15

Motion
1976/77:1380

av fru Rydie

med anledning av propositionen 1976/77:59 om utbildning och
forskning inom högskolan m. m.

1 propositionen 1976/77:59 om utbildning och forskning inom högskolan
läggs fram förslag om särskild studiegång till läkare för sjuksköterskor. Enligt
förslaget bör den särskilda studiegången till en början anordnas vid Karolinska
institutet, med en intagning om 30 studerande per år inom ramen
för nuvarande intagningskapacitet, och vara 40,5 veckor kortare än den
reguljära läkarutbildningen. Avkortningen ligger hvudsakligen inom det kliniska
stadiet, men vissa beskärningar har även gjorts av de prekliniska och
propedeutiska delarna av utbildningen.

Statsrådet ställer sig positiv till förslaget och anser att det bör genomföras
från hösten 1977. Uppläggningen av utbildningen anses väl avvägd.

Det är positivt att en möjlighet till läkarutbildning för sjuksköterskor
nu öppnar sig. Emellertid kan man ställa sig tveksam till den utformning
den särskilda utbildningsgången har fått. Skälen till detta är i första hand
följande:

1. Förslaget innebär att de 30 sjuksköterskorna under större delen av
utbildningen kommer att studera i en särskild grupp, helt avskild från övriga
medicine studerande. Detta är av många skäl olyckligt, inte minst psykologiskt.
Utbildningen blir lätt betraktad som en särskild läkarutbildning,
eventuellt blir den även kvalitetsmässigt betraktad som varande av sämre
kvalitet. Man går miste om den viktiga kontakten mellan sjuksköterskorna
med yrkeserfarenhet och övriga studerande under utbildningstiden.

2. Lokaliseringen till en enda studieort utestänger i praktiken de flesta
sjuksköterskorna från övriga delar av landet från möjligheten till denna
utbildning, eftersom de inte kan byta bosättningsort under den tid som
utbildningen omfattar.

3. Avgörande rekryteringshinderärav social och ekonomisk art. Då enligt
propositionen vuxenstudiestöd inte skall kunna utgå, kommer många att
vara utestängda av ekonomiska skäl.

4. De begärda extra resurserna för utbildningens genomförande har avslagits
i propositionen. Detta medför att utbildningen inte kan genomföras
med den ambitionsnivå som fastslagits, nämligen att samma utbildningsmål
skall nås som i ordinarie läkarutbildning. Alternativt kan det innebära att
den övriga läkarutbildningen inom Stockholmsområdet försämras.

Sammantaget talar de anförda invändningarna för att sjuksköterskorna
bör följa den reguljära medicinarutbildningen. Man uppnår på det sättet
de väsentliga integrationsaspekterna och tillför den ordinarie utbildningen

Mot. 1976/77:1380

16

flera personer med praktisk vårderfarenhet. En förkortning av den totala
läkarutbildningen för sjuksköterskor med 40 veckor kan i stället göras genom
förkortning av allmäntjänstgöringen, den första delen av läkarnas vidareutbildning,
vilken är obligatorisk för erhållande av läkarlegitimation.

Med stöd av ovanstående hemställes

att riksdagen hos regeringen begär en omarbetning av utbildningsplanen
för sjuksköterskor till läkare, i enlighet med vad i motionen
anförts.

Stockholm den 3 mars 1977
BIRGITTA RYDLE (m)

GOTAB 53385 Stockholm 1977