11

Motion
1976/77:1378

av fröken Littmarck och herr Biörck i Värmdö

med anledning av propositionen 1976/77:59 om utbildning och

forskning inom högskolan m. m.

Enligt rubricerade proposition har Vård 76 när det gäller sociala servicelinjen
frångått U 68:s förslag till samordnad grundutbildning för kortare
vårdutbildningar. Oförändrat utbildningsmål ingick även i direktiven för
utredningen, men det har man ej tagit hänsyn till. Som skäl för ändringen
anförs en enkät från skolöverstyrelsen år 1974.

I det ursprungliga U 68-förslaget betonades också kravet på möjlighet
till varvad utbildning och flexibilitet. Stockholms läns landstings utbildningsnämnd
har i sitt remissvar varit positiv till dessa riktlinjer.

Enligt uppgift skulle etapp 1 i Vård 76-uppdraget endast innebära en
teknisk översättning av befintliga utbildningar till högskolans poängberäkning
och organisation. Först i etapp 2 skulle större förändringar i utbildningsplanerna
genomföras.

Kommunförbundet, Landstingsförbundet, socialstyrelsen och Spri har bedrivit
förstudier inom områdena primärvård, äldreomsorg och samverkan
primärkommuner-landsting. Dessa områden föreslås bli föremål för fortsatta
gemensamma utredningar angående boende, service och vård för äldre, sjukvård
i hemmet, social hemtjänst, omhändertagande av åldersdementa patienter
samt kartläggande av arbetsuppgifterna inom primärvården och vilka
kunskaper som fordras för att lösa dem.

Vi anser att innan dessa utredningar är slutförda bör yrkesfunktionen
inte ändras. Skolöverstyrelsens utvärdering av nuvarande utbildning utgör
otillräckligt underlag för genomgripande förändringar.

Den i propositionen föreslagna utbildningsplanen utesluter samordnad
grundutbildning och däremd också de studerandes möjligheter att välja olika
specialinriktade delkurser samt möjligheterna till flexibilitet i vad gäller olika
utbildningsalternativ. Planen förefaller vidare försvåra varvad utbildning.
Den stora mängden ämnesområden och korta splittrade praktikperioder leder
därtill ofelbart till endast ytliga kunskaper. Vi anser att utbildningsplanen
snarast bör omarbetas. Representanter för elever och lärare inom pågående
utbildning skall därvid självfallet delta.

Med utbyggnaden av hjälp i det egna hemmet av alla slag, av färdtjänst
och liknande, kommer de äldre när de slutligen flyttar till servicehus eller
annan primärkommunal institution att vara betydligt mer service- och vårdkrävande
än tidigare redan vid inflyttningen. Den tendensen är redan nu
tydlig. Det är angeläget att de gamla helst inte skall behöva flytta mer
än en gång. Förutsättningarna för detta är två, nämligen tillgång till god

Mot. 1976/77:1378

12

akutsjukvård vid behov och att det finns tillräcklig tillgång till personal
inom den primärkommunala sektorn med adekvat utbildning just för service
och vård av äldre och riktigt gamla människor.

Akutsjukvården kan - rätt insatt - återställa patienten, så att vederbörande
kan återvända till det egna hemmet. Det måste vara självklart att akutsjukvård
av äldre människor inte skall utgöra en inledning till en påföljande
sluten långvård. Den cyniska vårdattityden gentemot äldre, som i dag inte
sällan lyser igenom, måste underkännas och tillbakavisas. De äldre måste
ha exakt samma rätt som andra till fullgod vård i alla avseenden. För att
kunna uppnå syftet att hemförlova äldre patienter efter insatt akutsjukvård
måste den primärkommunala äldrevården kunna leva upp till högt ställda
krav. Att sådana krav inom en nära framtid infrias är nödvändigt med
hänsyn till utvecklingen inom vårdsektorn. Landstings- och primärkommuner
måste då kunna samarbeta inom flexibla ramar och inom ramen
för nya organisationsformer med rörliga och kombinerade vård- och servicegrupper
som var för sig opererar inom georgrafiskt begränsade, små
vårdområden. Detta kommer att bli oundgängligt bl. a. för att kunna upprätthålla
nödvändig eftervård av äldre efter en akutsjukvårdssituation, men
också för att undvika eller i varje fall i det längsta förebygga institutionsvård
med den för de vårdade fördärvliga institutionalisering - i praktiken mycket
snabba senilisering - som en sluten äldrevård så skrämmande ofta medför.

Det är därför med oro vi konstaterar att i det föreliggande förslaget till
utbildningsplan för social servicelinje den tidigare utbildningen till föreståndare
för ålderdomshem och öppen åldringsvård försvunnit och att den
ej ersatts med ny utbildning, som skulle ge motsvarande kunskaper och
kompetens. Vi anser det motiverat med en grundutbildning om minst 40
poäng gemensam för all vårdpersonal. Eftersom så många vårdutbildade
av alla kategorier kommer att få att göra med äldre och riktigt gamla människor,
är det nödvändigt med en samordnad grundutbildning. Bl. a. når
man därmed syftet att olika kategorier vårdpersonal på alla nivåer ges förutsättningar
för full förståelse för människornas sätt att vara och reagera
under livscykelns alla skeden. Men efter denna gemensamma grundutbildning
måste specialisering ta vid, dvs. kurser som var för sig medger en
naturlig avgång till yrkeslivet, med adekvat funktionsnivå, med möjlighet
till återkommande utbildning samt med flexibilitet mellan olika vårdutbildningar.

Vi föreslåratt nuvarande kursplan bibehålls och inordnas inom högskolan
under etapp 1 och att därefter - sedan nödvändigt utrednings- och utvärderingsarbete
skapat tillräckligt beslutsunderlag - all vårdutbildning på
grundläggande nivå samordnas med efterföljande specialisering till olika
vårdområden.

Med stöd av vad som anförts hemstäils

att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1976/77:59, i vad
gäller den sociala servicelinjen, hos regeringen hemställer om

Mot. 1976/77:1378

13

ytterligare utredning och förslag, syftande till gemensam grundutbildning
för all vårdpersonal med efterföljande specialisering
till olika vårdområden, i enlighet med vad i förevarande motion
anförts.

Stockholm den 3 mars 1977

BLENDA LITTMARCK (m) GUNNAR BIÖRCK (m)

i Värmdö