Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1976/77:1372

av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl.

med anledning av propositionen 1976/77:59 om utbildning och
forskning inom högskolan m. m.

I propositionen 1976/77:59 markeras hörnstenarna i högskolereformen.
På dem skall den fortsatta uppbyggnaden av högskolan baseras, med syftet
att öka utbildningens geografiska tillgänglighet, främja den sociala rekryteringen
till högskolestudier, bygga ut utbildningen på andra orter än universitetsorterna
och utveckla utbildningens innehåll.

Ett av reformens huvudmål anges vara en stegvis utbyggnad av högskoleutbildningen
på ett större antal orter än hittills. Därmed undanröjs
ett faktiskt hinder för många människor att få del av en utbildning som
de har haft behov eller intresse av och förutsättningar för. Genom närheten
till utbildningstillfällen får många människor möjlighet till återkommande
utbildning, och den sociala rekryteringen till högskolestudier utjämnas.

Departementschefen erinrar om att riksdagen år 1975 slog fast att utbyggnaden
av högskoleutbildningen i första hand borde avse annan utbildning
än den traditionella universitetsutbildningen. Genom systemet med
enstaka kurser och lokala linjer kan utbildningsutbudet byggas ut på de
nya orterna, och därmed tillgodoses behovet av fortbildning och vidareutbildning
hos de grupper som genom de nya behörighetsreglerna kan och
vill studera vid högskolan.

Som en viktig förutsättning för utvecklingsarbetet anges att de lokala
myndigheterna skall ha stor frihet att disponera över sina resurser för att
kunna pröva nya utbildningsalternativ. Departementschefen framhåller att
denna frihet naturligtvis bör förenas med tillgång till erforderliga resurser.

Reformens mål torde vara oomstridda. De i propositionen föreslagna medlen
att genomföra reformen står dock inte i relation till målen. Blir detta
förhållande bestående, fjärmas på sikt verkligheten från de uppställda målen,
och människorna på utbyggnadsorterna kommer att finna att den nya högskolan
har litet värde för dem.

1 denna motion behandlas utbyggnadsorternas utvecklingsmöjligheter
med tillämpning på förhållandena i Eskilstuna/Västerås.

Högskolans organisation. Högskolelag

Genom förslaget till högskolelag och föredragandens ställningstagande
till de organisatoriska frågorna fastläggs den yttre ramen för högskoleenheternas
verksamhet.

På utbyggnadsorterna kommer regeringens lagförslag att skapa problem

Mot. 1976/77:1372

när det gäller den statliga högskoleenhetens behov av att under en övergångsperiod
sambruka resurser med gymnasieskolan.

På många utbyggnadsorter är det av samordningsskäl lämpligt med gemensamma
linjenämnder för statlig och primärkommunal högskoleutbildning
inom de sektorer där båda huvudmännen bedriver likartad utbildning.
Härigenom garanteras ett effektivt resursutnyttjande och goda relationer
mellan olika lärår- och elevgrupper. Därför bör kategoriska ställningstaganden
mot gemensamma linjenämnder för statlig och primärkommunal högskoleutbildning
undvikas.

Högskoleenhet som måste hyra lokaler och undervisningsmateriel i kommuns
gymnasieskola har inget behov av särskilda styrelser för sina institutioner
och arbetsenheter. Enligt förslaget till högskolelag, 26 §, skall emellertid
institution eller arbetsenhet ledas av en styrelse, om inte regeringen
föreskriver annat. Vid de mindre högskoleenheterna kan det vara lämpligt
att vissa institutioner och arbetsenheter direkt underställs högskolestyrelsen.
Regeringens föreskrifter måste utformas så att detta blir möjligt.

Studieorganisatoriskt utvecklingsarbete och lokalisering av
högskoleutbildning

Främst tre faktorer kommer att påverka den framtida skolstrukturen i
Sverige. För det första eftersträvas på längre sikt identitet mellan högskoleutbildningen
och den utbildning för vilken de allmänna behörighetskraven
för högre studier enligt 1972 års riksdagsbeslut gäller. För det andra kommer
riksdagen med säkerhet att lagfästa skyldigheten att planera högskoleutbildningen
för en växling mellan studier och yrkesverksamhet (återkommande
utbildning). För det tredje skall nya yrkesinriktade utbildningslinjer,
som vänder sig till nya studerandegrupper, utvecklas. Till dessa linjer kan
anknytas påbyggnadslinjer för fortsatta studier mot ökad yrkeskompetens
eller forskarutbildning.

De här uppräknade faktorerna kommer på sikt att leda till en strukturförändring
inom både gymnasieskola och högskola. Elevtillströmningen ökar
till de tvååriga gymnasielinjerna och minskar till de tre- och fyraåriga i
takt med att nya korta yrkesinriktade högskoleutbildningar utvecklas inom
ramen för etapporganiserade utbildningslinjer, inriktade mot olika arbetsmarknadssektorer.
Om denna utveckling sker med tillfredsställande geografisk
fördelning av kursutbudet, är den inte till nackdel utan tvärtom
till fördel för landets näringsliv.

Vid en framtida fördelning av anslag på högskoleenheter blir det naturligt
att successivt överföra resurser för grundläggande högskoleutbildning från
de nuvarande universiteten till de nyetablerade högskoleenheterna.

Mot. 1976/77:1372

Sektorn för utbildning för tekniska yrken

Under en följd av år har svårigheterna att rekrytera elever till teknisk
och naturvetenskaplig utbildning påtalats i statsverkspropositionen utan att
konkreta åtgärder ännu vidtagits. Högskolans tekniska sektor är underdimensionerad
i förhållande till övriga sektorer och samhällets behov av tekniskt
skolad arbetskraft. Utbildningsutbudet är ensidigt inriktat och innehåller
huvudsakligen långa utbildningslinjer, som inte lämpar sig för återkommande
utbildning. Utbudet måste differentieras och nya arbetsmarknadsanpassade
utbildningar utvecklas.

Försöksverksamheten med YTH är värdefull och angelägen. Vid lokalisering
av YTH-utbildning måste utbyggnadsorterna prioriteras, men hänsyn
måste därvid tas till orternas utbildningskapacitet och industriella förutsättningar.
I Eskilstuna/Västerås finns goda lokala förutsättningar för utveckling
av nya YTH-linjer, t. ex. i installationsteknik för el- och VVSbranschen
samt i fordonsteknik för bil- och motorbranschen.

För att förhindra onödig fördröjning och möjliggöra att nya YTH-utbildningar
snabbt kan komma till stånd efter ett beslut härom bör erforderliga
förberedelser snarast igångsättas.

Även andra tekniska utbildningar måste utvecklas. Kurser för vidareutbildning
av gymnasieingenjörer är angelägna. De kan planeras så att de
ger både fördjupad studieförberedelse och höjd yrkeskompetens. Härigenom
kan de tillsammans med YTH-utbildningen på sikt bidra till att kursutbudet
inom den tekniska sektorn utvecklas mot ett system för återkommande
utbildning.

Sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken

Försöksverksamheten med kombinerad gymnasieutbildning och utbildning
vid de filosofiska fakulteterna föreslås upphöra med utgången av innevarande
budgetår. Dessas, k. kombinationsutbildningar föreslås överförda
till linjer i den statliga högskolan. Någon seriös utvärdering eller sammanfattande
rapport om försöksverksamheten har inte redovisats. Denna har
varit hårt centralt styrd. Därför har utbildningen, trots karaktären av försöksverksamhet,
inte kunnat anpassas till nya studerandegrupper eller arbetsmarknadens
behov. På grund härav har den inte heller kunnat rekrytera
studerande i tillräckligt antal. Så har bl. a. varit fallet i Eskilstuna/Västerås.
Genom lokalt utvecklingsarbete i Västerås under de senaste två åren har
nya attraktiva utbildningar utformats, som kan ersätta kombinationsutbildningarna.
Därför bör riksdagen endast besluta om totala antalet antagningsplatser
per högskoleenhet för allmänna linjer som ersätter kombinationsutbildningarna.
Den slutliga fördelningen av platser på resp. linje bör få
avgöras av den enskilda högskoleenhetens styrelse i samråd med UHÄ.
Vägledande för riksdagsbeslutet bör vara den fördelning av antagningsplatser

Mot. 1976/77:1372

på skolenheter som medgivits i skolorganisationen för 1976/77.

Antalet antagningsplatser på allmänna linjer bör inte skäras ned på utbyggnadsorterna
i förhållande till tidigare medgiven skolorganisation. I Eskilstuna/Västerås
bör antalet antagningsplatser vara oförändrat 60 för de
allmänna linjer som ersätter kombinationsutbildningarna.

Sektorn för utbildning för vårdyrken

Korta allmänna linjer inom vårdyrkessektorn, vilka inte kräver stora nyinvesteringar
i lokaler och utrustning, bör kunna tilldelas med hänsyn till
lokala behov. Detta gäller särskilt sociala servicelinjen. Den bör redan under
läsåret 1977/78 arrangeras i Eskilstuna som allmän linje med 32 antagningsplatser
enligt förslag från organisationskommittén i Uppsala högskoleregion.

Kommittén har även föreslagit att arbetsterapeutlinjen med 30 antagningsplatser
skall lokaliseras till Eskilstuna. Förslaget bör realiseras senast
budgetåret 1978/79.

Den i propositionen föreslagna kapaciteten för vidareutbildning av sjuksköterskor
har inte fördelats på högskoleorterna. I både Eskilstuna och
Västerås finns ett mycket stort behov av denna utbildning. Tilldelningen
av antagningsplatser på de båda orterna bör följaktligen vara minst så stor
som under läsåret 1976/77.

Sektorn för utbildning för undervisningsyrken

Organisationskommittén för Uppsala högskoleregion har föreslagit att fritidspedagoglinjen
i Eskilstuna/Västerås skall utökas till 176 antagningsplatser.
I propositionen har ökningen av antalet platser nedskrivits till 62. Vidare
har organisationskommittén föreslagit att förskollärarlinjen byggs ut med
ytterligare 60 antagningsplatser i Eskilstuna/Västerås. Propositionen medger
en ökning med endast 6 platser. Antalet antagningsplatser för fritidspedagogoch
förskollärarlinjerna i Eskilstuna/Västerås måste utökas med minst 60.

Sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken

Kultursektorn är en lämplig inkörsport för försök med olika former för
forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning. Inom denna
sektor kan lätt decentraliserade forskningsprojekt genomföras i samverkan
mellan högskoleenheter med och utan forskningsbärande institutioner.

Kommunstyrelsen i Västerås har föreslagit att ett invandrarinstitut inrättas
i Västerås. Institutet skall bedriva forskning rörande olika invandrargruppers
kultur och deras möjligheter att i Sverige bibehålla och vidareutveckla sitt
kulturarv. Institutet kan genom sin verksamhet även vara ett stöd för utbildning
rörande invandrarfrågor, utbildning av personal vid invandrarby

Mot. 1976/77:1372

råer, kontakttolkutbildning etc.

Från anslaget Vissa omkostnader i samband med högskolereformen bör
medel kunna avdelas för Uppsala universitet och högskolan i Eskilstuna/
Västerås för gemensamma förberedelser för forskning rörande invandrare
enligt ovanstående förslag.

Hemställan ,

Med hänvisning till vad som anförts hemställer vi

att riksdagen

1. uttalar att gemensamma linjenämnder får inrättas för utbildningar
under statligt och primärkommunalt huvudmannaskap,

2. begär att regeringen i tillämpningsföreskrifter möjliggör att institutioner
och arbetsenheter direkt kan underställas högskolestyrelsen,

3. uttalar att resurstillskottet för lokala och individuella linjer och
enstaka kurser under de närmaste åren skall öka och främst
tillfalla utbyggnadsorterna,

4. beslutar att tilldelningen av antagningsplatser för korta, yrkesinriktade,
allmänna linjer på utbyggnadsorterna för 1977/78
skall vara minst lika stor som i beslutad skolorganisation för
1976/77,

5. uttalar att vid lokalisering av YTH-utbildning utbyggnadsorterna
prioriteras,

6. beslutar att tilldela Eskilstuna/Västerås 60 antagningsplatser
på allmänna linjer som ersätter nuvarande kombinationsutbildningar,

7. beslutar tilldela Eskilstuna/Västerås 32 antagningsplatser för
sociala servicelinjen i Eskilstuna,

8. beslutar tilldela Eskilstuna/Västerås ytterligare 30 antagningsplatser
för var och en av förskollärar- och fritidspedagoglinjerna.

Stockholm den 3 mars 1977

BENGT GUSTAVSSON (s)
i Eskilstuna

SVEN ANDERSSON (s)
i Stockholm

OLLE SVENSSON (s)
i Eskilstuna

INGRID LUDVIGSSON (s)
ERIC MARCUSSON (s)
LENA HJELM-WALLÉN (s)

SVANTE LUNDKVIST (s)
OLLE GÖRANSSON (s)
THURE JA DESTIG (s)
ROLAND SUNDGREN (s)