5

Motion
1976/77: 1337

av herrar Rosqvist och Rejdnell

med anledning av propositionen 1976/77:53 med förslag till lag om
särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m.

Kärnkraftverket i Simpevarp, Oskarshamns kommun, var redan före 1975
års energipolitiska beslut avsett att utbyggas med en tredje reaktor, O lil.
En bred riksdagsmajoritet ställde sig också 1975 bakom förslag om minst
11 kärnkraftsreaktorer, bland vilka ingick O Illian. I Oskarshamns kommun
har - grundat på statsmakternas beslut - samtliga politiska partier direkt
eller indirekt med undantag för vänsterpartiet kommunisterna tillstyrkt byggandet
i yttrandet enligt S 136 a, byggnadslagen. Detta skedde redan 1974.
Uppförandet av en kärnkraftsreaktor är ett stort byggnadsprojekt som kräver
lång planeringstid. Berörd kommun måste på ett tidigt stadium i sin planering
beakta de effekter som etableringen av en arbetsplats med drygt tusentalet
anställda under en period av fem till sex år medför i olika avseenden. Bostadsfrågan
för anläggningspersonal är av särskilt stor betydelse för den kommunala
planeringen. Andra frågor i detta sammanhang som berörd kommun
har att bevaka är också ordnandet av allmän och kommersiell service.

Utredningen rörande miljöproblem m. m. i vissa industriområden (UMI)
har i sitt betänkande SOU 1975:44 bl. a. behandlat större industrietableringars
inverkan på kommunernas planering. 1 betänkandet framställs krav på avsevärt
bättre boendeförhållanden för byggnadsmontagearbetare m. fl. personalgrupper
under uppförandetiden. De hittills vanligen använda baracklägren
i mer eller mindre omedelbar anslutning till arbetsplatsen anses
i enlighet med de fackliga organisationernas krav böra ersättas med i princip
samma boendestandard som gäller för permanent boende. Anläggningspersonalen
aktualiserade starkt boendefrågan under uppförandet av Oskarshamnsverkets
andra reaktor, OII.

Under intryck av diskussionerna om boendefrågorna under byggnadstiden
för O II, UMI-utredningens studierapport ”Tillfälliga bostadsområden” i juli
1974 och UMI-utredningens ovan nämnda betänkande SOU 1975:44 har
Oskarshamns kommun på allvar inriktat sin planering och bostadsbyggande
på att så långt möjligt på ett tillfredsställande sätt möta behovet av tillfälliga
bostäder för anläggningspersonalen vid uppförandet av O III. Realiserandet
av planerna har kommunen grundat på statsmakternas och vederbörliga
myndigheters tillstånd för anläggandet av O III med påbörjan under 1976.
Planeringsarbetet och bostadsbyggandet har så långt möjligt samordnats med
kraftverkets personal- och tidsplanering.

De oklara uttalanden angående kärnkraften som från regeringshåll gjorts
sedan i höstas har medfört att byggnationen av O III:an i vad avser arbete

Mot. 1976/77:1337

6

på anläggningsplatsen ej igångsatts.

Resultatet av uppskovet med starten av anläggningsarbetet för O III har
för kommunens del redan blivit ett stort antal tomma lägenheter. Antalet
i kommunal regi byggda nu tomma lägenheter med åtföljande hyresförluster
kommer att öka allteftersom tiden för byggstart för O III uppskjuts. Snabb
omläggning av bostadsproduktion är kostnadskrävande och ger också den
negativa återverkningar på arbetsmarknaden.

I regeringens proposition 1976/77:53 med förslag till lag om särskilt tillstånd
att tillföra kärnreaktor kärnbränsle m. m. behandlas bl. a. ersättningsfrågor
vid eventuell avveckling av pågående kärnkraftsprojekt. På sidan 19
sägs bl. a. att det är riktigt att en eventuell avveckling av pågående projekt
kan ske på ett sätt som tar all rimlig hänsyn till arbetstagarnas och de
berörda kommunernas intressen.

Byggandet och den framtida driften av en tredje reaktor vid Oskarshamnsverket
kan tillföra regionen en synnerligen värdefull förstärkning av näringslivet
och en breddning av strukturen på arbetsmarknaden. I lagtexten
i propositionen tas ingen hänsyn till vad ett uppskov eller ett inställt byggande
för för konsekvenser för berörda kommuner och regioner. Det är
oklart om och på vilket sätt kommuner kan ersättas för direkta kostnader,
som åsamkats dem genom vad som i vanliga fall brukar betecknas som
lovvärd förutseende planering.

Det bör klargöras hur en kommun skall ersättas för kostnaderna för en
bostadsproduktion som avpassats till ett kärnkraftsprojekt, när byggandet
genom statliga åtgärder kraftigt senareläggs eller helt inställes. Även kommunerna
måste i en sådan situation ges rätt att få kostnaderna för sina

åtaganden ersatta av staten.

Med hänvisning till det anförda hemställes

att riksdagen ger regeringen till känna att även kommun som

åsamkats kostnader genom nya statliga åtgärder för kärnkraftsbyggande
erhåller skälig ersättning härför.

Stockholm den 2 februari 1977

BIRGER ROSQVIST (s)

ERIC REJDNELL (fp)