Mot. 1976/77

1367-1372

Motion

1976/77:1367

av herr Biörck i Värmdö

med anledning av propositionen 1976/77:59 om utbildning och
forskning inom högskolan m. m.

De antagningsbestämmelser till spärrad utbildning som fastställts redan
före den nuvarande regeringens tillträde har väckt mycket stora bekymmer
vid de medicinska fakulteterna i riket. Uppenbarligen kommer elevurvalet
begåvningsmässigt i fortsättningen att förete en helt annan ”profil” än tidigare.
Erfarenheterna från hittillsvarande intagning av så kallade 25:5:or
talar för att en betydande del av denna grupp har stora svårigheter att hänga
med i den normala studietakten. Om en allt större del av de till läkarutbildning
antagna får svårigheter att följa den nuvarande studietakten, finns
det bara tre lösningar:

1. man måste förlänga studierna,

2. man måste sänka fordringarna för godkänd examen, och/eller,

3. man måste underkänna flera.

Procenten underkända harju hittills varit mycket låg vid de medicinska
fakulteterna, vilket i och för sig inneburit en hög effektivitet i undervisningen
och således en god cost/benefit-ratio för det i undervisningen nedlagda kapitalet.
Företrädare för de medicinska fakulteterna i riket har vid en uppvaktning
hos utbildningsministern därjämte uttryckt en oro över att det
framtida urvalet av medicinare kommer att aktivt missgynna forskningsmöjligheterna
vid framför allt de teoretiska institutionerna.

Utöver vad som i detta ärende framkommit från fakulteternas sida finns
det anledning att fästa uppmärksamheten på en annan konsekvens av dessa
bestämmelser. Jag citerar ur ett brev från fadern till en elev på gymnasiet
som tänkt sig bli läkare:

Som Ni vet kommer snart endast 20 % av platserna för läkarutbildning
att stå öppna på basis av gymnasiebetyg. Det innebär i praktiken att endast
sådana gymnasister som har betyget 5,0 i snitt har en chans att komma
in. Att få så högt betyg på den jobbiga Na-linjen (som f. ö. innehåller även
flera perifera ämnen) är nästan omöjligt för andra än genier. Att betyg från
3-årigt gymnasium är likställt med betyg från 2-årigt är ju horribelt.

Min dotter, som är en av de bättre i sin klass, har nu liksom många
klasskamrater, fått en klar rekommendation från skolans SYO-konsulent
att hoppa av Na-linjen och flytta över till den betydligt enklare och mindre
kvalificerade 2-åriga sociala linjen. Där har de goda utsikter att få 5,0 i
snitt och därigenom vid antagning till läkarstudier passera de Na-elever
som fått, säg 4,9 i snitt. Den senare prestationen är berömvärd och borde

1 Riksdagen 1976/77. 3 sami. Nr 1367-1372

Mot. 1976/77:1367

2

premieras av samhället och sä gör samhället i stället tvärtom.

Det hör till saken att de ämnen som fattas för den som tagit den enklare
linjen lätt kompletteras på vuxengymnasiet och då räcker det med 3:or
i betyg! Detta måste vara oändligt mycket enklare än att behöva åstadkomma
5:or när man samtidigt läser en mängd andra ämnen under stark tidspress
och hård konkurrens.

Min dotter stortrivs på Na-linjen, och hon känner att hon utvecklar sin
hjärna till följd av den kvalificerade undervisningen. Hon känner att det
är ”fel” att hoppa av, men har nu kommit fram till att det är hennes enda
chans att bli läkare. Det intrycket fick också jag vid en diskussion med
rektor, studierektor och SYO-konsulent vid XX skola i februari 1977.

Min fråga till Er är:

1. "Måste” min dotter hoppa av Na-linjen och gå över till en enklare
linje om hon vill bli läkare?

2. Om det föreligger ett fel i den tankegång som lett till den slutsatsen,
vari ligger felet?

3. Om de nya reglerna är sådana som vi tror, finns det någon chans
att en ändring kan ske i så god tid att den som i dag går i gymnasiets
första årskurs kan fä någon glädje av det?

Det gångna decenniet har i det svenska utbildningsväsendet varit en katastrof
för den naturvetenskapliga linjen vid skolorna och för de tekniska
högskolorna. Å ena sidan har bl. a. missriktade miljövårdsambitioner lett
till ett fördömande av naturvetenskaplig och teknisk utbildning, vilket medfört
kvantitativt och kvalitativt försämrad rekrytering till de tekniska högskolorna,
och å den andra har det relativa betygssystemet i förening med
svårare kurser på den naturvetenskapliga linjen i skolorna samt otillräcklig
teknisk, naturvetenskaplig undervisning i grundskolan - vilket i och för
sig också bidragit till att försvåra rekryteringen av gymnasiet - lett till en
ogynnsam konkurrenssituation för de elever som trots allt gått på den naturvetenskapliga
linjen.

Den kris som svenskt näringsliv för närvarande står inför och som kanske
till en del bottnar i bristande stöd åt våra tekniska begåvningar är djupt
allvarlig och måste föranleda energiska ingripanden från regeringen.

Om betyg från 3-årigt gymnasium skall vara likställt med betyg från ett
2-årigt och om betyg från naturvetenskaplig linje skall vara likställt med
betyg från en 2-årig social linje, kan man naturligtvis inte annat än vänta
sig en flykt från den svårare linjen till den lätta.

Mot bakgrunden av vad här ovan anförts synes det mycket angeläget
att snarast revidera de antagningsbestämmelser till spärrade linjer som kan
tänkas resultera i en ökad flykt från gymnasiets naturvetenskapliga linjer.

Mot. 1976/77:1367

3

Med anledning härav hemställes

att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av erfarenheterna
av antagningsreglerna för spärrade linjer i enlighet med
vad som i motionen anförts.

Stockholm den 1 mars 1977

GUNNAR BIÖRCK (m)
i Värmdö