkt
från den lokala kommitténs tidigare ställningstagande tas för givet.
Enligt vad vi har oss bekant kommer man att vid den nya högskolan
i Dalarna ge ett betydande utrymme för utbildning i anslutning till turistnäring
och till kommunikationsfrågor av olika slag. En utbildning i transportadministration
ansluter sig nära till det slag av utbildningar för vilka
man i övrigt intresserar sig och vilka är av betydelse för länet.
Den transportadministrativa linjen finns upptagen på förteckningen över
allmänna utbildningslinjer. Detta innebär att det ankommer på riksdagen
att fatta beslut om linjens inrättande vid viss högskoleenhet. Vi föreslår
att en transportadministrativ linje måtte inrättas även vid den blivande högskolan
i Falun/Borlänge (högskolan i Dalarna).
Försöksverksamhet med klasslärarutbildning av ny typ
Med anledning av motioner i ärendet framhöll utbildningsutskottet i sitt
betänkande 1975/76:26 bland annat följande:
Om utbildningen i landet av klasslärare behöver ökas, bör enligt utskottets
mening ökningen förläggas till högskola, vars klasslärarutbildning nu avsevärt
minskats eller helt avvecklats.
Utskottet vill slutligen stryka under att de närmaste åren för lärarhögskoleorganisationens
del bör betraktas som en övergångstid innan förslag
från LUT 74 och bamstugeutredningen hunnit resultera i konkreta utbildningar.
Vid riksdagsbehandlingen av ärendet - varvid riksdagen anslöt sig till
vad utbildningsutskottet föreslagit - framhölls av fru Hambraeus att medan
ansökningar till övriga orter med klasslärarutbildning relativt sett minskat,
ökade däremot i Falun antalet ansökningar till 1975/76 års intagning med
27 96. I anförandet underströks att utbildningsutskottets uttalande måste
Mot. 1976/77:1401
7
tolkas så att det bör finnas en beredskap att återuppta klasslärarutbildningen
i Falun. Man har där ett stort upptagningsområde varför lärarutbildningen
där borde komma i åtanke i första hand då frågan om ett återupptagande
av intagning till vissa klasslärarlinjer skulle komma att aktualiseras.
Det har gått alltför kort tid sedan riksdagen fattade sitt här refererade
beslut för att det skall vara möjligt att ännu dra några slutsatser i stort
beträffande riktigheten av den då gjorda dimensioneringen. Uppenbart är
dock att de svårigheter att anskaffa nya lärare i glesbygdsområden som
redan tidigare var ett faktum under det senaste året ökat. Samtidigt förefaller
det som om tendensen bland klasslärarna att utnyttja den nya möjligheten
till deltidspension efter fyllda sextio år visat sig komma att bli betydligt
mera utpräglad än man tidigare haft anledning förmoda. Den allmänna
trenden talar således för en viss, försiktig utökning av klasslärarutbildningen.
Samtidigt har de lärarutbildningssakkunniga (LUT) publicerat en del debattskrifter
och principskisser av intresse - de förelåg inte då utbildningsutskottet
avlät sitt nyss citerade betänkande men utskottet fäster däremot
uppmärksamheten på att man bör avvakta utredningens resultat. Utredningen
kan av allt att döma förväntas komma att framlägga förslag om
en lärarutbildning som på flera punkter avviker från den nuvarande klasslärarutbildningens
utbildningsplaner.
Det finns i sammanhanget anledning att något se på den nuvarande klasslärarutbildningen
- nyligen inom UHÄ utarbetade utbildningsplaner innebär
inga större avvikelser jämfört med den utbildning som nu bedrivs
-jämförd med intentionerna i propositionen 1976/77:59. Avvikelserna visar
sig vara ganska påfallande. Framför allt är klasslärarutbildningen nu så konstruerad
att den omöjliggör varje form av återkommande utbildning. Den
är vidare förlagd till ett fåtal orter i landet. Slutligen innebär den en i sig
sluten utbildning utan egentligt samband med andra utbildningslinjer. Härigenom
försvåras en både ekonomiskt och utbildningsmässigt sett önskvärd
samverkan.
Önskvärt vore således att en klasslärarutbildning av ny typ - som i varje
fall i framtiden kunde ges parallellt med en mera traditionellt upplagd utbildning
- utarbetades och utprövades. Det krävs, som föredraganden i annat
sammanhang framhåller i propositionen, en förhållandevis lång tid för planering
och även för information innan en sådan utbildning kan komma
till stånd.
I annat sammanhang kommer, enligt vad vi erfarit, utbildningsutskottets
uppmärksamhet att fästas på det förhållandet att anslagsberäkningen för
vissa högskolor, däribland den i Falun/Borlänge, inte synes ha kommit
att inrymma erforderlig täckning för de merkostnader föregående års beslut
om klasslärarutbildningens dimensionering och lokalisering medför. Man
tycks komma att få ett relativt stort antal övertaliga ordinarie lärarutbildare.
Utan att i övrigt närmare gå in på anslagsfrågan i detta sammanhang önskade
vi fästa uppmärksamheten på att en planering av en klasslärarutbildning
Mot. 1976/77:1401
8
av ny typ skulle kunna genomföras under läsåret 1977/78 vid högskolan
i Falun/Borlänge (högskolan i Dalarna) utan annan kostnad än den som
under alla omständigheter synes komma att uppstå som följd av den nämnda
övertaligheten.
Vi föreslår således att högskolestyrelsen för högskolan i Falun/Borlänge
(högskolan i Dalarna) ges i uppdrag att inom ramen för befintliga anslag
under budgetåret 1977/78 - i första hand med utnyttjande av den helt
eller delvis övertaliga ordinarie lärarutbildarpersonal som kommer att ingå
i högskolans personalstat för projektarbetet - utarbeta förslag till en försöksverksamhet
avseende klasslärarutbildning av ny typ. Vi förutsätter därvid
att den egentliga försöksverksamheten efter riksdagens prövning påbörjas
under budgetåret 1978/79 och att den då förläggs till högskolan i Falun/
Borlänge (högskolan i Dalarna).
Hemställan
Med anledning av vad som ovan anförts hemställer vi
att riksdagen beslutar
1. att högskolan i Falun/Borlänge ges namnet högskolan i Dalarna,
2. att en transportadministrativ linje inrättas vid denna högskola,
3. att en försöksverksamhet avseende klasslärarutbildning av ny
typ inrättas vid denna högskola i enlighet med vad som anförts
i motionen.
Stockholm den 3 mars 1977
BIRGITTA HAMBRAEUS (c)
KARL GUST. H. BOO (c)
ERIC CARLSSON (c)
i Vikmanshyttan
BJÖRN KÖRLOF (m)
YNGVE NYQUIST (s)
ROLF RÄMGÅRD (c)
BERTIL DAHLÉN (fp)
OVE KARLSSON (s)
i Malung
SVEN MELLQVIST (s)
GUDRUN SUNDSTRÖM (s)