Riksdagens protokoll 1975/76:54

Torsdagen den 22 januari

Kl. 14.00

§ 1 Justerades protokollet för den 14 innevarande månad.

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om åtgärder med anledning av dödsdomar i Iran

§ 2 Om åtgärder med anledning av dödsdomar i Iran

Herr utrikesministern ANDERSSON erhöll ordet för att i etl sammanhang besvara dels herr Granstedts (c) den 13 Januari anmälda fråga, 1975/76:172, dels herr Måbrinks (vpk) den 14 januari anmälda fråga, 1975/76:176, och anförde:

Herr lalman! Herr Gransiedt har ställt följande fråga: "Vilka diplomatiska åtgärder har regeringen vidtagit eller avser regeringen all vidtaga med anledning av de nya dödsdomar i Iran som publicerades den 31 december 1975?"

Herr Måbrink har slällt följande fråga: "Vilka initiativ avser regeringen alt la i anledning av del allt brutalare förtrycket i Iran?"

Jag avser all besvara de två frågorna i elt sammanhang.

Som Jag nyligen har haft tillfälle alt framhålla här i kammaren har Sverige energiskt under mänga är i FN drivit frågan om dödsstraffets avskaffande. Redan 1959 var Sverige en av initiativlagarna lill att fä upp denna fråga på FN:s dagordning. Vi har därefter vid mänga tillfällen sökt förmå FN atl intressera sig för frågan. Senast i hösias log statsrådet Lidbom upp denna i FN i ell anförande, vari han fördömde dödsstraffet i alla sammanhang,

Ell av resuliaien av de svenska iniiiativen i FN är att generalförsamlingen har uttalat sig för en successiv minskning av dödsstraffets användning. Arbetet med denna fråga går emellertid långsamt och kan väntas ge effekt först pä längre sikt. Det slora flertalet av världens slater har dock fortfarande beklagligtvis behållit dödsstraff som en påföljd inom straffrätten. Iran tillhör dessa länder.

Vad beträffar de akluella dödsdomarna i Iran vill Jag bekräfta uppgifterna i pressen au vi i anledning av dessa domar erinral Irans ambassadör i Sverige om Sveriges syn på dödsstraffet. Vi redovisade därvid vår uppfattning atl dödsdomar, var de än förekommer, av humanitära skäl bör omvandlas till mildare slraff Vår förhoppning är all sä sker även i della fall.

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om åtgärder med anledning av dödsdomar i frän

utveckling som vi kan se i Iran, Terrorn, förtrycket mot oliktänkande, förtrycket mot oppositionen i Iran är någonting välkänt.

Del är en anmärkningsvärd ulveckling som sker i Iran. Landei håller på all bli nägot av en regional stormakt i Mellersta Östern. Med hjälp av de resurser som oljepengarna ger utvecklas ett alll starkare inflytande över de närliggande länderna. Samtidigt skärper regimen sill grepp över landei genom en alltmera hård och långtgående terror mot den opposition som kan förekomma.

För Sveriges del mäste vi notera atl den ekonomiska siyrka som Iran så småningom har fått och del faktum all landei har blivit en intressant marknad har gjort del alltmera frestande för värt land all utveckla handelsförbindelserna med Iran. Och intresset all utveckla dessa kan naturligtvis också sälta spår i vår utrikespolitiska attityd gentemot landei.

Jag känner lill den markering som Sverige har gjort och som utrikesministern redovisade här. men del är svårt att undvika reflexionen all det är en förhållandevis stillsam markering. Jämfört med det säll på vilkel Sverige har reagerat i andra liknande fall upplever man kanske del faktum atl kabinettssekreteraren i all stillhet avlämnat en protest lill Irans ambassadör som en förhållandevis mälilig reaktion.

Det har heller inte framgått i sammanhanget all de fall det nu gäller inte är alt betrakta som dödsstraff vilka som helst ulan alt det är fråga om ett led i en politisk terrorverksamhel. Del är alltså fråga om politiska slraff i försia hand, och del måste bedömas annorlunda än del problem som i och för sig är stort, alt dödsstraffet utnyttjas som en del i straffrätten.

Enligl min uppfattning borde det finnas anledning lill starkare reaktioner frän Sveriges sida i form av uttalanden från regeringen eller i form av all Sverige aktualiserar frågan i FN.

Jag vill fråga utrikesministern om det här ärendet är utagerai för Sveriges del eller om man kan vänta ytterligare initiativ.

Hen MÅBRINK (vpk):

Herr talman! Jag lackar för svarei på frågan.

Dödsdomarna mol Iio iranier är en yllerligare upplrappning av de grymheter som schahens regim i Iran utövat sedan sin tillkomst 1953. De är försök från denna terrorregim att skrämma och lysta oppositionen i Iran som växer sig alll starkare. Den iranska regimens systematiska förbrytelser mot de mänskliga räilighelerna har alltför länge fått pågå i det lysta.

Anmärkningsvärd är den svenska regeringens tystnad mot den våldsregim som härskar i Iran. Kan anledningen vara de goda ekonomiska förbindelser som finns mellan Sverige och Iran - förbindelser som på den senaste tiden väsentligt utvecklats?

Det är också bekant all Iran befinner sig i sullanalei Oman för att stötta upp en feodal reaktionär regim mot en befrielserörelse som arbetar för all befria del omanska folkel från den djupa misär det lever i. Sverige

har Ju, om Jag inte är fel underrättad, diplomatiska förbindelser med den reaktionära regimen i Oman. Schahen har också uttalat sig om att invadera det socialistiska Sydjemen - alll för att skydda imperialismens tillgång lill billig olja. Detla område svarar som bekant för 60 % av västvärldens oljereserver.

Den svenska regeringen håller tyst när det gäller den iranska diktaturens förbrytelser både mol det egna folkel och mol det omanska folkel och vägrar dessulom all ge bistånd lill del socialisliska Sydjemen.

Jag vill fråga utrikesministern: Finns det några samband mellan dessa förhållanden och engagemangel i oljeklubben, vilken som bekant domineras av USA? Enligl uppgift förekommer en omfattande vapenexport frän de nordiska länderna, bl. a. Sverige, lill Iran. Stämmer della?

Jag vill ocksä fråga om regeringen tänker ta några initiativ med anledning av alt de iranska studenterna i Stockholm krävt för det försia alt den svenska regeringen bidrar lill att en medicinsk-juridisk undersökningsgrupp sänds till Iran för all undersöka de poliiiska fångarnas situation, och för det andra all Sveriges representant i FN protesterar mol avrättningarna och den barbariska behandlingen av politiska fångar i Iran.

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om åtgärder med anledning av dödsdomar i Iran

Herr utrikesministern ANDERSSON:

Herr lalman! Våra initiativ när del gäller all arbeta mol förtryck och atl försöka få dödsdomar förvandlade lill mildare slraff lar vi inom en rad internationella organisationer, framför alll FN, och vi kommer atl fullfölja della arbele. Men de flesla av världens slater har, som jag sagl, dödsdomar och vi har inle kommit långt i våra ansträngningar.

De metoder soiri vi använder för alt ge lill känna den svenska ståndpunkten inför dödsdomar är olika i olika lägen. Men den vanligaste är den vi har tillämpat i det här fallet: När vi vet att det fälls domar i en instans och att man - som nu sker, om vi är räll underrättade -har eu forlsali rättegångsförfarande i den högsta appellalionsdomslolen, redovisar vi vår uppfattning all dödsdomarna bör omvandlas lill mildare slraff Jag anser all vi vall den rätta metoden. När det gäller ett fortsatt svenskt agerande får vi se vilket beslut appellalionsdomslolen kommer alt fatta. För de dömda återstår då eventuellt all begära nåd hos schahen.

Jag vill ocksä erinra om alt del är myckel svårt att få fakta i denna sak, men de fängslade är dömda för mord -och det är ett flertal människor som mördats, enligt de uppgifter vi fått från de båda domstolsförhandlingarna.

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

öm åtgärder med anledning av dödsdomar i Iran

polis. Det gör all man måste se dessa dödsstraff litet annorlunda än dödsstraff i andra sammanhang. Jag tycker all del inle framgår rikligt klart av vad utrikesministern sagl atl man är beredd all se del hela som en fråga om politiska bestraffningar i första rummet.

Men ändå ser Jag utrikesministerns ullalande som ell löfte atl man, om appellalionsdomslolen fastställer dödsstraffen, kan räkna på yllerligare iniliaiiv från regeringens sida. Jag hoppas alt Jag har uppfattat ullalandet rikligt.

Hen MÅBRINK (vpk):

Herr lalman! Utrikesministern undviker all svara på mina frågor. Jag vet inte rikligl vad del beror på.

De här tio dödsdomarna är allvarliga. De innebär en upplrappning av våldet. Men del pägär ocksä en annan form av terror från regimens sida. Enligt svenska sektionen av Amnesty International sitter 100 000 politiska fångar i olika läger i Iran. Det är möjligt atl siffran är någol för hög - del vet Jag inle. Dessa människor har en annan politisk eller religiös uppfattning än schahen och hans regim. De utsätts för en oerhört grym behandling i fånglägren. Många av de här människorna försvinner i fånglägren genom att man avrättar dem i tysthet ulan rättegång osv.

Vad har den svenska regeringen gjorl på den punklen, exempelvis i FN? Jag har inle hört all den svenska regeringen här hemma har ullalal sig pä det sätt som den t. ex. gjorde mot de senaste dödsdomarna i Spanien.

Sedan återkommer jag till frågan: Förekommer det någon form av vapenexport från Sverige till Iran? Jag tycker all ulrikesminislern bör kunna svara på den frågan. Det finns faktiskt uppgifter somsäger att del gör del.

Herr utrikesministern ANDERSSON:

Herr lalman! Herr Måbrink frågade om det är vårt medlemskap i oljeklubben som påverkal vår hållning i della sammanhang. Självfallet är del inle så.

När del gäller den andra frågan, om vapenexport, känner Jag inte till någon sådan vapenexport lill Iran. Jag hör också av mina medarbetare all vapen i egentlig mening inte säljs lill Iran men all del lydligen vid någol lillfälle sålls dynamil eller krul lill detla land. Vi har alltså inga stora vapenaffärer med Iran.

Vad beträffar antalet fångar och fångarnas behandling vill jag säga all herr Måbrink lydligen inte var närvarande dä vi för inte så länge sedan, i hösias, behandlade Jusl frågorna om vad Sverige gjorl i della sammanhang. Dä gällde del anlalel fångar i Sovjetunionen och deras behandling, men del gäller nu samma frågeställning även om den avser ett annat land som har fångar och fångläger. När vi behandlade den frågan framhöll vi de insatser som Sverige gör för atl iniernationellt få lill stånd bättre bestämmelser till skydd för fångar och om insyn i fång-

lägren. Sverige har lagt ned myckel arbele på de punklerna. Del arbeiet pågår fortfarande, och vi har väl ändå vissa förhoppningar om framgång i den verksamheten.

Hen MÅBRINK (vpk):

Herr lalman! Utrikesministern säger all del förekommit försäljning av ammunition. Jag vill fråga om sådant fortfarande förekommer. Enligt en uppgift i Chauffornyt, en tidning för samtliga chaufförer i Danmark, säljer Danmark nu ungefär 700 lon bomber och ammunition lill Iran. Tidigare var del iranska laslbilar som hämlade ammunitionen i Danmark och i Sverige, men nu är det danska lastbilar som kör den danska ammunitionen lill Iran. Hur är del med Sverige? Fortsätter ammunitions-leveranserna från vårt land?

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

öm svenskt initiativ till förmån .för befolkningen i västra Sahara

Herr utrikesministern ANDERSSON:

Herr talman! Jag kan inte svara på den frågan, eftersom jag inle handlägger dessa ärenden inom regeringen. Men om det skulle förekomma sådan export av krul lill Iran, kan Jag inle se vad det skulle vara för fel i della.

Hen MÅBRINK (vpk):

Herr talman! Del var ell märkligt ullalande av ulrikesminislern. Det är väl inte obekant för utrikesministern alt Iran för krig mot vissa andra folk och länder. Sverige skulle alltså bidra lill atl förse en förbrylarregim med ammunition som används mot andra länders folk.

Med anledning av atl ulrikesminislern inte känner till vad som kan förekomma därför all han inle handlägger dessa frågor vill jag säga, atl ni väl har kontakter med varandra i regeringen och diskuterar sådana här spörsmål. Allra helst bör väl ulrikesminislern göra del, eftersom han sköler de utrikes ärendena. Han bör väl förvissa sig om vad som händer och diskutera frågorna med t. ex. handelsministern, som kanske handlägger dessa ärenden.

Överläggningen var härmed sluiad.

§ 3 Om svenskt initiativ till förmån för befolkningen i västra Sahara

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om svenskt initiativ till förmån för befolkningen i västra Sahara

Regeringen har i detla ärende sökt verka för en lösning som fullt ut beaktar den inhemska befolkningens rättigheter och önskemål i linje med FN-sladgans principer,

I generalförsamlingen har Sverige röstat för den resolution som starkast hävdat innevånarnas räll till självbeslämmande, Detla är också i enlighet med de principer för avkolonisering som nedlagis i den s. k. koloni-aldeklaralionen, vilken lidigare antagits av FN:s generalförsamling.

Som medlem av säkerhetsrådet har Sverige aklivt dellagil i försöken all nå en lösning på krisen i väslra Sahara och därigenom minska riskerna för en väpnad konflikl mellan de närmasl berörda parterna.

Det är även fortsättningsvis vår inställning all väslra Saharas befolkning skall ges lillfälle att utlala sig om hur den önskar se omrädels poliiiska framlid reglerad.

Herr TAKMAN (vpk):

Herr talman! Jag tackar ulrikesminislern för svarei, som jag anser hell överensstämmer med min egen uppfattning om vad som kan och bör göras av den svenska regeringen.

Under hösten 1975 piskade Marockos kung Hassan II upp en krigsstämning för all överta den spanska kolonin väslra Sahara. Den spanska fascislregimen, som blivit alltmer underminerad och isolerad på hemmaplan, hade inte militära eller politiska möjligheter alt försvara sitt kolonialvälde. Uppenbarligen hade den heller ingenting emol alt Jusl Marockos nuvarande regim inträdde formellt i dess ställe. Jag säger formellt, därför all Marockos militära inmarsch i västra Sahara barett slöd frän den konservativa franska regeringen och av alll all döma ocksä från andra imperialistiska stater.

Där det finns stora naturtillgångar, där kan man också räkna med atl de multinationella företagen och deras imperialistiska regeringar har sina män djupt engagerade, I väslra Sahara finns fosfalfyndighetersom uppges vara de största i världen. Där finns tydligen också olja. Den långa kusten har samma klimat som de närliggande Kanarieöarna och kan - när hotell och annal byggs ut - bli etl utomordentligt atirakiivt luristområde.

Frän början fanns det en överenskommelse mellan Marocko och Mau-relanien all dela västra Sahara. Men uppgifter i den franska pressen tyder pä all de maurelanska invasionsslyrkorna nu irängs undan av de marockanska efter atl ha lidit förluster mol Polisarios, väslra Saharas befrielsefronts, gerillaslyrkor. Befolkningen i västra Sahara har bl. a. stöd av grannstaten Algeriet. Men den behöver ocksä stöd av världsopinionen i sin kamp för självbestämmanderätt och fred. Den svenska regeringens insatser i FN är en betydelsefull del av denna inlernalionella opinion.

Överläggningen var härmed sluiad.

§ 4 Om en vitbok rörande Raoul Wallenbergs öde

Herr ulrikesminislern ANDERSSON erhöll ordel för all besvara herr Björcks i Nässjö (m) den 15 januari anmälda fråga, 1975/76:178, och anförde:

Herr lalman! Herr Björck i Nässjö har frågai mig om ulrikesdepartementet förbereder utgivandet av en ny vitbok om Raoul Wallenberg och när regeringen bedömer tidpunkten vara lämplig för elt offentliggörande.

Som svar vill Jag först framhålla all regeringen siändigt med största uppmärksamhet följer frågan om Raoul Wallenbergs öde. Närhelst uppgifter framkommer som rör Raoul Wallenberg ulredes dessa med all noggrannhet. Utredningar har även förekommit under de senaste åren. Dessa har emellertid ej kunnal föra frågan vidare. Sedan den senasle vilboken, 1965, har inga nya fakla framkommil vilka moliverar ulgivandel av en ny viibok,

I övrigt ber Jag få hänvisa till del svar Jag lämnade pä herr Björcks inlerpellalion i Wallenbergfrägan våren 1974.

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om en vitbok rörande Raoul Wallenbergs öde

Herr BJÖRCK i Nässjö (m):

Herr lalman! Jag ber all få tacka herr utrikesministern för svaret på min fråga.

Saklägel är all regeringen 1957 och 1965 har givit ut vitböcker i ärendet. Då var denna sak milt sagt högaktuell. I det känsliga läget ansåg regeringen del vara lämpligt atl ge ut vitböcker. I dag är frågan kanske mindre politiskl känslig. Dä lycker man au regeringen av sädana skäl inte skulle tveka när del gäller atl ge ul en vitbok. Del har som sagl gäll tio år sedan den senaste kom ut.

Herr utrikesministern säger i svarei all några nya fakla i målel inle har kommit fram. Jag häller inle med om della. Del har kommil fram intressanta uppgifter vid de amerikanska senatsförhören. Del har ocksä kommit fram intressanta vitinesmål av flyktingar från Östeuropa, Såvitt det är mig bekant har justitieminister Geijer vid sill besök hos sin ryske kollega justitieminister Terebilov i Moskva förra året haft frågan uppe till diskussion. Jag kan föreställa mig all vad som då framkom t. ex. skulle vara av intresse för den svenska allmänheten. Det är ändå inle var dag som två Jusiilieminislrar diskulerar en fråga av del här slagei.

En viibok, herr lalman, är nödvändig därför all akterna i målel av olika skäl fortfarande är hemligstämplade trots att en del av akterna är belydligl över 30 år gamla,

Ulrikesutskotlel anförde förra året, och kammaren biföll della, all man skall sträva efler "största möjliga öppenhet i detla ärende". Eftersom akterna nu inte är tillgängliga för vare sig massmedia eller seriösa forskare, är en viibok, dvs, etl initiativ frän regeringens sida, den enda möjligheten till detla.

Herr talman! Jag vill avslutningsvis säga all Jag är medvelen om alla

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om en vitbok rörande Raoul Wallenbergs öde

de problem som är förknippade med della komplicerade ärende, men Jag lycker nog ändå all jusl en vitbok skulle vara en möjlighet alt ge ökad information, som rimligtvis inle kan stöta någon. Ulskollets belänkande gick Ju ocksä ut pä atl man så snart som möjligt skulle göra någonting i frågan - men det får vi lydligen vänta pä ytterligare en lid.

Herr utrikesministern ANDERSSON:

Herr talman! Skulle man nu ge ut en ny vitbok, är det som skulle bli del intressanta, alltså del som har framkommit i ärendet efter år 1965, ell tillägg till de båda lidigare vitböckerna. Det som har tillkommit efter 1965 äralt flera personer anser sig kunna bevisa all Raoul Wallenberg har befunnii sig vid liv i fiyktingläger eller i fängelser i Sovjetunionen, Praktiskl taget alla dessa personers berättelser är redan kända genom pressen, varför publicerandet av dessa uppgifter inle skulle tillföra ärendet någonting nytt.

Del nya som dä kvarstår är de undersökningar om dessa påståenden som de svenska polismyndigheterna har gjort. Undersökningarna har inle lett till all man har kunnal från svensk sida skaffa fram belägg för att de uppgifter som lämnats är riktiga. Del är alltså dessa påståenden, be-rällelser och skildringar, i försia hand från enstaka individer, som skulle lämnas ul plus polisens utredningar. Eflersom del vid dessa utredningar inle kommil fram några fakla som stöder misstanken om atl Raoul Wallenberg befinner sig i livet eller sitter i någon fångvårdsanslalt i Ryssland, anser vi det inle vara någon siörre mening med atl publicera detla malerial, i varje fall inte nu. - Det är bara den enkla bedömning som vi gör.

Herr BJÖRCK i Nässjö (m):

Herr lalman! Man kan naturligtvis göra olika bedömningar av vad som är aktuellt och vad som är lämpligl alt publicera, men det är ju det som är så förfärligt svårt att bedöma för oss och för allmänheten, som inte vet exakt vad som finns i UD:s enorma arkiv pä det här området.

Dessulom har den här frågan under hela sin existens handlagts av i princip en och samma regering, och del är då naturligtvis på det sättet atl den regeringen är part i målel i myckel hög grad. Av den anledningen kan del vara av inlresse för exempelvis riksdagens ledamöter och allmänheten atl följa hur regeringen har handlagt frågan. Del är också därför som del har framställts krav på all dessa akter, som i vissa fall är över 30 år gamla, skall frisläppas.

När del gäller de sista akterna, herr lalman, säger herr ulrikesminislern att de har visat sig vara otillförlitliga och atl det i alla fall inte har framkommil någonting som skulle bevisa atl Raoul Wallenberg fortfarande är vid liv. Det är möjligt all del är så all han inle längre lever, men en inlressanl sak skulle de här vittnesmålen ändå kunna ge klarhet i, nämligen hur förfärligt svårt det är atl fä klara och enlydiga besked av ,myndigheierna i Sovjelunionen i frågor av del här slaget. Bara del lycker

§ 5 Om skatten på realisationsvinster

Herr finansministern STRÄNG erhöll ordet för att besvara herr Ahl-marks (fp) den 15 Januari anmälda fråga, 1975/76:179, och anförde:

Herr talman! Herr Ahlmark har frågat mig om regeringen avser att föreslå en retroaktiv skärpning av skatten pä realisationsvinster, t. ex. vid försäljning av egnahem.

Jag delar herr Ahlmarks uppfattning att retroaktiv skattelagstiftning som regel bör undvikas. Undantag frän denna regel har förekommit då speciella skäl så motiverat. Della har då skett med riksdagens godkännande.

Huruvida någon form av retroaktivitel kan anses motiverad i en kommande lagstiftning om skärpl realisationsvinstbeskattning är en fråga som regeringen ännu ej tagit ställning lill. Regeringens uppfattning på denna liksom pä övriga punkter i förslaget kommer att utan dröjsmål redovisas i proposition till vårriksdagen 1976.

Hen AHLMARK (fp):

Herr talman! Vad vi nu diskulerar är inle i och för sig beskattningen vid försäljning av egnahem och aktier. Det kan finnas skäl all skärpa skatten på ren spekulation, där man i vinningssyfte köper och snabbi säljer hus, byggda med förmänliga slalliga lån. Men vi måste alllid skydda de människor som lagt ner år och årtionden av arbete och sparande i sill hus. De skall inle fä en orimlig skalteskärpning. Deras egnahem har ofta ökat i värde. Men till stor del är det följder av inflationen. Sådana inflationspengar fär inle beskallas som om de vore verkliga vinster.

Men nu handlar del om någol annal: Skall en skatteskärpning vara retroaktiv eller inte? Skall en ny skall drabba ocksä egnahemsförsäljningar som redan /w/gjorts och inle bara de försäljningar som kommer an göras?

För folkpartiets del är svarei givet. När en människa begår en handling eller gör en affär skall han eller hon vela vilka lagar och regler som gäller / det ögonblicket. Efteråt skall inte lagskärpningar och skatteökningar som verkar bakåt i liden komma som en kalldusch. Det strider mol rättssäkerheten i ett civiliserat samhälle. Folkpartiet säger nej till skalteskärpningar som är lillbakaverkande. Och jag har i fri- och räl-lighetsutredningen reserverat mig för ett förbud i grundlagen mot sådana retroaktiva lagar.

Men finansministern tycks inle bekymra sig om den saken. Tåget har

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om skatten på realisationsvinster

gått, sade herr Siräng i TV. Del betyder all en skatteskärpning kan komma redan frän den I Januari i år, trots alt ännu inget beslul har fattats av riksdagen. Och finansministern håller i dag öppet om en ny lag skall bli retroaktiv. Också Justitieministern har varil ute och i princip godtagit en skalteskärpning som verkar bakåt i liden.

Men hur många statsråd som än rusar fram med bekännelser till retroaktiva lagar och skaller kommer vi liberaler all rösia emol. Folkpariiei ser inle räiissäkerheien som en lämplighelsfråga eller elt budgetproblem. Om finansministerns proposilion innehåller krav på lillbakaverkande skattehöjningar för egnahemsägarna kommer folkpartiet alt bekämpa del förslaget.

Jag tackar finansministern för svaret pä frågan. Det enda positiva i del är all han säger all man "bör undvika" retroaktiva skaltelagar men atl "speciella skäl" kan göra dem motiverade. Men, herr Sträng, vad kan det finnas för "speciella skäl" atl mot både grundläggande rättsprinciper och halva riksdagen lägga på landets egnahemsägare en ny skatt som verkar bakåt i liden?

Herr finansministern STRÄNG:

Herr talman! Jag tycker kanske all herr Ahlmarks inlägg präglades av litet överdriven morskhei. Del är möjligl att han längre fram får anledning atl fundera över den här saken närmare, när man ser hur utvecklingen ler sig och när papperen ligger på bordet.

Herr Ahlmark ställde frågan: Vad finns det egentligen för skäl lill atl man i vissa fall har tillämpat en retroaktiv skattelagstiftning? Som Jag sagl ogillar jag della - jag lycker inle om relroaktiv lagstiftning -men i vissa fall har det faktiskt funnits skäl, som inle bara halva riksdagen ulan även represenianter för oppositionspartierna i riksdagen har ställt sig bakom, för en retroaktiv lagstiftning, och då har de också resulterat i en sådan.

Vi införde 1972 en skärpt lag om handel med förlustbolag därför atl del visade sig atl del blev gängse praxis alt köpa förlustbolag för all kunna undvika den skatt som man regelrätt borde belala på de vinster man gjorde på andra bolag. Det var ell halvt års retroaktivitel i della fall. År 1973 genomförde vi i riksdagen en lag om parirederier. Man gick så ogeneral till väga all man salle in annonser i tidningarna och inbjöd folk som hade höga löner och gott om pengar atl bli delägare i en båt, fasl de inte hade någon som helst anknytning till vare sig sjöfart eller rederinäring. Det gällde båtar som byggdes långt utanför landets gränser. Vederbörande fick på den vägen möjligheleralt skriva ned sina inkomster på själva kontraktet. Riksdagen var ganska enhälligl av den uppfallningen all en sådan hisloria var felaklig, och lagsliftningen gjordes med elt ärs retroaktivitel.

Vi har haft eu förhållande som gjorl del möjligl alt en enskild företagare har hållit sig med en rad skrivbordsbolag och laborerat med affärer mellan dessa bolag, affärer som har varit klart genomskådliga renl skatteflykts-

mässigl. Även i del avseendet gjordes lagstiftningen retroaktiv.

När man börjar diskutera sådana här frågor accentueras denna ulveckling, som varken herr Ahlmark eller jag gillar.

Hen AHLMARK (fp):

Herr talman! Socialdemokraterna har vid en rad tillfällen genom åren drivit igenom skallelagar som fåll verkan bakåt i liden. Men del är också sant att folkpartiet gång på gång motsatt sig relroaktiv lagstiftning och hävdat principen alt människor hela tiden skall kunna veta vilka lagar som gäller.

Sä var det när riksdagen beslutade om realisationsvinstbeskattning för fastigheter 1967. Så var det vid beslutet om nya skatteregler för pensionsförsäkringar i december 1975, och sä har del varit i flera frågor däremellan.

Vid elt par tillfällen har vi varil med på förslag, så utformade all de träffat rena skentransaktioner för atl smila undan skall, transaktioner som stridit mol lagarnas hela anda och solidariteten mellan medborgarna. Finansministern kan väl ändå inte Jämföra sädana ätgärder mol grova fall av skatteflykt med en skärpning bakåt i tiden av skallen som kommer all gälla över en miljon egnahemsägare?

Jag förslår atl finansministern nu vill prata om någol hell annal än del som människorna är intresserade av. Den fråga som debatlen gäller är: Tänker regeringen föreslå en skärpning av beskattningen på bl. a, försäljning av egnahem, som sträcker sig bakåt i liden? Del är hun-dratusenlals människor här i landet som vill ha svar på den frågan.

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om skatten på realisationsvinster

Herr finansministern STRÄNG:

Herr lalman! Jag skall la herr Ahlmark på orden och säga någol om vad som hände 1967 och 1968. Del var dä vi försia gången införde den permanenta realisaiionsvinstbeskaiiningen på aktier och fastigheter. Tidigare slapp man Ju helt ifrån den om man hade haft fastigheten längre än tio är och aklierna längre än fem år.

Jag lade propositionen på riksdagens bord den 8 november 1967 och föreslog all denna lagstiftning skulle tillämpas från den 1 Januari 1968. Del visade sig emellertid, när man då hade lagt papperen pä bordel, alt del försiggick en rad ganska olustiga köpelransaklioner ule bland människor som ville la sin chans. Mannen sålde sin lantegendom till hustrun, fadern sålde sin villa lill barnen - för fiktivt mycket höga priser. Det kunde man ju konlrollera vid lingen och i lagfarten av ärendena. Del var då inte fråga om alt man betalade dessa höga priser, men man fick ett slarlläge i fråga om försäljningssumman som eliminerade alla tänkbara realisationsvinstbeskattningar när fastigheten såldes längre fram.

Del här tyckte riksdagen var sä förargligt alt riksdagen kompletterade mig - eller kanske skall Jag säga korrigerade mig - och bestämde all i della förslag, som således inte var något retroaktivt förslag, skulle tvä

Hen AHLMARK (fp):

Herr talman! Finansministern borde ha tillagt att vi reserverade oss mol denna retroaktivitel i beskattningen och sade i vår reservation att det står i strid med vedertagna rältssäkerhetsprinciper. En del nackdelar kan inte undvikas, men håller man på rättssäkerheten får man göra det ocksä om vissa lämpligheisskäl ibland skulle tala för retroaktivitel.

Det är fullt klart att socialdemokratin har drivit igenom skatteskärpningar som verkat bakåt i liden, medan vi reserverat oss mol dem. De s. k. undantag som gällt har varil skentransaktioner - ell par fall av skatteflykt. Det är någol helt annal än en skatt på helt vanliga och helt lagliga försäljningar av t. ex. egnahem.

Man kan inle jämföra skatteflykt genom partrederier med legala affärer som görs av landets egnahemsägare, och Jag vill därför upprepa min fråga: Vad finns del för speciella skäl att mol både grundläggande rättsprinciper och halva riksdagen lägga på landels egnahemsägare en ny skatt som verkar bakåt i liden?

Herr finansministern STRÄNG:

Herr talman! Om inte herr Ahlmark är så uppfylld av sina egna uppfattningar ulan lyssnar pä vad Jag säger - och framför allt om han lyssnat på mitt senasle inlägg - finner han all del gjordes uppenbara skentransaktioner vid fastighets- och Jordbruksförsäljningar de sista månaderna av år 1967. Då har man kontroversen: Skall man svälja dessa skentransaktioner för filosofin atl man aldrig under några förhållanden kan göra en retroaktiv lagstiftning som korrigerar skentransaktionerna? När mannen säljer lill hustrun eller lill barnen för klara övervärden är del ju en skentransaktion för all undvika kommande beskattningar.

Herr Ahlmark kan icke sitta pä båda stolarna samtidigt. Därför är del klokt atl hålla frågan öppen och avvakla utvecklingen till dess atl riksdagens beslut fattats.

Men vad finansministern säger i dag och vad justitieministern sade häromdagen i Småland kan man fatta så, att man nu länker sig att gå in för en retroaktiv skatteskärpning, som kommer atl gälla för hundratusentals egnahemsägare.

Herr finansministern STRÄNG:

Herr talman! Så sent som för ett par månader sedan fattade den här kammaren elt beslul om retroaktivitel när del gällde en skattelagstiftning som rörde premieavdrag för pensionsförsäkringar. Det var inte bara socialdemokraterna som slod bakom della - det var en bastant majoritet i den här kammaren. Där hade man all göra avvägningen: Skall man acceptera skentransaktioner bara därför atl man pä någol underligt sätt säger atl lagen får under inga förhållanden vara retroaktiv?

Riksdagen har hafl andra uppfattningar och kommer nog all ha andra uppfattningar. Jag har inte lagil någon ställning i den här frågan. Jag anser det onödigt atl säga, all all retroaktivitel är utesluten, föratt därmed ge möjligheler lill ell accelererande av skentransaktionerna på samma sätt som 1967. Och del är där jag tror, alt om utvecklingen blir den som man kan riskera, så kommer herr Ahlmark alt ångra de bestämda uttalanden som han gjort i dag utifrån sin mera formella ståndpunkt.

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om åtgärder.för att stimulera samåkning med bil till läkare och tandläkare

Hen AHLMARK (fp):

Herr lalman! Nej, herr finansminister, all vara motståndare till skalteskärpningar och lagskärpningar som verkar bakåt i tiden är inle en "formalitet". Det hör lill rättssäkerheten i ett civiliserat samhälle.

De pensionsförsäkringar som finansministern här talade om stod det en "bastant majoritet" bakom, del är riktigt. Men liberalerna var inte med där. Vi reserverade oss, därför att vi anser att del som finansministern här föraktfullt kallar för en formalitet, nämligen retroaktiviteten, inle hör hemma i del svenska samhället.

Herr finansministern STRÄNG:

Herr talman! Socialdemokrater och cenlerparlisier får väl då dras med denna anklagelse för all nonchalera rättssäkerheten och atl inle slå vakt om ell civiliserat samhälle. Men det uttalandet fär slå för herr Ahlmarks räkning.

Överläggningen var härmed sluiad.

§ 6 Om åtgärder för att stimulera samåkning med bil till läkare och tandläkare

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om åtgärder.för att stimulera samåkning med bil till läkare och tandläkare

Herr lalman! Herr Karlsson i Malung har frägai mig om Jag är beredd medverka till sådana ändringar i tillämpningsföreskrifterna till sjukre-seförordriingen all endasl etl karensbelopp dras vid samåkning med bil lill läkare och tandläkare för alt på så sätt stimulera till samåkning.

Sjukförsäkringen ger ersättning för resekostnader som översliger ell visst karensbelopp för varje resa. Detta karensbelopp utgör fr. o. m. den 1 januari i år 8 kr. vid besök hos läkare eller annan vårdpersonal i samband med sjukdom och 15 kr. vid besök hos tandläkare och vid preventivmedelsrådgivning m. m. Vid ersättning för resa som gjorts med privatbil skall resekostnaden beräknas lill 40 öre per kilometer. När flera personer åkt i samma bil skall delta belopp ökas med 5 öre per kilometer för varje person. Den framräknade resekostnaden skall fördelas lika mellan de ersättningsberälligade, och ersättning utgår lill den del koslnaden för var och en överstiger karensbeloppel.

Sjukförsäkringens ersättningsregler avser således att ersätta resekostnader som överstiger etl enhetligt karensbelopp för varje resa som den försäkrade gör. Om endast ett karensbelopp skulle dras av när fiera personer åker i samma bil skulle del innebära gynnsammare ersättningsregler vid resa med privatbil än vid resa med kollektiva transporter. Om t. ex. tre personer åker med privatbil skulle karensbeloppel då bli mindre än 3 kr. per person Jämfört med 8 kr. per person vid resa med tåg eller buss. Del är därför inle aktuellt all vidta några ändringar av reglerna för beräkning av karensbeloppel vid resa med privatbil. Som jag anförde när denna fråga behandlades i propositionen 94 år 1971 bör stimulansen lill gemensamma sjukresor i enlighet med de gällande reglerna ske genom tillägg till kilomeierersällningen när mer än en ersätlningsberäiiigad åker med i bilen.

Hen KARLSSON i Malung (s):

Herr talman! Jag vill tacka stalsrådel för det fylliga svaret.

Jag är medveten om alt den fråga jag ställt är komplicerad och kräver enkla och klara handläggningsrutiner. Den rymmer ocksä i sig flera delfrågor. Först och främsl lycker jag alt man på olika sätt skall försöka göra resandet så billigt som möjligt för både den enskilde och samhällel. Reseersältningsreformen är i och för sig en bra reform för människor i glesbygderna som måste föreia långa resor. Men samiidigi kan människor som har lång väg lill läkare eller landläkare och därför väljer atl samåka uppleva della med flera karensbelopp som något negativt, och det kan medföra all intresset för samåkning blir mindre. Ur kostnadssynpunkt måsie samåkningen vara all föredra för samhällel, samiidigi som den mäsle medföra energibesparingar.

För min del tycker jag att frågan är så angelägen att man borde se över den från ren besparingssynpunkl, lill fördel både för den enskilde och för samhällel men ocksä för atl spara energi. Nu har Jag här i dag fåll en redogörelse som Jag vill tacka för samiidigi som Jag hoppas alt man följer frågan med största uppmärksamhet, i syfte atl göra resandet

vid lakar- och landläkarbesök sä billigt som möjligt för både den enskilde och samhällel.

Överläggningen var härmed sluiad.

§ 7 Om bidrag ur allmänna arvsfonden för installering av hörselslingor i allmän samlingslokal

Herr socialministern ASPLING erhöll ordel för att besvara herr Börjessons i Falköping (c) den 13 december anmälda fråga, 1975/76:157, och anförde:

Herr lalman! Herr Börjesson i Falköping har frågat mig om jag är beredd medverka lill all allmänna samlingslokaler som inte erhåller kommunalt eller stalligl slöd kan erhålla bidrag ur allmänna arvsfonden för installering av förslärkaranläggningar (hörselslingor).

Bidrag ur allmänna arvsfonden lill iransportabla förslärkaranläggningar har i flertalet fall beviljats sammanslutning av hörselskadade. Bidrag har utgåtl med högst 2 000 kr. lill vane anläggning. Under åren 1971-1975 har bidrag beviljats till sammanlagt 17 anläggningar. Jag är beredd all medverka till en forisatl bidragsgivning från arvsfonden för dessa ändamål. Koslnaderna för atl mera allmänt förse allmänna samlingslokaler med fasta förslärkaranläggningar torde däremol vara av en sådan storleksordning alt en finansiering genom disponibla medel i arvsfonden inle är möjlig.

Hen BÖRJESSON i Falköping (c):

Herr lalman! Jag ber atl få tacka för svarei på min fråga.

Frågan är föranledd av del förhållandet alt det stora flertalet allmänna samlingslokaler saknar förstärkaranläggning. Därmed försämras de hörselskadades möjligheler all la del av de aktiviteter som förekommer i dylika lokaler. Hörselfrämjandeis riksförbund, vars verksamhel Jag aktivt deltar i, arbetar malmedvetet på all få myndigheler och organisationer all tillse all varje samlingslokal, oavsell vilka akiiviieier som där förekommer, utrustas med förstärkaranläggning och att dessa anläggningar får sådan skötsel all de fungerar på elt tillfredsställande sätt.

Del får inte vara sä att de hörselskadade inte har möjlighet all la del av lal, sång och musik i de allmänna samlingslokalerna bara för all förslärkaranläggningar saknas. Anskaffning och inslallering av sådana anläggningar belingar en ganska blygsam koslnad i förhållande till byggnadskostnaderna för dessa lokaler. Men tyvärr blir del ofta så all man bygger en i övrigt väl fungerande samlingslokal men någon förstärkaranläggning installeras inle. Följaktligen uleslängs en slor grupp människor från alt la del av de aktiviteter som där förekommer.

Jag kommer nu lill själva saken. Socialministern sade all ur allmänna arvsfonden beviljas bidrag till transportabla förslärkaranläggningar, Gi-

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om bidrag ur allmänna arvsfonden .för installering av hörselslingor i allmän samlingslokal

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

öm det fortsatta utredningsarbetet beträffande den psykiska hälsovården

vetvis är vi ytterst lacksamma för del. Men socialminisiern sade sig inte kunna medverka till en ytterligare bidragsgivning frän allmänna arvsfonden för exempelvis fasta anläggningar. Jag vill vädja lill socialministern att han omprövar denna sin ståndpunkt. Det är inle fråga om att allmänna arvsfonden skall betala hela kostnaden för anskaffning och inslallering av förslärkaranläggningar utan bara om atl ur allmänna arvsfonden bevilja bidrag lill koslnaden för sådana anläggningar. Det behövs mer än väl en sådan hjälpinsats.

Överläggningen var härmed sluiad.

§ 8 Om det fortsatta utredningsarbetet beträffande den psykiska hälsovården

Herr socialministern ASPLING erhöll ordet för att besvara herr Wesi-betgs i Ljusdal (fp) den 12 januari anmälda fråga, 1975/76:161, och anförde:

Herr talman! Herr Weslberg i Ljusdal har frågat mig om Jag vill redovisa hur del fortsatta utredningsarbetet belräffande den psykiska hälsovården planerats.

Kungl. MaJ:t uppdrog i april 1970 ål socialstyrelsen atl verkställa en av riksdagen begärd utredning angående den psykiska hälsovården. Som en första etapp i uiredningsarbeiel beslöl socialslyrelsen kartlägga och sammanfalla den debatt som förts på området. Uppdraget all göra denna karlläggning gavs åt medicine licenlialen Hans Lohmann. Resulialei av detla arbete redovisades är 1973 i skriften Psykisk hälsa och mänsklig miljö. Avsikten var alt bokens ämne och innehåll skulle bli föremål för en allsidig debatt inte endast bland sjukvårdspersonal, politiker och administratörer ulan även bland allmänheten. Sä har ocksä skett. Boken har tryckts i en upplaga av 15 000 exemplar och har utgjort underlag för diskussioner vid föreningsmöten, kurser och konferenser av olika slag. Syftet har sålunda varil all samla intryck frän en sådan bred debatt inför näsla utredningsfas,

Socialslyrelsen har därefter höslen 1975 lillkallal en särskild arbels-grupp under ledning av generaldirekiören Rexed med uppgift atl lägga fram konkreta förslag om fortsatt forskning och utredning inom olika områden som har betydelse för den psykiska hälsovården. Utredningsarbetet skall bedrivas skyndsamt. Enligt vad Jag inhämtat kan förslag i ämnet vänlas i mitten av år 1976.

exislensen för människan är någorlunda riklig och hälsosam.

Under flera riksdagar i slulel på 1960-lalel väckle min partivän Joel Sörenson motioner om den psykiska hälsovården. År 1969 togs frågorna upp i en partimotion frän folkpartiet. Riksdagen biföll förslagen sä långt att man ville atl en förutsättningslös utredning skulle igångsättas. Socialministern har nu i svaret redovisat hur den frågan har handlagts,

I våra motioner om den psykiska folkhälsan framhölls också att utgångslägel för forskningen inom de social- och mentalhygieniska områdena är otillfredsställande även i rent organisatoriskt avseende. Sedan dess har bl. a. institutet för social forskning tillskapats. Del är enligl min mening angeläget att della institut fär möjlighet all sätta det tvärvetenskapliga samarbetet i system. Delta bör bl. a. leda lill ell bättre underlag för de psykologiskt och socialt inriktade behandlingsformerna.

I moiionerna om den psykiska hälsovården uttalades vidare all psy-kolerapiutbildningen är en väsentlig del av samhällets ansvar för den psykiska ohälsan och all både läkare, psykologer och andra som arbetar med psykiskt skadade människor borde ges bästa möjliga grundutbildning i psykoterapi. I sill yttrande över motionen år 1969 anförde socialstyrelsen att en utredning av formerna för psykolerapiulbildningen är ofrånkomlig. Tyvärr har det inte hänl myckel pä detta område. Del långsamma utredningsarbetet pä denna punkl har bl, a. lett lill all ersättningsfrågan för privatpraktiserande psykolerapeuier inle fått sin lösning.

Herr talman! Hans Lohmann i socialstyrelsen har åstadkommit en värdefull kartläggning av debatten på de områden som berördes i folkpar-limolionen år 1969. Jag föreställer mig all resonemanget om livskvalitet och ökad vikt vid emotionella värden har betydelse även i andra sammanhang. Icke förty är del önskvärt att utredningsarbetet fortsätter och leder lill någon form av ålgärdsprogram som regering och riksdag kan påverkas av i sitt beslutsfattande. Psykisk hälsovård är väl så viktig som mentalsjukvård. Också här gäller all effektiv hälsovård minskar behovel • av omfattande sjukvård. Del är en av anledningarna lill au vi är så engagerade i denna fråga.

Jag ber alt få tacka socialministern för del positiva svar han gav.

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om begränsning av antalet persondataregister av totalkaraklär

Nr 54 Jag har i annal sammanhang ullalal all regeringen skall undersöka

Torsdagen den möjlighelerna au begränsa anialel personregisier och alt detla bör ske

22 ianuari 1976 inom ramen för den aviserade översynen av datalagen. En sådan be-

--------------- gränsning hänger nära samman med frågan om all inrätta ell centralt

Om begränsning av statligt personregister föradressakiualisering, personnummersätining och antalet persondata- urvalsdragning.

register av totalka- I skrivelse till regeringen hösten 1974 föreslog datainspektionen atl
raktär ett centralt uppdaieringsregister skulle inrättas.. Syftet med etl sådant

register var bl. a. all behovel av andra cenlrala register skulle kunna begränsas kraftigt. Enligt förslaget skulle registret innehålla uppgift om namn, personnummer, civilstånd, adress och samhörighetsbeleckning. Skrivelsen överlämnades till dalasamordningskommittén, som i september 1975 tillstyrkte alt ell centralt statligt personuppdaleringsregisler snarast inrättas.

Vid remissbehandlingen ställde sig flertalet remissinstanser positiva lill elt centralt personregisier men ansåg all registret borde kompletteras bl. a, i fråga om antalet uppgifter som skulle registreras,

I december 1975 gav regeringen statskontoret i uppdrag att fortsätta utredningsarbetet. Detla arbete skall redovisas senast den 1 juli 1976 och ske i nära samarbeie med datainspektionen. De synpunkter som framkommil vid remissbehandlingen av dalasamordningskommiiléns skrivelse beträffande regislerinnehåll m. m. skall beaktas.

Frågan om ell centralt statligt register berörs även i årets budgetproposition. Finansministern säger där bl, a, all i det fortsalla utredningsarbetet skall särskill belysas hur efterfrågan på ell centralt personregisier bättre skall tillgodoses genom anpassning av registret till behoven hos både offentliga och privata kunder. Förslag från regeringen avses bli förelagt riksdagen under höslen 1976.

Frågan om en begränsning av antalet personregisier har sålunda nära samband med frågan om all inrälla och ta i anspråk ett centralt statligt personregisier. Del kan vara lämpligt all dessa tvä frågor las upp lill. behandling i etl sammanhang och au en provisorisk ändring av datalagen därvid vidtas.

Hen HUGOSSON (s):

Herr lalman! Jag ber att få tacka Juslilieminislern för svarei pä min
fråga, som föranletis av ett överklagningsärende som resulterat i all re
geringen ändrat på ell beslul av daiainspekiionen. Jag konstalerar med
slor tillfredsställelse att regeringen anser del önskvärt all antalet per
sonregister av totalkaraklär begränsas. Jag är också glad för atl finans
ministern agerat sä snabbi i denna fråga. Vi hade i början av december
en diskussion i riksdagen om elt centralt statligt personregister, och redan
den 18 december fattade finansdepartementet beslut om att snabbulreda
denna fråga. I jusiilieminislerns svar i dag aviseras all vi i hösl kan
vänla etl förslag till riksdagen om ell centralt stalligl personregisier, som
44 dä kommer alt ersätta den mängd av personregister av totalkaraklär som

man inte minst inom den privata sektorn velat upprätta. Det är mycket positivt.

Del är också positivt alt man inom justitiedepartementet i detla sammanhang företar den ändring av dalalagen som anses erforderlig för all vi inom daiainspekiionen liksom hillills skall kunna lillämpa principen atl ell företag eller en organisation bara skall kunna upprätta register över sina egna kunder, sina egna medlemmar osv. Det var denna princip som i det akluella fallet naggades i kanten.

Det enda problemet är nu hur regeringens beslut skall tolkas. Är det elt prejudikat som vi skall räita oss efter under 1976? Denna provisoriska ändring av datalagen kan inle träda i kraft förrän den I januari 1977. Därför är del viktigt all vi i dag får ell auktoritativt ullalande av justitieministern om hur vi skall agera under liden fram lill dess all ändringen Iräder i kraft.

Jag anser atl regeringens beslul inle skall betraktas som elt prejudikat. Jag menar alt vi bör kunna tillämpa den princip Jag nämnl. Del är viktigt att inte få lill siånd en mängd personregisier som måsie skrolas ner när dalalagen ändras och del centrala slalliga personregisirei inrällas. Del skulle lörhända innebära en hel del felinvesteringar under 1976, och det kan inte vara önskvärt ur ekonomisk synpunkt.

Ur integritelssynpunkt är del, som sagt, viktigt att kunna begränsa antalet personregister även om varie register i och för sig är av harmlös karaktär. Men det är mängden av register som oroar människorna.

Herr justitieministern GEIJER:

Herr lalman! Med anledning av herr Hugossons fråga om dalainspektionens s. k. grundprincip vill Jag be honom stanna kvar i kammaren eflersom Jag i näsla svar kommer alt utförligt redogöra för regeringens syn på den saken.

Herr HUGOSSON (s):

Herr talman! Jag avser givetvis alt lyssna även till svarei på näsla fråga.

All del är angelägel all den här saken klarläggs beror pä all del finns olika uppfaliningar om hur datalagen skall tolkas. Den prövning som justitiedepartementet gjorde i anledning av överklagandet av Del Bästa har uppfattais som en klan juridisk prövning, och enligl den har alllsä depariemeniel kommil fram lill all datalagen inte ger dessa möjligheler som den ansågs ge.

Vi har en annan uppfattning inom datainspektionen, och den uppfattningen delas av justitiekanslern i yttrandet över delta ärende. Därför menar Jag atl det är ulomordentligi vikligi för den framlida lolkningen alt få klarlagt om beslulei är ett prejudikat eller inte.

Det har från auktoritativt håll i Justiliedeparlemeniel lidigare sagts atl beslutet inte skall uppfattas som eii prejudikai, och del vore myckel värdefulll ifall vi kunde tillämpa den åsyftade principen även under tiden fram till dess den provisoriska ändringen av datalagen kommer lill siånd.

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om begränsning av antalet persondataregister av totalkaraktär

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om begränsning av antalet centrala persondataregister

Herr Juslilieminislern GEIJER:

Herr talman! Naturligtvis är del en Juridisk prövning som har gjorts inom departementet i detta fall, eftersom del är fråga om lillämpningen av en lag. Den mäste Ju tolkas utifrån sina förutsättningar och förarbeten.

Om det kan anses föreligga elt prejudikai i ärenden som prövas av regeringen i samma mening som när del gäller domstolar vill jag inte uttala mig om. Det är klart all om del blir etl likadant fall som delta kommer regeringen att pröva det pä samma sätt. Men i övrigt kan jag bara svara att en prövning mäsie ske från fall lill fall beroende på de olika förulsällningarna och mol bakgrund av lagen sådan den är skriven.

Herr HUGOSSON (s):

Herr lalman! Jag ber speciellt atl fä lacka för della sisia svar. Del innebär fakliskl all ell regeringsbeslut i etl överklagningsärende inte nödvändigtvis behöver uppfattas som elt prejudikat. Jag kan alltså fortsätta att driva den princip jag hävdat, många gånger kanske ensam, Jusl när det gäller den privata sektorn. Jag är därför glad för den precisering som justitieministern gjorde, som innebär au datainspektionen i fortsättningen under 1976 - tills fullständig klarhet i Juridisk mening har vunnits genom det tillägg till dalalagen som juslilieminislern aviserar i svaret till mig - kan lillämpa den aktuella principen och därigenom även under 1976 begränsa antalet personregisier. Skulle något identiskt fall som det här diskuterade uppslå får vi naluriigtvis uppfatta regeringsbeslutet som en regel som vi skall följa.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 10 Om begränsning av antalet centrala persondataregister

Herr justitieministern GEIJER erhöll ordet för atl besvara herr Wikströms (fp) den 14 januari anmälda fråga, 1975/76:175, och anförde:

Herr lalman! Herr Wikström har frågai mig av vilken anledning regeringen frångår den grundprincip dalainspektionen sökt tillämpa och som medger en begränsning av antalet centrala personregister.

Skälen lill atl regeringen i besvärsärenden har intagit en annan ståndpunkt än datainspektionen framgår av vad som slår i regeringens beslul. Därutöver vill jag framhålla följande.

Enligl datalagen gäller all sökanden skall ha räll all få tillstånd all föra personregister om del saknas anledning anta - bl, a, med iakttagande av de särskilda föreskrifter som meddelas - atl otillbörligt intrång i den personliga integriteten skall uppstå. Datalagen och dess förarbeten bygger på principen atl bedömningen skall ske frän fall lill fall.

En särskild fråga är vilken belydelse som skall tillmätas behovet av ett personregisier vid tillståndsprövningen. Förarbetena lill dalalagen innehåller vissa ultalanden om att även mycket känslig information får

registreras, om del föreligger ell slarkl samhälleligl eller annal allmänl inlresse all regislreringen får ske, I övrigi ges ingen ledning i dalalagen eller dess förarbeten. En viktig uppgift för den kommande dalalagsut-redningen blir alt närmare ange hur behovel av ell regisler skall påverka prövningen och på vilken nivå denna bedömning skall ske.

Jag skall nu någol beröra regeringens beslul belräffande Del Bäsias regisler. Personkreisen i registret kan delas in i tre kategorier, nämligen kunder, sädana som aldrig accepterat någol erbjudande frän bolaget och lidigare kunder. Del är bara registreringen av de två sistnämnda grupperna som är kontroversiell. Beträffande de personer som aldrig reagerat på bolagets erbjudanden innehåller registret bara uppgift om namn, adress, personnummer samt en anteckning om all dessa personer inte accepleral någol försäljningserbjudande. Regeringen har inte kunnal komma lill all dessa uppgifter skulle innebära olillbörligl inlrång i den enskildes personliga inlegriiel. Belräffande lidigare kunder finns i registret vissa uppgifter som kan betraktas som känsliga, nämligen uppgifter om utebliven betalning samt klagomål av olika slag. Regeringen har beslutat all gallring skall ske av dessa uppgifter.

Vid sin tillståndsprövning har datainspektionen all utgå från de regler som gäller för del område som avses med registret. Del Bäsias regisler används för direktreklamändamäl. Sådanl ändamål ulgör inle enligt datalagen någol hinder mol tillstånd annat än i vissa rena undantagsfall. Som Jag redan nämnl innehåller Del Bäsias register inle någon känslig information med vissa undanlag, för vilka särskild gallringsföreskrift har getts. Vid en bedömning av registret utifrån de principer som Jag nu har redogjort för har regeringen inte kunnat finna annal än all bolagets regisler slår i överensstämmelse med dalalagen.

Jag vill i detta sammanhang även nämna all dalainspektionen själv frångått sin grundprincip. I ell ärende om personregisier forell landsting fick landstinget av dalainspektionen lillslånd att föra elt register över hela länels befolkning, irois atl kretsen av registrerade personer därigenom kom all bli belydligl större än vad som direkt behövdes för registerändamålet, som var patieniadministration för sluten vård. Beslutet överklagades av JK. Regeringen lämnade besvären ulan bifall.

Alt, som dalainspektionen är inne på, hell allmänl söka begränsa antalet cenlrala personregisier är inte möjligt med slöd av gällande datalag. Vill man lillämpa en sådan princip måste alltså lagen ändras. Jag fär i denna del hänvisa till mill svar på herr Hugossons fråga.

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

öm begränsning av antalet centrala persondataregister

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

öm begränsning av antalet centrala persondataregister

I ingendera frågan har dock regeringen varil pådrivande, Dalaulredningen beslälldes som bekani av riksdagen, och när det gäller del cenlrala uppdaleringsregislrel föreslog datainspektionen redan forell och elt halvt år sedan i skrivelse lill regeringen all ell sådanl regisler skulle inrällas för all man lällare skulle kunna begränsa anlalel cenlrala personregisier. Men regeringen har fördröjl frågan och kommer nu försl ell par år efter dalainspekiionens förslag all lägga sill egel förslag lill riksdagen. Sedan dröjer del yllerligare en lid innan registrei börjar fungera.

Men när nu juslilieminislern hävdar att också regeringen vill begränsa de cenlrala personregistren är del desto märkligare au den samtidigt fattar beslut som innebär all den släpper loss en flod av cenlrala personregisier. Jag iror nämligen atl regeringens beslul mäsle ses som prejudicerande. Del är Just det som beslutet om Det Bästa innebär. Regeringen säger öppet i motiveringen lill sill beslul att det inte spelar någon roll för den enskildes integritet hur mänga personregister han flnns med i. Och med den bedömningen har regeringen handlat fulll konsekvent. Då behöver man inie bekymra sig över atl det blir många centrala personregister.

Men Jag är övertygad om all de allra flesta människor i del här landet ser helt annorlunda pä saken. De är inle roade av atl deras reaktioner inför olika slags köperbjudanden sätts på dala. De vill inte all en mängd förelag skall ta efter Det Bästas affärsmetoder. De känner oro just över all finnas registrerade överallt utan att del rör sig om förelag, organisationer eller myndigheler, som de har en öppen koniakl med,

I dalalagen slår del ocksä alt man särskill skall beakta den inställning som föreligger eller kan väntas föreligga hos de registrerade, när man prövar om ett dataregister skall fä föras. Dalainspekiionens erfarenhet är helt entydig: människor vill inle finnas regislrerade i en mängd cenlrala personregisier. Har Juslilieminislern en annan bedömning av människors inställning pä den punklen?

Riksdagen har alldeles entydigt sagl ifrån all den ser slora faror i en mängd cenlrala personregisier. Ju fler de cenlrala personregistren blir, desto svårare blir det att skydda den enskilde. Risken ökar för att regisler över totalbefolkningen sänds utomlands, och de riskerna är särskilt slora i samband med krig och oroligheier.

Del är specielll allvariigl all regeringen öppnar dörren för cenlrala personregisier som registrerar vad folk vill köpa och inte köpa. Della ligger myckel nära rena åsiklsregister. Jag vill fråga Justitieministern: Hur skall regeringen - efler de motiveringar som man nu har anfört - kunna säga nej till andra förelag som kommer och vill upprätta samma slags register över alla svenska hushåll som Del Bästa?

förelåg ell förslag i riksdagen om elt sådant cenlrall personregisier. Del fälldes av riksdagen - av de borgerliga och, tror Jag, även vpk. Hade det förslaget då gått igenom hade myckel varit vunnet i dag.

I övrigt vill jag egentligen bara framhålla att jag tycker alt vi skall vara mycket observanta och försöka ta största hänsyn lill vad människorna anser om att bli registrerade och inte registrerade. Men jag tycker personligen alt vi verkligen skall vara lite försiktiga med alt säga atl det liknar åsiktsregistrering när det är fråga om sådana uppgifter som inle har med det vi vanligen lägger in i beteckningen åsiktsregister att göra. Det är helt andra saker: människors poliiiska uppfaiining, deras religiösa uppfaiining och myckel annal sådanl. Här är del fråga om ell renl kommersielll regisler, som skall användas för kommersiellt ändamål och som i många avseenden inte skiljer sig särskilt myckel frän t. ex. telefonkatalogen.

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om begränsning av antalet centrala persondataregister

Herr WIKSTRÖM (fp):

Herr lalman! Del här ligger ganska nära åsiktsregistrering. På vilken grund skulle regeringen kunna avvisa en begäran om au öppna dörren även för andra regisler över vad medborgarna inte vill ha, vad de inte vill göra, vad de inte vill intressera sig för? Jag tror inte all man kan komma ifrån att del finns risk föratt del här är ell prejudikai för allehanda organisalioner, l. ex. de som har insamlingar för vissa ändamål, all fä registrera vilka som stödjer och vilka som inle stödjer verksamheten. Det är detla som är så obehagligt! Justitieministern anför argumentet atl det här rör sig om ett rent kommersiellt engagemang. Det är ocksä en debatt!

Jag läste vad en socialdemokratisk riksdagsman skrev i en fackförbundstidning häromdagen. Han är inte så mild i tonfallen som Jag är, utan del var en ordentlig avhyvling. Han skriver bl. a.:

"Beslutet atl låta 'Det Bäsia' upprätta etl register över landets hushåll

mäsle snarast rätlas lill. Nu krävs resoluta grepp för all återställa

förtroendet för del inlegrilelsskydd vi har rätt all kräva i en alltmer dataslyrd tillvaro."

Sedan fortsätter han: "Bara arbetarrörelsen kan effektivt hindra de kommersiella intressena från atl göra inlrång i värt privatliv."

Problemet ärju all socialdemokraterna själva i så hög grad representerar de kommersiella intressena pä Just detla område. Del socialdemokratiska partiet äger del ledande företaget för direktreklam. Det blir då lätt så att man mera kommer att se dalapolitiken ur kommersiell synpunkt än med hänsyn lill behovel alt skydda den enskilde. Riksdagen har uttalat att socialdemokraterna bör göra sig av med sitt direktreklamföretag, och del är ell säll alt markera all man enlydigl vill slå vakl om den enskilde.

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om begränsning av antalet centrala persondataregister

ligen inte har några andra intressen än atl tjäna pengar på sin verksamhet. I övrigi kan de inie ha några egentliga intressen av all registrera någonting.

Men nu tog herr Wiksiröm upp en annan fråga, som inte kan lösas inom datalagens ram, nämligen direktreklamen. Jag skall gärna vara med om atl diskutera behövliga inskränkningar i direktreklamen, som lydligen mänga människor inte är så förtjusta i och som det kan finnas anledning atl närmare studera. Men man kan inle med datalagens hjälp förbjuda direktreklam.

Herr WIKSTRÖM (fp):

Herr lalman! Del är Jusl inför de prejudicerande riskerna som oron finns. Jag lycker egentligen alt denna fråga, är ganska enkel. Kan inie regeringen erkänna alt man har gjort etl misslag och säga, alt man skall försöka iaktta en annan ordning längre fram? Jag tycker inle att del finns någon anledning alt rikta kritik mol all en regering, som handlägger många ärenden, då och då gör en felbedömning. Men säg då alt ni gjorde en felbedömning och att ni avser all undvika att fatta liknande beslut i framliden! Då skulle både den nyss citerade socialdemokratiske riksdagsmannen och del svenska folket känna sig lugnare.

Herr Juslilieminislern GEIJER:

Herr lalman! Del var ju bra atl herr Wiksiröm ställde frågan så. Regeringen har icke gjort något misstag. Regeringen har omsorgsfullt prövat hur datalagen är skriven och vad det slår i förarbetena lill den, och regeringen skulle handla illa om den icke tolkade lagen så som vi i vårt land enligt hävd tolkar lagar. Jag kan inle hjälpa all dalainspektionen tolkar lagen på eu annat sätt. Del är i och för sig ingel direkl märkligl all olika inslanser lolkar lagar på olika säll, men Jag blir mer och mer övertygad om all man inle kan lolka den dalalag vi har pä annal säll än vad regeringen har gjorl. Om man är missnöjd med lagen, fär man i så fall ändra på den, och vi har också sagt all vi skall ta upp den frågan. Men det är ingel fel eller misstag begånget i vår tolkning av den lag som gäller. Det har varil en mycket omsorgsfull och grundlig genomgång av förarbetena innan vi kom fram till del resultatet atl del inte fanns någon annan väg alt gå.

Hen WIKSTRÖM (fp):

Herr talman! Därmed har Justitieministern också sagl all datainspektionen under innevarande år bör följa det prejudicerande beslul som regeringen har fatlat.

Herr justitieministern GEIJER erhöll ordet för all besvara fru Frcenkels (fp) den 13 januari anmälda fråga, 1975/76:167, och anförde:

Herr lalman! Fru Fraenkel har - under hänvisning lill att en 16-åring i avvaktan på placering i ungdomsvårdsskola suttit häktad i nio dygn i ensamcell i elt svenskt polishus - frågat mig vilka ätgärder jag ämnar vidta för atl förhindra att en sådan långvarig isolering av minderårig upprepas.

Den situation som fru Frasnkel syftar pä kan uppkomma när en person i åldern 15-17 år har anhållits som misstänkt för brott och placering i ungdomsvårdsskola kan komma i fråga som alternativ till häktning.

Till en början vill jag erinra om alt skärpta förutsällningar gäller för häktning av ungdomar under 18 år. Häktning fär i dessa fall inte ske annat än om det finns synnerliga skäl lill del. Härav följer atl även anhållande av ungdomar i denna ålder bör ske restriktivt och begränsas till kortaste möjliga tid.

Lagstiftningen bygger pä uppfattningen alt alla möjligheler skall tas lill vara för alt undvika häktning av så unga personer. För att skapa ell nytt alternativ lill häktning för dessa inrättades redan 1960 särskilda mottagningsavdelningar vid vissa ungdomsvårdsskolor. Beslut om inskrivning vid dessa skolor fattas enligl 64 J; barnavärdslagen (1960:97) av socialslyrelsen. Del ankommer på barnavårdsnämnd att ansöka om intagning av den som är omhändertagen för samhällsvård. 1 brådskande fall kan ansökan göras av nämndens ordförande. Vid ansökan skall fogas vissa handlingar rörande den omhändertagne. Förfarandet kan förefalla formalistiskt. Intagning i ungdomsvårdsskola innebär emellertid ett friheisberövande och är den mesl ingripande formen för samhällsvård enligl barnavärdslagen. Förfarandet mäste därför hell naturligt uppfylla högt ställda krav på rättssäkerhet.

Riksåklagaren har i cirkulär 1960 (nr 93) och 1967 (C 36) lämnat anvisningar för hur åklagare bör handla vid anhållande av någon som är under 18 år. Enligl anvisningarna bör åklagaren i sådant fall omedelbart underrätta barnavårdsnämnd om anhållningsbeslulet för undersökning om den unge kan tas in på ungdomsvårdsskola. Kan den unge placeras på mollagningsavdelning eller på sluten avdelning, bör åklagaren häva anhållandel och återkalla eventuell häktningsframställning, om han bedömer alt en sådan placering är betryggande.

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om åtgärder mot långvarig isolering av underårig

Av de föreskrifter och anvisningar jag nu har berört framgår all åklagare och barnavårdsnämnd har att i samråd försöka finna elt lämpligt alternativ till häktning. Även andra utvägar än placering på ungdomsvårdsskola kan därvid komma i fråga. Undersökningen av alternativ placering måste givetvis ske skyndsanU. Del kan inle godlas alt den unge i avvaktan på lämplig placering förvaras i polisarrest-under längre lid än vad som är absolul nödvändigi. Enligt vad jag har erfarit fungerar samarbetet mellan åklagare och barnavårdsnämnd i dessa frågor tillfredsställande. Genom hög handlingsberedskap hos socialslyrelsen är även sörjt för snabb behandling av ärendena.

Del är givelvis beklagligt om någon pä grund av olyckliga omständigheter har kommil all förvaras längre lid i polisarrest än som är förutsatt. Tillämpningen av gällande föreskrifter följs emellertid med särskild uppmärksamhet av berörda myndigheler. Riksåklagaren har bl. a. föreskrivit rapporteringsskyldighet för åklagare som gör framställning om häktning av den som är under 18 år.

Jag vill slutligen erinra om att socialutredningen f n. arbetar på utformningen av en ny socialvårdslagstiftning, som bl. a. berör formerna för omhändertagande av yngre personer. Utredningsarbetet bedrivs med syfte all förslag skall läggas fram under della år. Efter samråd med socialministern anser Jag alt någol initiativ från regeringens sida lill ändring av reglerna på området inle är påkallat i nuvarande läge.

Fru FR/ENKEL (fp):

Herr talman! Jag ber att få tacka Juslilieminislern för det långa och utförliga svar som jag har fått.

Justitieministern understryker all del är myckel ovanligt atl någon under 18 är häktas och atl det måste finnas synnerliga skäl därtill. I detta fall var del en myckel hän belastad minderårig som man log hand om. Justitieministern och Jag är också överens om atl del är olämpligt alt en minderårig och en så ung pojke får sitta så många dygn isolerad i en ensamcell.

Men frågan gäller nu hur della kunde hända och vad som kan göras för alt förhindra all någonting sådant upprepas. I svarei säger justitieministern: "Genom hög handlingsberedskap hos socialstyrelsen är även sörjt för snabb behandling av ärendena."

Jag mäsle fråga om della är rikligl. Del kan del kanske vara när inte helgdagar kommer emellan. När Jag själv satt i barnavårdsnämnden beklagade vi ofta att det tog lång tid för ärendens behandling. All man har fått mer personal och all del nu går fortare under vanliga veckor är jag medvelen om.

Men nu var del Ju helg, och del fanns i del här fallet lydligen inte någon på socialslyrelsen. Jag vill fråga: Skulle inie justitieministern kunna gä med pä all vi behöver ell joursyslem som verkligen fungerar, oavsett om det är helgdag eller en vanlig vardag' Vi har kanske alla upplevi alt "Sverige är stängt" under helger.

Det skulle behövas ell Joursystem hos alla berörda myndigheler: hos polis, hos barnavårdsnämnd och framför alll hos socialstyrelsen. Jag vet atl jourfrågan har lagils upp många gånger med socialministern, och jag skulle nu vilja höra om justitieministern är beredd att verka för atl frågan om jour tas upp och all den snarast kommer lill en lösning.

Della var en sak.

Sedan talas det i svarei om alla paragrafer och alla möjligheler som finns. Del bör naturligtvis alla ansvariga eller alla som medverkar i sådana fall känna till. Jag vill emellertid ställa frågan: Har de verkligen vetat det? Finns del en riktig information, och har den informationen varit riktigt utförd, sä atl den nått fram? Rektorn på den ungdomsvårdsskola där pojken senare placerades har ullalal atl man ju bara behövt ta ell samtal lill skolan, - Jag ber av lidsnöd alt försl få svar pä de tidigare framställda frågorna.

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om åtgärder mot långvarig isolering av underårig

Herr Juslilieminislern GEIJER:

Herr lalman! Vi har från socialslyrelsen fåll en delaljerad redogörelse för handläggningen av del här ärendel. När man lar del av den får man klart för sig alt så långt det gäller socialslyrelsen fanns Jour där. Man hade per telefon fåll besked om alt del skulle komma en ansökan om intagning på ungdomsvårdsskola, närmare bestämt den 5 Januari. Man hade jour då - fram till kl. 12.10 pä måndagen - sä alt man skulle kunna fatta beslut. Men det kom ingel brev; detta kom försl den 7 januari, I socialstyrelsen kan man inle ge någon förklaring lill all del dröjde två dagar. - Detla är alltså mill svar i det avseendel.

Men det väsentliga ligger väl ändå i all det fanns en handlingsberedskap sä all det myckel väl hade gått alt fatta elt beslut den 5 januari, om del där brevet hade kommit fram dä. Med tanke på framlida situationer menar jag au de rutiner som finns i socialstyrelsen lycks väl täcka även perioder med helgdagar insprängda.

Fru FR/ENKEL (fp):

Herr lalman! Del gör mig litet betänksam all justitieministern säger all det finns elt joursystem genomfört, som fungerar även under helger. Jag visste inte om atl del fanns elt sådanl.

Men fanns nu della, kan Jag ännu mindre förslå all man inte reagerade på ömse håll när man först fick ett meddelande om atl det skulle komma ell brev, som sedan inte kom fram. Sä formalistisk behöver man väl ändå inle vara all man måste invänta brevet ulan man kunde ju ha lagil kontakt per telefon eller telegram. Den upplysningen gör mig alltså ändå mer förvånad över alt del blev en så lång lids isolering.

Sedan lill det som Jag i mill förra anförande inte hann med alt fråga om, nämligen informationen. Rektorn på den här ungdomsvårdsskolan har åtminstone i en tidning uttalat all man inle alls hade behövt invänta skriftligt besked från socialslyrelsen, eftersom sedan sommaren 1974 vissa ungdomsvårdsskolor har fält dispens för all kunna ta hand om ungdomar

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om planerna på ett nytt polishus i Enköping

sä alt dessa inle skall behöva sitta kvar i häkte. Man hade bara behövt la etl telefonsamtal med rektorn för ungdomsvårdsskolan, sä hade han kunnal besluta alt tillfälligt ta hand om pojken.

Jag har inte fält lag i rektorn och fått vidimerat atl delta ullalande är riktigt, men om det är så måste ju informationen också ha klickat. Kan man inte göra någonting för att förbättra informationen?

Herr justitieministern GEIJER:

Herr lalman! Jag har i svaret tillåtit mig atl beteckna förfarandet hos socialstyrelsen som någol formalistiskt. Del vill socialslyrelsen kanske inte skriva under, eflersom den anser all del är väldigt betydelsefullt att ha vissa handlingar för att kunna fatta beslul. Redan i det ligger ju att det går en viss lidrymd. Det kravet är inte socialstyrelsen villig au göra avkall på, för den anser att man verkligen måste ha della underlag när det gäller en så vikiig sak. Men när beslutet väl är fattat kan beskedet gä per telefon; då känner man sig fri från behovel all vara formalistisk.

Kan man då göra nägot ål delta i socialutredningen? Ja, del blir väl anledning för den atl mol bakgrunden av det här enskilda fallet undersöka varje detalj för all se om del finns någonting där som inte har klaffat. Men det förefaller som om de som har haft att handlägga del här fallet har varit väl medvetna inte bara om formalia ulan också om alt man skall försöka handla så skyndsaml som möjligt.

Fru FR/ENKEL (fp):

Herr talman! Jag vill myckel kort ult.ala en önskan att socialulredningen verkligen trycker på alt man inte får vara så formalistisk. Det är den enskilda människans väl som det i försia hand måsie gälla, och dä mäsle man göra avkall på formalismen.

Överläggningen var härmed sluiad.

§ 12 Om planerna på ett nytt polishus i Enköping

Herr justitieministern GEIJER erhöll ordet för att besvara fru Tro-edssons (m) den 13 januari anmälda fråga, 1975/76:170, och anförde:

Herr lalman! Fru Troedsson har frågai mig dels om regeringen är beredd alt snarast lämna projekteringsuppdrag för nytt polishus i Enköping, dels när polisens anställda i Enköping kan beräknas få arbela i tillfredsställande arbetsmiljö i ett nytl polishus.

Regeringen har den ISJanuari 1976 gett byggnadsstyrelsen i uppdrag alt projektera nytt polishus i Enköping. F. n. räknar Jag med all lokalerna kan vara färdiga i december 1978.

äntligen har givits, men Jag beklagar atl del inle har skett lidigare.

Enköping har Sveriges äldsta polishus - nära 200 år gammall - och med all säkerhet del sämsta. Förhållandena är inle bara olidliga för personalen, som tvingas hälla till på älta nio olika adresser och trots della är mycket trångbodd, utan framför alll direkl hälsovådliga för arresterade och omhändertagna, Duschulrymmen saknas hell. Sju åtta fyllerister kan Ivingas samsas i en cell på 12 m'. Luftväxlingen är hell undermålig i lokalerna, som sedan länge årligen dömts ut av länsläkare. Temperaturer långt över 40°C har vid flera tillfällen uppmätts. Föreskriven rastgård saknas. Den personliga integriteten kan inte respekteras, eftersom gripna och anhållna måste avvisiteras i samma trånga utrymme där allmänheten bl. a. söker pass. JO konstaterade för snart tvä är sedan all det inte torde råda något tvivel om atl förhållandena kan bli ytterst påfrestande för såväl personal som intagna. Yrkesinspektionen fastslog 1973 atl det var synnerligen angelägel att nya lokaler anskaffades. Trots della har inle ens kraven på tvätt- och duschmöjligheier, förbättrad ventilation och separat arrestintag kunnat tillgodoses.

Skyddskommitté, polismästare och polisstyrelse har också i skrivelse efler skrivelse framhållit all polisens uppgift är all övervaka all lagar och förordningar efterlevs. Om vi själva skall efterleva dessa, blir följden den alt vi måste vägra placera de omhändertagna i arresterna här.

Del kom därför som en chock för de anslällda vid Enköpingspolisen alt etl nytt polishus inle fanns med i årets budgetproposition. Då nu projekieringsuppdrag har givits, vill jag uttala en förhoppning om all medel till att igångsätta byggandet skall begäras redan i årels lilläggs-budgei, så alt det verkligen kan bli klart under 1978,

Polishuset är pä väg att K-märkas, öch tanken är alt del längre fram skall bli etl museum. Jag hoppas innerligt alt del inte kommer atl bli ett levande museum över hur arresterade och omhändertagna kan behöva ha det i Sverige ännu i slutet av 1970-talel.

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om kostnaderna för polisbevakning vid ideellt inriktade offentliga tillställningar

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om kostnaderna för polisbevakning vid ideellt inriktade offentliga tillställningar

Ärendet bereds f n, i juslitiedeparlementel i samråd med kommun-departementet. Jag räknar med all under ärel kunna lägga fram förslag lill en lösning av frågan.

Hen WACHTMEISTER i Slaffanslorp (m):

Herr talman! Jag skall be atl få lacka Juslilieminislern för svarei.

Bakgrunden till min fråga är atl fyra av de i riksdagen representerade partierna för tvä år sedan väckte fem motioner, där del krävdes all polisbevakningen vid idrottsarrangemang skulle bekostas av staten. Ärendebehandlingen uppsköts lill hösiriksdagen 1974, varvid kulturutskottets hemställan bifölls av en enig kammare.

Utskollet skrev bl. a. i sitt betänkande:

"Uiskollel har i likhel med flera remissinslanser försiåelse för de öns
kemål som framförts i moiionerna.-

Utskottet, som vill vidga frågeställningen till alt avse alla offentliga tillställningar med uttalat ideellt syfte, anser att skäl talar för all anordnare av sådana tillställningar befrias från kostnadsansvaret för polisbevakning.

Utskollet anser därför au riksdagen med anledning av moiionerna

bör hemslälla all Kungl. MaJ:i överväger den av uiskollel förordade ändringen av ifrågavarande beslämmelse."

Del är alltså här fråga om en klar viljeyttring från riksdagens sida, och därför lycker jag del är anmärkningsvärt all juslilieminislern nu anser atl del skall behöva ta upp lill tvä är innan någon lösning på frågan förelägges riksdagen. Jag skulle alltså vilja fråga om inie juslilieministern kunde precisera tidpunkten något bättre än genom att bara säga "under ärel".

Så har Jag en fråga lill. Mol bakgrunden av riksdagens beslut är del märkligt alt justitieministern vid etl anförande i Malmö den 13 januari ansett alt arrangörerna av lennismatchen i Båslad mol Chile skulle belala 640 000 kr. av koslnaderna för polisbevakningen. Skall dröjsmålet med alt effektuera ett riksdagsbeslut in i det sista utnyttjas till att kräva arrangörerna på en orimligt stor ersättning? Del gäller ett krav som för övrigt vilar på en svag Juridisk grund. Min andra fråga är alltså: Tycker justitieministern atl detla ärett korrekt handläggande av en mycket vikiig principiell fråga?

Herr juslilieminislern GEIJER:

Herr talman! Jag skall be alt till kammarens protokoll få komplettera herr Wachtmeislers i Slaffanslorp cilal från kulluruiskoiieis belänkande nr 21 år 1974. Han hoppade nämligen över en mening, där det stod: "Man kan emellertid inle bortse från au det finns komplicerade avgräns-ningsproblem och andra rättvisesynpunkter än dem som angivits i motionerna." Det är ju där del ligger, herr Wachtmeisler! Man kan inle ulan vidare göra jämförelser mellan låt oss säga en motortävling med 50 000 betalande åskådare och en vanlig idroiisiävling. Del måste finnas någon möjlighet all göra gränsdragningar i del avseendel.

Jag tror inle all frågan om kostnaderna för tennisiävlingen i Båslad kan ha någon aktualitet i del här sammanhanget. Det var ju länge sedan den ägde rum. Jag har ullalal all såvilt jag förslär är del korrekt enligt ordningssladgan au bevakning inne på planen skall betalas av arrangören.

Jag vill alltså understryka all Jag inle kan se annat än all polisen i del här fallet har skickat en korrekl räkning till arrangörerna.

Hen WACHTMEISTER i Slaffanstorp (m):

Herr lalman! Av tidsskäl kunde Jag inte läsa upp hela ulskoltsbelänkandel. Men dessa avgränsningsproblem är väl inle så stora alt del skall behöva la två år all lösa dem, i synnerhei inte som man från justitiedepartementets sida har varil avsevärt snabbare i vändningarna när det gällt andra frågor.

Enligt tidningsreferat yttrade herr Geijer i Malmö: "När Tennisför-bundel framhärdade trots den stora opinionen mol matchen -ja då får man också ta konsekvenserna." Om man resonerar pä del viset, vad blir då resultatet? Jo, alt idrotlsarrangörer, vilkas arrangemang hotas av militanta grupper, får sälla sig ner och kalkylera om de har råd med erforderlig polisbevakning. Har de inle det måste de följaktligen slälla in. Då blir möiesfriden alltså en ren kostnadsfråga, och blotta tanken på del är skrämmande.

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om kostnaderna för polisbevakning vid ideellt inriktade offentliga tillställningar

Herr Juslilieministern GEIJER:

Herr lalman! Jag skall ge herr Wachtmeisler i Slaffanslorp yllerligare en synpunkl, för den här frågan har viss koppling lill den pågående ord-ni ngsvakisui redningen.

För arrangören kan del väl egeniligen gä pä ell ul om han skall belala lill polisen eller lill ordningsvaklen, men den lösning som vi kommer lill kan bli beroende av vad ulredningen föreslår. Del är nämligen redan nu så all polismyndigheten kan föreskriva det antal ordningsvakter som anses nödvändigi för ordningens upprätthållande.

Del finns alllsä en koppling här ocksä som vi mäsle la i beakiande, när vi skall föreslå en lösning av den här frågan. Jag vill i och för sig säga all Jag är för en positiv lösning.

Hen WACHTMELSTER i Slaffanstorp (m):

Herr talman! Del senasle beskedel, atl juslilieminislern är för en posiliv lösning, var myckel glädjande. Lål mig då något litet beröra gällande lagstiftning.

Man skiljer pä allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Allmänna sammankomster är sädana som exempelvis en demonstration. Bevakningen skall då betalas av staten, medan polisen vid en offentlig tillställning kan föreskriva all arrangörerna får delta i polisbevakningens kostnader. I del här fallet var således demonstrationen på torgel i Båslad en allmän sammankomst, men denna allmänna sammankomst hotade friden nere pä tennisplanen, och där fick också vara en hel mängd poliser.

Nr 54 Hade den allmänna sammankomsten hållits här i Stockholm eller någon

Torsdagen den annanstans, så hade del inte varit fråga om all ha en mängd poliser

22 Januari 1976 """ P lennisphmen.

--------------- Jag anser all del är både en moralisk och en juridisk skyldighet för

Om prishöjningarna staten att i del här fallet betala polisbevakningen.

på inrikesfiygets linjer till övre Norrland

Överläggningen var härmed sluiad.

§ 14 Om prishöjningarna på inrikesflygets linjer till övre Norrland

Herr kommunikationsministern NORLING erhöll ordet för all i etl sammanhang besvara dels herrar Ångströms (fp) och Peterssons i Gäddvik (m) den 12 Januari anmälda frågor, 1975/76:160 resp, 162, dels herr Hälls (s) den 13 Januari anmälda fråga, 1975/76:169, och anförde;

Herr lalman! Herr Ångström har frågat mig om Jag anser alt de kraftiga prishöjningarna pä inrikesflygels linjer lill övre Norrland slår i överensslämmelse med riksdagens uttalade regionalpoliiiska målsällning all skapa ell "rundare Sverige" genom billigare och bällre kommunikaiioner.

Herr Petersson i Gäddvik har frågat mig om laxehöjningarna i inrikesflygel innebär atl regeringen avser frångå lidigare regionalpoliiiska hänsyn belräffande taxepolitiken.

Herr Häll har frågai mig om Jag är beredd alt la regional- och lo-kaliseringspoliliska hänsyn vid den överprövning som skall göras av luftfartsverkels beslul att höja nygbiljeitpriserna mellan Stockholm och Luleå med 22 "„.

Jag besvarar frågorna i ell sammanhang.

Jag vill inledningsvis erinra om atl del är luftfartsverket och inte regeringen som på förslag av flygbolagen beslutar om priserna i inrikesflyget.

Luftfartsverket godkände den 22 december i Qol nya priser i inrikesflyget all gälla fr, o, m. den I januari i år. De procentuella höjningarna var, som en följd av de av flygbolagen redovisade kraftiga ökningarna av de avsiåndsberoende koslnaderna, siörre pä de längre än pä de kortare flygslräckorna. Över luftfartsverkets beslul har hos regeringen anförts besvär.

Regeringen har vid regeringssammanträdet lidigare i dag upphävt luftfartsverkets beslul. Regeringen har samiidigi, efter hörande av luftfartsverket och flygbolagen, uppdragit åt luftfartsverkel all besluia om samma relaliva höjning - ca 15 ".. - på alla flygsiriickor. En sådan höjning kan enligl regeringens uppfaiining moiiveras med hänsyn lill såväl de regionalpolitiska målsäiiningarna som flygbolagens behov av inliiklsför-slärkningar.

Hen ÅNGSTRÖM (fp):

Herr lalman! Jag lackar siaisrådel Norling för svarei.

Del nu lämnade beskedel innebär alt del blir en likartad höjning av

flygpriserna i hela landei. Skenbart har man med del fattade beslutet skapat rättvisa mellan olika regioner, men jag vill betona att den rättvisan bara är skenbar. Jag återkommer senare till den saken.

En fråga som jag lycker är vikiig i detta sammanhang är: Hur kan en sådan här laxehöjning sättas i kraft när statsrådet, och jag förmodar ocksä hans departement, har en annan uppfattning? Finns del inga kommunikationer mellan kommunikationsdepartementet och övriga inblandade, när ell sådanl här ärende skall avgöras? Regeringen har Ju myndighet all upphäva del lidigare beslutet om höjningar och alt fatta ett nytt beslut, och del har regeringen också gjorl i dag. Jag ställer den frågan inte främsl för all få fram någon syndabock utan för atl fä en försäkran alt en sådan här lapsus, som Jag vill kalla den, inle kommer alt upprepas. Del går inle heller all komma ifrån all de människor som har löst biljett på Norrlandslinjerna under januari månad har fåll betala etl alldeles för högt pris för biljetten.

Sedan vill jag också helt kon kommentera själva sakfrågan. Med de slora avstånd som vi har i norra Sverige - och där är avståndet till huvudstaden en vikiig faktor - är det nödvändigi all vi får billiga och bra kommunikaiioner. Redan i mitten av 1960-talel präglade mitt parli uttrycket "etl rundare Sverige", och del har sedan anammats av många andra. Bl. a. har stalsrådel Norling själv vid flera tillfällen använt ul-iryckel och då tolkat del så alt man som målsättning skall ha atl praktiskl och ekonomiski utjämna skillnader i avstånd vid service och umgänge.

Flyget är en mycket viktig länk då del gäller all sammanfoga Norrland med övriga Sverige. Det går fort och är bekvämt. Men priserna är alldeles för höga. Och det har inneburit all de norrländska flygpassagerarna lill övervägande del är sådana som har fäll sin biljett betald av någon myndighet eller nägot förelag. Den vanliga flygpassageraren som själv betalar sin biljett, alltså den passagerare som är underlaget för vad man bör sikia mol, nämligen ell folkflyg, saknas näsian hell.

Prisökningen blir nu i procenl lika för hela landet, men jag är inle nöjd med del, eftersom del innebär att påslagen i kronor räknat blir störst för dem som har längst alt resa. När statsrådet Norling nu har ingripit mot prishöjningarna är Jag ledsen att han inle tog steget fulll ut och gick in för en lösning som innebar elt rundare Sverige med ell relalivi billigare pris.

Hen PETERSSON i Gäddvik (m):

Herr talman! Jag vill först tacka siaisrådel Norling för svarei pä min fråga.

Av svarei framgår au regeringen har handlal snabbi och rälial lill del varsla misstaget i luftfartsverkets beslul, nämligen atl höja priserna allra mesl på de längsta linjerna. Men kvar står Ju ändå att del har blivit en höjning på de långa linjerna, oavsell om de redan lidigare var självbärande eller l. o, m, myckel lönsamma.

Jag vill i slori inslämma i del anförande herr Ångström här har hållit. Om det nu är sä alt man på grund av inflationen måste höja taxorna.

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

öm prishöjningarna på inrikesfiygets linjer till övre Norrland

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om prishöjningarna på inrikesflygets linjer till övre Norrland

så hade det, om man nu vill ta lokaliseringspoliliska hänsyn, varil ganska enkelt all föreia en kronialshöjning i stället för atl göra en procentuell höjning. Ett sådant syslem skulle verkligen medverka lill den regionalpolitiska satsning som även regeringen säger sig vara en slor anhängare av.

Till delta kommer del förhållande som Jag redan inledningsvis berörde, nämligen att lönsamheten på linjerna lill Norrbotten torde vara god, för all inle säga mycket god. Jag tror all dessa linjer redan med de gamla taxorna var mer än självbärande. Detla antagande stöds också av den offert som ett annat flygbolag lämnat in för lidsbunden charter lill Luleå. I den talas del om halva priset jämfört med vad del nu kosiar au flyga mellan Stockholm och Luleå. Statsrådet Norlings ullalande i lokalradion då han log upp frågan om charterflyg har inte gjort hans ställning i Norrbollen bällre. Vi har bl, a, den lidigare jämförelsen mellan SJ-tåg och busscharter i minnel.

Herr HÄLL (s):

Herr lalman! Eftersom Jag är sist i raden av elt antal frågande har redan mycket av del Jag hade tänkt anföra sagts.

Del är en sida av den här saken som Jag gärna skulle vilja belysa, även om del kanske är onödigl för statsrådet. Varje prishöjning på linjerna lill övre Norrland har inverkan också på förekommande matarlinjer. Exempelvis i Gällivare kommun har man lagt ned räll stora summor på atl iordningställa den flygplats som är nödvändig. Med mycken möda har man nu fått upp antalet resenärer över den gräns under vilken subventioner från kommunen är nödvändiga; lidigare fick kommunen lämna en ganska kännbar subvention för varie resenär. Denna kommun kommer naturligtvis all allvariigl drabbas av en sådan här höjning, som gör flygförbindelserna lill Slockholm belydligl dyrare. Om man så atl säga hamnar under garantin kommer prishöjningen all drabba denna kommun dubbelt: dels fär man belala de höjda flygpriserna som de övriga, dels sjunker anlalel resenärer sä att man kan få belala en ytterligare koslnad under relalivi läng lid.

Del görs slora insatser för all stimulera bl. a. näringslivet i Norrbotten. Jag är övertygad om alt kommunikationerna både med flyg och med tåg här spelar slor roll. Denna fråga är i sig sä sior au man inle kan ta upp den under denna frågestund. Men jag skulle gärna vilja fråga om inte kommunikalionsminislern - som jag tror ser denna fråga i hela dess vidd - kunde tänka sig atl låta tillsätta en speciell arbetsgrupp som finge i uppdrag att se över kommunikationernas betydelse i detla sammanhang. Genom en sådan undersökning skulle man kanske kunna finna en motivering för atl pä dessa linjer lillämpa en prissättning som slår i bättre överensstämmelse med linjernas bärighet och den slora belydelse som flygel har på dessa länga sträckor. Del är här man gör de verkligt stora.tidsvinsterna. Det borde vara av siorl intresse också för samhället all göra dessa linjer attraktiva för människor i övre Norrland.

Under detta anförande överlog herr andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Herr kommunikationsministern NORLING:

Herr talman! Eftersom vi har mycket kort tid pä oss när del gäller enkla frågor skall Jag nöja mig med att svara på de direkta frågor som har ställts och de påpekanden som har gjorts.

Till herr Ångström vill Jagsäga attjag varken nu eller framgent kommer all bestämma vad våra myndigheter skall besluta innan myndigheterna själva har beslutat. Jag länker inte uppträda pä del sätt som herr Ångström önskar och som skulle innebära vad man med ell full ord brukar kalla ministerstyre. Jag kommer även fortsättningsvis att låta mina verk och myndigheter besluta i den ordning de skall göra del. Anser regeringen sedan atl besluten är felaktiga kommer vi all ändra dem i efterhand. Herr Ångström bad all få en garanti för atl del som nu har hänt inie skall upprepas. Den garantin får herr Ångström alltså inte.

Herr Petersson i Gäddvik var inne på ell resonemang om den offert som har figurerat i pressen. Ett danskt företag har sagl alt man kan flyga för hälften av det pris som Linjeflyg tar ul. Jag vill upplysa kammaren och gärna till protokollet fä antecknat vad herr Petersson i Gäddvik inle talade om, nämligen alt de priserna gällde vid flygning en dag i veckan i den ena riktningen och en dag i veckan i den andra riklningen. Det är inle svårt för den som tänker över della att se vad det skulle bli för resultat för våra vänner i övre Norrland, om de kunde flyga söderut en dag i veckan och lillbaka en annan dag i veckan. Om herr Petersson i Gäddvik får tiden all räcka till, vore del intressant om han svarade på frågan om han skulle känna sig nöjd med detla, även om han fick flyga den enda dagen litet billigare än nu.

Herr Häll log upp en myckel intressant aspekt som leder litet längre än till dagens debatt, nämligen frågan om del inte skulle finnas anledning atl undersöka reseunderlagel från dessa regioner under kommande år. Vi vet vilka utbyggnader som pågår där uppe och att resandeunderlaget kommer att bli siörre. Herr Häll undrade därför om inle en arbetsgrupp kunde se på dessa frågor. Jag tycker del finns anledning att överväga del uppslaget för all vi skall kunna avgöra frågor om resursanvändning, resursbehov och allt sådanl när det gäller irafiken på övre Norrland, Jag lar därmed fasta på herr Hälls tankegång.

Låt mig vidare säga all SAS i dag i samband med regeringens beslut har upplyst mig om att man kommer atl komplettera de nu beslutade taxeförändringarna med vissa utökade rabaltarrangemang bl, a, på sträckorna Kiruna-Stockholm och Luleå-Stockholm.

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om prishöjningarna på inrikesfiygets linjer till övre Norrland

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om prishöjningarna på inrikesfiygets linjer till övre Norrland

kan kallas minislerslyre. Där har siaisrådel lolkal mill inlägg fel. Jag lycker all ell sådant här beslul bör fattas av luftfartsverket i sä god lid alt regeringen hinner lilla på det innan del iräder i kraft. Det kan inle vara obekant för luftfartsverket vilken politisk målsättning regeringen har gjort till sin, och luftfartsverket bör rimligtvis försöka anpassa sin taxepolitik lill den.

Om det i dag fattade beslutet sade Jag atl det i någon mån utjämnar orättvisorna mellan olika regioner - påslaget i procent räknat var Ju högre för Norrland än på övriga linjer. Men jag konstalerar ännu en gäng alt i kronor räknat blir påslaget orimligt högt för norrlänningen. Jag ställer därför än en gång frågan: Borde inle regeringen i della fall, när elt nytt beslul verkligen har fattats, ocksä ha begagnat tillfället all gä in för ell kronpåslag som hade givil en mindre ökning för Norrland än för övriga delar av landei?

Hen PETERSSON i Gäddvik (m):

Herr lalman! Jag är inle övertygad om all avsikten med den här möjligheten för oss all ställa frågor lill statsråd också är alt statsråd skall kunna fråga den som frågar. Jag skall i alla fall försöka ge etl snabbt svar på statsrådets fråga. Jag tror att charterflyg lill Luleå under veckosluten, med den slora verksamhet som just nu förekommer och som vänlas i Luleåområdel, kan vara etl bra komplement på samma säll som busscharter nu är del.

Men när vi nu ändå håller pä alt utbyta frågor skulle Jag vara tacksam om statsrådet ville svara pä den här frågan: Om SAS på Norrbollenlinjerna hade lönsamhei redan före den här laxehöjningen - Jag iror nämligen all sä var fallei - vad avser dä stalsrådel Norling all göra utöver denna, som Jag menar, tillfälliga laxehöjning på 15 'o för att även flyget skall kunna medverka i den regionalpoliiiska satsning pä norra Sverige som alla säger sig vilja medverka lill? Del räcker ju inte med all ändra en laxehöjning på 22 "6 lill 15 %. om man redan har lönsamma linjer.

Herr HÄLL (s):

Herr lalman! Med anledning av vad herr Petersson i Gäddvik sade om nya intressenter hoppas Jag, som också bor där uppe och inser flygets belydelse, att vi verkligen inte får in ytterligare förelag som ägnar sig åt denna verksamhel. Tvärtom tror Jag all det vore värdefullt för regionen all få till stånd en bättre samordning av inrikesflyget - och gärna all vi får det under en hall - än atl man splittrar upp del på ytterligare förelag. Redan den nuvarande uppsplittringen kan vara lill skada i strävandena att åstadkomma elt väl fungerande inrikesflyg.

Jag vill avslutningsvis tacka för atl statsrådet accepterade della i all hast framlagda förslag om atl låta en arbetsgrupp se över detta problem. Jag hoppas alt denna översyn skall kunna ske så snabbi som möjligt.

Herr kommunikalionsminislern NORLING:

Herr lalman! Till herr Ångström vill jag säga att det regeringsbeslut som fattats i dag bygger på att vi sä långt del är möjligl skall fortsätta den politik som regeringen har bedrivit när del gäller iraflken pä övre Norrland. Den lid som nu slår till mill förfogande är alldeles för kon för all Jag skall kunna referera vad som hänl under del senasle liotalel år i fråga om taxeförändringar i olika delar av landet. Jag kan i annat sammanhang återkomma och redovisa det för herr Ångström. Jag kan emellertid nämna all vi under de allra senasle åren haft en markant skillnad i procenl räknat när det gäller laxehöjningarna på de länga och de korta relalionerna lill de långa relationernas förmån. Mer än så hinner Jag inle säga lill herr Ångström i detla sammanhang.

Om jag förstod herr Petersson i Gäddvik räti var hans tanke att man inle skulle höja priserna pä de flyglinjer som går ihop medan man däremol kunde göra del pä de linjer som går med förlusi. Vi kan Ju vid lillfälle diskutera den saken med företrädare för de linjer som inte går ihop och höra vilken deras reaktion är.

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om prishöjningarna på inrikesfiygets linjer till övre Norrland

Hen PETERSSON i Gäddvik (m):

Herr talman! Jag konslaterar bara atl de längsta flyglinjerna i Sverige går på Norrbotten. Om man då vill medverka lill ett rundare Sverige - som alla säger sig vilja - varför skall man höja taxorna på linjer som statsrådet inle förnekar i dag är lönsamma och där flyget betyder mesl för den berörda regionen?

Det är även intressant alt statsrådet ställer sig välvillig till en arbetsgrupp som skall se över frågan. Jag vill päpeka au riksdagen redan 1972 förordade att inrikesflygels konkurrens- och prisförhållanden skulle utredas. Jag hoppas verkligen atl det nu blir en parlamentarisk utredning som gör del.

Herr kommunikalionsminislern NORLING:

Herr lalman! Den senasle repliken av herr Petersson i Gäddvik gör det nödvändigi alt slå fasl ell par saker.

Herr Pelersson upprepar nu all vi skall inle höja priserna på de flyg-relationer där ekonomin går ihop. Del innebär au vi skulle höja läxorna för alla de linjer där man har bekymmer med ekonomin och för vilka man måste ha inkomster som inle kan komma av den flygande verksamheten.

Då bör samma resonemang gälla för tågtrafiken. För alla banor där ekonomin inle håller skall man höja biljettpriserna ofta och myckel för alt få ekonomi i verksamheten, medan man pä de stora, tunga järnvägslinjerna läler bli all höja eftersom de är självbärande.

Resonemanget bör också kunna fullföljas när del gäller transportstödet, som vi ger lill Norrland, Del är tillkommet för att hjälpa lill med de långa frakterna av produkler från Norrland lill södra och mellersta Sverige, Det skall vi naturligtvis upphöra med. Vi har ju frakter här nere

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om postservicen i glesbygder

i södra Sverige som väl bär sig på kortare avstånd.

Del här resonemanget är hell omöjligl, men det var inle ovänlat från herr Pelersson i Gäddvik.

Hen PETERSSON i Gäddvik (m):

Herr talman! Jag länker inte använda mina 60 sekunder för all argumentera mot statsrådets alla vinklingar. Men jag vill slå ftst alt om vi ur regionalpolitisk synpunkt vill ha ett transportstöd och om vi vill använda trafikpolitiken i regionalpolitiskt syfte och om de längsta linjerna redan nu har mer än full lönsamhei är del enligl min mening inle berättigat all höja biljettpriserna på de linjerna.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 15 Om postservicen i glesbygder

Herr kommunikationsministern NORLING erhöll ordet för att besvara herrDö/;/öe/-g5(s)den 12januari anmälda fråga, 1975/76:163, och anförde:

Herr talman! Herr Dahlberg har frågat mig i vilken ulslräckning poslservicen i glesbygder kommer all beakias i samband med den regionala trafikplaneringen.

Enligt anvisningarna för den regionala trafikplaneringen, som i första hand avser resor och transporter mellan olika kommuner i etl län, skall i samband med alt stomlinjenäiei för personlrafik ulformas samordning ske med bl. a, regionala posUransporler, Sä har också varil fallei i de regionala irafikplaner som länssiyrelserna utarbetat. I trafikplanen för Norrbottens län anges sålunda all samordning mellan regionala posl-och persontransporter kunnat ske i alla de relationer där posttransporter i dag sker med linjebussar.

Hen DAHLBERG (s):

Herr lalman! Jag ber försl all få framföra etl lack till kommunikationsministern för svarei pä min fråga.

Bakgrunden till frågan är att det sker väldiga indragningar av post-stationer pä landsbygden och specielll i glesbygden. Orsaken lill della är befolkningsminskningen. Nären poslstalion indras ordnas poslservicen på annal säll. Posiväskor kan ulsändas med olika färdmedel - bilar, bussar, skolskjutsar etc, - och i vissa fall ordnas lantbrevbärarlinjer. När skolskjutsar används uppstår del svårigheter eflersom dessa inle går på lördagar. Dä blir poslabonnenlerna utan post från fredag till måndag.

Vi kan ta etl exempel ur verkligheten.

Ljusa är en by mellan Boden och Murjek på malmbanan och ligger i Bodens kommun, Poslstationen indrogs i hösias. Postgången överfördes pä skolskjutsen, och man får därför ingen post på lördagarna. Holmfors, som ligger en mil närmare Boden, har lantbrevbärare och får post alla

vardagar. Men postverket sade nej lill en förlängning av lantbrevbärar-linjen lill Ljusa. Den enda samhällsservice som finns i Ljusa nu är några ytterbelysningslampor. Affär, post och kollektiv trafik saknas.

Nu pågår en regional trafikplanering, där man söker ordna kollekliv trafik mellan olika kommuner och tätorter. Men vid sidan av de slora allfarvägarna finns byar och bebyggelse som inte berörs. Jag efterlyser här elt samarbeie mellan postverket och kommunerna för all samordna poslservicen och persontrafiken. Det är till antalet få resande det är fråga om. En vanlig personbil skulle vara tillräcklig för både person- och postbefordran. Ge därför de bilburna lanlbrevbärarna etl s. k. biltrafiklillslånd pä vägsträckan, så alt de kan ombesörja posttrafiken och även personbefordran. Detla är i och för sig ingen nyhel. Jag vel alt det förekommer sådan verksamhel i Värmland, där det finns etl samarbeie mellan post-verkel och kommunerna, och lanlbrevbäraren blir nägot av en resande kurator vid sidan av posttjänsten.

Samhället bär ett ansvar för glesbygdens trafik och servicebehov, och när kommunikalionsminislern inte bara är minister för trafiken utan även för postverket hoppas jag all han medverkar lill att även den glesasie bebyggelse får en rimlig service när del gäller post- och personbefordran.

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

öm postservicen i glesbygder

Herr kommunikationsministern NORLING:

Herr lalman! Jag vill först inslämma i vad herr Dahlberg sade om betydelsen av atl vi bygger ut samarbetet mellan den sociala sidan i kommunerna och postverket föratt åsladkomma en bällre social service lill människorna. Lantbrevbäraren är ofta den rätte och ende mannen all klara servicen i en glesbygd, där mycket av den förutvarande verksamheten har upphört.

Sedan åberopade herr Dahlberg etl område som har anknytning lill hans fråga. Såvitt jag förslår var exemplet hämtat frän en kommun och rörde sig om eu lokalt kommunalt ärende. I sä fall är naturligtvis inte den regionala försörjningen användbar som argument i diskussionen. I anvisningarna vad gäller den lokala trafikplaneringen haremellenid framhållits angelägenheten av alt irafikförsönningsplanerna i kommunerna ger en totalbild av trafikförhållandena i kommunerna och av möjligheterna lill samordning med godstrafiken och även posttrafiken.

Jag tror således på vikten av att man i alla sådana här ärenden - vare sig det gäller lokala eller regionala frågor - försöker all så långt möjligt beakta förutsättningarna för ell samarbeie mellan olika inslanser som har all utföra service åt olika håll och i olika sammanhang. Och när vi slutfört den regionala trafikplaneringen skall vi nog kunna finna vägar alt lösa även det problem som herr Dahlberg tagit upp.

Överiäggningen var härmed slutad.

5 Riksdagens protokoll 1975/76:52-55

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om projekteringen av elt nytt dubbelspår på järnvägssträckan Ä Ivsjö-Fleinings-berg

§ 16 Om projekteringen av ett nytt dubbelspår på järnvägssträckan Älvsjö-Flemingsberg

Herr kommunikationsministern NORLING erhöll ordel för alt besvara herr Anderssons i Södertälje (s) den I3Januari anmälda fråga, 1975/76:165, och anförde:

Herr talman! Herr Andersson i Södertälje har frågai mig hur långt projekteringen av ett nytt dubbelspär pä Järnvägslinjen Älvsjö-Flemingsberg har avancerat,

Mol bakgrund av de kapacitetsproblem som kan förutses på den akluella järnvägslinjen på grund av de krav som den för Slorslockholms Lokaltrafiks räkning bedrivna pendeltågstrafiken ställer gav regeringen i november 1974 SJ i uppdrag all projektera ell nytt dubbelspår på sträckan Älvsjö-Flemingsberg,

SJ har hillills kunnal driva projekteringen enligt uppgjorda planer. Detla innebär atl för vissa delsträckor där SJ redan äger marken eller där marken bedöms lätt alt förvärva kommer projekteringen atl bli klar i vår. I övrigi är takten i projekteringen beroende på bl. a. berörda kommuners sladsplanearbeie.

Hen ANDERSSON i Södenälje (s):

Herr lalman! Jag vill försl tacka kommunikalionsminislern för ell myckel snabbi svar på den fråga som jag slällt.

Av svarei framgår all kommunikationsministern och regeringen är väl medvetna om all det är nödvändigt med en större kapacitet på bansträckan Stockholm-Södertälje och framför allt som en första etapp på sträckan Älvsjö-Flemingsberg. En sådan större kapacitet kommer att medge siörre lurlälhel för pendeltågen och mindre risk för förseningar av de genomgående SJ-lågen - allt lill fromma för resenärerna. På den här punklen har kommunikalionsminislern och jag en hell gemensam syn.

Av svarei framgår vidare att projekteringen nu igångsatts,och Jag noterar delta. Del är bra alt projektering pågår, men den tycks ta belydligl längre lid än vad som förulskickades forell år sedan, Mol den bakgrunden utgår jag från all SJ med all krafl driver projekteringen, så att del inom en rimlig framlid skall bli möjligl atl fatta beslul om själva anläggningsarbetenas påbörjande.

Jag uttrycker också den förhoppningen au berörda kommuner skall kunna påskynda del aktuella sladsplanearbelet för all möjliggöra ell nyll dubbelspär pä sträckan, något som är angelägel för den här delen av Stockholms län.

Jag lackar än en gång för svarei.

Överläggningen var härmed sluiad.

§ 17 Om buss- och spårvägstaxors anpassning till kostnadsutvecklingen

Herr kommunikationsministern NORLING erhöll ordet för atl besvara herr G//m/7éA5(c)den I3januari anmälda fråga, 1975/76:171, och anförde:

Herr talman! Herr Glimnér har frågat mig om jag är beredd atl medverka till atl buss- och spårvägstaxor pä elt bättre säll än som nu är fallet kan anpassas till kostnadsutvecklingen.

Beslämmelser om taxor för linjetrafik med buss finns i yrkeslrafikförordningen. Genom formerna för hanteringen av taxeärenden ges garantier för en ingående skälighelsprövning av begärda höjningar.

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om buss- och spårvägstaxors anpassning till kostnadsutvecklingen

Hen GLIMNÉR (c):

Jag ber alt få tacka statsrådet för svaret på min fråga. Ur svarei utläser jag all det finns garantier för atl kravet på skälighelsprövning skall vara väl tillgodosett.

Jag tillåter mig alt tvivla på delta, herr talman. Höjning av taxorna tilläts med en viss procenl av utgående taxor. För min del tycker Jag all det är felaktigt att ange en högsta godtagbar höjning av taxorna i procenl av den utgående avgiften. Elt sådant system innebär, herr statsråd, alt en kommun som har hållit låga taxor också framdeles Ivingas subventionera kollektivtrafiken med växande andel av skattemedel.

För att man skall få underlag för en riktig bedömning måste taxeutvecklingen under en längre tidsperiod beaktas. De taxor kommunen har velat införa - men som länsstyrelsen har vägrat fastställa - i det fall jag har syftat på i min fråga skulle innebära en 50-procentig sub-ventionering av taxorna.

Sedan kommunerna genom överenskommelser mellan regeringen och Kommunförbundet ålagt sig en viss återhållsamhet beträffande utdebiteringen återstår inle sä myckel annat, herr statsråd, än att just tillgripa justering av taxor för tillhandahållna nyltigheter om kommunerna vill öka sina inkomster. Och kommuner som i oklober fastställde sin budget för 1976 med en viss avvägning mellan skallesats och avgifter fär sin budget undergrävd för varje dag då de inte kan ta ul de avgifter de räknal med.

Jag vädjar till herr stalsrådel alt man ändå så snart det över huvud taget är möjligt tar ställning lill det ärende som jag berört i min fråga och som ligger pä regeringens bord.

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om bibehållande av järnvägsförbindelsen Ängelholm -Teckomalorp

Norrköpings kommun har ju anförl besvär till regeringen över länsstyrelsens beslut, och när nu herr Glimnér uttrycker en förhoppning om all ärendel skall behandlas så snabbi som möjligl vill Jag bara upplysningsvis säga, atl det var min skyldighet atl sända över ärendet till statens pris- och kartellnämnd för alt i vanlig ordning låta den få se pä ärendet. Pris- och kartellnämnden har sedan inkommit med sitt yttrande.

Nu ligger alltså även SPK:s yttrande i departementet, och vi har möjligheter all bereda hela ärendel. Jag kan försäkra att det inte skall behöva ta längre tid än absolul nödvändigt. Men jag har nu pä eftermiddagen fått ell meddelande om att Norrköpings kommun vill göra en uppvaktning i frågan, och därigenom kanske handläggningen lar ytterligare någon eller några dagar i anspråk.

Jag kan även tillägga alt vi inom departementet f n. bereder en nyligen inkommen framställning från Svenska busstrafikförbundet om generella åtgärder för all medge en från trafikpolitiska och företagsekonomiska utgångspunkter rimlig anpassning av taxorna för personbefordran med buss i linjetrafik. Också det hör litet grand samman med denna fråga.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 18 Om bibehållande av järnvägsförbindelsen Ängelholm-Teckomatorp

Herr kommunikationsministernNORLING erhöll ordet för att besvara herr Gustavssons i Ängelholm (s) den 14 januari anmälda fråga, 1975/76:173, och anförde:

Herr lalman! Herr Gustavsson i Ängelholm har frågai mig om jag anser att en nedläggning av bandelen Ängelholm-Teckomatorp är försvarbar och om Jag i sä fall kommer alt biträda en eventuell framställning från SJ härom.

Bandelen Ängelholm-Teckomatorp ingår som en integrerad del av västkustbanan och kan inle betecknas som irafiksvag. Någon nedläggning är redan av detla skäl inte aktuell.

Hen GUSTAVSSON i Ängelholm (s):

Herr talman! Jag ber all få lacka kommunikationsministern för svarei på min fråga, och jag vill framföra ett särskill lack för all han inle hyser samma uppfattning som SJ i det här fallet.

Anledningen till min fråga är atl SJ för någon tid sedan i tidningspressen meddelade att tågtrafiken på sträckan Ängelholm-Teckomatorp skulle läggas ned. Man undrar vad anledningen härtill kunde vara, även om man förställ att någonting skulle ske eftersom stationen Billesholm på sträckan i fråga stängdes för någol år sedan. Samtidigt satte SJ vid sidan om järnvägen in en busslinje från Ängelholm över Åstorp lill Billesholm.

Förra året saltes det dessulom plötsligt in en buss mellan Ängelholm och Lund. Man undrade vad det skulle tjäna lill, eftersom lägel gick samma sträcka. På delta sätt har emellertid underlaget för Järnvägen successivt plockats bort.

I år har frän den 1 januari en rälsbusslinje indragits, varigenom man från Ängelholm hade förbindelse med nattåget till Slockholm, Man kunde fara från Ängelholm kl. 23.10 och stiga på tåget i Åstorp - en myckel bra förbindelse. Nu drog SJ plötsligt in den och tvingar således resenärerna lill Slockholm atl börja la flyget i stället. Annars nödgas man nämligen åka in till Helsingborg till strax efler kl. 21.00 och vänla där ett par timmar innan man kommer i väg till Slockholm kl. 23.15.

Pä detla sätt har SJ successivt tagit bort trafikunderiaget, och då är del inte att undra pä om företagel vid senare undersökningar skulle komma fram till att detta är dåligt.

En annan omständighet som framstår som märklig, om denna järnvägssträcka skulle läggas ned, är att man under fjolåret färdigställt en stor byggnation, nämligen tvä viadukter som korsar järnvägen strax ulan-för Åstorp, en på väg nr 21 och en på E4. De har kostat miljontals kronor. Och man håller ännu på atl bygga en viadukt i Ängelholm som också korsar denna Järnväg vid stadens inre genomfartsled. Del är fråga om en skenfri korsning som även den kostar några miljoner kronor.

Det vore underligt all mot den bakgrunden plötsligt lägga ned järnvägen. Man skulle under sådana förhållanden kunna ställa frågan vad för sorls ekonomisk planering SJ har.

Jag är lacksam för del svar jag fått av kommunikalionsminislern. Det lyder på att en så dåligt planerad ekonomi inte får lov att förekomma.

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om bibehållande av järnvägsförbindelsen Ängelholm -Teckomalorp

Herr kommunikationsministern NORLING:

Herr talman! Det förefaller som om man i den här debatten har kommil in på två olika saker, dels den trafik som går fram på denna bana och som väl kan få beteckningen genomgångslrafik, dels den lokala irafiken, där det är omöjligt för mig all gä in i debatt med herr Gustavsson i Ängelholm om hur den i framliden skall ordnas i området.

För mig var det angelägel all i svarei konstatera atl denna bandel inte under några förhållanden kan få bli föremål för etl resonemang om nedläggning. Det kan jag understryka genom atl erinra om atl den här linjen aren integrerad del av västkustbanan, alltså i förbindelserna mellan Skåne och västkusten. Samtliga godståg mellan Malmö och Halmstad-Göteborg framförs på den här Järnvägen. På persontrafiksidan går det f n. 14 låg per dag mellan Göteborg och Malmö. Av dem går 11 pä den nu aktuella linjen. Sträckan i fråga kan inte heller på något sätt beiecknas som irafiksvag. På delsträckan Ängelholm-Åsiorp befordras i medeltal närmare 800 resande per dag och i genomsnitt 7 500 nettolön gods. Del är siffror .som visar att man här inle kan föra ell resonemang av det slag som herr Gustavsson har fört.

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om sänkta avgifter för ombordansiälldas radiosamtal och telegram

Hen GUSTAVSSON i Ängelholm (s):

Herr lalman! Jag delar hell kommunikationsministerns uppfattning om att det vore olyckligl atl lägga ned en sådan här integrerad del av västkustbanan. Den har sin stora betydelse även i större sammanhang.

Men del verkar underligt att SJ plötsligt sätter in busstrafik vid sidan av järnvägen. Från ekonomisk synpunkt kan del inte vara rikligl alt sätta in busslinjer på detta sätt. Då försämras ju underlaget för järnvägstrafiken.

§ 19 Om sänkta avgifter för ombordanställdas radiosamtal och telegram

Herr kommunikationsministern NORLING erhöll ordet för atl besvara fr\i Fredriksons(c)den Mjanuari anmälda fråga, 1975/76:177, och anförde:

Herr talman! Fru Fredrikson har frågai mig om jag avser vidta åtgärder i anledning av de sjöfackliga organisationernas skrivelse med krav på sänkning lill hälften av avgifterna för de ombordanställdas radiosamtal och telegram.

Sveriges farlygsbefälsförening. Svenska maskinbefälsförbundei och Svenska sjöfolksförbundel har hemställt att nu gällande radioielefon-och lelegramavgifter i vad gäller ombordanslällda skall reduceras med 50 "

Regeringen har den II december förra året beslutat överlämna framställningen till televerket att finnas till hands vid verkels överväganden inför 1976 ärs taxehöjning i fråga om den maritima långdislanstrafiken på kortvåg. Televerket har därefter i en skrivelse lill Sveriges redareförening förklarat alt verket avser atl under år 1976 behålla oförändrade avgifter för privata radiosamtal och radiolelegram på kortvåg via Göieborg Radio i riktning frän svenska fartyg lill abonnenter i del svenska telenätet. Överläggningar sker nu rörande det administrativa förfaringssättet i vad gäller debitering av privaltrafiken från de ombordanslällda under år 1976.

Regeringens uppfattning är all berörda parter därmed får lillfälle au lösa frågan avialsvägen beträffande tiden efter innevarande års utgång.

Fru FREDRIKSON (c):

Herr talman! Jag ber atl få lacka statsrådet Norling för svarei på min fråga. Jag upplevde del som mycket glädjande och positivt alt den höjning av avgifterna som hade varil tänkt inte har utlagils.

I och för sig kan man givelvis säga atl taxorna för radiosamialen sänkis, då del vid taxehöjningen inle genomförts någon höjning av koslnaderna för dessa, men ändå är del obestridligen dyrt för sjöfolket all via telefon hälla den kontinuerliga kontakten med sina familjer under de länga lider man vistas lill sjöss. I land har observerats betydelsen av all människorna upprälthäller kontakten med varandra, och därför har lägre telefontaxor införts för långa avstånd. 1 uppmärksammade annonser sägs: "Om del kosiar mindre kan man ringa mer".

Betydelsen av kontakt med familj och vänner är naturligtvis väsentlig för människorna på land. Minst lika väsentlig är familjekontakten för dem som under långa lider har sin arbetsplats på fartyg långt ule från land. Del kan anses rimligt all sjöfolket, som endasl har radiolelefonen all tillgå, får möjligheter lill ökade kontakter genom förhållandevis lägre samtalskostnader.

Jag citerar ännu en gång: "Om del kosiar mindre kan man ringa mer", och jag hoppas dä alt det skall bli en tillfredsställande lösning genom de avtalsförhandlingar som herr statsrådet talade om. I avvaktan på dessa vill Jag än en gång tacka för svarei.

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om utredningen, för utjämning av telefontaxorna

Herr kommunikationsministern NORLING erhöll ordel föratt besvara herr Wesibetgs i Ljusdal (fp) den 16 januari anmälda fråga, 1975/76:182, och anförde:

Herr talman! Herr Weslberg i Ljusdal har frågai mig när resultatet av telefoniaxeulredningens fortsatta arbete väntas föreligga och vilken målsällning som gäller för utredningsarbetet.

Som herr Weslberg påpekar i inledningen lill frågan beslöt regeringen för ell par år sedan om en lelefontaxereform i syfte att uppnå en regional utjämning av telefonkostnaderna. Beslutet har lett till all den högsta avståndsklassen successivt tagils bort inom de olika teleförvaltningarna och den kommer all vara slopad i hela landet den 30 juni i år. Delta leder lill påtagliga kostnadssänkningar för alla som ringer långväga samtal, t, ex. bostads- och affärsabonnenterna i de norra delarna av landei. Vidare har en sänkning efter hand skett av avgifterna inom länen för samtal lill de s. k. primära centra - i allmänhet residensstäderna. Sänkningen blir för många samtal 35-50 "n och är av specielll inlresse i de ytstora regionerna. •

Belräffande telefontaxan inom kommunerna pågår nu genomförandet av avgiftssänkningar för samtal mellan perifera delar av kommun, vilket innebär en kraftig avgiftssänkning på mellan 45 och 90 "n för abonnenterna i särskilt ytslora kommuner, 1. ex. i Norrland. Även denna åigärd skall vara fulll genomförd under innevarande är.

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om utredningen.för utjämning av telefontaxorna

Dessa älgärder uljämnar en slor del av skillnaden i telefonkostnader mellan olika landsdelar. Televerket har vid genomförandet av de aktuella reformerna prioriterat Norrland och övriga delar av del allmänna stödområdet. Värdet av de sammanlagda avgiftssänkningarna har beräknats till 140 milj. kr.

1969 års telefontaxeulredning inom televerket har i elt belänkande som kom under senare delen av fjolåret lagt fram nya förslag som går ut på all ytterligare minska avståndens inverkan på telefonkostnaderna. Televerket behandlar nu denna fråga, och Jag kan inle göra några ultalanden innan televerket har redovisat sina förslag med anledning av del nya betänkandet lill regeringen.

Jag vill som svar på herr Wesibergs fråga om målsättningen för utredningsarbetet i korthet nämna någol om de direktiv som gäller för ulredningen. Telefoniaxesystemet skall således allmänl anpassas såväl lill utvecklingen i samhällel som lill den tekniska utvecklingen. Ulredningen skall bl. a. överväga ändringar av anlalel avsiåndsklasser för rikssamtal samt markeringsintervallens längd, enhetstaxa för samtal inom kommunblock samt frågan om rabatter på samtal under s. k, irafiksvag tid. Vidare skall ulredningen se över nuvarande laxeområden samt undersöka möjligheten all införa enhetliga kvartalsavgifter i hela landei.

En del frågor återstår för utredningen att behandla, och det är knappast möjligt med hänsyn lill arbetets natur alt fixera en absolul tidpunkt för dess avslutande, Allmänl kan konstateras au man redan nu fört fram förslag som lett till all en avsevärd regional utjämning skett.

Hen WESTBERG i Ljusdal (fp):

Herr lalman! Jag ber först att få lacka kommunikalionsminislern för svaret pä min fråga, som var upplysande och utförligt.

De här problemen är inle nya; vi har hafl anledning all samtala om dem vid flera tillfällen. År 1969 meddelade kommunikalionsminislern i elt svar lill mig att televerket tillsatt en arbetsgrupp med uppgift bl, a, all överväga om anlalel rikssamtalslaxor kunde minskas samt all utreda förutsättningarna för en enhetlig taxa för telefonsamtal inom samma kommunblock. Det har skett en hel del under mellantiden, och vi har kommit ett stycke pä väg.

Jag noterar med tillfredsställelse vad kommunikationsministern säger i svarei om atl telefontaxeutredningen nu har lagt fram "nya förslag som går ut pä atl ytterligare minska avståndens inverkan på telefonkostnaderna". Del aren myckel lovvärd strävan; frågan är bara hur långt man skall gä.

Förra året föreslog Jag i en moiion atl man skulle genomföra en en-helsleletaxa och pekade på vilka skillnader som nu föreligger. Om man i dag ringer elt tiominuterssamial lill Slockholm frän t, ex. Märsta är koslnaden 28 öre, om man ringer från Mariefred kosiar del 1:96 och om man ringer frän Östersund kostar det 8:40 kr. Det visar vilka betydande skillnader i fråga om telefonkostnader man får, beroende på

var man bor i landei. Jag undrar för min del om del inte nu vore dags atl ta steget fulll ul och genomföra enhetstaxa på samma sätt som vi har del inom postverket när det gäller all skicka brev och sådant.

Vi vel ocksä atl televerkets vinst f n. är mycket stor. Del upplystes i går kväll all vinslen för 1975 var I 014 milj. kr., eller 49,5 ".. på insatt kapital - det högsta som något företag här i landet kan nå upp till. Detta borde innebära all man skulle kunna gå väsentligt längre när del gäller en utjämning på detla område. Självfallet kommer en sådan atl inverka på taxorna för dem som har korta avstånd, men del skulle betyda all vi fick etl rundare Sverige. Jag ifrågasätter alltså om man inte kan gå vidare och ha målsättningen en enhetlig taxa.

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

öm utredningen.för utjämning av telefontaxorna

Herr kommunikationsministern NORLING:

Herr lalman! Av det svar som jag har lämnat lill herr Weslberg i Ljusdal - han kände säkert redan lidigare lill en del av innehållet i del - framgår ju all televerket på, lycker Jag, elt föredömligt säll försöker att i takt med utbyggnaden av sina resurser anpassa taxorna till de krav som gäller i etl land som vårt, som har myckel långa avstånd. Jag menar således att vi utan att övervärdera vad som hänt fram till i dag ändå kan konslatera atl här under ganska kort lidsperiod har skett en betydande utjämning. Därmed är inle sagt, herr Weslberg, all slutmålet på något vis skulle vara nått.

Jag vill varna litet grand för del resonemang som herr Weslberg förde i slulel av sitt anförande, nämligen all vi kanske redan nu skulle vara mogna för någon form av enhetstaxa. Jag skall inle nämna någol enda lal, för del skulle kunna missuppfalias och ryckas ur sitt sammanhang, men del står helt klart alt om vi med kort varsel skulle införa enhetstaxa, skulle det på grund av den då chockartat ökande lelefonlrafiken på de långa avstånden kräva investeringar lill kostnader av en sloriek som vi, såvilt jag kan förstå, inle skulle kunna klara av. Del är bara etl litet varningens finger i den här debatten, som vi gärna må föra under kommande år. Tror man all vi skulle kunna nå della mål bara genom ell formellt beslut, bör man alltså länka på alt del krävs utbyggnader i en takt och lill kostnader som vi inle skulle mäkla att genomföra. Vi bör nog litet försiktigt ha del med i diskussionen.

Hen WESTBERG i Ljusdal (fp):

Herr lalman! Jag har med tillfredsställelse noterat den ulveckling som pågår, och ocksä jag tycker att det som har skett är värdefullt. På den punklen delar Jag kommunikationsministerns uppfattning.

Men frågan gäller vilken målsättningen skall vara. Kommunikalionsminislern säger alt en övergäng lill enhetstaxa skulle innebära stora investeringar. Det betyder alllsä alt de som bor så lill all de har länga avstånd och höga kostnader f n. inte kan tillfredsställa sitt behov av telefonkontakt, och del lycker jag är olyckligt. Är det rikligl - och det är möjligt - så kan del hända att en enhetstaxa skulle innebära en stor

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om förhandlingarna rörande taxor för godslrafiken på Gotland

ökning. Att del blir en ökning är självklart, men atl den blir sä slor att den skulle innebära väldiga investeringar är jag inle säker på. Jag tror atl del är värdefulll om man kan utreda den saken i detalj och undersöka i vilken ulslräckning telefontrafiken skulle öka och vilka investeringskostnader det skulle medföra. Det är angelägel all man fortsätter och gör sådana utredningar för all fä möjlighet all genomföra enhetstaxa inom en inte alltför avlägsen framlid.

Herr kommunikalionsminislern NORLING:

Herr talman! Jag tror att det är viktigt att vi blir överens om en sak: När man arbetar med utbyggnaden och förbättringarna på telefonområdet, så bör man sträva efler, som televerket hittills har gjort, alt försl göra de bästa sakerna för abonnenterna där de har den största nyttan av dem. Det största behovet av billiga taxor och goda telefonförbindelser har vi ju i det näromräde där vi bor.

1 andra etappen kommer behovet av att kunna ringa ofta - och gärna också billigt - inom det län där man bor, till residensorlen eller liknande.

Ovanpå del kommer vad herr Westberg i Ljusdal talat sig allra varmast för - och gärna det - nämligen det samtalsbehov vi har på långa avstånd.

Jag har gärna velat säga della därför all televerket hillills har arbetat efter modellen att försöka göra det möjligl att tillfredsställa det mest akuta behovel. 1 den delen behöver vi kanske inte ha några delade meningar.

Hen WESTBERG i Ljusdal (fp):

Herr talman! Pä den punklen har vi inle några delade meningar. Jag har förståelse för all man går stegvis. Men vad jag vill understryka är atl målsättningen ändå skall vara en enhetlig taxa.

Överläggningen var härmed sluiad.

Herr kommunikationsministern NORLING erhöll ordet föratt besvara herr Gustafssons i Stenkyrka (c) den 16 januari anmälda fråga, 1975/76:183, och anförde:

Herr lalman! Herr Gustafsson i Stenkyrka har frågat mig om jag är beredd alt redovisa vilka resultat som uppnåtts i förhandlingarna mellan statens pris- och karlellnämnd och berörda iransportförmedlingsföreiag angående laxesältningen i fjärrgodslrafiken med lastbil på Golland eller - om förhandlingarna inte har lett till avsett resultat - vilka åtgärder Jag i så fall ämnar vidta.

I proposilionen 1975/76:93 med förslag lill lagom utjämning av taxorna för fjärrtransporter av gods med lastbil lill och från Gotland - som har

överlämnats till riksdagen denna vecka - redovisas resultatet av förhandlingarna mellan statens pris- och kartellnämnd och berörda iransportförmedlingsföreiag samt regeringens överväganden och förslag med anledning härav.

Hen GUSTAFSSON i Stenkyrka (c):

Herr lalman! Jag ber all få lacka siaisrådel för svarei.

Anledningen lill att frågan över huvud tagel framställdes är att budgetpropositionen inte innehöll några uppgifter om förhandlingarna. Inte heller fanns någon proposition i ärendel aviserad i den förteckning över väntade propositioner som ledamöterna har erhållit.

Statens pris- och karlellnämnd fick redan i december 1974 regeringens uppdrag atl inleda överläggningar med transporiförmedlingsföretagen i syfle atl fä den i övriga delar av landei tillämpade laxesältningen för fjärrtrafik atl gälla även för Gotlandsirafiken. Trafikutskottet förutsatte i sill betänkande nr 27 är 1974 all dessa förhandlingar skulle resultera i alt del eftersträvade taxesystemet skulle kunna tillämpas, om möjligl, fr. o. m. den 1 februari 1975.

Förhandlingarna har lydligen varil segslitna eftersom vi försl nu, näsian ell år senare, har fått del av resultatet - eller kanske man hellre skall säga del uteblivna resultatet.

Den nu föreliggande proposilionen, nr 93, med förslag lill lagsliftning i frågan kommer - om den bifalles av riksdagen, vilkel jag hoppas -att ge Gotland vägpriser över vattnet när det gäller godset. Vägen dit har varil lång. Frågan väcktes första gången i riksdagen år 1945.

Det är med tillfredsställelse jag har lagil del av kommunikationsministerns svar på min fråga. Den lösning som nu ställs i utsikt förulsäller Ju atl de gotländska åkeriföretag som utför transporterna kommer all lillförsäkras kompenserande inläklshöjningar och - om jag har fattat saken rätt - liksom hittills pä affärsmässiga grunder får möjlighet all lämna sedvanliga avialsrabatter i sin verksamhet.

Frågan om godstrafiken är ju utomordentligt vikiig. Skall vi kunna bibehålla och utveckla Gotland som en livskraftig del av vårt land måste näringslivel byggas ut, sä att människorna kan få sin bärgning i regionen. Och skall näringslivel kunna utvecklas krävs del all det fär arbeta under likartade betingelser som i övriga delar av landei.

Som represenlani för Gotland här i riksdagen har jag ofta nödgals framföra kritiska synpunkter i olika frågor. Gotland har speciella problem på grund av sitt läge. Det känns därför angenämt alt nu få framföra de erkännsamma orden. Jag tror mig kunna tala för alla gotlänningar när Jag till statsrådet Norling framför elt lack för svarei på min fråga och för den proposilion som lagts på riksdagens bord.

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om förhandlingarna rörande taxor för godslrafiken på Gotland

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

öm förläggningen av ett skogsinstitut till Sollefteå

§ 22 Om förläggningen av ett skogsinstitut till Sollefteå

Fru statsrådet HJELM-WALLÉN erhöll ordet för att besvara herr Nordins (c) den 15 Januari anmälda fråga, 1975/76:181, och anförde:

Herr lalman! Herr Nordin har frågai mig dels när jag beräknar atl arbetet med uppförande av nya lokaler för etl skogsinstitut i Sollefteå kan påbörjas,dels från vilken tidpunkt den aktuella utbildningen beräknas vara hell förlagd till Sollefteå.

Sedan beslul fattades år 1969 om inrättande av skogsinstitut har på skolans område vissa reformer genomförts, vilka har betydelse även för utbildningen vid skogsinstituten. Bl. a. har den grundläggande utbildningen inom skogsbruket förlängts från ell lill två år genom införande av skogsbrukslinjen i gymnasieskolan. Vidare medför utvecklingen inom skogsbruket förändringar av såväl arbetsmetoder som företagsorganisation. Dessa förändringar ställer ökade krav på bl, a, arbetsledarna. De påverkar ocksä behovet av vidareutbildning och fortbildning vid skogsinstituten. Kungl. Maj:i uppdrog därför den 8 mars 1974 åt skolöverstyrelsen all inkomma med förslag rörande skogsinstitutens framlida verksamhel och därmed sammanhängande frågor.

Byggnadsprogram för skogsinstitutet i Sollefteå har uppgjorts och redovisats av byggnadsstyrelsen. Skolöverstyrelsen har dock hemställt all ett definitivt beslut om lokaluiformning och lokalbehov får anslå lill dess skolöverstyrelsen fullgjort sill uiredningsuppdrag om skogsinsiilu-tens verksamhel. Det kan nämligen inle uteslutas atl utredningens förslag kan motivera en viss omprövning av byggnadsstyrelsens förslag lill lokalernas utformning och behovet av lokaler.

Mol bakgrund av skolöverstyrelsens uppdrag är jag f n. inle beredd atl ange någon lidpunkt när arbetet med uppförande av nya lokaler för ett skogsinstitut i Sollefteå kan påbörjas eller när utbildningen hell kan föriäggas till Sollefteå.

Hen NORDIN (c):

Herr talman! Jag ber atl få lacka för svarei. Jag har ställt frågan försl och främst av den anledningen all det är angeläget all en gång för alla få fastslaget att del norra skogsinstitutet skall vara förlagt lill Sollefteå. En ledamol av denna kammare uttalade förhoppningar i motsatt riktning så sent som i maj månad förra året.

Dagens besked ger ingenling nyll. Jag måste också säga att dröjsmålet med nybyggnad och överflyttning av undervisningen till Sollefteå har skapat osäkerhet hos berörd personal och hindral planeringen för andra huvudmän, särskilt då landstinget i Västernorrlands län.

Beslutet om lokaliseringen till Sollefteå fattades Ju efter ytterst noggranna överväganden. Det som avgjorde frågan var Sollefteås goda tillgång lill samhällsservice och förekomsten av en gymnasieskola med vilken visst samarbete beträffande lärarkrafter kunde etableras.

De nya lokalerna för skogsinstitutet har förutsalls bli uppförda i an-

slulning lill skogsvårdsslyrelsens och skogsbruksskolans anläggningar i Skedom inom Sollefteå kommun.

Skogsbruksskolan, som har landstinget som huvudman, behöver nya lokaler och ny mark för maskinundervisningen. Vid lokalbehovsprövningen har skolöverstyrelsen ullalal all då viss lokalsamverkan bör ske mellan Skogsbruksskolan och Skogsinsiilulel måste lokalbehovsärendels prövning för landstingets del vila i avvaktan på fortsatt utredning om skogsinstitutens framtida verksamhet. Statsrådet hänvisar i sitt svar Just till den ulredningen. Jag är självfallet medveten om utredningens existens, men Jag tror mig också veta atl den inte kommer att leda fram lill några siörre ändringar i lidigare skisserat byggnadsprogram.

I riksdagsbeslutet 1969 talade man försl om all nya lokaler skulle slå färdiga 1973. Sedan nämndes 1975. Statsrådet har på den punkten varil mycket försiktig i dag och inle givit besked om någol årtal. Vi kan väl ändå vara överens om alt statens kvarnar mal långsamt i denna fråga.

Om jag nu skulle försöka mobilisera en positiv syn på förseningen, så skulle det vara atl statsrådet kanske har för avsikt atl förlägga den av skolöverstyrelsen i anslagsframställningen begärda utökningen av skogsieknikerulbildningen lill Sollefteå, inte lill Värnamo.

Jag vore lacksam om statsrådet ville kommentera det uppslaget.

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om fortsatt framställning av THX-preparat, m. m.

Herr socialministern ASPLING erhöll ordet för att i ett sammanhang besvara dels herr Peterssons i Röstånga (fp) den 12 januari anmälda interpellation, 1975/76:78, dels fru Fredriksons (c) och herr Hörbergs (fp) den 12 januari anmälda frågor, 1975/76:158 resp. 159, och anförde:

Herr lalman! I en interpellation av herr Pelersson i Röslånga och i en fråga av fru Fredriksson begärs åtgärder från min sida för fortsatt framställning av THX-preparat. Vidare har herr Hörberg slällt en fråga till mig om jag är beredd ingripa, så atl inte alltför höga hygieniska krav ställs på enskilda sjukvärdskliniker. Jag besvarar inlerpellationen och frågorna i etl sammanhang.

Enligl den av riksdagen beslulade läkemedelslagstiftningen krävs tillstånd av socialslyrelsen för all få tillverka läkemedel. Tillverkningen av läkemedel är också underkastad en noggrann kontroll genom socialstyrelsen. Därvid ställs självfallet betydande hygieniska krav pä tillverkningen av alla läkemedel. Särskill viktigt är della då det gäller läkemedel som i likhet med THX är avsedda för injektion. Syftet med läkemedelslagstiftningen och läkemedelskonirollen äralt tillförsäkra allmänheten fullgoda läkemedel under belryggande former.

Fördels, k, THX-preparaiei finns inte lillslånd av socialstyrelsen enligt bestämmelserna i läkemedelsförordningen, I en dom år 1971 har högsta

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om fortsatt .framställning av THX-preparat, m. m.

domstolen därför förklarat veierinärmedicine doktorn Sandberg skyldig till olovlig tillverkning av läkemedel.

För all i enlighel med ullalande av högsla domstolen fä siörre klarhel i fråga om THX-preparatets effekter tillsatte socialslyrelsen en vetenskaplig expertgrupp som redovisade resultatet av sitt arbete år 1974. Expertgruppen kunde inte finna någon objektiv positiv effekt av THX på de sjukdomstillstånd som expertgruppen särskill undersökt, nämligen cancer, ögonförändringar vid diabetes och proslalism. Expertgruppen kunde inle heller finna au försöken med THX-preparat dittills fyllt kraven på vetenskaplig klinisk forskning.

Expertgruppens rapport föranledde socialstyrelsen atl under förra året hos riksåklagaren anmäla dr Sandberg för olovlig läkemedelslillverkning. Sedan det därefter framkommil uppgifter om att patienter införts lill lasarettet i Motala och regionsjukhuset i Linköping med kraftiga infektioner efler THX-behandling har riksåklagaren uppdragit ål länsåklagaren i Jönköpings län att verkställa ny förundersökning.

Med anledning av uppgifterna om infektioner efter THX-behandling inspekterade socialstyrelsen i december 1975 Institutet för klinisk ihy-musforskning i Aneby och THX-kliniken i Mjölby. I protokoll över inspektionen i Aneby konstaterades allvarliga brister från hygienisk synpunkl vid tillverkningen av THX. Enligl protokollet bedrevs tillverkningen på elt helt oacceptabelt sätt. Vid inspeklionen av THX-kliniken i Mjölby togs prov som efter undersökning på statens bakteriologiska laboratorium visade sig vara osterilt.

Av det sagda framgåratt THX-preparalet tillverkas utan tillstånd enligt läkemedelsförordningen och under former som från hygienisk synpunkt inte anses vara acceptabla. Del ankommer i försia hand på den som tillverkar THX-preparalet alt ta ställning lill frågan om en forlsali framställning av preparatet med iakttagande av gällande lagsliftning. Från samhällets sida måste frågor avseende detla preparat prövas objektivt av ansvariga myndigheter och domstolar enligt samma lagregler som gäller för alla andra läkemedel, Man kan inle - som frågesiällarna tycks mena -genom regeringsbeslut gå utanför lagens gränser och godtyckligt ingripa i beslut som enligl vårt rättssystem ankommer på självständiga domstolar och myndigheler. Del kan enligt min mening inte heller komma i fråga att ändra de grundliiggande bestämmelser om medicinsk säkerhet som finns i vår läkemedelslagsliftning. Man skulle dä lämna fäliel fritt för en okontrollerad och oansvarig ulveckling. Jag vill också understryka atl de patienter det här gäller självfallet har räll lill all den vård och behandling som den svenska hälso- och sjukvården kan erbjuda,

I de lill mig slällda frågorna berörs ocksä den i USA bedrivna ihy-musforskningen. Enligl vad jag inhämtal har denna inie någol samband med THX-verksamheten. Denna forskning, som vårt slalliga läkemedelsföretag Kabi har visal intresse för, är en forisällning av den forskning om thymus och dess funktioner som bedrivits i USA under flera år i avsikt all undersöka förutsättningarna för läkemedelsframställning. Det

är min förhoppning alt denna forskning skall leda fram till positiva resultat.

Herr PETERSSON i Röslånga (fp):

Herr lalman! All doktor Sandberg enligl uppgift ser sig nödsakad all slänga sina olika THX-kliniker upplevs av lusenials människor som fruktansvärt. Enligl dem själva har THX-injekiioner förbättrat deras sjukdomstillstånd, i en del fall gjorl alt de kunnal fortsätta sina arbeten och all de fått leva längre. De har i åratal med bävan följt kampen mellan doktor Sandberg och socialslyrelsen och menar alt byråkratin nu slutgiltigt har segrat i och med alt doktor Sandberg tvingas upphöra med sin verksamhet.

Jag tackar socialminisiern för svarei. Del var fylligi, men andas beklagligtvis föga av försläelse för THX-paiienternas situation. Enligt vad jag kan utläsa av svarei finns del ingen möjlighet för dessa patienter atl få fortsatta injektioner, såvida de inle har ekonomiska resurser som gör all de kan få injektionerna i något annal europeiskt land.

Jag har i min interpellation medvetet försökt vara neutral. Det skall jag försöka vara här i dag ocksä. Men Jag skall villigt erkänna all del var myckel läiiare alt vara det då Jag skrev inlerpellationen än det är att vara del i dag. Efler dess publicering har Jag genom brev fäll uppleva mänga förtvivlade människors rop på och hopp om alt THX-frågan ändå skulle bringas till en för dem positiv lösning.

Sedan jag studerat en del av del rikhaltiga materialet om THX framstår ärendel för mig som något av en paradox. Å ena sidan redovisar en expertgrupp - del framhålls ocksä i interpellalionssvarel - att den inte kunnat finna någon objektiv positiv effekt av THX på de sjukdoms-tillständ som gruppen särskilt undersökt; expertgruppen redovisade sill arbele 1974. Å andra sidan påvisade forskare från Umeå året därpå all de med slor sannolikhet har funnit att ihymosin ingår som en av flera specifika hormoner i THX. Thymosin lär, enligl uppgifter som jag har inhämtat, ha positiva effekter på ell flertal sjukdomar.

Sammanfattning: Skickliga experter påstår alt THX inte har någon som helst verkan på sjukdomar. Andra kanske lika skickliga experter påstår tvärtom.

Men del intressanta i sammanhanget är först och främst vad de människor säger som får THX-injektioner och som har fått sådana under en rad år. Del är, föreställer jag mig, tiotusentals människor som har blivit behandlade. Enligt uppgifter som jag fått påstår den absoluta merparten av dessa all de har blivit bällre. Det är naturligtvis omöjligl all bevisa om de påståendena är rikliga. Men alldeles klart är att del flnns en rad människor i vårt land soni med bestämdhet påslår alt de har blivit hjälpta av delta preparat. Del är människor med gott omdöme, vilkas påståenden ingen skulle komma pä tanken alt i andra sammanhang betvivla. Men när del gäller THX gör man lydligen del.

Inom läkarkåren finns del flera som hävdar alt THX är elt verksamt

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om fortsatt framställning av THX-preparat, m. m.

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om fortsatt framställning av THX-preparat, m. m.

medel. Jag erinrar om Göleborgsläkaren Jan Bralls öppna brev till socialslyrelsen i början av ärel, där han krävde all doktor Sandberg skulle fä forlsälla sin verksamhel, Hans åsikl är alt då kan många liv räddas, många plågor lindras och förtvivlan bylas i tacksamhet.

En sammanfattning lill: En rad THX-patienler påslår sig ha blivit bättre genom injeklioner,och svenska läkare påstår med bestämdhet all liv kan räddas genom THX-injektioner. Men enligt socialstyrelsen är THX-preparalet ingel läkemedel.

Vem som till slut får rätt får framliden utvisa - dvs. om man nu är beredd all ge THX en framlid. Men vi måsie ta de sjukas påståenden med största allvar, lila på deras omdöme, inle låta dem komma i kläm i en diskussion experter emellan.

Den för mig allra viktigaste frågan är emellertid att man inle bör förvägra människor rätlen all själva bestämma vilken medicin de skall ha. I dag, efter all diskussion om kemiska mediciner och dessa mediciners biverkan, kan vi - om vi har modet inför läkarens auktoritet - säga nej lill viss medicinsk behandling. Rällen all säga Ja bör inle förvägras människor om medicinen inte är farlig. Det har ingen påstålt all THX är.

1 interpellationssvaret är en del fakta utelämnade som kanske hade varit till fördel dels för THX som behandlingsform, dels för doktor Sandberg. Det är litet beklagligt, tycker jag. Det styr nämligen svaret direkl i förbudsriktningen. Svaret är hell i stil med socialstyrelsens tankegångar. Del saknar förståelse för motsatta åsikter, även kvalificerade sådana. Det nonchalerar i viss mån tusentals och äter tusentals människors förhoppningar.

Jag är helt medvelen om att doktor Sandberg i en del fall handlal oriktigt. Men det kan vara begripligt eftersom han under rätt många år fält molhugg från myndigheternas sida. Del finns även pä motståndarsidan folk som hävdar att han borde ha fält en belydligl mildare behandling.

En ung synskadad diabetiker, som enligt vad han själv påslår blivit hjälpt av THX, och hans maka har skrivit till statsministern - brevet har överiämnals för kännedom till riksdagsgruppernas partikanslier- och frågat:

"Vilkel verkar mesl mänskligt: all ge oss THX så vi kan forlsälla ell produklivi arbete eller förvägra oss THX och i stället ge oss sjukpenning eller fösa in oss på omskolning för handikappade?"

Sett från dessa människors synpunkl bör behandlingen med THX fortsätta. De upplever all de mäsle ha behandlingen. Frän renl mänsklig synpunkl måste det därför vara oriktigt all denna behandlingsmetod rycks ifrån dem. Därför lycker Jag alt del vore ganska rimligt om socialministern i en eller annan form log kontakt med doktor Sandberg för alt diskutera möjligheten lill dispens, så atl han kan få forlsälla sin verksamhet.

Under detta anförande övertog herr lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Fru FREDRIKSON (c):

Herr lalman! Jag ber all fä lacka socialminister Aspling för svarei. Men jag vill också beklaga atl del inte innehåller något som tyder på en förnyelse i statsmakternas länkande. Jag hade hoppats all så skulle ske, dä Jag tror alt det som sä mänga upplever som positivt och önskar i denna fråga har gäll fram.

I många är har ett stort antal människor blivit hjälpta av THX. De är påtagligt medvetna om en förbättring i sin sjukdomssituation. Även de vilkas sjukdom gått sä långt all den inle går alt bota men som ändå till sist tagit möjligheten all pröva THX känner en stor tacksamhet, tacksamhet över att den tid de har kvar atl leva blivit bättre. De har blivii bällre, de har fåll en sådan hjälp atl de inle har bundits så hårt av sjukdomen utan har kunnal leva mer aktivt tillsammans med sin familj.

Under ca 25 år har tiotusentals patienter behandlals med THX. Man beräknar all ca 5 miljoner injektioner givits. Nu har sex infektioner inträffat. Inträffar yllerligare en infektion, riskerar doktor Sandberg åtal. Därför skall nu THX-klinikerna stängas.

Inga skadeverkningar har lidigare kunnal påvisas. De sex infektioner som nu inträffat ar myckel få i förhällande lill antalet behandlingar och i vissa fall även i förhållande till annan, godkänd behandling.

Kraven på sterilitet ställdes för THX lill 100 %. Del är hell riktigt alt man ställer höga krav både på läkemedel och pä hygien. Tyvärr har del visal sig.atl det är hell omöjligt atl upprätthålla dessa krav, även i den godkända sjukvärden.

Våra sjukhus drabbas av sjukhussjukan - en otrevlig infektion.

Ca 10 % av alla opererade råkar ut för den - siffran är olika pä olika avdelningar. Den har varit anledningen lill svära skador och lidanden. Socialstyrelsen räknar med atl sjukhusinfeklionen kosiar över 160 milj. kr. per år. Undersökningar visar att en sjukhusinfeklion i genomsnitt förlänger vårdtiden med 8 a 9 dygn. Enligt beräkningarna drabbas ca 50 000 patienter, och del blir400 000 exlra vårddagar. Med en vårdkostnad av 400 kr. per dag kosiar detta de beräknade 160 miljonerna kronor. Sjukhussjukan medför också extra lidande och kostnader för den enskilda människan._

Fall av sjukhussjuka har inträffat som kunnat hävas med THX.

Del finns en intensitet i önskemålen all få använda THX som vi inle kan förbigå. Medlet har visal sig ha en god inverkan. Den uppfaitningen är byggd pä omfattande praktisk erfarenhet. Och detta innebär att vi mäste lyssna lill och ta hänsyn lill de mänga människor som inte funnit något annat medel som hjälper mol eller lindrar deras sjukdom. Vi kan inle Slälla dem utanför.

Man har funnifatl THX är verkningsfullt. Om det statliga företaget Kabi skall rustas upp för forskning om thymus men - enligt svarei -

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om fortsatt framställning av THX-preparat, m. m.

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

öm fortsatt framställning av THX-preparat. in. m.

forskningen inle skall ha något samband med THX, då vill Jag fråga vad man vel om del preparat som del där skall forskas om och hur lång tid del kommer all ta innan del kan komma lill användning. För atl del inle skall bli en läng mellantid för dem som använt THX bör det ordnas sä att doktor Sandberg kan forlsälla sin verksamhel - åiminstone lill dess alt andra och bättre preparat finns tillgängliga. Det vore rikligl all ge honom en chans all forlsälla.

Jag vill inle ha fäliel frill för en okonlrollerad och oansvarig ulveckling, utan Jag vill all människor inle skall ställas utanför den hjälp de behöver och kan fä av THX, atl synen på detla medel blir posiliv, all THX bör prövas och användas legall av våra läkare och all en velenskaplig, klinisk försöksundervisning bör slarla på sjukhusen.

Tyvärr upplever människorna molsiåndei mol THX som ell fasilåsl aukloritativl molsländ, all del är svårt all länka om i posiliv riktning så all medlet kan användas. Om positionerna är för lästa är del all beklaga. Vi behöver plats för nytänkande och ökad öppenhet.

I den europeiska sociala stadgan står del under p. 11 i den försia delen all envar äger rätt all komma i åtnjutande av all hjälp som kan bidra till alt ge honom bästa möjliga hälsa. Ordalydelsen i denna punkt måste tolkas i den mening vi i dag har tagit upp.

Hen HÖRBERG (fp):

Herr lalman! Även jag ber all få lacka stalsrådel för svarei på min fråga.

För min del har Jag angripit del problem som vi här diskuterar på något annorlunda säll än mina medfrägande kolleger. Tilläggas kan kanske alt vi alla tre har arbetat ovetande om de tvä andras frågeavsikier.

I min fråga har jag hänvisat lill det stora problem som den s. k. sjukhussjukan ulgör. Omfallningen av infekiioner på grund av behandling vid våra offenlliga sjukvårdsinräilningar är direkl oroande. Landsling och andra sjukvårdshuvudmän har Ju också frän 1975 fåll inrätta en särskild försäkringsform för ersättning till de patienter som drabbas av sjukhussjukan.

Antalet patienter som drabbas av sjukhusinfektioner är inle känt, men det kan förtjäna nämnas all det inom den organisation som bildats för alt tillvarata deras intressen finns ca 1 300 medlemmar. Av dessa är ca 70 % gravt skadade av sjukhusinfektioner så all ampulation eller liknande ingrepp har måst göras. Man kan säkerligen utgå ifrån all det finns ytterligare minsl dubbelt sä många patienter som inte känner lill organisationen eller som föredrar atl lida i lysihei. Del finns en stark misstanke om atl 50 - kanske 100 - patienter infekteras dagligen ulan atl någon officiell rapportering av dessa fall sker.

Mot denna ganska skrämmande bakgrund ulgör förhållandena vid Ane-bykliniken en stark kontrast. Enligl tillgängliga uppgifter har under 20 ärs tid ca fem miljoner injeklioner skett. Det har inträffat endast fyra infeklionsfall, vilka föranlett intagning av en patient på intensivvårds-

avdelningen vid Motala lasarett och ire på infektionskliniken vid regionsjukhuset i Linköping - delta enligl socialstyrelsens egen rapport från besöket vid THX-kliniken i Mjölby. Det kan förtjäna all nämnas alt samtliga fyra troligen fåll injektion ur en och samma flaska, vars innehåll sålunda skulle vara orsak lill det hela, och atl samtliga fyra redan lämnat resp. sjukvårdsinrättning.

Jag kan inle underlåta all här understryka del egendomliga i atl socialstyrelsen med sådan snabbhet och frenesi omedelbart föranstaltar om inspektion av THX-klinikerna i både Mjölby och Aneby pä grund av fyra infeklionsfall, medan de mänga fallen av sjukhusinfektioner, som Jag nyss talat om, inte ens rapporteras till socialslyrelsen.

Av vad jag här helt kort redovisal torde framgå atl framställning av Ihymuspreparaiei i Aneby och dess vidare handhavande under åren uppvisat en infektionsfrekvens av ytterligt blygsam omfattning. Om våra offenlliga sjukvårdsinräilningar kunde uppvisa moisvarande prestation skulle det anses högst tillfredsställande.

Det är inle min avsikt atl dölja alt socialstyrelsens inspektion i Aneby objektivt konstaterar atl kliniken inte till alla delar uppfyller de krav som våra förordningar ställer när del gäller framställningen av läkemedel och hygien- och steriliseringskraven därvid. Man måste dock beakta både atl del här rör sig om elt myckel speciellt preparat och all framsläll-ningsmelodiken är resultatet av en pionjärgärning pä etl globall sett fortfarande outforskat område. Hänsyn måste las till all framställningen av Ihymuspreparaiei ulgör en läng process, som börjar på del slakthus där den nyslaklade kalvens hjärna las om hand. Delta moment i processen kan svårligen ske i steriliserad lokal. Om den levande kalven slaktas i sådan lokal är steriliteten givelvis spolierad. Inte heller kan den nyss slaktade kalven föras in i en steriliserad lokal för omhändertagande av hjärnan där ulan att steriliteten omedelbart förstörs. Socialstyrelsens rapport beskriver del nu nämnda momeniei i preparalframslällningen sä all "på slaklhusel uttages bräss från nyslaklade kalvar med steriliserade instrument under så hygieniska förhållanden som möjligt". Arbetet ulföres av dr Sandbergs egen personal. Rapporten säger vidare att "ullagen bräss överförs direkl till steriliserad rostfri låda med lock".

Hygien- och slerililelskraven vid framslällningen av ihymuspreparaiei mäsle vägas både mol den myckel låga infeklionsfrekvens som de gångna åren uppvisar och mol del positiva behandlingsresultat som lusentals patienter är beredda all intyga. Även om Jag har full förståelse för att socialstyrelsen enligl sin skyldighet mäste inspektera preparalframslällningen vid Anebykliniken och all förhållandena där mäsle siällas i relation till gällande bestämmelser, så bör väl resultatet kunna behandlas med sans och måtta. Vid all lillämpning av svensk lag gäller att hellre fria än fälla. Samma regel borde ocksä kunna följas här. - Vad Jag särskilt reagerar mol är det hårda påhoppet på THX-klinikerna och de lama ingreppen mot sjukhusinfektionerna.

Det borde finnas möjlighet för socialstyrelsen att i THX-fallet t. ex.

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om fortsatt framställning av THX-preparat, m. m.

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om .fortsatt framställning av THX-preparat, m. m.

medge dispens under sex månader för fortsatt preparatframställning och preparalinjektioner mot elt löfte från dr Sandberg att han under denna tid är beredd alt göra vissa förbättringar i framställningsprocessen i samråd med socialstyrelsen. - Jag har hans medgivande alt här omtala att han är beredd lill sädana åtgärder.

Mol bakgrunden av THX-klinikernas förnämliga infeklionssiatistik från gångna år - särskill i Jämförelse med sjukhussjukans oroande utveckling - och med hänsyn lill den slora, ja t. o. m. livsavgörande belydelse som THX-klinikerna har för lusenials svårt sjuka palienier vill Jag uppmana statsrådet all medverka lill all en resonabel överenskommelse kan uppnås mellan socialstyrelsen och dr Sandberg, så att verksamheten vid THX-klinikerna kan fortsätta.

Del är inle fråga om alt bryla mol gällande lagar och föreskrifter utan om all tillämpa dem med sunt förnuft!

Hen LOTHIGIUS (m):

Herr talman! Det var inle sä mänga månader sedan - det var någon gång under våren 1975 - som vi hade en debatt i denna kammare om den här frågan. Jag hade då lillfälle all säga lill socialministern: Klaras inle denna fråga upp från socialstyrelsens och socialministerns sida på etl naturligt och mänskligt sätt kommer den atl ständigt återkomma i denna kammare med allt högre röster, och alll fler kommer alt uppmärksamma den. Del är tydligt all så nu är fallei.

Jag kanske har gjorl mig skyldig lill en felaklighel. Jag skrev före Jul ell öppel brev lill socialminisiern därför alt en rad människor hade besökt och kontaktat mig. Och sådana kontakter innebär en viss uppfordran att försöka göra någonting. Men Jag kanske gjorde det på elt sä personligt sätt - som inle är vanligt - atl brevet därför inle har besvarats.

Frågan har blivit mer och mer grotesk, om Jag får använda del ordet, därför all socialslyrelsen binder sig vid principer. Vi som tagii upp den här frågan - kamraterna i denna kammare - är pä del klara med all det mäste finnas principer, alt vi måste följa lagen i sådana här avseenden. Men del måste också finnas möjligheter att möta den praktiska verkligheten - se med öppna ögon hur situationen ter sig. Den har också beskrivits här i kammaren.

Vi vel att dr Sandberg har doktorerat inom detta ämne 1949. Han framställde ell enkell vallenexlrakt på kalvbräss, som han ansåg innehålla ihymushormoner. Under den lid som gäll har dr Sandberg, läkare på många slällen runtom i vårt land och legitimerade sjuksköterskor behandlat patienter med detsamma. I dag slår fortfarande ca 5 000 människor i kö för all få preparatet - människor från alla yrkesgrupper, som har sagl att deras allmänna lillslånd har förbälirais och vissa sjukdoms-symlom har försvunnil. En del har sagt: Vi kan inte leva ulan THX. Andra känner sig f n. helt friska - del har man alltså framfört till oss.

Jag har själv - och det kanske gäller fiera av oss - uppmanats av

läkare i del här landet atl ta upp frågan. Del är med ganska slor förvåning som man iakttar hur dessa läkare, trots alt de uppmanar riksdagsmän att framföra deras synpunkter, säger: Men tala inle om all jag har framfört del. Jag vill vara anonym. - Motivet har varil anställningsförhållandena, såsom Jag uppfattar del. Del är givet all man respekterar dessa önskemål. Men vad man inte accepterar är all yrkesmänniskor med vikliga uppgifter i sjukvårdens och allmänhetens tjänst skall känna sig tvingade all förliga personliga erfarenheter av fakta i rädsla för olika former av repressalier. Del må.sle, herr socialminister, vara någol fel i värt öppna samhälle när människor inle vågar framföra sin mening inför en myndighet.

Socialministern och socialstyrelsen vel också all del finns människor i aktiv verksamhet på sjukvårdsområdet som vägar framföra sin mening och att det t. o. m. finns exempel på atl läkare säger: Gå till dr Sandberg och försök med THX! De vet också att sädana människor när de kommil tillbaka till läkaren har mötts av ultalanden av innebörden: Det är märkligl - del har skeli en förändring. Del mäsle ha hänt någonting.

Det är också sä atl läkare i vårt land har brutit mot de beslämmelser som funnits och använt THX, med åberopande av humanitära skäl. Jag tycker att något är fel när sådant skall behöva ske. Jag ber herr socialministern alt uppmärksamma della, eflersom det är fakta.

Del är också förändringar på gäng i inställningen på della område, Läkemedelsförelagen i USA arbeiar med ihymushormoner. Dr Sandbergs arbele kan ha medverkal lill all de har uppmärksammat denna fråga

- dr Sandberg har Ju hållit pä med sin verksamhel pä området i 25 år

- men jag vill nämna all den forskargrupp i Umeå som undersökt frågan uttalat åiminstone en så pass posiliv uppfattning alt den anser atl studierna mäsle forlsälla.

Insliluiel för thymusforskning i Bad Harzburg har genomfört efter-prövningar på en rad patienter och meddelat posiliv effeki. Forskare vid Belgraduniversilelel har likaledes funnil posiliva reakiioner. Ell ijoglal läkare i Tyskland har ocksä gäll in för en mera omfallande prövning av THX.

Socialminisiern åberopar de infeklionsfall som förekommil. Del har redan ifrägasaits om delta är motiverat mol bakgrund av vad som hänt på andra områden. Man måsie alltså se på verkligheien bakom dessa fall. Preparatet tas inte fram under fullt riktiga former, med hänsyn lill socialstyrelsens bestämmelser, men det är också klart bevisat au dei är myckel sväri alt uppfylla kraven i dessa beslämmelser. Lät oss se pä de fakta som vi har framför oss! Vittnesbörd från etl stort antal män-, niskor står mot socialstyrelsens uppfattning all behandlingen av patienterna skall bygga på "vetenskap och beprövad erfarenhet". Förra gången vi diskulerade denna fråga med socialminisiern debalierade vi bl, a, be-greppei "beprövad erfarenhet". Vad betyder 50 000 människors beprövade erfarenhet jämfört med undersökningar under några månader - etl halvt är eller kanske något mer - gjorda av några visserligen myckel skickliga vetenskapsmän som representanier för socialslyrelsen? De lio-

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om fortsatt framställning av THX-preparat, m. m.

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

öm fortsatt .framställning av THX-preparat, m. m.

tusentals människorna på den andra sidan slår som levande bevis för preparatets värde. Det är något som man inle kan bortse från.

Delta blir en allt större fråga, och redan nu vel vi all en rad motioner kommer all väckas vid årels riksdag för att i vanlig ordning behandlas i socialutskottet. Ocksä dess ordförande Göran Karlsson kommer att få studera dessa motioner. Vad Jag och några andra ledamöter önskar är att tillverkningen av preparatet i fråga skall få fortsätta till dess atl en renare produkt kommer fram. Lät det ske under läkares konlroll, lål de patienter som vill få del av preparatet och låt läkare få leverera det. Lål delta ske tillsammans med en journalföring, så all man ser vad som händer. Kan det vara fel all göra della när en sådan verksamhel redan har hållit på under 25 år och under denna lid tillåtits atl fä äga rum.

Jag och några med mig vill göra yllerligare en framslällning i denna fråga. Vi anser att det behövs ett obundet speciellt organ som omfattar såväl läkare och patienter som socialstyrelsen. Till etl sådant organ skulle både läkare och enskilda patienter kunna vända sig för all förmedla sina erfarenheler på THX-områdei och andra områden. Del är inte bra som del för närvarande är. Läkarna har inle tid eller möjlighet atl forska djupare i dessa problemställningar, men de har uppmärksammat saker och ting pä detta område som del kan vara ytterst värdefulll för vetenskapsmännen och socialslyrelsen all få la del av. Jusl mot den bakgrunden kommer vi i år all motionera om atl elt sådant organ får bildas. Genom ett sådanl organ skulle de många patienterna kunna göra sig hörda, och enskilda läkare skulle få möjlighet att vidarebefordra sina erfarenheter.

Hen JOHANSSON i Skärstad (c):

Herr lalman! Under flera är har det ingått i min uppgift alt besöka gamla och sjuka. Redan för många år sedan sammanträffade Jag med personer som genom all använda THX fåll ell förbäliral hälsolillsiånd. Delta gjorde all jag blev intresserad av THX-frågan, Efler au ha studerat den en tid tvekade Jag inte atl följa med när den försia uppvaktningen i frågan gjordes hos dåvarande statsminister Tage Erlander borta i del gamla riksdagshuset. Socialministern vet all Jag därefter har akiualiserai denna fråga flera gånger.

Vi som lever i en bygd där det finns så många som fåll eii förbäliral hälsolillsiånd genom THX kan inle vara likgiltiga när vi ser alt utvecklingen går mol minskade möjligheter atl fä THX. I anslutning lill ell ppinionsmöte kring THX-frågan i Jönköping för några dagar sedan fick Jag påringningar av olika människor. Jag vill här berätta om tvä sädana samtal. Den ena personen som ringde känner jag, den andra inie. En kvinna berättade atl hon i 20 är levt med migrän, och under denna lid var hennes hälsotillstånd i bollen. Men för 10 år sedan fick hon THX, och sedan dess har hon kunnal leva ell normall liv. Nu upplever hon en oerhörd fruktan för all hon inie skall kunna få en THX-sprula då och då, som hon behöver för au leva normali. Del andra samialél

jag vill berätta om kom från en man som hade fåll försämrad synförmåga, och han hade därför fråntagits sitt körkort. Efter atl ha fått THX och blivit bällre fick han tillbaka körkortet.

Man talar inle sä sällan på borgerligt håll om regeringens maktfullkomlighet, men vad man här begär är att regeringen skall sätta sig över ulan för atl Jag representerar de många människor som kommer atl hamna i en oerhört svår situation om de inie får THX. Jag lycker all dislansen mellan socialministern och socialslyrelsen å ena sidan och dessa nödlidande människor å andra sidan är skrämmande slor. Många av dessa är vad vi brukar kalla hopplösa fall. De har sökl den sjukvård som vi har - och som vi uppskattar - men de har fått beskedet atl de inle kan få någon hjälp där, I en sådan situation söker man Ju alt få någon annan hjälp, om delta är möjligt. När de nu har fält den hjälpen tycker jag all de också skall få behålla den. Jag vill gå så långt att Jag säger att det aren självklar demokratisk rätlighet för varie svensk medborgare atl få använda THX, om man så önskar.

Det skulle vara inlressanl atl få svar på en fråga om den där expertgruppen - det är väl en brist hos mig att jag inie har klart för mig hur del ligger till. Hur arbetade den, hur länge arbetade den och med vilkel material arbetade den? Jag vet inle om man kan fä fram det materialet.

Sedan blir ju det här en lång följetong - en spännande roman, kan man väl näsian säga - där mänga är inblandade. Jag vel inle när sisla kapiilel skall komma alt skrivas, men Jag hoppas atl när det skrivs det inte kommer alt försälla människor i en hopplös eller svår siluaiion, ulan all de skall kunna erhålla den hjälp i fortsättningen som de har fått hittills.

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om fortsatt framställning av THX-preparat, m. m.

Herr socialministern ASPLING:

Herr lalman! Får jag inledningsvis göra etl par kommentarer till vad som här har sagts.

För det försia: Vad inlerpellanlerna egentligen begär och kräver är att Jag bokstavligen skall kalla upp socialstyrelsens chef och säga till honom, all visserligen har en del människor drabbats av allvarliga infektioner pä grund av atl injeklionsvätskan varit osieril, och visserligen har inspeklionen visal allvarliga brister frän hygienisk synpunkl vid tillverkningen av THX, men delta skall socialslyrelsen som vårt lands ansvariga myndighet på detla område nu och i forlsäilningen inle fäsla avseende vid. - Del är den reella innebörden i herr Hörbergs fråga lill mig. All han sedan inle ens nämner THX och lalar om formella krav, när del gäller högsl seriösa frågor, del gör, herr lalman, hans fråga så myckel märkligare.

Man lalar inte så sällan på borgerligt håll om regeringens maktfullkomlighet, men vad man här begär är atl regeringen skall sälla sig över lagar och förordningar som riksdagen själv fastställt. Jag undrar om de värderade interpellanterna verkligen är medvetna om all della skulle

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

öm fortsatt framställning av THX-preparat, m. m.

medföra införandel av etl ministerstyre som värt statsskick är hell främmande för. För det andra vill Jag ha sagt detta: Jag föreställer mig att ingen av de värderade frågesiällarna ens ell ögonblick skulle tänka sig all i händelse av egen sjukdom eller anhörigs sjukdom underlåta att ta kontakt med läkare och sjukhus. Detta hindrar dock inte att man direkt eller indirekt medverkar lill alt skapa föreställningar om atl THX-preparalet är etl verksamt och botande medel mot bl. a. sädana allvarliga sjukdomar som cancer och diabetes - för all nu inte räkna upp andra sjukdomstillstånd som man gör gällande blir botade genom THX.

Del är svårt alt frigöra sig från misstanken alt delta innesluter etl cyniskt politiskl spel om människors liv och hälsa. Jag irodde atl vi i vårt land på detta för människorna ytterst viktiga område hade kommil så långt alt man i riksdagen inte skulle behöva uppleva all enskilda ledamöter i stället för atl medverka lill en upplysningsverksamhet på medicinska, sakliga grunder nu inlåter sig i en sorts propaganda, ofta riktad lill människor i besvärliga situationer med bekymmer och olika sjukdomstillstånd. Det är så myckel märkligare när jag utgår ifrån atl var-och en säkerligen vid kontakt och förfrågningar skulle hänvisa sjuka människor lill våra läkare och sjukhus.

Mol denna bakgrund är det sä myckel egendomligare alt man frågar socialministern vad han vill rekommendera alla THX-patienler i fortsättningen, om dr Sandberg inte vill underordna sig de lagar och förordningar man själv varit med om atl siifla. Lät mig då bara återigen understryka atl de patienter del här gäller skall ha räll lill all den vård och all den behandling som den svenska hälso- och sjukvärden kan erbjuda.

Herr lalman! Jag har hafl anledning all reagera mol den argumenlalion som Jag här möier. Vad vi vill är atl använda de politiska vägarna för en fortsatt utbyggnad av hälso- och sjukvården för atl därigenom öka tryggheten för de enskilda människorna.

Vad beträffar socialstyrelsens handläggning av THX-frågan vill Jag framhålla all styrelsen måste bedöma ärenden objektivt med utgångspunkt i den gällande lagsliftningen. Någon skillnad vid behandlingen av olika preparat som används som läkemedel kan givelvis inte göras. Dr Sandberg har här samma rättigheter och skyldigheter som alla andra. Jag vill påstå atl dr Sandberg under årens lopp givits osedvanliga möjligheter alt själv styrka preparatets värde och att med hjälp av medicinsk expertis på hög nivå få dess effekter objektivt prövade.

Vi har pä läkemedelsområdet liksom pä så många andra områden i värt land en lagstiftning som har kommit lill i syfte all skapa trygghet för den enskilda människan i olika situationer. När del gäller läkemedelsområdet är syftet med lagsliftningen all skydda patienterna både mot medel som saknar verkan och mot medel som har all varliga biverkningar. Läkemedelslagstiflningen skall med andra ord garantera konsumenten tillgång lill så bra läkemedel som möjligt.

En dispens för tillverkning av THX skulle strida mol de grundläggande

beslämmelser som finns i läkemedelsförordningen, som är en lag utfärdad av regeringen efter riksdagens hörande. Enligl grundlagsfästa principer saknar regeringen möjlighet atl bevilja dispens från läkemedelsförordningen.

Herr lalman! Jag skall i varje fall inle i del här anförandet gå in i någon längre debatt med de ärade talarna, men några korta kommentarer har jag ett behov av alt göra.

Herr Pelersson i Röslånga sade att ingen människa bör förvägras rätten all få den medicin han vill ha. Del kommer Ju au stå i protokollet, herr Petersson i Röslånga, och Jag skall inle la upp en debatt. Men del är elt ganska häpnadsväckande uttalande frän den här talarstolen mol bakgrunden av vår lagstiftning och de ytterst rigorösa beslämmelser vi har pä delta område för alt ge de enskilda människorna trygghet vid användningen av läkemedel.

Jag vill till herr Johansson i Skärstad bara säga all Jag blev någol överraskad när jag hörde atl han fakliskl inle hade lagil del av experternas rapport. Jag har den tillgänglig här i riksdagen och skall be att få överlämna den till honom efter debatlen.

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om .fortsatt framställning av THX-preparat, m. m.

Fru FREDRIKSON (c):

Herr talman! Lagsiiftningens syfle är alt skydda patienterna både mol medel som saknar verkan och mol medel som har all varliga biverkningar, och allmänheten skall kunna lila på att alla läkemedel har genomgått en noggrann kontroll.

Jag har full respekt för detla. Vi mäsle följa lagar och förordningar, men vi bör inle med dem skada människor. Medverkar vi till det med lagarna, mäste vi arbeta om dem.

Socialministern sade nyss all ingen av oss som har tagit upp frågan om THX här i dag kan tänka sig all underlåta att ta koniakl med läkare och sjukhus men alt vi driver etl cyniskt spel när vi medverkar till att skapa föresiällningar om att THX är elt verksamhet medel.

Delta är från min sida inte ett cyniskt spel om människornas hälsa. Jag vänder mig mol orden "cyniskt" och "spel". Vi arbeiar för au preparatet, som så länge praktiskt prövats, skall få användas och prövas hell legalt, I avvaktan på alt det legalt får användas skall vi inte tillfoga dem som känner atl preparatet verkar den skada det skulle innebära att bli av med det. Vi måste förstå att olika preparat hjälper olika människor. Vi som har talat med dessa personer kan inte undgå att uppleva all THX hjälper dem. Jag finner därför herr socialministerns svar beklämmande.

Allvaret i det hela upplever vi slarkl i kammaren Jusl nu. Debatten speglar del allvar som vi, som lalar här i dag, känt i samvaron och samtalen med de människor som blivit bättre efter behandling med THX, som berättar om - och klart visar för oss - den goda inverkan del hafl, som talar om oron och hjälplösheten som del innebär för dem om medlet stoppas.

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om fortsatt framställning av THX-preparat, m. m.

Jag lalar inle för olaglighei. Jag lalar för atl medlet skall få användas legall. all den som behöver del och den som ger del inle skall behöva begå en olaglighei. Vad jag önskar är att socialministern med största allvar skall se pä frågan och vidta de åtgärder som är nödvändiga för att de människor som behöver preparatet skall få det.

Hen LOTHIGIUS (m):

Herr lalman! Socialministern säger att dr Sandberg har samma rättigheter och samma skyldigheter som andra. Ja, det är alldeles riktigt. Men det ärju inte det det gäller. Det ärju inle föralt skydda dr Sandberg som vi står här i denna kammare utan del är för atl vara representanier för människor som har kommit till oss - det är vår skyldighet. Tiotusentals människor har vitinal om THX-preparaiels fördelar, och del är deras inlressen som vi föreiräder.

Ni anser atl det är ell cyniskt politiskt spel atl vi utnyttjar situationen av politiska inlressen för alt själva sä alt säga hävda oss i sammanhanget. Nej, frän vår sida gäller det tvärtom att skydda patienterna pä ett riktigt sätt i en siluaiion där de själva upplever del som positivt atl fä det här medlet. Det är ju ingenting annal.

Dä står den svenska lagen hindrande i vägen. Vi som varit med i denna kammare under många år har fåll bevitina hur lagar har förändrats, hur lagar har Justerats mot bakgrunden av en sann verklighet, Och det är del som Jag tycker del finns en möjlighet lill - mol bakgrunden av särskilda förhållanden bör man ocksä kunna hitta exempelvis en dispensform. Annars råkar vi in i en ytterst svår situation.

Jag är övertygad om atl socialministern så småningom kommer alt uppmärksamma hur riksdagens uppfattning här genomgått en stark förändring mot bakgrund av de fakta som kommer fram. Socialministern har inle nämnt någonting om det förhällandet att del alldeles märkbart inom den svenska läkarkåren ute i landei håller på atl breda ul sig en förändrad syn på saken men all man är myckel försiktig med tanke pä sin egen situation. Della är, herr socialminister, beklämmande. Det är nägot fel i värt samhälle, det är någol fel hos dem som leder della samhälle när del skall behöva iniräffa all fria människor icke vägar sliga upp och framföra sin mening i en mycket, myckel vikiig fråga som denna. Jag kommer hädanefter att gä lill dessa läkare som Jag moll - också framstående sådana - och fråga om de är beredda atl lämna silt godkännande lill alt jag lalar om vilka de är och om de själva är beredda all sliga upp och framföra sina synpunkter.

Vi kommer tydligen en tid framåt att få uppleva hur en rad möten anordnas i landet pä grundval av de här förhållandena, och tyvärr är det också så au del byggs upp en speciell stämning. Vad vi vill föra fram är ju en verklighet och inga överdrifter. Det är därför som vi -seriöst, tycker jag - har givit uttryck åt de synpunkler som allmänheten förmedlat, och vi har sovrat dem väldigt kraftigt.

Herr PETERSSON i Röslånga (fp):

Herr talman! Givetvis skall man hålla sig inom lagens gränser. Men inom alla lagar finns del toleransgränser, och del kan vara av värde atl ta hänsyn lill vissa omständigheter innan anmälan sker. Man bör inle slå lill enbari därför alt del finns lagparagrafer och till varje pris sloppa en ulveckling, I detla speciella fall har ju anmälningarna följt slag i slag, Dessulom bör man kanske lill räll slor del ta hänsyn till de berörda patienterna eller kanske t. o. m. vänla tills en forskargrupp publicerat sina resultat.

Del är givet, herr socialminisler, alt vi som hillills alltid kommer att uppmana sjuka människor att ta kontakt med läkare och sjukhus. Men del är jusl vad de människor det här gäller har gjort i åratal! Nu har de gripit efter etl sisla halmsträ, och det tycker jag inte att man skall förvägra dem.

Socialministern påstod vidare all vi gör denna fråga till ell politiskt spel. Del lycker jag var ell synnerligen olyckligt ullalande. Är del ell politiskt spel när man, som i detla fall, försöker vara talesman för en stor grupp sjuka människor? 1 min interpellation och även häri kammaren har jag försökt all vara relativt lågmäld och objektiv. Om Jag har misslyckats med del, sä är det beklagligt. I sä fall kanske det beror pä att jag har rörts av dessa människors förhoppningar.

Vidare har Jag sagl all man inie skall förvägra människor den medicin de vill ha. Om Jag vill ha naturmedicin i stället för en kemisk medicin, som Jag kanske är rädd har vissa biverkningar, sä mä väl det vara min rätt. Och vill jag ha THX därför att Jag tror att det preparatet kan göra mig bällre, sä skall väl inle det förvägras mig.

Slutligen lycker Jag atl del vore ganska enkell för socialministern all säga: OK, Jag skall göra elt försök all hjälpa dessa människor, som är beroende av THX; jag gör det inle för dr Sandbergs eller hans klinikers skull, ulan jag gör del för de människor som påstår sig vara i ständigt behov av THX.

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om fortsatt framställning av THX-preparat, m. m.

Hen HÖRBERG (fp):

Herr talman! Socialministerns senaste anförande var enligl min mening mycket förvånande, och jag hade inte vänlat mig någol sådant av herr Aspling. Han röjde där etl par egenskaper som jag lycker är olämpliga för ell statsråd. Han visade bl. a. upp vad Jag vill kalla för en över-byråkratisk inställning. Han påstod också atl Jag i mitt tack för svaret och kanske även i debattinlägget här hade yrkat all socialministern skulle säga lill socialstyrelsens chef alt man inle i fortsättningen skulle fäsla avseende vid gällande lagar och förordningar - om jag nu antecknade rätt - eller att Jag hade förordat alt socialministern själv skulle sätta sig över lagar och förordningar.

Så har Jag givetvis inle sagl. Jag sade i mill anförande nyss alt jag finner del hell rimligt all socialslyrelsen gör inspektioner och objektivt Jämför förhållandena vid de berörda klinikerna med de förordningar som

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om fortsatt .framställning av THX-preparat, m. m.

gäller för verksamheten där och för kraven på hygien, sterilitet osv.

Men det är också på del sättet, som herr Petersson i Röstånga nyss framhöll, all lagar och förordningar som vi sladfäsler här i landet skall tillämpas med sans och måtta. Och där tror Jag del rikliga äralt politikern har ansvaret för ämbetsverkens tillämpning av gällande lagar och förordningar. För en stund sedan svarade herr Asplings regeringskollega kommunikationsministern pä en del frågor. Han har ocksä att göra med ämbetsverk av olika slag inom sill fögderi, och Jag har förställ att det är inie sä sällan som han varit tvungen all tala vissa ämbetsverkschefer till rätta när del gäller deras sätt all lillämpa gällande lagar och förordningar. Sä bör också socialministern göra - del är min direkta rekommendation.

Jag blev ganska förvånad över svarei, som röjer en övertro hos socialministern på vissa människors förmåga atl avgöra vad som är vitt och vad som är svart. Socialministern tror lydligen all expertgruppen inom socialslyrelsen beslår av en samling övermänniskor. Vad är de egentligen värda? Vad vel de? Jag ger inte mycket för dem.

De säger att de ingredienser som kan finnas i THX-preparaten är verkningslösa - punkt och slul. När socialministern och jag på sin tid gick i skolan - del var väl ungefär samtidigt på 1920-talel bl, a. - undervisade man om alt del fanns vissa odelbara grundämnen. All de var odelbara var elt axiom, fick vi lära oss. Med utgångspunkt från detla var hela undervisningen i ell av de intressantare ämnena uppbyggd. Nu, 30 år efler vår skolgång, är de flesta grundämnen delade - etl resultat av senare liders forskning.

Jag är övenygad om alt det finns någonting i THX-preparaten som senare liders forskning kommer all visa har en viss verkan i de sammanhang där de används. Man skall alllsä inte tro all folk som är experter är ofelbara. Jag ger som sagt inte myckel för expertgruppens ultalanden.

Jag vill gärna återkomma lill min Jämförelse mellan socialstyrelsens aktivitet när del gäller alt komma lill rätta med sjukhussjukan, som jag tidigare något berört, och styrelsens ingripande mot THX-klinikerna.

För mer än elva är sedan, 1964, tillsatte dåvarande medicinalstyrelsen en arbetsgrupp för all utarbeta råd och anvisningar angående förebyggande av sjukhusinfeklioner. Sedan arbelsgruppens slulgilliga förslag re-missbehandlals och bearbelals fick socialslyrelsen 1971 Kungl. MaJ:ls uppdrag all ge ul en vägledande information lill sjukhushuvudmännen, vilkel också skedde i mars 1973, dvs. ungefär tio år efter del att arbetsgruppen tillsatts. I höstas, dvs. elva år efter det all arbetsgruppen påbörjat sill arbele och två och ett halvt år efter del att socialstyrelsens bok om sjukhusinfektionerna utgivits, startade socialslyrelsen en enkät för all försöka ta reda på vilkel resultatet blivit pä de offenlliga sjukvårdsinrättningarna.

I ett inlroduklionsbrev till denna enkät poängterar socialslyrelsen alt förekomsten av sjukhusinfeklioner uppmärksammals i ökande grad under senare år. Infektionerna har samtidigt blivit alltmer svårbemästrade.

skriver man. Del lyder på elt relativt nyvaknat inlresse att försl 1975 genom en enkäl försöka la reda på hur sjukhusinfeklionerna bemästras pä de offenlliga sjukvärdsinrältningarna.

Om man lar del av enkälens frågor förslår man att insatserna mot sjukhusinfeklionerna - detta slora och mångåriga problem - ännu befinner sig på en myckel elemenlär nivå. En fråga lyder t. ex.: Vem är ansvarig för hygienen vid sjukhusel? Finns hygienkommilté? aren annan fråga. Har socialstyrelsens bok med vägledande information om förebyggande av smittspridning föranlett förändringar av betydelse vid ert sjukhus? Den frågan skulle i förenklad utformning kunna lyda så här: Har ni vid er sjukvårdsinrättning bryll er om vår bok? Näsla fråga lyder: Finns boken pä avdelningarna? Hur informeras personalen om boken? - forlfarande myckel elementära frågor enligt min mening.

Mol slutet av enkäten kommer två grupper av frågor som visar hur oerhört trevande socialstyrelsens insatser pä sjukhusinfeklionernas område hillills varil. Lät mig relatera en fråga: Ingår undervisning i hygienfrågor i introduktionsutbildningen för nyanställd sjukvårdspersonal? Svarsaliernaliven är här ja eller nej. Möjligheten all svara nej tyder pä alt socialslyrelsen skulle kunna länka sig att hygienulbildning för nyanställda inte äger rum. Om etl sådant förhällande hittills har tolererats mäsle det anses häpnadsväckande.

Del sisla frågeområdet har rubriken Rapportering m. m. Den försia frågan lyder: Finns särskild registrering av sjukhusinfeklioner hos patienter resp. hos personal? För denna fråga finns tre svarsalternativ: ja, i viss ulslräckning, nej. Både frågan och socialstyrelsens svarsalternativ röjer styrelsens misstanke om betydande brister när del gäller att få grepp om sjukhusinfektionens frekvens vid våra offenlliga sjukvårdsinrättningar hos såväl palienier som anslällda.

Hela enkäten gör pä mig intryck av ell nyvaknal inlresse för hur de prakliska problemen skall angripas när det gäller all begränsa sjukhusinfeklionerna. Att elt kommande praktiskt handlingsprogram mol sjukhusinfektionerna kommeratt utarbetas försl när infektionerna bliralltmer svärbemäslrade, som socialstyrelsen själv skriver i sill introduktionsbrev till enkäten, påvisar direkl mänga års försumlighet på della område.

Mol bakgrund av de trevande försök med enkät etc. frän socialstyrelsen, som nu sätts in för atl komma till rätta med de stora problem som sjukhusinfektionerna innebär, mäste statsrådet inse det orimliga i atl med energi och precision "hoppas på" THX-klinikerna, sedan där efter 20 års verksamhel uppmärksammals fyra infeklionsfall.

Jag lycker nog all svarei, som vi fick skriflligi i går, var myckel by-råkraliskl och egeniligen bara säger atl här skall ingel annal göras än del som är gjorl. Men Jag är ännu mer överraskad över del inlägg som statsrådet hade nyss. Att beskylla oss här i kammaren för - om jag noterade rätt - cyniskt politiskl spel lar jag som en direkt oförskämdhet. I stället vill Jag på nyll uppmana siaisrådel all la del politiska ansvarel och se lill all de honom underslällda ämbetsverken verkligen lillämpar

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 197ö

öm .fortsatt framställning av THX-preparat, m. m.

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

öm fortsatt .framställning av THX-preparat, m. m.

gällande lagar och förordningar på ell sätt som överensstämmer med sunt förnuft. Det går alldeles säkert om man vill. Om man inle vill anser Jag alt man är olämplig som socialminister, och i sä fall tycker Jag atl man skall avgå. Det här är en från socialdeparlemeniels sida direkl vanskölt fråga.

Herr JOHANSSON i Skärstad (c):

Herr talman! Vi reagerar alla skarpt mol socialministerns säll alt debattera. När vi framför de mänga människornas synpunkler blir vi beskyllda för atl driva ell cyniskt poliliskl spel med sjuka människor. Jag skall lala om della för de mänga när Jag iräffar dem och hälsa frän socialminisiern.

Atl vi skulle hindra människor all söka läkarvård är en fruktansvärd beskyllning. I sitt svar säger socialministern: "Jag vill också understryka atl de patienter del här gäller självfallet har rätt lill all den vård och behandling som den svenska hälso- och sjukvården kan erbjuda." Socialministern vel lika väl som jag att det tyvärr finns mänga som vi inle kan hjälpa med vår svenska sjukvård. Skall vi då uppmana dem atl söka sjukvård, när de gång pä gäng har varil hos läkare och fält besked? Jag tycker atl socialministern måste försöka förstå oss som rör oss bland de många människor ule i landei som berörs.

Herr socialministern ASPLING:

Herr lalman! Herr Hörberg förvånar mig mer och mer allteftersom han här utvecklar sina synpunkter. Jag skall inte ta upp den myckel viktiga frågan om sjukhussjukan, som man allmänt kallar den. Det är ett svårt och allvarligt problem, som de ansvariga inom svensk sjukvård är mycket engagerade i. Jag skall, herr Hörberg, gärna komma tillbaka till den frågan i en debatt för alt mera ingående redogöra för bakgrund och åtgärder. Denna fråga blandar herr Hörberg ihop med THX, Jag skall, herr lalman, i det avseendet inle göra några kommentarer - del herr Hörberg har sagl är tillräckligt.

Men ännu mer förvånade mig etl annal inslag i hans inlägg. Vi hörde av herr Johansson i Skärstad att han inle ens hade läst experternas rapport, och jag har lovat all han skall fä den innan vi lämnar riksdagen i dag. Herr Hörberg tycks inle ens veta vilka som ingår i expertgruppen och samtidigt slår han här i talarstolen och säger all han ger inie myckel för arbelsgruppen. Del är ordagranl vad han sade. Får jag då än en gång, herr talman, i riksdagens protokoll läsa in vilka som ingått i expertgruppen. Den bestod av professorn i oftalmiairik vid Uppsala universitet Gunnar von Bahr, professorn i gerialrik vid Uppsala universilel Lars Carlson, professorn i radiolerapi vid Karolinska institutet Jerzy Einhorn, docenten i praktisk medicin vid Lunds universilel, överläkaren Sven Gunnar Johnsson, professorn i endokrinologi vid Karolinska institutet Rolf Luft, socialstyrelsens vetenskapliga råd i allmän praktik, livmedikus Werner Olsson, professorn i patologi vid Uppsala universilel Jan Ponién,

professorn i kirurgi vid Göteborgs universilel Ragnar Romanus och professorn i praktisk medicin vid Lunds universilel Jan Waldenström, Professor Waldenström var dessulom expertgruppens ordförande.

Del är den expertgruppen herr Hörberg står här i lalarsiolen och säger all han inle ger myckel för. När debaiien förs på den nivån lycker Jag alt herr Hörbergs ord får lala för sig själva.

Till herr Pelersson i Röslånga vill jag slälla en direkl fråga: Får jag uppfatta herr Peterssons i Röslånga senasle inlägg så, atl han anser all vi skall avskaffa läkemedelskonirollen? Del vore naturligtvis häpnadsväckande, och vi måste här fä klarlagt vad han avser.

Fär Jag, herr talman, sedan göra yllerligare ell par kommentarer -frågan är sanneriigen vikiig! Jag vill då åter rikta mig till herr Hörberg och säga alt samma hygieniska krav givetvis måste gälla för alla tillverkare av medicinska preparat, oavsell om del är fråga om slalliga eller privata förelag och oavsett om det gäller slora eller små företag. Herr Hörberg riktade en fråga om del lill mig, och här är alltså mitt svar igen.

Vissa grundläggande föreskrifter om läkemedelsframslällning finns i den nordiska farmakopén. Även på del inlernalionella planel i övrigt förekommer ell nära samarbeie i frågor som rör läkemedelslillverkning, bl. a, inom världshälsovårdsorganisaiionen (WHO). Särskill höga hygieniska krav mäsle givelvis ställas pä medicinska preparat som är avsedda för injektion. Vid socialstyrelsens inspektion av Institutet för klinisk thymusforskning i Aneby konstaterades att tillverkningen av THX skedde under synnerligen primitiva förhållanden och uppfyllde ytterst få krav i den nordiska farmakopén beträffande tillverkning av injeklionsvälskor. Del framkom också all inga som helst kontroller av tillverkningsmiljön, råvaror, tillverkningsprocess och slutprodukt utfördes. Om förhållandena kring TXH-tillverkningen var sädana som beskrevs i inspektionsrapporten - vilket jag för min del inte har någon anledning alt betvivla - kan socialslyrelsen självfallet inte förhålla sig passiv.

Herr Hörberg antyder atl socialstyrelsen skulle ha ställt upp formella krav som endast var avsedda all hindra dr Sandberg all forlsälla verksamheten. Detta är inle bara en grov beskyllning mot eu ämbetsverk och dess tjänstemän som handlar under ämbelsansvar. Del är ocksä betänkligt i en tid, dä ansvarsmedvetet arbele är inriklal pä all alll måste göras för all förbällra hygienen inom sjukvården samt vid tillverkning av läkemedel och sjukvårdsartiklar.

Betydande insatser har gjorts och görs alltjämt inom detla område av socialslyrelsen, Spri, sjukvårdshuvudmännen och kanske inie minsl av fabrikanter som - det vill jag gärna understryka - i regel lar ytterst seriöst på dessa problem. Jag vill här också erinra om atl riksdagen så senl som förra ärel beslutade atl godkänna ell lagförslag frän regeringen om skärpl konlroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvården. Atl då få en fråga av del slag som herr Hörberg ställde är myckel märkligl.

Som lidigare blandas i denna debatt samman ofantligt myckel. Jag

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976'

Om fortsatt framställning av THX-preparat, m. m.

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om .fortsatt framställning av THX-preparat, m. m.

skall inle la upp frågan om Ihymusforskningen i någol längre inlägg. Men låt mig säga följande.

Forskning om thymus och dess funktion har bedrivits sedan länge, både i värt land och utomlands. Föregångslandel för den moderna ihymusforskningen är USA, där ihymushormonei, Ihymosinel, upptäcktes i mitten av 1960-talel. Vissa forskningar i USA har därefter visat all Ihymosinel kan ha immunilelshöjande effeki. Den forskning om ihymosinel som Kabi beslutat alt ta upp pä silt program ulgör en forisällning av denna amerikanska forskning, och har, enligl vad jag har inhämtal, ingel samband med dr Sandbergs verksamhel.

Vad belräffar den s. k. Umeågruppens sludier av THX-preparaiel vill Jag erinra om dessa forskares ullalande i redovisningen i nr 26 år 1975 av Läkartidningen all någon bedömning av eller någol slällningslagande till preparatets påstådda effekter inie har gjorts.

Lål mig till detla foga några yllerligare kommentarer.

Enligt vad jag har inhämtat finns del flera kända fall då THX-patienler drabbats av så svåra infekiioner efter THX-behandling all de har blivit i akut behov av sjukhusvård, bl. a. på regionsjukhuset i Linköping.

När det gäller patienterna vill jag understryka - och det har Jag sagl lidigare i denna kammare - alt jag har full försläelse för de patienter som vänder sig till dr Sandberg i förhoppning om att THX-behandling skall bota dem. Det är helt naturligt mot bakgrund av dr Sandbergs egna uttalanden och den oreserverade uppmärksamhet som i olika sammanhang har ägnats åt THX. Men patienterna måste också förstå alt om THX-preparalet skulle ha någon av de posiliva effekter som har angivits skulle detta ha kunnat bevisas vid åiminstone någon av de ingående undersökningar som har gjorts pä det här området.

Man bör ocksä komma ihåg all all världens läkcmedelsinduslri sländigl söker nya idéer och uppslag som kan ulnylijas i läkemedelstillverkningen, men såviii Jag har kunnal inhämta har ingen läkemedelsindustri tagit dr Sandbergs THX-preparal som utgångspunkt för ulvecklingsarbele belräffande nya läkemedel.

Låt mig igen understryka alt del är patienterna vi talar om, och ni slår här och gör gällande atl jag icke skulle ha försläelse för dem. De har och skall ha räll lill all den vård och behandling som den svenska hälso- och sjukvården kan erbjuda. Ni kan själva medverka i detta utomordentligt vikliga arbeie. Jag sade i mitt lidigare inlägg au om ni själva eller era anhöriga skulle drabbas av sjukdom uigår Jag ifrån all ni omedelbart skulle vända er lill läkare på sjukhus. All medverka lill alt skapa föreställningen all THX-preparatei är verksami och bolande mol en rad allvarliga sjukdomar är all medverka i en process som de ärade interpellanterna nog bör fundera både en och tvä gånger pä.

Herr Lothigius gjorde egentligen etl ganska avslöjande inlägg här från talarstolen. Han och några andra kritiserade mill lidigare inlägg, och nu flck vi vela all här förbereds rader av möten och opinioner. Jag föreställer mig all herr Lothigius då är myckel engagerad i della. Jag har

sagt, herr talman, i en lidigare debatt - Jag tror det var lill just herr Lothigius - alt i stället för alt stå här i talarstolen och kritisera direkl och indireki ansvariga myndigheter och forskare bör man tillse all det här preparatet kommer under prövning i den ordning som gäller enligt vår läkemedelslagsliftning. Där kan ni göra en insals. De här debalterna om THX bör klaras ut, men ni medverkar Ju inte lill del. Vi har en läkemedelsförordning, vi har läkemedelskontroll, vi har lagar som ni själva har varil med om all stifta. Vad ni begär här av ansvariga myndigheler är alt de skall sälla sig över alll della.

Herr lalman! Sä går del inte till här i vårt land. Del här är etl rättssamhälle, Alla fär underkasta sig de lagar och beslämmelser vi har, inte minsl pä områden där människornas liv och hälsa i sä hög grad står i centrum och där människorna har anledning alt hell enkell kräva trygghet. Här skulle Jag bara vilja understryka del jag sade: All dr Sandberg har precis samma rättigheter och skyldigheter som andra. Han har också ett stort ansvar genlemol de människor som han lar emot i sin verksamhel. Jag tror all del tillägget också bör flnnas med i det här inlägget.

Herr JOHANSSON i Skärstad (c):

Herr lalman! Positionerna är sä låsta mellan å ena sidan socialministern och socialstyrelsen och å andra sidan de många människorna där ute vilkas liv och hälsa står i centrum atl Jag inte tror att vi skall fortsätta debatten längre.

Men lål mig säga, eftersom socialministern antydde alt Jag inte kände till expertgruppens arbete, att jag har tagit del av dess resullat. Det publicerades i tidningarna och förekom här i debatten. Men Jag har hört andra saker, och det var därför jag ställde frågorna: Hur länge arbetade expertgruppen? Hur många sammanträden hade den? Hur många var med pä sammanträdena och hur mycket kontakt hade den med dr Sandberg, som också skulle höra till gruppen? Det var sådana frågor som vi inte fick svar pä när dokumentet lades fram, och det var det jag var intresserad av.

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om fortsatt framställning av THX-preparat, m. m.

Hen HÖRBERG (fp):

Herr lalman! Statsrådet sade i silt senasle inlägg bl. a, alt man inle skulle blanda ihop hygienfrågorna vid våra lasarett och andra inrättningar med del ärende som vi har uppe i dag. Men del är Jusl den jämförelsen som jag har gjort i min fråga och i mina lidigare inlägg. Det anmärkningsvärda är Jusl atl när del gäller hygien, sterilitet och sådant tolererar man i det ena fallet hur stora brister som helst sedan åtskilliga år tillbaka. Man har i tio år hållit på all göra undersökningar, och nu går man ul med en enkät och frågar sjukhusen hur myckel de har gjort därvidlag. Detla gör man när det gäller våra offenlliga vårdinrättningar. Sedan finns det en liten klinik som arbetar med en särskild metod. Där har, såvitt Jag vet, på fem miljoner sprutor inträffat fyra allvarliga infekiioner, vilkel jag ocksä redovisade. Då är man genast framme och säger: Där mäste

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om fortsatt framställning av THX-preparat. m. m.

vi gripa in, så får det inle vara. Men allt annal låter man passera. Man försöker visserligen bevaka sjukhusinfeklionerna och det finns många människor engagerade föratt komma till rätta med problemen. Del förslår Jag, och det vore förfärligt om man inle gjorde del. Men man har inle förrän så senl som i hösias gått ul med en enkäl, som röjer en oerhört elementär nivå hittills pä ingreppen när del gäller sterilitet- och hygienkraven pä våra allmänna sjukinrättningar.

Sedan sade statsrådet alt han trodde attjag inte visste vilka som ingick i expertgruppen. Men del gjorde Jag fakliskl. Jag visste vilka det var, och det är ingel fel på dem, men de vet inte allt bara för alt de sitter i en expertgrupp. Ingen människa kan veta alll, sä komplicerad är vår tillvaro. Vi kan inte säga all elt visst preparat inle ger någon effekt i de och de fallen. Del finns ingredienser i del preparatet som mänskligheten ännu inle har klart för sig vad de innehåller.

Jag vill återigen hänvisa lill den bild som jag nyss gav från vår ungefär samtidiga skolgång, när vi talade om odelbara grundämnen. Del var alltså fastlagt att de var odelbara, och utifrån del skulle hela världskemin byggas upp. Många experter hade sagl del, och det var ingenling som fick ifrå-gasällas - så var del ända långl fram på 1930-talet, Då var del en person vid namn Einslein som var litet mer genial än de flesta av oss, som började ifrågasätta detla - och nu är alll delta upprivet, Irols de lidigare experternas försäkringar.

Vi kan också länka på Iragedin för några år sedan med neurosedynei, en medicin som var godkänd av inlernalionella experter men som ändå visade sig ha fullsländigl överraskande verkningar medförande en väldig mängd komplikalioner. Man skall följaktligen inle heller säga sig alt någol är värdelöst bara därför atl experter sagt del. Inget i vår tillvaro är så enkelt.

Jag uppmanade i milt försia inlägg statsrådet all försöka medverka till en överenskommelse mellan socialslyrelsen och dr Sandberg för alt ge möjlighet lill en rimlig övergångstid under vilken vissa förbättrande åtgärder kunde vidtas. Jag nämnde ocksä atl Jag hade ell medgivande frän dr Sandberg att säga, all han är beredd att vidta vissa förbättringar. Jag tycker all man som departementschef skulle la emol en sådan utsträckt hand - inte för dr Sandbergs skull, ty han har inle räll all begära mer av lillvaron i Sverige än vi andra - ulan därför atl hans verksamhel betyder så myckel för sä många, låt vara alt det kan vara fråga om en renl subjektiv upplevelse.

Jag hade hoppats alt deparlemenlschefen skulle vilja medverka till detla. Han har direkl visat all han inte gjorl några försök härtill och även all han inle vill göra några sådana. Jag mäsle säga atl del är ytterst beklagligt. Jag har ingen annan alt klaga inför än statsrådet. Jag har inte rätt att säga nånting om verkschefer och andra ämbetsmän, däremot har Jag rätt att här i riksdagen kritisera statsrådet, och det gör Jag. Jag vänder mig slarkl mot hans agerande eller brist på agerande i denna fråga.

Hen PETERSSON i Röstånga (fp):

Herr lalman! Socialminisiern slälldeiill mig frågan om Jag anser all vi skall avskaffa läkemedelskonirollen. Svarei är naturligtvis nej. Men jag menar att vi här har ett särfall, som berör kanske tiotusentals människor. Jag har i delta specifika fall bett socialministern om hjälp. Jag har bett att han lar kontakt med dr Sandberg för dessa människors skull och kanske beviljar dispens för att åtminstone under en lid möjliggöra att verksamheten forlsäller. Under denna dispenslid skall man naluriigtvis ovillkorligen fordra all dr Sandberg vidtar erforderliga åtgärder för all kliniken skall motsvara de krav som ställs för lillverkning av THX.

Till sisl vill jag säga - och del skall bli milt sisla inlägg i denna debatt ~ all om jag, mina familjemedlemmar eller anförvanler blir sjuka, går vi nalurligivis lill en läkare, och det kommer jag alt uppmana alla människor all göra i en sådan situation. Men om jag blev så sjuk att läkarna inle kunde hjälpa mig, skulle jag kanske la THX. Jag kan visserligen inle i dag direkl avgöra om jag skulle göra det, men möjligheten finns. Del är alltså fråga om ell halmstrå i en nödsituation, och jag betraktar THX som elt sådant för tiotusentals myckel sjuka människor. Jag lycker att vi är bra omänskliga om vi tar ifrån dem delta halmstrå.

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om fortsatt framställning av THX-preparat, m. m.

Hen LOTHIGIUS (m):

Herr talman! De vetenskapsmän som genom socialslyrelsen säger all THX inle har någon verkan har en förödande kompelens. Det erkänner Jag, Men mol den undersökning som under några månader gjorts av etl antal forskare står tiotusentals människor, vanliga svenskar i olika yrkesgrupper som säger: Vi har blivit bättre, vi märker en positiv reaktion av THX. En del människor säger atl de blivit helt friska, andra all de blivit bällre. Vare sig del beror på den akluella behandlingen eller inte fär man inle bortse frän alt den moderna läkarvetenskapen säger atl del finns skäl atl arbela med terapeutiska metoder som ger kroppen en möjlighet all själv skapa underlaget för all kunna tillfriskna. Är del fel?

Jag bör därför inte säga lill dessa tusentals människor: Nej, ni har inle blivit friska! Ni mår inte bällre! De skulle i så fall fråga mig: Vad är ni för en riksdagsman och för en människa, som inte tror pä oss som personligen sä intensivt har upplevt delta? Tycker socialministern atl.vi skall svara dessa människor: Ni skall leva efler samhällets rättsregler! Ni får vara sjuka om ni inle vill gå lill de läkare som finns på våra sjukhus! Men del finns Ju vanliga läkare som säger lill sina patienter: Försök med THX, för vi kan inte hjälpa er!

Nej, del är inte så man vill uppleva ell rättssamhälle, herr socialminister. Etl rättssamhälle skall vara uppbyggt så alt man är beredd atl möta människornas vettiga krav och försöker hjälpa dem. Jag finner det mycket märkligl all man tillåtit tiotusentals människor som är be-

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om fortsatt framställning av THX-preparat, m. m.

100

roende av THX atl använda della preparat under 25 års lid och därefter avbryter denna verksamhet. Man säger till dessa människor att vi skall vänta och se vad som händer på del här området om 5-6 år, när ell renl malerial har framställts. Detla sker samtidigt som man kan iaklla all intresset för preparatet växer i olika länder.

Var då, herr socialminisler, så social att ni säger: Vi skall försöka medverka till att den forlsälla behandlingen med della preparat skall kunna ske under läkares konlroll. Vi skall framställa THX på ell bällre sätt och under bättre konlroll än vad som sker nu. Ni skall fä THX, eflersom del inte hafl någon negativ effeki, eller-som expertgruppen sagt - någon effekt. De fall av infekiioner som inträffat är ändå en liten, liten del i förhällande till de fall som blivit följden av andra läkemedel.

Kan vi, herr socialminister, inle bryta delta dödläge och möta varandra för all försöka hitta en ny infallsvinkel, inte för alt bevisa politikernas förträfflighet ulan för att vara lill hjälp för människorna?

Om man kallas lill möten ute i landet går man dit för all lyssna lill människornas erfarenheler. Del är en riksdagsmans uppgift. Eller anser socialministern atl jag skall säga nej när jag inbjuds till ett möte för alt ta del av människors synpunkler? Går socialministern själv inle ut och tar del av vad människor länker och lycker och sedan försöker göra något vettigt på grundval av det?

Fru FREDRIKSON (c):

Herr talman! Herr socialministerns inlägg i dag antyder att motståndet mot atl la del av uppgifter om THX och dr Sandbergs mångåriga forskning är hårt och bergfast. Del upplevs som fastlåst i en olösbar position, där del inle avses atl med öppenhet pröva vidare vad tiotusentals människor kan tala om, nämligen atl THX som den sisla utväg de valt all pröva efler atl ha sökl experterna har givit dem hjälp. Hans slällningslagande är atl beklaga, och Jag instämmer hell i herr Lothigius önskan alt vi måste finna en ny infallsvinkel i fortsättningen.

I dag har det ju inle minst framkommil elt slarkl önskemål om dispens, som är värt att las pä allvar. Jag har även föreslagil att medlei legall skall få prövas på sjukhusen och användas av läkarna ulan alt detta skall behöva vara olagligt. Den inställning som i dag finns mot THX-preparalet är inte någonting nyll i läkarhislorien. Del har förekommil även lidigare alt etl verksami medel - detla gäller inle minsl i avsnittet hygien - har motarbetats, men vi förstår i dag inte all detla kunde ske den gången del hände.

Vi vill stödja socialministern i elt aktivt och positivt nytänkande, som inle bör förkastas innan det prövats. Del gäller tiotusentals människor vilka som sin sisla utväg har använt THX, Vi hoppas pä att det skall bli en positiv fortsättning -jag hoppas pä del.

Herr socialministern ASPLING:

Herr lalman! Jag vill nu inte förlänga debatlen, men de ärade interpellanterna har tvingat mig till ytterligare några repliker.

Jag vill säga till herr Hörberg alt han förvånar mig mer och mer allteftersom han utvecklar sina synpunkler frän denna talarstol.

Han erinrar om neurosedyntragedin, men den var Ju ell exempel på viklen av att man i framliden borde skärpa läkemedelskoniroll och analyser sä att inte någonting liknande i fortsättningen skulle kunna hända.

Vi har också skärpt läkemedelskonirollen här i vårt land. Jag vet inle om herr Hörberg tillhörde riksdagen vid den lidpunkten, men del är inle särskilt längesedan vi förändrade och skärpte jusl den lagsliftningen. Jag kanske, herr lalman, ändå kan fä nämna några saker för alt visa vad som händer internationellt pä det här området. Eftersom Förbundsrepubliken Tyskland nämnts här i dag kan Jag nämna all man där planerar en läkemedelslagstiftning som i allt väsentligt överensstämmer med den svenska. Enligl vad Jag inhämtal skall ell lagförslag i ärendel behandlas i förbundsdagen i april i år. Därefter räknar man med all förbundsrådet skall behandla ärendet under hösten 1976. Provisoriska beslämmelser har iräli i kraft som innebär alt nya preparat redan nu måste anmälas till vederbörande myndighei.

Vad belräffar kraven på sterilitet gäller i alla länder alt preparal för injektion skall vara sterila. Länder som inle har någon egen farmakopé lillämpar en av WHO utgiven farmakopé med samma krav. Dessutom har WHO utgivit en särskild specifikation för lillverkning av farma-ceutiska preparal, vilken antogs av WHO:s generalförsamling i fjol, 1975. Av della framgårall kraven på sterilitet hos injektionsvälskorärdesamma i alla länder, och när det gäller läkemedelslagstiftning och läkemedelskontroll i övrigt är en allmän utveckling i gång i riktning mot den ordning som sedan länge gäller i bl. a. de nordiska länderna och i USA.

Jag vill ha della sagl eflersom herr Hörberg har anlyll all den svenska läkemedelslagsliflningen och läkemedelskontrollen enligl hans mening skulle vara orimligt siräng. Sverige står sålunda som en förebild på della område. Om inte herr Hörberg känner till detta, bör han studera frågan närmare. Del är myckel som händer ule i världen Just på konlrollsidan.

Herr Pelersson i Röslånga kom tillbaka till etl par saker. Han deklarerade tydligt alt han icke ville avskaffa läkemedelskontrollen, och det nejet noterar jag. Vidare ställde han frågan om dispens. Jag har redan, herr talman, slagit fasl all en dispens för lillverkning av THX skulle strida mol de grundläggande bestämmelser som finns i läkemedelsförordningen, som aren lag utfärdad av regeringen efler riksdagens hörande. Enligl grundlagsfästa principer saknar regeringen möjlighet att bevilja dispens från läkemedelsförordningen. Jag tror del är viktigt att mina ärade frågeställare har klart för sig hur lagsliftningen är utformad.

Jag skall, herr talman, inle förlänga debatten mycket mer. Emellertid vill Jag reagera då man mer eller mindre gör gällande all socialslyrelsen, läkarna och andra ansvariga i den svenska hälso- och sjukvården inle skulle göra allt vad som är möjligt när del gäller vården av människor, närdet gäller människors liv och hälsa. Det är någol av en trist upplevelse, herr talman, alt av riksdagsledamöter här få höra sådant. Bl. a. herr Jo-

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Om fortsatt .framställning av THX-preparat, m. m.

101

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om fortsatt framställning av THX-preparat, m. m.

hansson i Skärstad var inne pä detla. Jag hoppas alt vederbörande lar tillbaka sädana här beskyllningar. Skall vi föra en konstruktiv debatt - och det är jag öppen för - måste utgångspunkterna vara annorlunda än de som herrarna och fru Fredrikson i dag har haft för debatten.

Herr HÖRBERG (fp):

Herr lalman! Vi är förvånade i dag, både statsrådet och Jag. Jag är förvånad över hans byråkratiska inställning i den här frågan och han över min aktivitet för att försöka fä en vettig lösning till stånd i etl angeläget ärende.

Neurosedynkatastrofen var jusl skälet lill all man skärpte kraven i läkemedelsförordningens beslämmelser, sade socialministern, och del är väl alldeles riktigt; det var en given följd av vad som hände. Vad jag sade var emellertid au en expertgrupp hade godkänt den medicinen i förväg. Där såg man alltså hur mycket man kan lila på expertgrupper. I della fall är det en annan expertgrupp som säger atl den här medicinen är verkningslös. Där kan finnas något som vi nu inte känner lill - varken socialministern eller Jag eller experterna. Ändå vill experterna förbjuda denna medicin, och det är lika illa på silt sätt som all neurosedynei tilläts. Del visade sig ha biverkningar. Här är del fråga om tusentals människor som dör om de inle får medicinen.

Del är klart att kraven påsterililet och hygien skall vara myckel, myckel höga; det tycker Jag är etl synnerligen viktigt krav både inom våra offentliga sjukvårdsinrättningar och på THX-klinikerna. Men man skall väl också se på 20 års prakliska erfarenheler av fem miljoner sprutor med en så anmärkningsvärt låg infeklionsfrekvens som där faktiskt kan påvisas.

Sedan sade Jag inte alls all Jag tyckte all läkemedelsförordningen var för siräng eller alt den skulle bort. Jag instämde f ö. i herr Peterssons i Röstånga senasle inlägg i debatten. Däremol sade jag atl den förordning man har bör tillämpas med förstånd och urskillning. Jag anser all så inle har skett i delta fall inom del departement som sorterar under socialministern, när man ä ena sidan tolererar den våldsamma frekvensen av sjukhusinfeklioner så länge som man har gjorl och hoppar på THX-klinikerna för fyra infektioners skull.

Jag vill sluta med att liksom herr Lothigius, fru Fredrikson, herr Petersson i Röstånga och herr Johansson i Skärstad myckel besläml uppmana statsrådet atl la emot herr Sandbergs utsträckta hand för patienternas skull. Om inle statsrådet gör detla så för inle stalsrådel någon konstruktiv debatt i detla sammanhang.

skapa ell bällre förhållande för läkarvården. Är del någon som har sagl della? Vi kan ju se efler i protokollet

Men som det alllid sker i elt samhälle är det naturligt atl man har olika meningar, all man ser frågorna från olika synpunkter och alt man på denna grund därför måste föra fram dem. Då gäller det, herr socialminister, att få föra en debatt - inte på herr socialministerns villkor. Vi har demokratisk rätt att föra den på våra villkor mot bakgrund av våra upplevelser och värt sätt all se på denna fråga.

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

öm fortsatt framställning av THX-preparat, m. m.

Hen JOHANSSON i Skärstad (c):

Herr lalman! Jag blev väldigl förvånad när socialministern sade alt vi här i debatlen har påstått att läkare och samhället inte vill göra sitt bästa för sjuka människor. Han nämner alla här i debatten men sedan framhåller han milt namn och säger all jag var inne på della.

Jag vill säga till socialministern: Varför denna beskyllning? Jag hoppas att inte de som läser protokollet skall tro atl jag har strukit någonting som Jag har sagt. Det är en ren lögn vad socialministern har tillviial mig i den här debatten.

Fru FREDRIKSON (c):

Herr lalman! Läkarna gör alll de kan - därom råder ingel som helst tvivel - med de medel som de har till silt förfogande. Önskan här är att de skall fä ytterligare medel att arbeta med.

Ännu en gäng vill jag citera den europeiska sociala stadgan, som även Sverige ansluter sig till. I dess försia del, p. 11, slår det: "Envar äger rätt alt komma i åtnjutande av all hjälp som kan bidraga till atl giva honom bästa möjliga hälsa." Den meningen äger tillämpning även i denna fråga.

Herr socialministern ASPLING:

Herr talman! Till herr Johansson i Skärstad och flera andra som anser att Jag har beskyllt dem för det ena och det andra vill Jag säga följande. I inlägg efter inlägg kritiserar ni ansvariga myndigheter på sjukvårdens område, inte minsl socialslyrelsen, ni ifrågasäller expertgruppens objektivitet och strävan lill klarläggande, och ni kritiserar sjukhusen! Herr Hörberg har Ju verkligen utvecklat della - del kommer au framgå av protokollet. Ni måste vara på del klara med all del kan uppfattas som en misstänksamhet emot vår sjukvård - atl den inle skulle motsvara människornas krav och behov.

Jag har slätt mänga gånger i denna kammare och sagl alt många brister vidlåder sjukvärden men all vi ändå i vårt land är på väg med en kraftfull utbyggnad och en strukturell förändring, som Ju enbari har ell syfte - att göra sjukvården bättre för de enskilda människorna. Hela del säll varpå ni för den här debaiien i kammaren ger ju direkl eller indireki en negaliv bild av den svenska sjukvärden.

Del, herr lalman, har jag velat konslalera. Ni skall inle vara främmande

103

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om fortsatt framställning av THX-preparat, m. m.

104

för att del blir effekten av era inlägg. Ni bidrar också lill atl skapa föreställningen hos många människor som har bekymmer, som befinner sig i svårigheter och har sjukdomar, all vi på sjukvårdens område skulle ha myndigheler - överbyräkratiska sade herr Hörberg - som på någol sätt skulle utgöra etl hot mot de enskilda. Ni bör förslå alt en ansvarig socialminister inte kan falla undan för dylika argument.

Jag har sagl tillräckligt om THX nu och lidigare, om dr Sandbergs rättigheter och skyldigheter, och jag har uppmanat er: Medverka lill alt preparatet kommer under den av lagstiftningen föreskrivna prövningen! Ni viker undan, ni lalar om opinionen, om möten som föreslår etc, och det har gett mig anledning all också konslalera något av cynismen i detta.

Vi har alla elt ansvar för sjuka människor i hem, i vår närhet, ute i samhällel. De står många gånger i svåra situationer. Så långl som möjligl mäste vi söka medverka till alt alla insatser görs inom ramen för den ansvariga svenska sjukvården. Och sjukvården står i vårt land på en mycket hög nivå, erkänd internationellt. Även om vi har mycket kvar alt göra här, så vel Jag att svensk sjukvård internationellt sell hävdar sig myckel väl. Då bör ni också förslå vilken negativism som denna debatt speglar.

Och när herr Lothigius har talat om enskilda läkare som -enligl hans mening - inte vågar framträda, som skulle vara rädda för myndigheter etc, så är del ganska fantastiskt. Jag har inle den uppfallningen om svenska läkare. Jag har en myckel posiliv uppfattning om deras öppenhet och beredvillighet lill deball och insatser. Den svenska läkarkåren befinner sig ocksä pä en internationellt hög nivå. Vi har en god utbildning och framstående forskning i värt land. Jag upplever vad interpellanterna här sagl som en i varje fall indireki beskyllning mot de ansvariga inom svensk sjukvård, och ni skall förstå all sådana inlägg inle passerar helt obemärkta bland myndigheter och läkare.

Herr JOHANSSON i Skärstad (c):

Herr talman! Jag anser alt vi i riksdagen har räll all kritisera saker och ting - del är bl. a. därför som vi är här. Men del innebär inle all socialministern får sliga upp och beskylla dem som framför synpunkter för sådanl som de aldrig har sagt, och det hade hedrat socialministern om han tagit tillbaka det han sade.

Jag har inle med elt enda ord kritiserat vår sjukvård. Jag har inte nämnl sjukhussjukan. Jag har sagt atl vi uppskattar den sjukvård vi har. Vad andra talare sagl får de själva stå for. Men när socialministern här skulle utse en syndabock, så nämnde han mig, ingen annan.

Hen HÖRBERG (fp):

Herr talman! Statsrådet gjorde här i någol slags faderlig förmyndarton en mängd påståenden om oss, som om vi var en skolklass och han själv var den gamle magistern. Jag tycker inte alt vi har anledning all ta emol några tillrättavisningar för värt sätt att föra debatten. Vi är vuxna

och valda alt företräda medborgargrupper i samhället här i riksdagen. Det gör vi också efler värt omdöme.

I sitt senasle inlägg sade stalsrådel bl. a. all Jag skulle ha ifrågasall objektiviielen hos den expertgrupp som hade studerat de problem vi nu diskulerar. Det har jag verkligen inle gjort. Så långt Jag känner medlemmarna i den gruppen är de alla hedervärda människor. Vad Jag sagl är att de inle vet alll, och det påstår Jag gärna om igen. Det finns myckel oupptäckt i vår komplicerade värld, mycket som kommande generationer kommer atl upptäcka. Kanhända hittar de då också någol i THX-preparalet, som vi inte känner lill. Vad vet Jag?

Sedan vill jag ocksä säga atl ingen av interpellanterna har varit negativ till svensk sjukvård. Jag har för min del poängterat elt problem som är allmänt känt och som statsrådet själv har sagl all socialslyrelsen har ögonen pä, nämligen sjukhusinfeklionerna. Det är etl bekymmersamt kapitel. I övrigi är vi väl alla här ense om all vi har en utomordentligt hög standard på vår sjukvård. Och då är del Ju en rätt fantastisk beskyllning atl riksdagsledamöter skulle ha en negaliv inställning lill svensk sjukvård och all den uppfattningen skulle spridas till medborgarna i allmänhet! Vad vi vill är Ju atl elt preparal som många människor anser sig bli botade av skall få finnas i fortsättningen och all del skall kunna ges under belryggande former.

Alla här har försökt atl få statsrådet alt medverka lill någol slags över-gängslösning, vilket vore det enda rimliga. Men statsrådet vill tydligen inle del. Han stöder den byråkratiska handläggning som ärendel hillills har varit utsatt för och vill inte göra den politiska insals som han ulan tvivel har möjlighet all göra. Del är del som är sä beklagligl i denna deball.

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om fortsatt .framställning av THX-preparat, m. m.

Hen LOTHIGIUS (m):

Herr talman! Jag hade inle tänkt att säga nägot mera. Jag trodde att det var klart mellan socialministern och mig. Men sä kom nu detla senasle påstående frän socialministerns sida, som är myckel intressant. Vad socialministern sade är nämligen precis vad jag vill. Jag önskar att ni, herr socialminisler, skall la upp mina synpunkler och frågeställningar i det forum ni framförde för atl verkligen reda ul hur saken ligger lill.

Vad jag i dag begärt är all del skall skapas en inslåns, där man på ena sidan har socialslyrelsen och på andra sidan palienlerna och läkarna ule på fäliel. I detla forum skulle man då ha möjligheler alt framföra sina förslag och synpunkter utan all enskilda människor och patienter skall behöva mötas så som de ibland har mötts av socialstyrelsen. Det skulle också vara en fördel för samhällel och sjukvården alt nya rön och enkla synpunkter och erfarenheler kommer fram och kan sorteras och vidarebefordras lill den mäktiga myndigheten socialslyrelsen. Och, herr socialminister, det ligger pä ert ansvar hur dessa frågor och kontakter tas upp! Del är pä ert ansvar del ligger hur människorna bemöts. Del hoppas jag alt ni också förslår.

105

Nr 54

Torsdagen den 22 januari 1976

Om fortsatt framställning av THX-preparat, m. m.

Fru FREDRIKSON (c):

Herr talman! Jag vill protestera mot herr socialministerns påstående all del i de gjorda inläggen har uttalats misstroende mol den svenska sjukvården. Om socialministern har lolkal inläggen på del säilel, så är del en feliolkning.

Överläggningen var härmed sluiad.

§ 24 Föredrogs och hänvisades Motioner

1975/76:450 och 451 till konstitutionsutskottet 1975/76:452 och 453 till finansutskollel 1975/76:454-460 till skatteutskottet 1975/76:461 och 462 lill lagutskottet 1975/76:463-465 lill utrikesutskottet 1975/76:466-468 till försvarsuiskoltei 1975/76:469-471 lill socialförsäkringsutskottel 1975/76:472-480 till socialutskottet 1975/76:481-483 lill kulturutskottet 1975/76:484-492 lill utbildningsutskottet 1975/76:493-502 lill trafikutskottet 1975/76:503-506 till jordbruksutskottet 1975/76:507-510 till näringsutskottel 1975/76:511-517 till inrikesutskottet 1975/76:518 och 519 lill civilutskottet 1975/76:520 till konstitutionsutskottel 1975/76:521 till näringsutskottel

§ 25 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningen 1975/76:93.

§ 26 Herr talmannen meddelade att propositionerna nr 100 och 101 skulle sättas sist på morgondagens föredragningslista.

106

§ 27 Anmäldes och bordlades

Motioner

1975/76:522 av herr Fiskesjö om utredning rörande allmänna val under

våren, omläggning av budgetåret, m. m. 1975/76:523 av herr Fälldin m.p. om principerna för lösning av kyr-

ka-slat-frågan 1975/76:524 av herr Fälldin m.fl. om vidgad länsdemokrali 1975/76:525 av herr Strindberg m.p. om kommunalt partistöd 1975/76:526 av herrar Alsén och Gadd om karlläggning av den statliga

lidskriftsutgivningen 1915/16:521 av fru Nilsson i Sunne w.,/7. om översyn av principerna

för anbudsgivning 1975/76:528 av herrar Rask och Andersson i Örebro om ändring i upp-

handlingskungörelsen Nr 54

1975/76:529 av herrar Fridolfsson och Nilsson i Agnas om slopande aV Torsdagen den
den allmänna arbetsgivaravgiften för kristna och andra humanitära ji ianuari 1976
organisationer

1975/76:530 av herrar Fndolfsson och Nilsson i Agnas om avdrag vid inkomsttaxering för gåvor till religiösa m. fl. ändamål

1975/76:531 av herr Johnsson i Blenlarp m..p. om proportionellt val av ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnd

1975/76:532 av herr Karlehagen m.fl. om slopande av den allmänna arbetsgivaravgiften för fria trossamfund m. fl.

1975/76:533 av herr Molin cm införande av elt avdragslak vid inkomstbeskattningen

1975/76:534 av herr Nilsson i Tvärälund om rätt till restitution av bensinskall för snöskoter som används i skogsbruk

1975/76:535 av fru Troedsson m.p. om införande av skattefri folkpension

1975/76:536 av fru Frcenkel och herr Molin om avslag pä regeringens förslag om flyttning av en avdelning frän kammarrätten i Göieborg

1975/76:537 av herr Henmark m.p. om föriäggningav en ny kammarrätt lill Kristianstad-Hässleholm

1975/76:538 av herr Hermansson m.p. om upphävande av lagen om tillfälligt omhändertagande

1975/76:539 av herr Hermansson m.fl. om minskade anslag till säpo

1975/76:540 av herr Johansson i Malmö m.fl. om föriäggning av en ny kammarrätt lill Malmö

1975/76:541 av herr Nilsson i Kalmar w.,/7. om föriäggning av en ny kammarrätt till Kalmar

1975/76:542 av fru Anér m..p. om vigselrätt för muslimska församlingar

1975/76:543 av herr Claeson m.p. om förbud mot koppling i hyresavtal av hyra av bostad och hyra av bilplals

1975/76:544 av herr Gillström om vidgad räll till ersättning frän patientförsäkringen

1975/76:545 av herr Green m.p. om översyn av bestämmelserna om underhållsbidrag lill barn

1975/76:546 av herr Jadestig m.p. om ändring av reglerna rörande upphovsrätt till visor och sånger

1975/76:547 av herr Olsson i Edane m. ,/7. om företrädare för vissa dödsbon

1975/76:548 av herr Alemyr m.fl. om höjt anslag till Svenska institutet

1975/76:549 av herr Bladh och fru Frändås om höjt anslag till Svenska FN-förbundet

1975/76:550 av herr Hermansson m.fl. om slopande av anslag till den s. k. informaiionsbyråns verksamhet

1975/76:551 av herr Carlshamre w.,/7. om rörlig pensionsålder

1975/76:552 av fru Fredrikson m.fl. om obligatorisk yrkesskadeförsäkring för småföretagare, lantbrukare m. fl.

1975/76:553 av herr Jonsson i Alingsås om ekonomiskt stöd vid adoption

av utländskt barn 107

Nr 54 1975/76:554 av herr Josefson m.fl. om elt grundavdrag vid uttagande

Torsdagen den socialförsäkringsavgifier

2'' januari 1976 1975/76:555 av fru Ohlin m.fl. om vidgad rätt till föräldrapenning
--------------- 1975/76:556 av herr Svensson i Malmö om ledighet i samband med barns
börd

1975/76:557 av herr Wachtmeister i Slaffanslorp om utredning rörande ökningen av antalet sjukdagar

1975/76:558 av herr Wachtmeister i Slaffanstorp och fru Troedsson om sjukpenning för retroaktiv inkomst

1975/76:559 av herr Alemyr m.p. om undervisningen av psykotiska barn inom särskolan, m, m.

1975/76:560 av fru Ekholm-Frank och fru Sandéhn om skyldighet för läkare att utfärda dödsbevis på svenska språket

1975/76:561 av fru Fredrikson och fru Ingvar-Svensson om förbud mol skadlig färgning av läkemedel

1975/76:562 av herr Gernandt m..P. om slöd lill utövare av nalurläke-metoder, m. m.

1975/76:562 av herr Gillström om tillsyn över lekplatser

1975/76:564 av herr Hallgren m.p. om förbud mot enmansbeljäning pä godståg

1975/76:565 av herrar Lothigius och Johansson i Skärstad om fortsalt användning av THX-preparalet

1975/76:566 av fröken Pehrsson och herr Bengtsson i Göteborg om höjt anslag lill handikappforskningen i Göteborg

1975/76:567 av fru Swartz m.p. om ytieriigare bidrag till S:l Lukasstif-telsen

1975/76:568 av herr Svensson i Malmö om rätten lill bidragsförskott

1975/76:569 av herr Torwald m.p. om en utvärdering av vårdformerna för alkohol- och narkotikamissbrukare

1975/76:570 av herr Werner i Malmö om rätt för gravt hjärnskadad alt genom lidigare viljeyttring avstå från livsuppehållande ätgärder

1975/76:571 av herr Ångström om inrättande av en överläkarljänsl för cyslisk flbros

1975/76:572 av herr Ångström om inrättande vid rätlspsykiatriska stationen i Umeå av en tjänst som biträdande överläkare

1975/76:573 av herr Gernandt om åtgärder för förbättring av barns och ungdoms fysiska kondition, m. m.

1975/76:574 av fru Hansson m.p. om höjt anslag till Västerbottensteatern

1975/76:575 av herr Henmark om ändrade regler för statsbidrag lill ungdomsorganisationer

1975/76:576 av herr Johansson i Skärstad m.p. om utbudet av kyrkliga och kuliurbetonade program i radio och TV

1975/76:577 av herr Johansson i Skärstad m..P. om statsbidrag lill de fria samfundens teologiska seminarier

1975/76:578 av fru Laniz m.p. om statligt slöd lill kommunala mu-
108 sikskolor

1975/76:579 av herr Mattsson i Lane-Herrestad m.fl. om höjt anslag till Nr 54

Tidskriftsstöd Torsdagen den

1975/76:580 av herrar Raneskog och Enksson i Ulfsbyn om de smalspåriga 22 januari 1976

järnvägarnas museala värde, m. m. ------------

1975/76:581 av herr Wiklund m.fl. om fördelningen av del statliga stödet

lill de regionala teatrarna 1975/76:582 av herr Ångström och fru Fraenkel om ökat bidrag till lokal

ungdomsverksamhet 1975/76:583 av herrar Bengtsson i Göteborg och Pettersson i Örebro om

inrättande vid planerat onkologiskt centrum i Göteborg av en professur

i cancerkemolerapi 1975/76:584 av herrar Bengtsson i Göteborg och Svanslröm om utredning

av skolpsykologverksamheten 1975/76:585 av herr Boström m.p. om inrättande av en professur i hälso-

och sjukvårdsadminislration 1975/76:586 av herrar Brännström och Dahlgren om ökad skogstekni-

kerulbildning 1975/76:587 av herr Gillström om lalpedagogisk verksamhet för förskolebarn 1975/76:588 av herr Johansson i Hällsta m..P. om irädgårdsulbildning

inom gymnasieskolan 1975/76:589 av herr Jonsson i Alingsås och fröken Hörlén om ökal bidrag

lill folkhögskolorna 1975/76:590 av herr Nyquist om resebidrag till handikappade gymnasieelever 1975/76:591 av fröken Pehrsson och fru Olsson i Helsingborg om höjt

anslag lill Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader 1975/76:592 av fru Skantz m.p. om sjukskölerskeulbildningen 1975/76:593 av herr Strömberg i Botkyrka om poängberäkning för hem-

språksundervisning av invandrarelever 1975/76:594 av herr Strömberg i Botkyrka om huvudlärartjänsler för in-

vandrarundervisning 1975/76:595 av herr Strömberg i Botkyrka om vidgad räll lill statsbidrag

för tjänster som invandrarkonsulent 1975/76:596 av fru Sundberg m.P. om intagningen lill lärarhögskolas

ämneslärarlinje 1975/76:597 av fru Sundberg m.fl. om ämnet geografi i grundskolan

och gymnasieskolan 1975/76:598 av herr Svanström om en yrkesteknisk högskola i Vimmerby 1975/76:599 av herr Svanslröm om en yrkesieknisk högskola i Väslervik 1975/76:600 av herr Alpin m. fl. om vidgad räll lill statsbidrag till väg-

och gatuhållning i vissa kommuner 1975/76:601 av fru André m.fl. om fortsatt drift av vissa järnvägslinjer

i Skaraborgs län 1975/76:602 av herr Bengtsson i Landskrona om hjälptelefoner vid vissa

vägar

Nr 54 1975/76:603 av herr Gillström om upprustning av vägnätet i norra delen

Torsdagen den "v Gävleborgs län

22 januari 197ö 1975/76:604 av herr Hellström m.fl. om statsbidraget till galor och vägar

-------------- där kommun är väghållare

1975/76:605 av herrar Johnsson i Blenlarp och Johansson i Simrishamn

om eventuell nedläggning av järnvägslinjen Eslöv-Tomelilla 1975/76:606 av herr Jonsson i Mora m..P. om SJ:s pensionärsbiljetter 1975/76:607 av fru Jonäng om införande av ett allmänl inlerrailkorl 1975/76:608 av herr Karlsson i Malung m..P. om bättre trafiksäkerhet

i samband med snöröjning 1975/76:609 av herr Kindbom in.p. om ombyggnad av vägsträckan Skara-Falköping, m. m. 1975/76:610 av herrar Lindahl i Hamburgsund och Pelersson i Röstånga

om märkningen av broar 1975/76:611 av herr Nordin m.P. om lokalisering lill Härnösand av ledningen för den statliga isbrytningen 1975/76:612 av fru Olsson i Helsingborg m.fl. om parkerings- och rastplatser vid vägar 1975/76:613 av fru Oskarsson m.fl. om handikappvänliga vagnar i låg 1975/76:614 av herr Raneskog om planskilda vägkorsningar, m. m. 1975/76:615 av herr Siadling m..P. om förbud mot spridning av vägsalt 1975/76:616 av fru Sundberg om tillhandahällande av "postogram" 1975/76:617 av herr Torwald om nödsändare i livbåtar m. m. 1975/76:618 av herrar Torwald och Jonsson i Alingsås om regionalt samarbete mellan de statliga kommunikationsverken och landslingen m.fl. 1975/76:619 av herr Wååg m.p. om samtrafik inom inrikesflyget 1975/76:620 av fru Anér m.p. om höjt anslag till Miljövärdsforskning 1975/76:621 av fru Anér m.p. om ökal bidrag till sjörestaureringar 1975/76:622 av fru Anér m.p. om höjt anslag till Vård av naturreservat

m. m. 1975/76:623 av herr Fälldin m..P. om jordbrukspolitiken 1975/76:624 av herr Hallenlus m..P. om ökad forskning rörande biologisk

bekämpning 1975/76:625 av herrar Johansson i Holmgården och Siridsman om utformningen av den framtida jordbrukspolitiken för övre Norriand 1975/76:626 av herr Johansson i Hällsta m.p. om bidrag lill sjörestaurering i Stockholms län 1975/76:627 av herrar Jönsson i Malmö och Johansson i Malmö om importen av hälso- och miljöfarliga varor 1975/76:628 av herr Karlsson i Malung m.p. om åtgärder för alt styra

virkestillförseln till skogsindustrin 1975/76:629 av herr Magnusson i Kristinehamn m.fl. om älgärder mot

försurningen av sjöar 1975/76:630 av herr Olsson i Edane m..P. om förbättrad skogshygien 1975/76:631 av herr Torwald m..P. om ändring av terrängkörningslagen

110

1975/76:632 av herrar Winén och Lindahl i Hamburgsund om körning Nr 54

med lerrängfordcn pä snötäckt mark Torsdagen den

1975/76:633 av herr Wirtén m.p. om ätgärder för alt förhindra oljeskador jl januari 197é

1975/76:634 av herrar Ångström och Sellgren om ökat prisstöd för renkött

1975/76:635 av herrar Andersson i Örebro och Sjönell om ökade läne-möjligheier för marknadsinvesteringar

1975/76:636 av herrar Andersson i Örebro och Sjönell om inrättande av en handelssekreterarljänst i Köpenhamn

1975/76:637 av herrar Bengtsson i Göteborg och Pettersson i Örebro om närservice inom dagligvaruhandeln

1975/76:638 av herr Björk i Gävle och fröken Eliasson om ökat stöd ät vävslugeverksamheten

1975/76:639 av herr Eriksson i Arvika om förteckningar över köp och byten inom konst- och antikvitelshandeln

1975/76:640 av herr Gillström m.fl. om undersökning av möjligheterna till gruvdrift i norra Hälsingland

1975/76:641 av herr Hellström m.p. om begränsning av ulländska investeringar i Sverige, m. m.

1975/76:642 av herr Hermansson w.,/7. om fackföreningars inflytande på företagsformer och elableringsrätt, m. m,

1975/76:643 av herr Häll m.fl. om reparation av hushållsmaskiner

1975/76:644 av fru Jonäng w.,/7. om bibehållande av den regionala konsumentverksamheten

1975/76:645 av herr Jönsson i Ariöv w.,/7. om förbud mot reklam frän flygplan

1975/76:646 av herr Karlsson i Malung W../7. om samordnad förvaltning av statligt och kyrkligt ägda skogar

1975/76:647 av herr Lindberg m.fl. om inrättande av elt marknadsse-kreterarkontor i Trondheim

1975/76:648 av fru Nilsson i Sunne w.,/7. om översyn av reglerna för varudislribulionsstöd i glesbygd

1975/76:649 av herr Svanström om en inventering av outnyttjad vattenkraft i åar och bäckar

1975/76:650 av herr Ångström om anslag för fortsall sanering av företagareföreningarnas äldre lånefordringar

1975/76:651 av herr Ångström om förbättrade lånevillkor för företagareförenings lån till småföretagare

1975/76:652 av herr Ahlmark m..P. om arbetsmarknadspolitiken

1975/76:653 av herrar Göransson och Marcusson om personalrepresen-talion i nämnden för vissa omplaceringsfrågor, m. m.

1975/76:654 av herr Hallgren m.fl. om ökat anställningsskydd vid uppsägning m. m.

1975/76:655 av herr Nilsson i Agnas m. 11. om sysselsättningsfrämjande åtgärder i Vindelälvsområdel

1975/76:656 av herr Nilsson i Tvärälund m. fl. om försöksverksamhet

med industriellt hemarbete '"

Nr 54 1975/76:657 av herr Olsson i Timrå w. /7. om etablering av ell indu-

Torsdagen den slricenirum i Ange, m. m.

22 ianuari 197ö 1975/76:658 av herr Persson i Karlstad w../7. om arbetsförmedlingarnas
_____________ resurser och verksamhel i skogslänen

1975/76:659 av herr Persson i Karislad m.fl. om etablering av elt industricentrum i Torsby

1975/76:660 av herr Wijkman w.,/7. om koslnaderna för omlokalisering av slalliga myndigheter, m. m.

1975/76:661 av herr Ångström om lokalisering av ell industricentrum till Vilhelmina

1975/76:662 av herr Ångström om ändring av orlsklassificeringen för Slor-umans kommun

1975/76:663 av herr Björck i Nässjö w.,/7. om uttagande av avgift vid tillstånd lill induslriell verksamhet

1975/76:664 av herrar Enlund och Ångström om inrättande av fristående regionala förvaltningsdomstolar

1975/76:665 av herr Fridolfsson m.p. om rätt till ersättning vid väg-omläggning m. m.

1975/76:666 av herr Gillström m..P. om översyn av förköpslagen

1975/76:667 av herr Hermansson m..p. om införande av hyresstopp

1975/76:668 av fru Jonäng m.fl. om inrättande av ytterligare en hemkonsulentljänst i Gävleborgs län

1975/76:669 av herr Josefson m.fl. om omfördelningen av bostadsbyggandet i län med storstadsområden

1975/76:670 av herr Josefson m.jl. om begränsning och samordning av statistiska uppgifter

1975/76:671 av herr Lindberg m. p. om inrättande av ytterligare en bi-trädestjänsl vid länsstyrelsen i Jämtlands län

1975/76:672 av herr Olsson i Timrå w../7. om lokalisering av etl petrokemiskt centrum till Väslernorrlands län

1975/76:673 av herrar Strömberg i Botkyrka och Ekinge om energisparstöd åt vissa samlingslokaler

1975/76:674 av herr Torwald m.P. om oljebekämpning till sjöss

1975/76:675 av herr Svensson i Malmö w. /7. om underhållsbidrag enligt föräldrabalken

1975/76:676 av herr Svensson i Malmö w../7. om avdrag vid inkomstbeskattningen för underhållsbidrag lill barn

1975/76:677 av herrar Fridolfsson och Nilsson i Agnas om rätt till allmän försäkring för vissa svenskar i utländsk tjänst

1975/76:678 av herrar Fridolfsson och Nilsson i Agnas om meritvärdet av viss anställning utomlands

1975/76:679 av herrar Bengtsson i Göieborg och Pettersson i Örebro om legitimation för psykologer

1975/76:680 av herrar Bengtsson i Göteborg och Pettersson i Örebro om
ersättning från den allmänna försäkringen för psykoterapeutisk be-
"2 handling

1975/76:190 av fru Theorin (s) till herr handelsministern om stopp för leverans av skolflygplan till Pakistan:

Enligl uppgift används de skolflygplan, Saab Supporter, som säljs lill Pakistan i inbördes konflikl inom landei. Planen kan med lätthet omvandlas lill allackplan - vilkel skett i Pakistan - och beslyckas bl. a. med en mängd Boforsrakeler och två maskingevär (GE Minigun) med 5,56 mm. ammunition; vapen som Sverige i Folkrättsdelegaiionen försöker få förbjudna. Denna omvandling lill allackplan används som försäljningsargument i internationella militära lidskrifter, där planets uppgifter definieras som konlroll, underslödsoperationer, spaning, observation, lätt attack och träning. Enligl lag om export av krigsmateriel, 1971:146, fär inle lillslånd beviljas för export bl. a. av del skälel all mot-lagarstaten har inre väpnade oroligheter.

Är regeringen beredd all mol denna bakgrund stoppa vidare leverans av Saab Supporter lill Pakistan?

1975/76:191 av fru Nilsson i Sunne (s) till herr kommunikationsministern om föreslagen nedläggning av Järnvägslinjer:

SJ-chefen Lars Petersons hot om nedläggning av ytterligare 15 bandelar i landei utöver de 8 som föreslås i budgetpropositionen har väckt oro och bestörtning i framför alll de delar av landet som i så fall skulle bli berörda.

Motiveringen till herr Petersons drastiska förslag är all han anser all regeringen inte i budgetpropositionen lämnat lillräckligl slor ersättning lill de olönsamma Järnvägarna. Järnvägstrafiken skulle enligl förslaget ersätlas med landsvägslransporter.

Jag vill till herr kommunikalionsminislern Norling slälla följande fråga:

Avser regeringen och statsrådet alt följa SJ-chefens förslag om att lägga ned yllerligare 15 bandelar i landei?

8 Riksdagens protokoll 1975/76:52-55

113

Nr 54

Torsdagen den 22 Januari 1976

Meddelande om .frågor

1975/76:192 av herr Weslberg i Ljusdal (fp) till herr kommunikationsministern om föreslagen nedläggning av järnvägslinjen Ljusdal-Hudiksvall:

En fortsall negaliv befolkningsutveckling inom Ljusdals kommun skulle kunna äventyra huvudortens funktion som regioncentrum för nordvästra Hälsingland, Det är angelägel alt nuvarande service kan vidmakthållas och helst även byggas ut. Statsmakterna har ocksä förulsail alt exlra åtgärder kan bli nödvändiga för all stärka kommunens förutsättningar som regioncentrum, och man har förklarat sig beredd atl gå in med sådana åtgärder.

Mot den bakgrunden är del lätt all förslå att statens järnvägars förslag om nedläggning av persontrafiken på Järnvägslinjen Ljusdal-Hudiksvall och av godstrafiken på samma linje, sträckan Ljusdal-Näsviken, väckt oro.

Jag vill därför ställa följande fråga till herr kommunikationsministern:

Anser statsrådet alten försämring av kommunikationerna mellan Ljusdal och Hudiksvall i enlighet med SJ:s förslag är förenligt med de regionalpoliiiska utfästelserna alt stärka Ljusdals ställning som regioncenl-rum?