Prop. 1975/76: 58 Regeringens proposition

1975/76: 58

om Sveriges anslatning till konvention angående upprättande av ett europeiskt rymdorgan, m. m.;

beslutad den 23 oktober 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

G. E. STRÄNG

HANS GUSTAFSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposilionen föreslås att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till en konvention angående upprättande av elt europeiskt rymdorgan (ESA). Denna konvention avses ersätta den konvention för upprättande av Organisationen för europeisk rymdforskning (ESRO), som Sverige undertecknade år 1962 och som trädde i kraft år 1964. Anslutningen till den nya konvenlionen innebär inle några förändringar i Sveriges dellagande i de samarbetsprogram på rymdområdet som tidigare har godkänts av riksdagen.

Vidare föreslås en av godkännandet betingad ändring i lagen (1966: 664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier.

1 Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 58

3 §2

Nuvarande lydelse

Utan hinder av bestämmelse i annan författning åtnjuta följande intemationella organisationer im-mimitet och privilegier enligt vad som bestämts i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande tUl Sverige

1. Förenta Nationerna,

2. till Förenta Nationerna anknutna fackorgan,

3. Europarådet,

4. rådet för samarbete på tullområdet,

5. internationella atomenergi-organet,

6. Europeiska frihandelssammanslutningen,

7. organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling,

8. organisationen för europeisk rymdforskning,

9. den internationella domstolen,

10. den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna,

11. internationella centralorganet för biläggandet av investerings-tvister,

12. Asiatiska utvecklingsbanken,

13. intemationella telesatellitorganisationen Intelsat,

14. Afrikanska utvecklingsfonden,

15. internationella oljeskadefonden.

Föreslagen lydelse

Utan hinder av bestämmelse i annan författning åtnjuta följande intemationella organisationer immunitet och privilegier enligt vad som bestämts i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande till Sverige

1. Förenta Nationerna,

2. till Förenta Nationema anknutna fackorgan,

3. Europarådet,

4. rådet för samarbete på tullområdet,

5. internationella atomenergiorganet,

6. Europeiska frihandelssammanslutningen,

7. organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling,

8. europeiska rymdorganet,

9. den internationella domstolen,

10. den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna,

11. internationella centralorganet för biläggandet av investerings-tvister,

12. Asiatiska utvecklingsbanken,

13. intemationella telesatellitorganisationen Intelsat,

14. Afrikanska utvecklingsfonden,

15. internationella oljeskadefonden,

Prop. 1975/76:58

Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-10-23

Närvarande: statsrådet Sträng, ordförande, och statsråden Andersson, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén

Föredragande: statsrådet Guslafsson

Proposition om Sveriges anslutning till konvention angående upprättande av ett europeiskt rymdorgan, m. m.

1 Inledning

Europeiskt rymdforskningssamarbete inleddes i början av 1960-talet. Vid en konferens i Paris år 1962 undertecknades av nio europeiska länder, däribland Sverige, en konvention angående upprättande av Organisationen för europeisk rymdforskning (European Space Research Organisation, ESRO). Konventionen trädde i kraft år 1964. Något innan ESRO bildades hade en annan organisation, den europeiska organisationen för utveckling av bärraketer (European Launcher Development Organisation, ELDO), bildats. Sverige deltar inte i denna organisation.

Ända sedan den senare delen av 1960-lalet har det europeiska rymdsamarbetet varit föremål för en fortlöpande omprövning. Förhandlingama om detta har främst förts inom den europeiska rymdkonferensen (European Space Conférence, ESC), ett samrådsorgan på ministernivå i vars arbete Sverige har deltagit. En närmare redogörelse för dessa förhandlingar har tidigare lämnats i prop. 1972: 48, prop. 1973: 1 (bil. 15 s. 97) och prop. 1974: 1 (bil. 15 s. 161).

Överläggningar inom ESC förde lill enighet om att ett nytt europeiskt rymdorgan (European Space Agency, ESA) skulle bildas. Till ESA skulle ESRO:s tillgångar och program föras över. ELDO skulle läggas ned och vissa av dess tillgångar föras över lill ESA. En samordning skulle ske mellan nationella rymdprogram och de gemensamma europeiska rymdprogrammen.

Den 30 maj 1975 undertecknades konventionen angående upprättande av elt europeiskt rymdorgan av ombud för regeringama i Bei-

Prop. 1975/76:58 5

gien, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland. Konventionen bör fogas tUl regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga. Konventionen träder i kraft när den har ratificerats av nyss nämnda stater. Sanuna dag upphör konventionen om upprättande av ESRO att gälla.

2 Konventionen angående upprättande av Organisationen för euro peisk rymdforskning (ESRO)

Konventionen angående upprättande av ESRO omfattar en inledning jämte 24 artiklar. Till konventionen finns fogade två protokoll, ett rörande finansiella bestämmelser samt etl om medelsbehovet under organisationens första åtta år. En närmare redogörelse för konventionens innehåll lämnades i prop. 1962: 85. 1 samband med att ESRO:s första verksamhetsperiod utgick år 1972 utarbetades förslag lill vissa revideringar av konventionen och det till denna fogade finansprotokollet. En närmare redogörelse för dessa förslag har lämnats i prop. 1972: 48 (s. 10). Trots att dessa förslag aldrig formellt infördes i konvenlionen har de i realiteten i huvudsak tillämpats under organisationens senaste treåriga verksamhetsperiod. De har också utgjort gmnden för arbetet med ESA-konventionen. De tillämpningsprojekt som till följd av detta, utan att vara omnämnda i konventionstexten, har bedrivits av organisationen har gmndats på särskilda avtal som har godkänts av de deltagande statema.

1 fråga om privilegier och immunitet för ESRO, medlemsstatemas representanter och personer i organisationens tjänst finns bestämmelser i etl av medlemsstaterna särskilt upprättat prolokoll.

3 Konventionen angående upprättande av ett europeiskt rymdorgan (ESA)

Konventionen angående upprättande av ESA omfattar en inledning jämte 26 artiklar. Till konventionen har fogats fem bilagor, en om privilegier och immunitet, en om finansiella bestämmelser, en om fakultativa program, en om internationalisering av nationella program och en om industripolitik.

I konventionens artikel 1 anges villkoren för medlemskap i och sätet för ESA, i artiklarna II—V anges organets syfte och verksamhet och i artiklarna VI—IX den policy som organet skall tillämpa vid genomförandet av verksamheten. Artiklarna X—XV innehåller bestämmelser om organets intema institutionella förhållanden och artiklarna XVI— XXVI innehåller beslänmielser om tillämpning av konventionen, så-

Prop. 1975/76: 58 6

som förfarandet vid tvister, ratifikation, ikraftträdande och medlemmars till- och frånträde.

I det följande anges det huvudsakliga innehållet i konventionen och de fem bilagorna.

Inledning och upprättande av ESA

1 inledningen till konventionen framhåller de lill konvenlionen anslutna staterna att de resurser som erfordras för verksamheten inom rymdområdet är av en storleksordning som går utöver de enskilda staternas förmåga. De önskar därför vidareutveckla och stärka det europeiska samarbetet för fredliga ändamål inom rymdforskning och rymdteknologi och dessas rymdtillämpning. De vill i detta syfte upprätta en enda europeisk rymdorganisation för att öka effektiviteten av de samlade europeiska rymdansträngningarna genom en bättre användning av de resurser som f. n. ägnas rymden och för att formulera ett gemensamt europeiskt rymdprogram för uteslutande fredligt ändamål.

I artikel I förklaras ESA vara upprättat och anges att medlemmar i ESA är de stater som har ratificerat konventionen före dess ikraftträdande eller därefter anslutit sig till denna. De med medlemskapet förknippade ekonomiska skyldigheterna anges liksom att ESA:s säte förläggs till Parisområdet.

Syfte och verksamhet

I artikel II föreskrivs att ESA skall ha till syfte att för uteslutande fredligt ändamål sörja för och främja samarbete mellan europeiska stater inom rymdforskning och rymdteknologi och dessas rymdtillämpning, i syfte att använda dem för vetenskapliga ändamål och för operativa rymdtillämpningssystem. Detta skall ske genom att ESA utarbetar och genomför dels en långfristig europeisk rymdpolilik, dels en för sina program ägnad industripolitik samt lämnar medlemsstatema rekommendationer inom dessa områden. Vidare skall ESA utarbeta och genomföra verksamheter och program på rymdområdet och samordna det europeiska rymdprogrammet med de nationella programmen.

Artikel III ger vissa riktlinjer för hur informationer och data skall hanteras inom ESA och vilka rättigheter som tillkommer ESA och medlemsstaterna i förhållande till resultaten av verksamheten. Huvudregeln är att medlemsstatema och ESA skall underlätta utbyte av vetenskapliga och tekniska informationer samt säkerslälla atl de vetenskapliga resultaten publiceras eller på annat sätt blir brett tillgängliga. En medlemsstat skall dock inte behöva lämna ut information som har erhållits utanför ESA om detta skulle stå i strid med säkerhelsin-tressen eller överenskommelser med tredje part eller med villkor som har ställts upp i samband med att information gavs. De uppfinningar

Prop. 1975/76: 58 7

och tekniska data som ESA har äganderätten till får utan avgift utnyttjas av medlemsstaterna och av fysiska och juridiska personer under dessas jurisdiktion.

Enligt artikel IV åligger det medlemsstatema att underlätta utbyte av personer med verksamhet inom ESA:s område under fömtsättning att detta är förenligt med tillämpningen av medlemsstatemas lagar och föreskrifter angående inresa, uppehåll och utresa.

I artikel V stadgas all ESÄ:s verksamhet skall omfatta en obligatorisk del, vari alla medlemsstater deltar, och en frivillig del, vari de medlemsstater deltar som är intresserade. Den obligatoriska delen skall omfatta gmndläggande verksamheter såsom utbildning, dokumentation och studium av framtida projekt, utarbetande och genomförande av ett vetenskapligt program omfattande satelliter och andra rymdsyslem, insamling och spridning av information till medlemsstaterna samt regelbunden kontakt med avnämare av rymdteknik. Den frivilliga delen kan omfatta program för utveckling och uppskjutning m. m. av satelliter samt program för utveckling och drift m. m. av uppskjutningsanordningar och rymdtransportsystem. ESA kan också bedriva operativ verksamhet inom området för rymdtillämpningar på de villkor som särskilt bestäms. Kostnadema för sådan operativ verksamhet skall bestridas av de berörda avnämarna.

Genomförande av verksamheten

ESA skall enligl artikel VI upprätthålla den intema kapacitet som är nödvändig för genomförandet av sina uppgifter. Medlemsstatema och ESA skall därvid eftersträva atl på bästa sätt och i första hand utnyttja redan existerande anläggningar antingen de är nationella eller drivs av ESA. De skall följaktligen inte inrätta nya anläggningar eller tjänster ulan alt först ha undersökt möjligheterna alt utnyttja redan existerande resurser.

Artikel VII anger riktlinjer för ESA:s industripolitik. Den skall tillgodose kraven från programmen på ett från kostnadssynpunkt effektivt sätt, bl. a. genom alt tillgodogöra sig fördelarna av fri konkurrens vid anbudsgivning, utom då detta är oförenligt med andra mål för industripolitiken. Vidare skall den förbättra den europeiska rymdindustrins konkurrenskraft i världen samt säkerställa att alla medlemsstater deltar på ett rättvist sätt med hänsyn till deras finansiella bidrag vid genomförandet av det gemensamma europeiska rymdprogrammet. I den utsträckning det är förenligt med bestämmelserna i artikel VI skall ESA för genomförandet av programmen utnyttja utomstående entreprenörer.

I artikd VIH föreskrivs att ESA i största möjliga utsträckning vid genomförandet av sina program skall utnyttja de bärraketer och andra rymdtransporlsystem som har utvecklats antingen av ESA, av en med-

Prop. 1975/76:58 8

lemsstat eller med betydande bidrag från ESA, om detta inte innebär oskäliga nackdelar.

Artikel IX stadgar att en medlemsstat skall ha rätt att på egen bekostnad utnyttja ESÄ:s anläggningar, under fömtsättning att detta inte inkräktar på ESÄ:s egen verksamhet. På samma villkor kan medlemsstater medges att utnyttja andra av ESA:s resurser. Produkter som har utvecklats inom ett program skall på begäran till skäligt pris tillhandahållas en medlemsstat som har deltagit i finansieringen av programmet.

Institutionella bestämmelser

I artikel X stadgas att ESÄ:s organ är rådet och generaldirektören, biträdd av personal.

Artikel XI innehåller bestämmelser om rådet. Detta sammanträder när så behövs antingen på delegat- eller på ministernivå. Varje medlemsstat har en röst. Rådet väljer för en tid av två år ordförande och vice ordförande samt elt presidiimi. Vart tredje år fastställer rådet genom enhälligt beslut av alla medlemsstater budget för ESÄ:s gmndprogram och vetenskapliga program för den kommande femårsperioden. Med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater beslutar rådet om bl. a. antagande av ESÄ:s årliga budgetar, övriga finansiella bestämmelser, upprättandet av och fastställandet av bestämmelser för underkommitléer och lill medlemsstaterna riktade rekommendationer. Enkel majoritet av samtliga medlemsstater krävs bl. a. för antagandet av nya program.

Artikel XII innehåller bestämmelser om generaldirektören och personalen. Generaldirektören är ESÄ:s högste verkställande tjänsteman och dess legale företrädare. Han avger en årlig rapport till rådet vilken offentliggörs. Generaldirektören och högre befattningshavare anställs och entledigas av rådet med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater. Övrig personal anställs och entledigas av generaldirektören. Generaldirektörens och personalens skyldigheter gentemot ESA skall vara av uteslutande intemationell karaktär och de får därför varken begära eller mottaga instmktioner från någon regering eller från någon myndighet som står utanför ESA.

Vissa bestämmelser om medlemsstatemas finansiella bidrag lämnas i artikel XIII. Bidragsskala för de olika medlemsstatemas bidrag till ESA:s gmndprogram och vetenskapliga program fastställs av rådet antingen i samband med fastställandet av ESÄ:s femårsbudget med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater eller enhälligt av alla medlemsstater vid annan tidpunkt. Bidragsskalan skall fastställas på gmndval av varje medlemsstats genomsnittliga nationalinkomst under de tre senaste år för vilka statistik finns tillgänglig med vissa möjligheter till jämkning. På samma grand skall bidragsskaloma till ESA:s frivilliga

Prop. 1975/76: 58 9

program baseras såvida inte samtiiga i ett program deltagande stater beslutar aimat. Bidragsskaloma revideras samtidigt som bidragsskalan till ESÄ:s gmndprogram och vetenskapliga program. En medlemsstat som inte har varit medlem i ESRO eller ELDO måste utöver sina bidrag erlägga ett särskilt bidrag, som på gmndval av värdet av ESA:s tillgångar fastställs av rådet med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater.

I artikel XIV stadgas att ESA kan efter enhälligt beslut i rådet av alla medlemsstater samarbeta med andra intemationella organisationer och institutioner och med regeringar, organisationer och institutioner i icke medlemsstater och ingå avtal med dem för detta ändamål. Rådet fastställer med två tredjedels majoritet av alla berörda medlemsstater de närmare villkoren för sådant samarbete.

Artikel XV stadgar att ESA skall utgöra en juridisk person samt att ESA, dess personal och sakkunniga liksom dess medlemsstaters företrädare skall ha viss juridisk status och åtnjuta vissa privilegier enligt vad som anges i bilaga I. Avtal angående ESÄ:s säte och anläggningar skall ingås mellan ESA och av anläggningarna berörda medlemsstater.

Allmänna bestämmelser

Rådet kan enligt artikel XVI förorda ändring av konventionen och dess bilaga I. Sådan ändring träder i kraft 30 dagar efter det att samtiiga medlemsstater lämnat sitt skriftliga medgivande. Rådet kan genom enhäUigt beslut av samtliga medlemsstater ändra övriga bUagor i konventionen under fömtsättning att ändringen inte strider mot konventionen.

Enligt artikel XVII skall varje tvist mellan två eller flera medlemsstater eller medlemsstat och ESA rörande tolknmgen eller tiUämpningen av konventionen eller dess bilagor liksom vissa i bUaga I specificerade tvister, vUka inte har kimnat biläggas av rådet, hänskjutas tiU skUjedom på begäran av part i tvisten. Skiljedomstolen skall bestå av tre medlemmar. Vardera parten i tvisten utser en skiljedomare och dessa skUjedomare utser den tredje som skall vara ordförande i skiljedomstolen.

Medlemsstat som har underlåtit att uppfylla sina förpliktelser kan enligt artikel XVIII uteslutas ur rymdorganet genom beslut av rådet med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater.

I artikel XIX stadgas alt ESA den dag konventionen träder i kraft skall överta samtliga rättigheter och skyldigheter från ESRO och ELDO.

I artiklarna XX och XXI stadgas att konventionen hålls öppen för undertecknande av de stater som är medlemmar i ESC. Konvenlionen skall träda i kraft då de stater som är medlemmar i ESRO eller ELDO har ratificerat den. Samtidigt upphör konvenlionema om upprättande av ESRO och ELDO att gäUa.

Prop. 1975/76: 58 10

Efler det att konventionen har trätt i kraft kan stater eiUigt artikel XXII ansluta sig tiU den efter enhäUigt beslut i rådet av samtliga medlemsstater.

Ratifikations- och anslutningsinstmment skall deponeras hos franska regeringen. EnUgt bestämmelse i artikel XXIII skall franska regeringen underrätta alla de stater som urspmngligen har underskrivit konventionen eller senare har anslutit sig om dagen för deposition av ratifikations- eller anslutningsinstrument, dagen för konventionens ikraftträdande och dagen för ändringar av konventionen samt medlemsstats uppsägning av konventionen. Uppsägning av konventionen kan enligt artikel XXIV ske tidigast sex år efter det att den har trätt i kraft. Även efler det att uppsägningen har trätt i kraft kan vissa ekonomiska förpliktelser åvUa medlemsstaten avseende dels tidigare godkända avtalsbe-myndiganden, dels ESÄ:s egendom på medlemsstatens territorium.

1 artikel XXV stadgas vidare att ESA skall upplösas om det vid någon tidpunkt har mindre än fem medlemsstater. Det kan också upplösas vid vilken tidpunkt som helst genom överenskommelse mellan medlemsstaterna.

I artikel XXVI slutligen stadgas att konvenlionen skaU efter det att den trätt i kraft registreras hos Förenta Nationemas sekretariat i enlighet med artUcel 102 i Förenta Nationernas stadga.

Bilagor

Innehållet i de fem bilagor som har fogats tUl konventionen kan sammanfallas på följande sätt.

Bilaga I innehåller bestämmelser om privilegier och immunitet för ESA, medlemsstaternas företrädare och organisationens anställda och sakkunniga. ESA:s fastigheter, lokaler och arkiv skall vara okränkbara. ESA skall åtnjuta immunitet mot rättsliga och exekutiva åtgärder och dess egendom och inkomster skall vara befriade från skatter, tullar o. d. Vissa undanlag finns dock från dessa regler. Medlemsstaternas företrädare skall vid fullgörandet av sina uppgifter inom ESA åtnjuta privilegier och immunitet i vissa närmare angivna hänseenden. Delta gäller också ESÄ:s generaldirektör och anställda. Omfattningen av dessa förmåner stämmer överens med vad som är bmkligt i fråga om andra internationella organisationer av motsvarande slag. Det uttalas att privilegierna och immuniteten har tillkommit uteslutande för alt säkerställa ESA:s obehindrade verksamhet samt fullständigt oberoende för medlemsstaternas företrädare och ESA:s personal. Därför skall immuniteten hävas i alla de fall då dess bibehållande skulle hindra att rättvisa släpas och då den kan avstås utan förfång för ESA:s intressen.

Bilaga II innehåUer finansiella bestämmelser. Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Före ingången av varje räkenskapsår skall rådet godkänna en allmän budget och en budget för varje program. Utgifterna för

Prop. 1975/76: 58 H

verksamheten täcks genom bidrag enligt en bidragsskala som faststäUs av rådet antingen vart tredje år i samband med fastställandet av femårsbudget eller när en ny stat ansluter sig tUl konventionen eller när rådet enhälligt så beslutar. Genom enhälligt beslut kan rådet anta en annan definition av organisationens kontoenhet. Revision utförs av en särskilt tillsatt revisionskommission.

Bilaga III innehåller bestämmelser om de frivUliga programmen. Där ges regler för hur sådana program skall sättas igång och under vUka villkor som enskUda stater kan tUl- eller frånträda ett sådant program. I regel är det bara när den beräknade kostnaden överskrids med mer än 20 % som en deltagande stat kan frånträda ett program. Äganderätten till de föremål och de anläggningar som har bekostats inom ett program tillkommer ESA för de deltagande statemas räkning.

I bilaga IV lämnas föreskrifter om internationalisering av nationella program. Huvudsyftet med dessa föreskrifter är att åstadkomma att varje medlemsstat skaU erbjuda andra medlemsstater möjlighet att inom ramen för ESA:s verksamhet deltaga i varje nytt civUl rymdprojekt som den ämnar genomföra antingen ensam eller i samarbete med annan medlemsstat. Medlemsstatema skall också göra sitt bästa för att säkerstäUa att de bilaterala eller multilaterala rymdobjekt som de genomför i samarbete med icke medlemsstater inte inverkar menligt på ESä:s vetenskapliga, ekonomiska eller industrieUa syften.

I bilaga V ges vissa riktlinjer för genomförandet av ESÄ:s industri-poUtik. Allmänt gäller att ESA vid utläggning av kontrakt skall ge företräde åt medlemsstatemas industrier och organisationer. Inom varje frivUligt program skall dock särskUt företräde lämnas åt de deltagande staternas industrier och organisationer. Vid fördelning av kontrakt mellan medlemsstatema skall ESA sträva efter atl värdet av kontrakten blir proportionellt mot de bidrag som de olika statema lämnar tUl ESA. Vid de formella granskningar av den geografiska fördelningen av alla kontrakt som skall göras vart tredje år får kontraktsandelen för varje enskild stat inte understiga 80 % av resp. bidragsandel.

4 Skillnader mellan konventionerna angående ESA och ESRO

De viktigaste skiUnadema mellan ESA- och ESRO-konventionema betingas av att ESA jämfört med ESRO har fått vidgade uppgifter. ESA skall arbeta för en långsiktig europeisk rymdpolitik och för att samordna och på sikt integrera de nationella rymdprogrammen med det europeiska rymdprogrammet. ESA skall vidare arbeta för en för medlemsstatema enhetlig industripolitik på rymdområdet. Ytterligare en viktig skUlnad är den uppgift som ESA har övertagit från ELDO, nämligen att utveckla och driva uppskjutningsanordningar och rymdtransporlsystem.

Prop. 1975/76: 58 12

En uppdelning har i ESA-konventionen gjorts av verksamheten i en obligatorisk och en frivUlig del. Dessutom har ESA givits möjlighet att bedriva operativ verksamhet som bekostas av avnämama. Möjligheten att driva tUlämpningsprojekt infördes som tidigare har nämnts redan år 1972. önskan att genom samordning av ESA:s och medlemsstatemas resurser uppnå största möjliga fördel för medlemsstaterna och deras industrier kommer tiU uttryck i artiklama VI—IX och bUagoma III— V som behandlar ESA:s industripolitik, utnyttjandet av ESÄ:s och medlemsstatemas resurser samt genomförandet av friviUiga program.

Vissa ändringar har också gjorts i de finansiella bestämmelsema. De stater som underlåter alt betala sina bidrag kommer enligt ESA-konventionen att snabbare förlora sin rösträtt i olika organ. I bUaga II har vidare den ändringen införts att särskUda budgetar skall göras upp för varje enskilt program. Varje stat skaU alltid erlägga bidrag i sin egen valuta. Möjlighet att ändra definitionen av organisationens kontoenhet har också införts. Organisationen avser f. ö. att utnyttja denna möjlighet för att anta de europeiska gemenskapernas (EG) kontoenhet som sin egen.

Bestämmelsema om lösandet av tvister har ändrats. Enligt ESA-konventionen skall tvist hänskjutas tUl en särskUt tUlsatt skUjedomstol och ej som tidigare gå tUl intemationella domstolen. Slutligen har en bilaga om privUegier och immunitet tagits in i konventionen. Tidigare skedde hänvisning till ett av medlemsstatema upprättat protokoU.

5 Lagen (1966: 664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier

Enligt lagen (1966: 664) med vissa bestämmelser om immunitet och privUegier åtnjuter där särskUt angivna internationella organisationer den immunitet och de privUegier som har bestämts i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande till Sverige. Beträffande vissa organisationer är också medlemsslalemas representanter och personer med tjänst hos eller uppdrag av sådan organisation berättigade tUl immunitet och privUegier.

Bland de särskilt angivna organisationema återfinns ESRO. Också personer i denna organisations tjänst (generaldirektör, personal och sakkunniga) samt medlemsstaternas representanter åtnjuter immunitet och privilegier. Den närmare innebörden av förmånema framgår av protokollet rörande privilegier och immunitet för ESRO, vUket undertecknades av Sverige den 31 oktober 1963. Riksdagen har godkänt protokoUet (prop. 1963: 202, UU 1963:11, rskr 1963: 423).

Bestämmelsema i protokollet har huvudsakligen oförändrade förts över tUl bilaga I tiU ESA-konventionen.

Prop. 1975/76: 58 13

6 Föredraganden

Rymdtekniken har utvecklats snabbt under 1960- och 1970-talen. Allt större och mer komplexa utmstningar har kunnat placeras i satellitbana eller skjutas ut i rymden. Den rymdtekniska utvecklingen har verksamt bidragit tUl utvecklingen inom annan teknik, exempelvis materialteknik, halvledarteknik, tUlförlitlighetsteknik och reglerteknik.

Urspmngligen användes den fredligt inriktade rymdtekniken endast för forskningsändamål. I takt med utvecklingen utökades användningsområdena. Numera finns det praktiskt användbara och betydelsefulla rymdtekniska tUlämpningar inom områdena telekommunikationer, navigation, meteorologi och fjärranalys. Som exempel kan nämnas att en avsevärd del av de telefonsamtal som utväxlas mellan Europa och Nordamerika nu överförs via telesatellil. Inom en nära framtid kan rymdtekniken också vinna praktisk tUlämpning för radio- och TV-sänd-ningar direkl från satellit tUl mottagare i hemmen.

Sverige har deltagit i det europeiska samarbetet avseende rymdforskning och rymdtUlämpningar från dess början. Ar 1962 undertecknade Sverige konventionen angående upprättande av Organisationen för europeisk rymdforskning (ESRO), vUken ratificerades år 1964 (prop. 1962: 85, SU 1962: 75 och UU 1962: 2, rskr 1962:195 och rskr 1962: 232, prop. 1964:69 s. 56, SU 1964:109, rskr 1964:247). Sveriges deltagande motiverades dels av önskan att låta svenska vetenskapsmän delta i utforskandet av rymden och utnyttja de fördelar som rymdtekniken erbjöd, dels av strävan att ge svensk industri möjligheter att delta i det rymdtekniska utvecklingsarbetet och därmed stärka sin intemationella konkurrenskraft.

Alltsedan senare delen av 1960-talet har man diskuterat formerna för det europeiska rymdsamarbetet inom den europeiska rymdkonfe-rensen (ESC). I början av år 1975 nåddes enighet om att ersätta ESRO med ell nytt organ (ESA) med, jämfört med ESRO, vidgade uppgifter. Den 30 maj 1975 undertecknades konventionen om upprättande av ESA av tio europeiska länder, däribland Sverige. Konventionen träder i kraft när den har ratificerats av dessa länder. Samtidigt upphör konventionen om upprättande av ESRO att gäUa.

Formellt sett irmebär bUdandet av ESA att ESRO slås samman med organisationen för utveckling av bärraketer (ELDO). Sakligt sett innebär det dock inga större förändringar i den verksamhet som ESRO har bedrivit under de senaste åren. Sveriges dellagande i de fem tUlämpningsprojekt som tidigare har redovisats för riksdagen (prop. 1975:1 bU. 15 s. 164—166) förändras inte.

Konventionen om upprättande av ESA innebär jämfört med nuvarande förhållanden en starkare betoning av vikten av att genom samordning av ESA:s och medlemsstatemas resurser uppnå största möj-

Prop. 1975/76: 58 14

liga fördel för medlemsstatema och deras industrier. En av organets uppgifter är sålunda atl samordna de nationella rymdprogrammen och på sikt integrera dessa i det europeiska rymdprogrammet. Befintliga resurser i medlemsländerna skall utnyttjas i största möjliga utsträckning. ESA har också getts möjlighet att bedriva operativ verksamhet som bekostas av avnämama.

ESA-konventionen ger en ökad tyngd åt rymdteknikens industripolitiska aspekter och ger bättre möjligheter att praktiskt tiUämpa rymdtekniken. Samtidigt säkerställer den att svenska vetenskapsmän får delta i det fortsatta utforskandet av rymden. Jag förordar att Sveriges anslutning tUl konventionen om upprättande av ESA godkännes.

Ansluter sig Sverige till ESA-konventionen måste vissa lagstiftningsåtgärder vidtas. I lagen (1966: 664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier föreskrivs att ESRO åtnjuter immunitet och privilegier enligt vad som har bestämts i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande lUl Sverige. Ett sådant avtal mellan medlemsstatema i ESRO har godkänts av riksdagen. Bestämmelser om privilegier och immunitet finns intagna i bilaga tUl ESA-konventionen och ingår som en del av denna. De stämmer i huvudsak överens med de bestämmelser som nu finns för ESRO. Den bestämmelse i lagen som gäller ESRO bör nu upphöra atl gälla. I stället bör ESA komma i åtnjutande av immunitet och privilegier enligt konventionen. Lagändringen bör träda i kraft när ESA-konventionen blir bindande för Sverige. Det bör därför ankomma på regeringen atl bestämma om ikraftträdandet.

I enlighet med del anförda har inom industridepartementet upprättats förslag lill lag om ändring i lagen med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier.

Lagförslaget har upprättats i samråd med statsrådet Lidbom.

7 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna Sveriges anslutning tUl konventionen angående upprättande av ett europeiskt rymdorgan (ESA),

2. antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1966:664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier.

8 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1975/76: 58 15

Bilaga

KONVENTION

angående upprättande av ett europeiskt rymdorgan

De tUl denna konvention anslutna statema,

vilka beaktar att de mänskliga, tekniska och finansieUa resurser som erfordras för verksamhet inom rymdområdet är av en storleksordning som går utöver vad de europeiska ländema var för sig förmår,

vilka beaktar den resolution som antogs av europeiska rymdkonferensen den 20 december 1972 och vUken bekräftades av europeiska rymdkonferensen den 31 juli 1973, enligt vUken en ny organisation kallad "Europeiska rymdorganet" skall bildas av Organisationen för europeisk rymdforskning och Europeiska organisationen för utveckling och tillverkning av bärraketer för rymdfarkoster och enligt vilken syftet skaU vara att integrera de europeiska nationella rymdprogrammen i elt europeiskt rymdprogram så långt och så snabbt som rimligen är möjligt,

vilka önskar vidareutveckla och stärka det europeiska samarbetet, uteslutande för fredligt ändamål, inom rymdforskning och rymdteknologi och dessas rymdlUIämpning i syfte att använda dem för vetenskapliga ändamål och för operativa rymdtUlämpningssystem,

vilka för att uppnå dessa mål önskar upprätta en enda europeisk rymdorganisation för att öka effektiviteten av de samlade europeiska rymdansträngningama genom en bättre användning av de resurser som för närvarande ägnas rymden och för att formulera ett gemensamt europeiskt rymdprogram för uteslutande fredligt ändamål,

har överenskommit om följande:

ARTIKEL I Bymdorganets upprättande

1. En europeisk organisation, "Europeiska rymdorganet", härefter kallad "rymdorganet", upprättas härmed.

2. Rymdorganets medlemmar, härefter kaUade "medlemsstatema", skall vara de stater vUka tiUträtt denna konvention enligt artiklama XX och XXII.

3. SamlUga medlemsstater skall deltaga i den obligatoriska verksamhet som anges i artikel V 1. a) och skall bidraga tUl rymdorganets fasta baskostnader enligt bUaga 11.

4. Rymdorganets säte förlägges tiU Parisområdet.

ARTIKEL II Syfte

Rymdorganet skall ha tUl syfte att för uteslutande fredligt ändamål sörja för och främja samarbete mellan europeiska stater inom rymdforskning och rymdteknologi och dessas rymdtUlämpning i syfte att an-

Prop. 1975/76: 58 16

vända dem för vetenskapliga ändamål och för operativa rymdtUlämpningssystem genom att:

a) utarbeta och genomföra en långfristig europeisk rymdpoUtik, rekommendera medlemsstatema mål för rymdverksamheten och avstämma medlemsslalemas politik gentemot andra nationella och internationella organisationer och institutioner;

b) utarbeta och genomföra verksamheter och program på rymdområdet;

c) samordna det europeiska rymdprogrammet med de nationella programmen och integrera dessa senare efter hand och så fullständigt som möjligt i det europeiska rymdprogrammet, i synnerhet vad beträffar utvecklandet av tUlämpningssatelliter;

d) utarbeta och genomföra den för sitt program ägnade industripoli
tiken och rekommendera medlemsstaterna en enhetlig industripolitik.

ARTIKEL III Informationer och data

1. Medlemsstatema och rymdorganet skall underlätta utbyte av vetenskapUga och tekniska informationer som hänför sig till områdena rymdforskning och rymdteknologi och dessas rymdtUlämpning, dock all en medlemsstat inte skall behöva lämna informationer som erhållits från annat håll än rymdorganet om medlemsstaten anser att sådant meddelande skulle stå i strid med dess egna säkerhetsintressen eller dess överenskommelser med tredje part eUer med de vUlkor på vilka sådana informationer erhållits.

2. Vid bedrivandet av den verksamhet som avses i artikel V skall rymdorganet säkerställa att de vetenskapliga resultaten publiceras eller på annat satt blir brett tUlgängliga, sedan de utnyttjats av de för experimenten ansvariga vetenskapsmännen. De reducerade data som erhålles skall vara rymdorganets egendom.

3. När rymdorganet utlägger kontrakt eller träffar avtal skaU det, med avseende på resulterande uppfinningar och tekniska data, förbehålla sig vederbörliga rättigheter för att skydda dels dess egna intressen, dels de medlemsstaters intressen som deltager i vederbörande program, dels ock under dessas jurisdiktion lydande fysiska och juridiska personers intressen. Dessa rättigheter skall särskilt täcka rätt tiU tiUgång, rätt till yppande och nyttjanderätt. Sådana uppfinningar och tekniska data skall delges de deltagande medlemsstatema.

4. De uppfinningar och tekniska data lUl vilka äganderätten tillkommer rymdorganet skall yppas för medlemsstaterna och kan användas utan avgift för egna behov av dessa medlemsstater och av fysiska och juridiska personer under dessas jurisdiktion.

5. Detaljerade regler för tUlämpningen av ovannämnda bestämmelser skall antagas av rådet med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater.

ARTIKEL IV Utbyte av personer

Medlemsstatema skaU underlätta utbyte av personer med verksamhet inom områden där rymdorganet har behörighet under fömtsättning att

Prop. 1975/76: 58 17

detla åtagande beträffande någon person ej skall påverka tillämpningen av medlemsstaternas lagar och föreskrifter angående inresa lill, uppehåll inom eller utresa från deras territorier.

ARTIKEL V Verksamhet och program

1. Rymdorganets verksamhet skall omfatta obligatorisk verksamhet,
vari alla medlemsstater deltar och fakultativ verksamhet, vari alla med
lemsstater deltar utom de som formellt förklarar sig inte intresserade atl
dellaga däri.

a) Vad beträffar den obligatoriska verksamheten skall rymdorganet:

i) säkerställa atl sådana grundläggande verksamheter bedrivs som utbildning, dokumentation, studium av framtida projekt och teknologiskt forskningsarbete,

ii) säkerställa alt etl vetenskapligt program utarbetas och genomförs vilket omfattar satelliter och andra rymdsystem,

ni) samla tUlämplig information och sprida den till medlemsstaterna, påpeka brister och dubbleringar samt lämna råd och hjälp lill harmonisering av internationella och nationella program,

iv) hålla regelbunden kontakt med avnämarna av rymdteknik och hålla sig underrättat om deras behov.

b) Vad beträffar den fakultativa verksamheten skall rymdorganet i
enlighet med bestämmelserna i bUaga III till denna konvention trygga
genomförandel av program som särskUt kan omfatta:

i) projektering, utveckling, tUlverkning, uppskjutning, placering i kretsbana och kontroll av satelliter och andra rymdsystem,

ii) projektering, utveckling, tUlverkning och drift av uppskjutnings-anordningar och rymdtransportsyslem.

2. Inom området för rymdtillämpningar kan rymdorganet i förekom
mande fall bedriva operativ verksamhet på de villkor som rådet bestäm
mer med majoritet av alla medlemsstater. När rymdorganet gör detta
skall det:

a) till ifrågavarande operativa organs förfogande ställa sådana av sina egna anläggningar som kan vara lill nytta för dem;

b) när så erfordras, för ifrågavarande operativa organs räkning ombesörja uppskjutning, placering i kretsbana och konlroll av operativa till-lämpningssatelliter;

c) bedriva annan verksamhet som begäres av avnämarna och godkännes av rådet.

Kostnaderna för sådan operativ verksamhet skall bestridas av de berörda avnämarna.

3. Vad beträffar den samordning och integrering av program som av
ses i artikel II c) skall rymdorganet i god tid från medlemsstaterna få
meddelande om projekt som avser nya rymdprogram, underlätta konsul
tationer medlemsstaterna emellan, företa nödvändiga utvärderingar och
utarbeta ändamålsenliga regler all antagas av rådet genom enhälligt be
slut av alla medlemsstater. Mål och tillvägagångssätt för programmens
internationalisering anges i bilaga IV.

2 Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 58

Prop. 1975/76: 58 18

ARTIKEL VI Anläggningar och tjänster

1. För att genomföra de program som anförtrolls det skall rymdor-
ganet:

a) upprätthålla den interna kapacitet som är nödvändig för förberedandet och Övervakningen av dess uppgifier och för delta ändamål upprätta och driva de för dess verksamhet erforderliga anläggningarna och anordningarna;

b) kunna vidtaga särskilda anstalter som medger att vissa delar av dess program genomförs genom eller i samarbete med nationella institutioner i medlemsstaterna eller som syftar lill att rymdorganet skall driva vissa nationella anläggningar.

2. Medlemsstaterna och rymdorganet skall vid genomförandel av sina
program eftersträva atl på bästa säll och i första hand utnyttja sina
redan existerande anläggningar och tillgängliga tjänster och alt rationa
lisera dem. De skall följaktligen inle inrätta nya anläggningar eller tjäns
ter utan att först ha undersökt möjligheten att utnyttja de existerande
resurserna.

ARTIKEL VII Industripolitik

1. Den industripolitik som rymdorganel har alt utarbeta och tiUämpa
med stöd av artikel II d) skall särskilt vara avsedd atl:

a) tillgodose kraven från det europeiska rymdprogrammet och de samordnade nationeUa rymdprogrammen på elt ur kostnadssynpunkt effektivt sätt;

b) förbättra den europeiska industrins konkurrenskraft i världen genom atl hävda och utveckla rymdteknologin och genom att främja rationalisering och utveckling av en industristruktur som är anpassad lill marknadsbehoven, varvid i första hand samtliga medlemsstaters förefintliga industripotential skall komma till användning;

c) säkerställa atl alla.medlemsstater dellager på ett rättvist säll med hänsyn lill deras finansiella bidrag vid verkställandet av det gemensamma europeiska rymdprogrammet och vid därmed sammanhängande utveckling av rymdteknologin; särskilt skall rymdorganet vid genomförandet av sina program i största möjliga utsträckning ge företräde åt industriföretag i alla medlemsstater, vilka skall ha alla möjligheter att delta i arbeten av teknologiskt intresse för rymdorganets räkning;

d) tillgodogöra sig fördelarna av fri konkurrens vid anbudsgivning i
samtliga fall utom då delta skulle vara oförenligt med andra fastställda
mål för industripolitiken.

Andra mål kan bestämmas av rådet genom enhälligt beslut av alla medlemsstater.

Detaljerade bestämmelser för att förverkliga dessa mål lämnas i bilaga V och i regler som antas av rådet med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater och vilka skall överses med regelbundna mellanrum.

2. Rymdorganet skall för genomförande av sina program maximalt
utnyttja utomstående entreprenörer i den omfattning som överensstäm
mer med upprätthållandet av den interna kapacitet som avses i artikel
VI 1.

Prop. 1975/76: 58 19

ARTIKEL VIII

Bärraketer och andra rymdtransportsystem

1. När rymdorganet definierar sina projekt skall det ta hänsyn till de bärraketer och andra rymdtransportsyslem som utvecklats antingen inom ramen för dess program, av en medlemsstat eUer med ett betydande bidrag av rymdorganet, och skall ge företräde åt dessas användning för lämpliga nyttolaster om delta inte innebär en oskälig nackdel vid jämförelse med andra, vid den avsedda tidpunkten tiUgängliga bärraketer eller rymdtransportsystem med avseende på kostnader, tiUförlitlighet och projektlämplighet.

2. Om verksamhet eller program enligl artikel V omfattar användning av bärraketer eller andra rymdtransporlsystem skall de deltagande staterna, när ifrågavarande program underställs rådet för godkännande eller antagande, underrälla det om den bärraket eUer det rymdtransportsyslem som avses. Om de dellagande statema under programmets utförande önskar använda en annan bärraket eller ett annat rymdtransportsyslem än som ursprungligen beslutats, skall rådet besluta om ändringen enligl samma regler som vid del ursprungliga godkännandet eller antagandet.

ARTIKEL IX

Bruk av anläggningar, bistånd till medlemsstater och tillhandahållande av produkter

1. Under förutsättning atl det inte inkräktar på deras användning för rymdorganets egen verksamhet och program, skall det göra sina anläggningar tillgängUga för medlemsstat, som begär att få bruka dem för egna program, på den statens bekostnad. Rådet fastsläUer med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater de praktiska arrangemang enligt vilka anläggningama kommer att göras tillgängliga.

2. Om en eller flera medlemsstater önskar genomföra etl projekt som ligger vid sidan av den verksamhet och de program som avses i artikel V men inom ramen för rymdorganets syfle, kan rådet med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater besluta all bevUja bistånd från rymdorganel. De kostnader som därvid uppkommer för rymdorganet skall bäras av den eller de berörda staterna.

3. a) Produkter som utvecklats inom ramen för ett av rymdorganets program skall tiUhandahållas medlemsstat som deltagit i finansieringen av ifrågavarande program och vilken begär alt sådana produkter tillhandahålls för dess egna syften.

Rådet fastställer med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater de praktiska arrangemangen för tillhandahållandet av sådana produkter och särskilt de rymdorganets åtgärder gentemot sina entreprenörer som syflar lill all för begärande medlemsstat möjliggöra erhållandet av sådana produkter.

b) Denna medlemsstat kan hos rymdorganet begära yttrande om
humvida pris som entreprenör föreslår är alt anse som rätt och skäligt
och om under liknande förhållanden rymdorganet skulle anse det god
tagbart vid tillgodoseende av sina egna behov.

c) Tillmötesgående av begäran som avses under denna punkt får inte
förorsaka rymdorganet ytterligare kostnad; alla kosinader som härrör
från sådan begäran skall bäras av begärande medlemsstat.

Prop. 1975/76: 58 20

ARTIKEL X Organ

Rymdorganets organ är rådet och generaldirektören, biträdd av personal.

ARTIKEL XI Rådet

1. Rådet skall bestå av företrädare för medlemsstatema.

2. Rådet skall sammanträda när så erfordras, antingen på delegat-eller ministernivå. Sammanträdena skall hållas där rymdorganel har sitt säte, såvida rådet inle beslutar annorlunda.

3. a) Rådet skall för en tid av två år välja ordförande och vice ordförande, vUka får omväljas en gång för ytterligare ett år. Rådets ordförande skall leda rådels arbete och ombesörja förberedandet av dess beslut, han skall underrätta medlemsstatema om förslag för genomförande av elt fakultativt program och han skall medverka vid samordningen av rymdorganels verksamhet. Han skall upprätthålla kontakt med medlemsstaterna genom deras delegater i rådet i frågor av allmänpolitisk art som berör rymdorganel och eftersträva att harmonisera deras synpunkter i detta avseende. Under perioderna mellan rådets sammanträden skall han bistå generaldirektören med råd och av denne erhålla alla erforderliga upplysningar.

b) Ordföranden skall biträdas av ett presidium vars sammansättning beslutas av rådet och vilket sammankallas av ordföranden. Presidiet skall vara rådgivande åt ordföranden vid förberedandet av rådels sammanträden.

4. Då rådet sammanträder på ministernivå skall del utse ordförande för sammanträdel. Nästföljande minislermöte skall sammankallas av honom.

5. Utöver övriga uppgifter som anges i denna konvention och i enlighet med dess bestämmelser skall rådet

a) vad beträffar verksamhet och program som avses i artikel V 1. a) i)
och ii):

i) godkänna verksamheten och programmet med en majoritet av alla medlemsstater; beslut härom kan bara ändras genom nytt beslut som fattas med två tredjedels majoritet av aUa medlemsstater;

ii) fastställa, genom enhäUigt beslut av alla medlemsstater, storleken av de tiUgångar som skall ställas lUl rymdorganets förfogande under nästföljande femårsperiod;

iii) fastställa, genom enhälligt beslut av alla medlemsstater, mot slutet av tredje året av varje femårsperiod och efler granskning av rådande läge, storleken av tillgångarna för den nya femårsperiod som börjar vid utgången av detta tredje år;

b) vad beträffar den verksamhet som avses i artikel V 1. a) iii) och
iv):

i) fastställa den politik som rymdorganel skall följa vid förverkligandet av sitt syfte;

ii) antaga, med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater, lill medlemsstatema riktade rekommendationer;

c) vad beträffar de fakultativa program som avses i artikel V 1. b):

Prop. 1975/76: 58 21

i) antaga varje program med majoritet av alla medlemsstater; u) fastställa, om så erfordras, prioritetsordningen mellan programmen under dessas genomförande;

d) antaga rymdorganets årliga arbetsplaner;

e) i vad avser de budgeter som anges i bilaga II:

i) antaga rymdorganets årliga aUmänna budget med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater;

ii) antaga varje programbudget med två tredjedels majoritet av de deltagande staterna;

f) antaga, med två tredjedels majoritet av aUa medlemsstater, finans-
bestämmelserna och rymdorganels alla övriga finansieUa arrangemang;

g) hålla uppsikt över utgiftema för den obligatoriska och fakultativa
verksamhet som avses i artikel VI.;

h) godkänna och publicera rymdorganets granskade årsredovisningar;

i) antaga personalreglementet med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater;

j) antaga, med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater, regler för beviljande av tillstånd, med beaktande av rymdorganets fredliga ändamål, till utförsel från medlemsstatemas territorier av teknologi och produkter utvecklade genom rymdorganels verksamhet eller med dess bistånd;

k) besluta om anslutnmg av nya medlemsstater i enlighet med artikel XXII;

1) besluta om de åtgärder som skall vidtagas i enlighet med artikel XXIV för den händelse medlemsstat säger upp denna konvention eller upphör alt vara medlem enligt artikel XVIII;

m) vidtaga alla andra åtgärder som erfordras för att uppfylla rymdorganets syfte inom ramen för denna konvention.

6. a) Varje medlemsstat äger en röst i rådet. Medlemsstat har dock inte rätt att rösta i frågor som uteslutande rör ett antaget program vari den inte deltager.

b) Medlemsstat har inte rösträtt i rådet om beloppet av dess förfallna icke erlagda bidrag till rymdorganet vad beträffar all verksamhet och program som avses i artikel V i vilka den dellager, överstiger det fastställda beloppet av dess bidrag för det löpande räkenskapsåret. Om vidare en medlemsstats förfallna icke erlagda bidrag till något av de program som avses i artikel V 1. a) ii) eller b) i vilket den deltager, överstiger det fastställda beloppet av dess bidrag till detta program för det löpande räkenskapsåret, har denna medlemsstat inle rösträtt i rådet i frågor som uteslutande berör detta program. I sådant fall kan icke desto mindre denna medlemsstat beviljas tillstånd alt rösta i rådet om minst två tredjedelar av alla medlemsstater anser alt försummelsen alt erlägga bidragen beror på omständigheter över vilka den inte råder.

c) Rådet är beslutfört när ombud för mer än hälften av alla medlemsstater är närvarande.

d) Såvida denna konvention inte föreskriver annat skall beslut av rå
det fallas med enkel majoritet av närvarande och röstande medlems
stater.

e) När det gäller att fastställa om det föreligger enhällighet eller ma
joriteter enligt denna konvention skall hänsyn inte tagas till medlemsstat
som inte har rösträtt.

7. Rådet skall antaga sin egen arbetsordning.

8. a) Rådet upprättar en kommitté för det vetenskapliga programmet

3 Riksdagen 1975/76.1 saml Nr 58

Prop. 1975/76: 58 22

till vilken den undersläUer angelägenhet som har avseende på det obligatoriska vetenskapliga program som avses i artikel V 1. a) ii). Rådet bemyndigar denna kommitté att falla beslut med avseende på delta program, dock alltid under hänsynslagande lill rådets uppgift all fastställa storleken av tillgångarna och antaga den årliga budgeten. Rådet fastställer, med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater och i enlighet med denna artikel, denna kommittés befogenheter.

b) Rådet kan upprätta sådana andra underlydande organ som erfordras för att rymdorganel skall kunna fullgöra sitt syfle. Rådet beslutar, med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater, om upprättandet av dessa underlydande organ och fastställer deras befogenheter liksom i vilka fall de skall ha beslutsrätt.

c) Då etl underlydande organ studerar en fråga som berör endast elt av de fakultativa program som avses i artikel V 1. b) har stat som inle deltager ingen rösträtt, såvida inle alla de dellagande staterna beslutar annorledes.

ARTIKEL XII Generaldirektör och personal

1. a) Rådet skall med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater
utnämna en generaldirektör för en bestämd tidsperiod och kan skilja
honom från uppdraget med samma majoritet.

b) Generaldirektören skall vara organets högste verkställande tjänsteman och dess legale ställföreträdare. Han skall vidtaga alla åtgärder som erfordras för alt leda rymdorganet, för alt verkställa dess program, för alt genomföra dess politik och för all fullfölja dess syfle i enlighet med rådels direktiv. Rymdorganets anläggningar skall vara underställda generaldirektören. Vad beträffar den ekonomiska administrationen av rymdorganel skall han handla i enlighet med bestämmelserna i bilaga II. Han skall avge en årlig rapport lUl rådet vilken skall offentiiggöras. Han kan också väcka förslag om verksamhet och program liksom om åtgärder för all säkerslälla fullföljandet av rymdorganets syfle. Han deltar i rymdorganets sammanträden utan rösträtt.

c) Rådet kan uppskjuta utnämningen av generaldirektör under den tidrymd som det anser påkallad, antingen i samband med denna konventions ikraftträdande eller med en vid senare tidpunkt uppkommen vakans. Beslutar rådet om uppskov skall det förordna en person all fungera i hans ställe vilken skall ha de befogenheter och det ansvar som rådet föreskriver.

2, Generaldirektören skall biträdas av vetenskaplig, teknisk och ad
ministrativ personal samt kontorspersonal i den utsträckning han anser
erforderlig inom av rådet medgivna ramar.

3 a) Högre befattningshavare enligl rådets bestämmande anställs och entledigas av rådet på generaldirektörens rekommendation. Beslut om anställning och entiedigande som fallas av rådet erfordrar två tredjedels majoritet av alla medlemsstater.

b) övrig personal anställs och entledigas av generaldirektören som handlar på rådets vägnar.

c) All personal skall anställas på grundval av sina meriter och med beaktande av all tjänsterna får en avpassad fördelning mellan medborgare i medlemsstatema. Beslut om anställning och dess upphörande skall stå i överensstämmelse med personalreglemenlet.

Prop. 1975/76: 58 23

d) Vetenskapsmän som inte tillhör personalen och som utför forskningsarbete inom rymdorganets anläggningar lyder under generaldirektören och är skyldiga att rätta sig efter de allmänna föreskrifter som antagits av rådet.

4. Generaldirektörens och personalens skyldigheter gentemot rymdorganet skall vara av uteslutande internationeU karaktär. Då de fullgör sina åligganden skall de varken begära eller mottaga instruktioner från någon regering eller från någon myndighet som står utanför rymdorganet. Varje medlemsstat skall respektera atl generaldirektörens och personalens skyldigheter är av internationell karaktär och inte söka påverka dem vid uppfyllande av deras plikter.

ARTIKEL XIII

Finansiella bidrag

1. Varje medlemsstat skall bidraga lill kostnaderna för den verksam
het och del program som avses i artikel V 1. a) liksom i enlighet med
bUaga II lill rymdorganets baskostnader enligt en skala som rådet skall
antaga med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater, antingen vart
Iredje år vid tidpunkten för den granskning som avses i artikel XI 5.
a) iii) eller då rådet genom enhälligt beslut av alla medlemsstater fast
ställer en ny skala. Bidragsskalan skall fastställas på grundval av varje
medlemsstats genomsnittliga nationalinkomst under de tre senaste år
för vilka statistik finns tillgänglig, dock all

a) ingen medlemsstat skall åläggas all såsom bidrag betala mer än ljugofem procent av summan av samtliga de bidrag som fastställts av rådet för alt täcka dessa kostnader;

b) rådet med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater kan besluta, i ljuset av de särskilda omständigheter som kan föreligga beträffande en medlemsstat, atl för en begränsad lid nedsätta denna stats bidrag. I synnerhet om årsinkomsten per capita i en medlemsstat är mindre än etl belopp som rådet bestämt genom beslut faltal med nyssnämnd majoritet, skall detta räknas som särskild omständighet vid tilllämpningen av denna bestämmelse.

2. Varje medlemsstat skall bidraga lill kostnaderna för genomförande av varje fakultativt program som avses i artikel V 1. b) såvida den inte formellt har förklarat sig inle intresserad atl deltaga däri och följaktligen inte är deltagare. Såvida inle samtliga deltagande stater beslutar annal, skall bidragsskalan liU ett visst program baseras på den genomsnittliga nationalinkomsten för varje deltagande stat under de tre senaste år för vilka statistik finns tillgänglig. Denna skala skall revideras antingen vart Iredje är eller då rådet beslutar atl fastställa en ny skala enligl punkt 1. Ingen deltagande stat skall dock på grund av skalan behöva betala bidrag överstigande ljugofem procent av summan av bidragen till programmet i fråga. Varje deltagande stals bidragsprocent skall detla oaktat uppgå till lägst tjugofem procent av dess bidragsprocent sådan den fastställts enligt bestämmelsema i punkt 1, såvida inle alla dellagande stater beslutar annorledes när programmet godkänns eller under programmets genomförande.

3. Samma statistiska syslem skall användas för atl fastställa bidragsskalorna enligt punktema 1. och 2. och de skall fastställas i finansreglementet.

4. a) Stal som inte lUltrält konventionen angående upprättande av

Prop. 1975/76: 58 24

Organisationen för europeisk rymdforskning eller konventionen angående upprättande av Europeiska organisationen för utveckling och tillverkning av bärraketer för rymdfarkoster och vilken lUlträder denna konvention måsle utöver sina bidrag erlägga ell särskilt bidrag som beror av gällande värde av rymdorganets tUlgångar. Storleken på detta särskilda bidrag fastställs av rådet med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater.

b) Betalningar som verkstäUes enligt a) ovan skall användas för alt minska övriga medlemsstaters bidrag såvida inte rådet med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater beslutar annat.

5. Bidrag enligt beslämmelserna i denna artikel skall erläggas i enlighet med bilaga II.

6. Med iakttagande av vad rådet kan ha föreskrivit kan generaldirektören mottaga gåvor och donationer till rymdorganet under fömtsättning alt till dessa inte är knutna villkor som är oförenliga med rymdorganets syfle.

ARTIKEL XIV Samarbete

1. Efter beslut av rådet som fallats enhälligt av alla medlemsstater kan rymdorganet samarbeta med andra internationella organisationer och institutioner och med regeringar, organisationer och institutioner i icke-medlemsstater och ingå avtal med dem för detta ändamål.

2. Sådant samarbete kan innebära dellagande av icke-medlemsstater eller internationella organisationer i ett eller flera av de program som avses i artikel V 1. a) ii) eller V 1. b). Om annat inle följer av beslut som kommer att fallas enligt punkl 1. skall rådet med två tredjedels majoritet av de stater som dellager i ifrågavarande program fastställa de närmare villkoren för detta samarbete. I dessa villkor kan föreskrivas atl icke-medlemsslat har rösträtt i rådet när detta behandlar frågor som uteslutande berör del program i vilket den staten dellager.

3. Sådant samarbete kan även bestå i att bevUja associerat medlemskap för sådana icke-medlemsstater som ålar sig alt bidraga åtminstone till studier av framlida projekt i enlighet med artikel V 1. a) i). Rådet skall med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater i varje särskilt fall bestämma de närmare vUlkoren för varje sådant associerat medlemskap.

ARTIKEL XV

Juridisk status, privQegier och immunitet

1. Rymdorganet skall utgöra en juridisk person.

2. Rymdorganet, dess personal och sakkunniga liksom dess medlemsstaters företrädare skall åtnjuta den juridiska status, de privilegier och den immunUet som anges i bUaga I.

3. Avtal angående rymdorganels säte och de aiUäggnmgar som upprättats enligt artikel VI skall ingås meUan rymdorganet och de medlemsstater på vilkas territorier sätet och anläggningarna befinner sig.

Prop. 1975/76: 58 25

ARTIKEL XVI Ändringar

1. Rådet kan inför medlemsstatema förorda ändringar i denna konvention och dess bilaga I. Medlemsstat som önskar föreslå ändring skaU underrätta generaldirektören därom. Generaldirektören skall underrätta medlemsstatema om sålunda anmält ändringsförslag minst tre månader innan rådet behandlar det.

2. Äv rådet förordad ändring skaU träda i kraft trettio dagar efter det att franska regeringen från samtliga medlemsstater mottagit underrättelse om deras godkännande. Franska regeringen skall underrälla samtliga medlemsstater om tidpunkten för ändringens ikraftträdande.

3. Rådet kan genom enhäUigt beslut av samtliga medlemsstater ändra övriga bilagor i denna konvention under fömtsättning att ändringen inte strider mot konventionen. Varje sådan ändring skall träda i kraft den dag som rådet fastsläUer genom enhälligt beslut av alla medlemsstater. Generaldirektören skall underrätta alla medlemsstater om sådan ändring samt om tidpunkten för dess ikraftträdande.

ARTIKEL XVII Tvister

1. Varje tvist mellan två eller flera medlemsstater eller mellan medlemsstat och rymdorganet rörande tolkning eUer lUlämpning av denna konvention eller dess bilagor liksom varje tvist som avses i artikel XXVI i bilaga I, vilken inle kunnat lösas av eller genom rådet, skall hänskjutas till skiljedom på begäran av part i tvisten.

2. Såvida inte de tvistande partema annorledes beslutar skall skiljedomsförfarandel slå i överensstämmelse med denna artikel och med ytterligare regler att antagas av rådet med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater.

3. Skiljedomstolen skall bestå av tre medlemmar. Vardera parlen i tvisten skall utse en skiljedomare; de två sålunda utsedda skiljedomarna skall utse den tredje som skall vara ordförande i skiljedomstolen. De ytterligare regler som nämns i punkl 2. skall fastställa det förfarande som skall följas om nomineringarna inte skett inom viss tid.

4. Medlemsstat eller rymdorganet kan om de inte är part i tvisten intervenera i förfarandet med skiljedomstolens samtycke om denna finner alt de har väsentligt intresse i hur målet avgörs.

5. SkUjedomstolen skall besluta om sill säte och själv fastställa sin arbetsordning.

6. Skiljedomstolens avgörande skall beslutas av en majoritet av dess medlemmar, vilka inte får avstå från all rösta. Avgörandet är slutgUtigl och bindande för alla parter i tvisten och kan inle överklagas. Parterna skall utan dröjsmål rätta sig efter avgörandet. I händelse av tvist angående avgörandets innebörd eller räckvidd åligger del skiljedomstolen alt tolka del på begäran av endera parlen.

ARTIKEL XVIII

Underlåtenhet att uppfylla förpliktelser

Medlemsstat som underlåter att uppfylla de förpliktelser den åtagit sig enligt denna konvention skall uteslutas ur rymdorganet genom beslut

Prop. 1975/76: 58 26

av rådet som skall fattas med två tredjedels majoritet av alla medlemsstater. I sådanl fall skall bestämmelsema i artikel XXIV tillämpas.

ARTIKEL XIX

Fortlöpande rättigheter och förpliktelser

Den dag då denna konvention träder i kraft skall rymdorganel överlaga samtliga rättigheter och förpliktelser från Organisationen för europeisk rymdforskning och från Europeiska organisationen för utveckling och tUlverkning av bärraketer för rymdfarkoster.

ARTIKEL XX Lindertecknande och ratifikation

1. Denna konvention skall hållas öppen för undertecknande intill den 31 december 1975 av de stater som är medlemmar i Europeiska rymdkonferensen. Bilagorna tUl denna konvention utgör en integrerande del av den.

2. Denna konvention skall ratificeras eller godkännas. Ratifikations-eller godkännandeinstrumenl skall deponeras hos franska regeringen.

3. Efler del att konventionen trätt i kraft kan signatärslal dellaga utan rösträtt i rymdorganets sammanträden i avvaktan på atl dess ratifikations- eller godkännandeinstmmenl deponeras.

ARTIKEL XXI Ikraftträdande

1. Denna konvention träder i krafl då följande stater som är medlemmar i Organisationen för europeisk rymdforskning eller i Europeiska organisationen för utveckling och tillverkning av bärraketer för rymdfarkoster har undertecknat den och deponerat sina ratifikations- eller godkännandeinstrument hos franska regeringen: Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, Franska Republiken, Italienska Republiken, Konungariket Nederländerna, Schweiziska Edsförbundet, Spanien, Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland, Konungariket Sverige samt Förbundsrepubliken Tyskland. För varje stal som ratificerar, godkänner eller ansluter sig lill konvenlionen efter dess ikraftträdande blir den bindande den dag då ifrågavarande stal deponerar sitt ratifikations-, godkännande- eller anslutningsinstmment.

2. Konventionen angående upprättande av Organisationen för europeisk rymdforskning och konvenlionen angående upprättande av Europeiska organisationen för utveckling och tillverkning av bärraketer för rymdfarkoster upphör atl gälla den dag då denna konvention träder i krafl.

ARTIKEL XXII Anslutning

1. Efter det all denna konvention trätt i kraft kan stal ansluta sig lill den efter enhälligt beslut av samtliga medlemsstater i rådet.

2. Stat som önskar ansluta sig lUl denna konvention skall meddela detta tUl generaldirektören, som skall underrätta medlemsstaterna om

Prop. 1975/76: 58 27

ifrågavarande begäran minsl tre månader innan den undersläUs rådet för beslut.

3. Anslutningsinstmment skall deponeras hos franska regeringen.

ARTIKEL XXIII Underrättelser

Franska regeringen skall underrätta alla signatärstater och anslutna stater om

a) dagen för deposition av varje ratifikations-, godkännande- eller anslutningsinstmment,

b) dagen för denna konventions ikraftträdande och för ändringar enligl artikel XVI 2. saml

c) medlemsstats uppsägning av konvenlionen.

ARTIKEL XXIV Uppsägning

1. När denna konvention varit i krafl under sex år kan den sägas upp av medlemsstat genom underrättelse till franska regeringen, som skall underrätta övriga medlemsstater och generaldirektören härom. Uppsägningen skaU träda i kraft vid slutet av del räkenskapsår som följer på det år under vUkel den delgavs franska regeringen. Efter del att uppsägningen trätt i kraft skall staten i fråga förbli skyldig atl infria sin andel av belalningsanslag som motsvarar godkända avtalsbemyndiganden som utnyttjats såväl enligl de budgeter liU vUka den bidrog det år under vUkel underrättelse om uppsägningen lämnades franska regeringen som enligt tidigare budgeter.

2. Medlemsstat som uppsäger konventionen skall gottgöra rymdorganel för förlust av egendom på dess territorium, såvida inle ell särskilt avtal kan slutas med rymdorganet om fortsatt rätt för rymdorganet all använda denna egendom eller att fortsätta viss verksamhet på nämnda stats territorium. Sådanl särskilt avtal skall i synnerhet fastställa i vilken utsträckning och på vUka villkor beslämmelserna i denna konvention fortsättningsvis skall tillämpas vid den fortsalta användningen av denna egendom och vid fortsättandet av denna verksamhet efter det att uppsägningen trätt i krafl.

3. Medlemsstat som uppsäger konvenlionen och rymdorganet skall tillsammans fastställa de ytterligare förpliktelser som skall åvila denna stal.

4. Staten i fråga skall behålla de rättigheter som den har förvärvat fram lill den dag då uppsägningen träder i krafl.

ARTIKEL XXV Upplösning

1. Rymdorganet skall upplösas om det vid någon lidpunkt har mindre än fem medlemsstater. Det kan upplösas vid vilken tidpunkt som helst genom överenskommelse medlemsstaterna emellan.

2. I händelse av upplösning skall rådet utse en likvidationsmyndighel med uppgift alt förhandla med de stater på vilkas territorier rymdorga-

Prop. 1975/76: 58 28

nets säte och anläggningar då är belägna. För likvidationens syften skall organisationen f ortvara som juridisk person.

3. Eventuellt överskott skall fördelas mellan de stater som vid upplösningen är medlemmar i rymdorganel i förhållande tUl de bidrag var och en faktiskt erlagt från och med sin anslutning till denna konvention. Eventuellt underskott skall täckas av samma stater i förhåUande tiU de bidrag som ålagts dem för det vid upplösningen löpande räkenskapsåret.

ARTIKEL XXVI

Inregistrering

Så snart denna konvention trätt i kraft skall franska regeringen låta registrera den hos Förenta Nationemas sekretariat i enlighet med artikel 102 i Förenta Nationemas stadga.

Prop. 1975/76: 58 29

BILAGA I

Privilegier och immunitet

ARTIKEL I

Rymdorganet skall vara juridisk person. Det skall i synnerhet kunna ingå avtal, förvärva och avyttra fast och lös egendom samt vara part i rättegång.

ARTIKEL II

Rymdorganets fastigheter och lokaler skall vara okränkbara, såvida inte annat följer av artiklama XXII och XXIII.

ARTIKEL III Rymdorganets arkiv skall vara okränkbart.

ARTIKEL IV

1. Rymdorganet skall åtnjuta immunitet mot rättsliga och exekutiva
åtgärder, dock ej

a) i den omfattning rymdorganet genom beslut av rådet uttryckligen har avstått från immunitet i särskilt fall; rådet är skyldigt att häva denna immunitet i alla de fall då dess bibehållande skulle hindra alt rättvisa skipas och då den kan hävas utan att detta blir lill förfång för rymdorganets intressen;

b) vid skadeståndstalan väckt av tredje man och grundad på olycka förorsakad av motorfordon tillhörande rymdorganet eller framfört för dess räkning eller i händelse av trafikförseelse vari sådant fordon är inblandat;

c) vid verkställighet av skiljedom som tUlkommit enligt artikel XXV eller artikel XXVI;

d) vid utmätning enligt beslut av juridisk myndighet av lön och annan
ersättning som rymdorganet är skyldigt någon av dess personal.

2. Var än rymdorganels egendom och tillgångar befinner sig skall
de vara fritagna från varje form av rekvisition, konfiskation, expropria
tion och kvarstad. De skaU också vara fritagna från varje form av ad
ministrativa eller provisoriska rättsliga tvångsåtgärder utom när så
dana åtgärder tillfälligtvis kan anses nödvändiga till förhindrande av
och för utredning om olyckor i vilka motorfordon är inblandat som
tillhör rymdorganet eller framföres för dettas räkning.

ARTIKEL V

1. Inom ramen för sin egentliga verksamhet skall rymdorganet samt dess egendom och inkomster vara befriade från alla direkta skatter.

2. När av rymdorganet självt eller för dess räkning inköp göres eller tjänster tages i anspråk av betydande värde strängt nödvändiga för utövandet av rymdorganets egentliga verksamhet, och priset på dessa inköp eller tjänster inbegriper skatter eller avgifter, skall lämpUga åtgärder vidtagas av medlemsstatema, närhelst det är möjligt, för atl medge befrielse från dessa skatter och avgifter eUer för att återbetala dem.

4 Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 58

Prop. 1975/76: 58 30

ARTIKEL VI

Varor som införts eller utförts av rymdorganet eller för dess räkning och vilka är strängt nödvändiga för utövandet av dess egentliga verksamhet skall vara undantagna från alla införselavgifter och utförsel-tullar liksom från alla förbud och restriktioner avseende införsel eller utförsel.

ARTIKEL VII

1. Vid tillämpningen av artiklama V och VI skall rymdorganets egentliga verksamhet omfatta dess administrativa verksamhet, däri inbegripet dess åtgärder sammanhängande med socialförsäkringssystemet, liksom dess verksamhet inom områdena rymdforskning och rymdteknologi samt dessas rymdtUlämpning vid fullföljande av rymdorganets syfte enligt konventionen.

2. I vUken omfattning annan tUlämpning av nänrnda forskning och teknologi samt verksamhet som bedrivs eiUigt artiklama V 2. och IX i konventionen skall anses utgöra del av rymdorganets egentiiga verksamhet skall i varje enskUt fall beslutas av rådet efter samråd med behöriga myndigheter i vederbörande medlemsstater.

3. Bestämmelsema i artikel V och VI är ej tUlämpliga för sådana skatter och avgifter vUka inte utgör annat än vederlag för tjänster från det allmäimas sida.

ARTIKEL VIII

Befrielse från skatter eUer avgifter skall inte bevUjas eidigt artiklarna V och VI för inköp och införsel av varor eller för utförda tjänster vilka är avsedda för rymdorganets personalmedlemmars personliga räkning.

ARTIKEL IX

1. Varor som förvärvats enligt artikel V eller införts enligt artikel VI får inte säljas eller bortskänkas annat än på villkor som fastställts av de medlemsstater som beviljat befrielsen.

2. Överföring av varor eller tjänster mellan rymdorganels säte och anläggningar eller mellan dess olika anläggningar eller, i syfte att genomföra något av rymdorganels program, mellan dem och en nationell institution i en medlemsstat skall ej underkastas något slag av pålagor eller restriktioner; om så erfordras skall medlemsstaten vidtaga aUa lämpliga åtgärder för att medge befrielse från eller återbetalning av sådana pålagor eller för att häva sådana restriktioner.

ARTIKEL X

Distributionen av publikationer och annat informationsmaterial som sändes till eller från rymdorganet skall inte underkastas några inskränkningar.

ARTIKEL XI

Rymdorganet får mottaga och iimeha varje slag av tillgångar, valutor, kontanter och värdehandlingar; det får fritt avyttra dem för varje ändamål som fömtses i konventionen samt inneha konton i vilket myntslag som helst i den omfattning som erfordras för att det skaU kunna uppfylla sina förpUktelser.

Prop. 1975/76: 58 31

ARTIKEL XII

1. Vad beträffar befordran av dess tjänstemeddelanden och alla dess dokument skall rymdorganet åtnjuta behandling som inte är mindre förmånligt än den som av varje medlemsstat medges andra intemationella organisationer.

2. Rymdorganets tjänstemeddelanden får inte bli föremål för censur med vilket kommunikationsmedel de än befordras.

ARTIKEL XIII

Medlemsstat skaU vidtaga alla lämpliga åtgärder för alt underlätta inresa till, uppehåll inom saml utresa från dess territorium för rymdorganets anstäUda.

ARTIKEL XIV

1. Medlemsstatemas företrädare skall vid fullgörandet av sina upp
gifter och under resa till och från sammanträdesorlen åtnjuta följande
privilegier och immunitet:

a) immunitet mot anhållande och frihetsberövande samt mot beslagtagande av deras personliga resgods;

b) immunitet mot rättsliga åtgärder, även efter det att de fullgjort sitt uppdrag, beträffande handlingar, däri inbegripet skriftliga och muntliga uttalanden, som utförts av dem under fuUgörandet av deras uppgifter; deima immunitet skall dock inte gälla i händelse av trafikförseelse som begåtts av företrädare för en medlemsstat, ej heller i händelse av skada som förorsakats av motorfordon tillhörigt eller framfört av denne;

c) okränkbarhet för alla deras tjänsteskrivelser och dokument;

d) rätt att använda chiffer och rätt att mottaga dokument eller korre
spondens med kurir eller i förseglad kurirsäck;

e) befrielse för dem själva och deras äkta makar från alla åtgärder
som begränsar deras inresa och från formaliteter sammanhängande med
regislrering av utlänningar;

f) samma lättnader beträffande valuta- och växlingsbestämmelser,
som medges utländska regeringsrepresentanter på tillfälliga Ijänsteupp-
drag;

g) samma tuUätlnader beträffande deras personliga resgods som tUl
kommer diplomatiska företrädare.

2. PrivUegier och immunitet beviljas medlemsstatemas företrädare
inle för att tiUgodose dem personligen utan för att säkerställa fullstän
digt oberoende vid fullgörandet av deras uppgifter hos rymdorganet.
Följaktligen är en medlemsstat skyldig alt avstå från immuniteten för
sin företrädare i alla de fall då dess bibehållande skulle hindra att rätt
visa skipas och då den kan avstås utan all det syfte förfelas för vUket
den bevUjats.

ARTIKEL XV

Utöver de privUegier och den immunitet som avses i artikel XVI åtnjuter rymdorganets generaldirektör liksom, då tjänsten inte är tiU-satt, den person som förordnats i hans ställe de privilegier och den immunitet som tiUkommer diplomatiska företrädare med jämförbar ställning.

Prop. 1975/76: 58 32

ARTIKEL XVI

Medlemmar av rymdorganets personal

a) skall även sedan de lämnat sin anställning hos rymdorganet åtnjuta immunitet mot rättsliga åtgärder beträffande handlingar som utförts av dem under utövande av deras tjänst, däri inbegripet muntliga och skriftliga uttalanden; denna immunitet skall dock inte gäUa i händelse av trafikförseelse som begåtts av medlem av rymdorganels personal, ej heller i händelse av skada som förorsakats av motorfordon tUlhörigt eller framfört av denne;

b) skall vara befriade från alla skyldigheter beiräffande militärtjänst;

c) skall åtnjuta okränkbarhet för alla sina tjänsteskrivelser och dokument;

d) skall åtnjuta samma lättnader beträffande åtgärder som begränsar
invandring och reglerar registrering av utiänningar som vanligen till
kommer personal i intemationella organisationer; samma förmåner
skall åtnjutas av dem av deras famUjemedlemmar som tillhör deras hus-
håU;

e) skall åtnjuta samma privilegier beträffande valutabeslämmelser
som vanligen beviljas personal i internationella organisationer;

f) skall vid intemationella kriser åtnjuta samma möjligheter till repa-
Iriering som diplomatiska företrädare; samma förmåner skall åtnjutas
av dem av deras familjemedlemmar som tillhör deras hushåll;

g) skall ha rätt att tullfritt införa sina möbler och personliga tUlhörig
heter då de tillträder sin befattning i ifrågavarande medlemsstat samt
rätt att avgiftsfritt utföra sina möbler och personliga lillhörigheter då
deras tjänstgöring upphör i deima medlemsstat, i båda fallen dock på
de villkor som befinnes nödvändiga av den medlemsstat på vars terri
torium denna rätt utövas.

ARTIKEL XVII

Sakkunniga som inte tUlhör den personal som avses i artikel XVI skall vid fullgörandet av sina uppgifter för rymdorganet eller då de utför uppdrag för dess räkning åtnjuta följande privUegier och immunitet i den utsträckning de är nödvändiga för fullgörandet av deras uppgifter, däri inbegripet resor som företas vid fullgörandet av deras uppgifter och andra sådana uppdrag:

a) immunitet mot rättsliga åtgärder beträffande handlingar som utförts av dem under utövandet av deras tjänst, däri inbegripet muntliga eller skriftliga uttalanden, utom i händelse av trafikförseelse som begåtts av en sakkunnig eller i händelse av skada som förorsakats av motorfordon tillhörigt eller framfört av denne; de sakkunniga skall åtnjuta denna immunitet även sedan deras anstäUning hos rymdorganet upphört;

b) okränkbarhet för alla deras tjänsteskrivelser och dokument;

c) samma lättnader beträffande penning- och valutabeslämmelser
saml beträffande deras personliga resgods som bevUjas utiändska re
geringsombud på lUlfälliga tjänsleuppdrag.

ARTIKEL XVIII

1. På de villkor och i enlighet med det tUlvägagångssält som rådet fastställt skall generaldirektören och rymdorganets personal bli föremål för beskattning till förmån för rymdorganet av deras löner och andra ersättningar som utbetalats av detsamma. Nämnda löner och ersätt-

Prop. 1975/76: 58 33

ningar skall undantas från nationell inkomstskatt; medlemsstaterna behåUer dock rätlen att beakta dessa löner och ersättningar vid beräkningen av den skatt som pålägges inkomst från andra källor.

2. Bestämmelsema i punkt 1. skall inte tillämpas på livräntor och pensioner som betalas av rymdorganel tUl tidigare generaldirektörer och personal.

ARTIKEL XIX

Artiklama XVI och XVIII skaU tUlämpas på alla kategorier personal på vilka rymdorganets personalreglemente är tUlämpligt. Rådet skall besluta på vilka kategorier sakkimniga artikel XVII skall tiUämpas. Namnen på den personal och de sakkunniga som avses i denna artikel liksom deras titlar och adresser skall tid efter annan meddelas medlemsstatema.

ARTIKEL XX

För den händelse rymdorganet upprättar ett eget socialförsäkringssystem skall rymdorganet, generaldirektören och personalen befrias från alla obligatoriska avgifter till nationella socialförsäkringsorgan, såvida annat inte följer av överenskommelser med medlemsstaterna som träffals enligt artikel XXVIII.

ARTIKEL XXI

1. De privUegier och den immunitet varom stadgas i denna bUaga har inle beviljats rymdorganets generaldirektör, personal och sakkunniga för att tillgodose dem personligen. De har tUlkommit uteslutande för atl under alla omständigheter säkerställa obehindrad verksamhet för rymdorganet samt fullständigt oberoende för de personer som de beviljats.

2. Generaldirektören är skyldig att häva förekommande immunitet i alla de fall då dess bibehållande skulle hindra atl rättvisa skipas och då den kan avstås utan förfång för rymdorganels intressen. Vad beträffar generaldirektören är rådet behörigt att häva honom tillkommande immunitet.

ARTIKEL XXII

1. Rymdorganet skall alllid samarbeta med medlemsstaternas behöriga myndigheter för att underlätta rättskipningen, för att säkerställa att ordningsbestämmelser, bestämmelser beträffande explosiva och eld-farliga varor, rörande allmän hälsovård och arbetarskydd liksom annan liknande nationell lagstiftning efterleves samt för att förhindra missbruk av de privilegier, den immunitet och de lättnader varom stadgas i denna bilaga.

2. ViUkoren för det samarbete varom talas i punkt 1. kan fastställas i de tUläggsöverenskommelser som avses i artikel XXVIII.

ARTIKEL XXIII

Varje medlemsstat bibehåller sin rätt att vidtaga alla för dess säkerhet ändamålsenliga försiktighetsåtgärder.

ARTIKEL XXIV

Ingen medlemsstat är skyldig bevUja egna medborgare eller personer, som vid den tidpunkt då de tUlträder sin tjänst i medlemsstaten i fråga

Prop. 1975/76: 58 34

är stadigvarande bosatta där, de privUegier och den immunitet varom stadgas i artiklarna XIV, XV, XVI b), e) och g) samt XVII c).

ARTIKEL XXV

1. När rymdorganet ingår skriftliga kontrakt utom sådana som ingås i enlighet med personalreglementet skall det i dessa fömtse skiljedom. Den skiljedomsklausul eller det särskUda skiljeavtal som ingåtts i detta syfte skall ange vUken lag som skall vara tUlämplig och det land där skUjedomama skaU sammanträda. Detta lands skUjemannaförfarande skaU vara det som tiUämpas.

2. Sådan skiljedom skall verkställas i eiUighet med gällande bestämmelser i den stat där verkstäUighet sökes.

ARTIKEL XXVI

Medlemsstat kan hänskjuta tUl den intemationella skUjedomstol som avses i artikel XVII i konventionen varje tvist

a) som uppkommit tUl följd av skada förorsakad av rymdorganet;

b) som avser annan utomobligatorisk förpliktelse för rymdorganet;

c) som berör generaldirektören, någon personalmedlem eller sakkunnig i rymdorganet och i vUken vederbörande kan åberopa immunitet mot rättsliga åtgärder enligt artiklama XV, XVI a) eller XVII a), fömtsatt att denna immunitet inte hävts i enlighet med artikel XXI. I sådana tvister där immunitet mot rättsliga åtgärder åberopas enligt artiklama XVI a) eller XVII a) skall rymdorganet inträda såsom ansvarigt i de berörda personernas ställe.

ARTIKEL XXVn

Rymdorganet skall vidtaga lämpUga åtgärder för att på ett tillfredsstäUande sätt bUägga tvister som uppstår meUan rymdorganet och generaldirektören, någon personalmedlem eller sakkunnig och vUka rör deras anställningsförhåUanden.

ARTIKEL XXVIII

Rymdorganet kan efter beslut av rådet ingå tilläggsöverenskommelse med en eller flera medlemsstater för tiUämpning av bestämmelsema i denna bUaga i förhållande tUl sådan stat eUer sådana stater samt för vidtagande av andra åtgärder för att säkerställa att rymdorganet är verksamt på ett effektivt sätt och att dess intressen tryggas.

Prop. 1975/76: 58 35

BILAGA II

Finansiella bestämmelser

ARTIKEL I

1. Rymdorganets räkenskapsår skall löpa från och med den 1 januari till och med den 31 följande december.

2. Generaldirektören skaU senast den 1 september varje år lUl medlemsstatema överlämna:

a) förslag tUl allmän budget,

b) förslag till programbudgeter.

3. Den allmänna budgeten skaU omfatta:

a) en utgiftsdel som visar de beräknade utgiftema avseende den verksamhet som avses i artikel V 1. a) i), ui) och iv) i konventionen, inberäknat de fasta baskostnadema, liksom avseende de rörliga baskostna-dema och kostnadema för stödfunktioner beiräffande de program som avses i artikel V 1. a) ii) och V 1. b) i konventionen; de fasta och de rörliga baskostnadema och kostnadema för stödfunktioner skaU definieras i finansreglementet; ulgiftsberäkningama skall fördelas på verksamhetsområden och kostnadsslag;

b) en inkomsldel som visar

i) alla medlemsstaters bidrag tUl utgiftema för den verksamhet som avses i artikel V 1. a) i), ui) och iv) i konventionen, inbegripet de fasta baskostnadema;

ii) bidragen från deltagande stater till de rörliga baskostnadema och kostnadema för stödfunktioner som enligt finansreglementet belastar de program som avses i artikel V 1. a) ii) och V 1. b) i konventionen.

iii) övriga inkomster.

4. Varje programbudget skall omfatta:

a) en utgiftsdel som visar

i) de beräknade direkta utgiftema för programmet, fördelade på de kostnadsslag som definierats i finansreglementet;

ii) de beräknade rörliga baskostnader och kostnader för stödfunktioner som belastar programmet;

b) en inkomstdel som visar

i) deltagande staters bidrag tUl de direkta utgifter som avses i punkten a) i);

ii) övriga inkomster;

iii) upplysningsvis, deltagande staters bidrag tUl de rörliga baskostnader och kostnader för stödfunktioner som avses i punkten a) U) sådana de fastställts i den allmänna budgeten.

5. Rådet skall godkänna den allmänna budgeten och varje programbudget före ingången av varje räkenskapsår.

6. Den aUmänna budgeten och programbudgetema skall utarbetas och genomföras enligt finansreglementet.

ARTIKEL II

1. Om omständighetema påkallar delta kan rådet begära att generaldirektören till det framlägger en reviderad budget.

Prop. 1975/76: 58 36

2. Avgörande som iimebär ytterligare utgifter skall inte anses ha godkänts förrän rådet godkänt generaldirektörens beräkningar av de ytterligare utgiftema.

ARTIKEL III

1. Om rådet begär detta skall generaldirektören i den aUmänna budgeten eller i programbudgelen i fråga taga med utgiftsberäkningar för kommande år.

2. I samband med antagande av rymdorganets årUga budgeter skall rådet på nytt pröva medelstUlgången och vidtaga erforderliga justeringar i ljuset av förändringar i prisnivån och ofömtsedda ändringar under programmens utförande.

ARTIKEL TV

1. De utgifter som godkänts för verksamhet som avses i artikel V i konventionen skall täckas genom bidrag som fastställts enligt artikel XIII i konventionen.

2. Då en stat ansluter sig till konventionen enligt dess artikel XXII, skall bidragen från övriga medlemsstater fastställas på nytt. En ny bidragsskala, som skall träda i kraft på den dag som rådet beslutar, skaU upprättas på gmndval av nalionalinkomststalistik för de år som lades till grund vid fastställandet av gäUande bidragsskala. Återbetalningar skaU verkställas i förekommande fall för att storleken av de bidrag alla medlemsstater erlagt för det löpande året skall stå i överensstämmelse med rådels beslut.

3. a) De närmare bestämmelsema om betalning av bidragen vilka skall säkerslälla att rymdorganet har en tUlfredsställande finansiering skaU fastställas i finansreglementet.

b) Generaldirektören skall meddela medlemsstatema storleken av deras bidrag och de tidpunkter då betalning skall verkställas.

ARTIKEL V

1. Rymdorganels budgeter skall uttryckas i kontoenheter fixerade liU 0,88867088 gram rent guld. Rådet kan efler enhälligt beslut av aUa medlemsstaterna antaga en annan definition av kontoenheten.

2. Varje medlemsstat erlägger sitt bidrag i sin egen valuta.

ARTIKEL VI

1. Generaldirektören skall sörja för att aUa inkomster och utgifler noggrant bokföres. Vid räkenskapsårets slut skaU generaldirektören i enUghet med finansreglementet göra upp särskUda årsredovisningar för varje program som avses i artikel V i konventionen.

2. Redovisningen, budgeten och den finansiella förvaltningen såväl som alla övriga åtgärder av finansiell innebörd skall granskas av en revisionskommission. Med två tredjedels majoritet av alla medlemsstaterna skall rådet utse de medlemsstater som i rättvis turordning skall anmodas utse revisorer alt tjänstgöra i denna kommission, företrädesvis bland deras egna högre tjänstemän, och skall bland dessa med samma majoritet utse kommissionens ordförande för en tidrymd inte överstigande tre år.

3. Revisionen, som skaU äga rom på grundval av vederbörlig dokumentation och om så erfordras på ort och ställe, skall syfta till att bestyrka alt utgiftema står i överensstämmelse med budgetberäkningama

Prop. 1975/76: 58 38

BILAGA IH

Fakultativa program som omfattas av artikel V 1. b) i konventionen

ARTIKEL I

1. Om förslag att genomföra ett fakultativt program som omfattas av artikel V 1. b) i konventionen framlägges skaU rådets ordförande delgiva alla medlemsstater detta för prövning.

2. När rådet enUgt artikel XI 5. c) i) i konventionen godkänt alt ett fakultativt program genomföres inom ramen för rymdorganet, skall varje medlemsstat som inte har för avsikt att deltaga i programmet inom tre månader formellt förklara att den inte är intresserad att deltaga däri; de deltagande staterna skall utarbeta en deklaration som, om annat inte följer av artikel III 1., fastställer deras åtaganden i vad avser

a) programmets olika faser;

b) fömtsättningama för dess utförande, inbegripet tidsplanen, den in-dikativa finansiella ramen och delramama för programfasema samt andra bestämmelser för dess förvaltning och genomförande;

c) bidragsskalan, fastställd enligt artikel XIII 2. i konvenlionen;

d) det första bindande finansieUa åtagandets varaktighet och belopp.

3. Deklarationen skaU överlämnas tUl rådet för kännedom samtidigt som ett förslag tUl regler för utförandet underställes rådet för godkännande.

4. Om deltagande stat inte kan godtaga bestämmelserna i deklarationen och i reglema för programmets utförande inom den tidrymd som deklarationen fastställer, upphör den att vara deltagande stal. Annan medlemsstat kan senare bli dellagande stat genom all godtaga dessa bestämmelser på vUlkor som skall fastställas med de deltagande statema.

ARTIKEL II

1. Programmet skall utföras enligt konventionens bestämmelser och, såvida annat inte stadgas i denna bUaga eller i reglerna för programmets utförande, enligt de regler och del förfarande som gäller för rymdorganet. Beslut av rådet skall fattas i enlighet med denna bilaga och med reglema för programmets utförande. I avsaknad av ultryckUga bestämmelser i denna bUaga eUer reglema för programmets utförande skall de röstregler som fastställts i konventionen eller rådets procedurregler tilllämpas.

2. Beslut att sätta igång en ny fas skall fattas med två tredjedels majoritet av alla deltagande stater, förutsatt alt denna majoritet representerar minst två tredjedelar av bidragen till programniet. Om beslut atl sälta igång en ny fas inte kan fattas skall de deltagande stater som inte desto mindre önskar fortsätta programmet rådgöra sinsemellan och fastställa villkoren för dess fortsättning. De skall meddela rådet i enlighet härmed vilket skall vidtaga de åtgärder som kan erfordras.

ARTIKEL III

1. När programmet omfattar en projekldefinitionsfas skall de del tagande statema vid fasens slut göra en ny beräkning av kostnadema

Prop. 1975/76: 58 39

för programmet. Om beräkningen visar att kostnadema för den i artikel

I omnämnda indikativa finansiella ramen överskrids med mer än 20 %
kan deltagande stat frånträda programmet. De stater som inte desto
mindre önskar fortsätta programmet skall rådgöra sinsemeUan och fast
ställa vUlkoren för dess fortsättning. De skall meddela rådet i enlighet
härmed vilket skall vidtaga de åtgärder som kan erfordras.

2. Under varje fas sådan den bestämts i deklarationen skaU rådet med två tredjedels majoritet av aUa deltagande stater antaga årliga budgeter inom ifrågavarande finansiella ram eller delramar.

3. Rådet skall fastställa en procedur som möjliggör revidering av den finansieUa ramen eller de finansieUa delramama i händelse av prisnivåvariationer.

4. Då en finansiell ram eller en finansieU delram måste revideras av andra orsaker än dem som avses i punktema 1. och 3. skaU de deltagande statema tUlämpa följande förfarande:

a) Ingen deltagande stat skall ha rätt att frånträda programmet om det inte föreUgger ett ackumulerat kostnadsöverskridande om mer än 20 % av den ursprungliga finansieUa ramen eUer av den reviderade ram som fastslagits i enlighet med det förfarande som fastställts i punkt 1.

b) I händelse av större ackumulerade kostnadsöverskridanden än 20 % av den finansiella ramen i fråga kan deltagande stat frånträda programmet. De stater som inte desto mindre önskar fullfölja programmet skaU rådgöra sinsemellan, fastställa viUkoren för dess fortsättning och i enlighet härmed meddela rymdorganels råd, som vidtar de åtgärder som kan erfordras.

ARTIKEL IV

Rymdorganel skall för de dellagande staternas räkning vara ägare tUl satellitema, rymdsyslemen och övriga föremål som tiUverkats inom ramen för programmet liksom av de anläggningar och den utmstning som förvärvats för dess utförande. Överlåtelse av äganderätten beslutas av rådet.

ARTIKEL V

1. Konventionens uppsägning av en medlemsstat skaU innebära att den frånträder alla de program i vilka den deltager. Artikel XXIV i konvenlionen skall tUlämpas på de rättigheter och förpliktelser som härrör från dessa program.

2. Beslut att avbryta ett program enligt artikel II 2. eller att frånträda det enUgt artikel III 1. och III 4. b) skall träda i kraft den dag då rådet mottager de upplysningar som avses i nämnda artiklar.

3. Deltagande stal som beslutar att avbryta ett program enligt artikel

II 2. eller som frånträder ett program enUgt artikel III 1. och III 4. b)
skall behålla de rättigheter som de deltagande statema förvärvat fram
till den dag då frånträdandel trädde i kraft. Från denna dag kan ingen
ytterligare rättighet eller förpUktelse uppkomma från den del av pro
grammet, vari staten i fråga inte längre deltar. Den skall förbli skyldig
att infria sin andel av belalningsanslag som motsvarar godkända kon-
traktsbemyndiganden under löpande eller föregående räkenskapsår och
vUka avser den programfas som håller på alt utföras. De deltagande sta
tema kan dock enhälligt överenskomma i deklarationen att en medlems
stat som beslutar att avbryta eller frånträda elt program skall vara för
pliktad att erlägga hela sin andel av programmets ursprungliga ram eller
delramar.

Prop. 1975/76: 58 41

BILAGA IV

Internationalisering av nationella program

ARTIKEL I

Internationaliseringen av nationeUa program har tUl huvudsyfte att åstadkomma att varje medlemsstat skaU erbjuda andra medlemsstater möjlighet att inom ramen för rymdorganet deltaga i varje nytt civUt rymdprojekt som den ämnar genomföra, antingen ensam eller i samarbete med annan medlemsstat. I detta syfte

a) skall varje medlemsstat underrätta rymdorganets generaldirektör om varje projekt av detta slag innan dess fas B påbörjas (projektdefini-tionsfasen);

b) bör lidsplanen och innehållet i förslag tiU projektdeltagande göra det möjligt för andra medlemsstater att svara för en betydande del av arbetet med projektet; rymdorganet skall i ett tidigt skede upplysas om de eventuella skäl som förhindrar detta samt om de vUlkor som den initiativtagande medlemsstaten kan önska stäUa upp för överlåtandet av arbete på andra medlemsstater;

c) skall den medlemsstat som tagit initiativ tUl projektet förklara den
föreslagna uppläggningen av projektets tekniska ledning och angiva skä
len därför;

d) skall den medlemsstat som tagit initiativ tUl projektet göra sitt bästa
för att ta hänsyn till samtliga rimliga svar med förbehåll för att överens
kommelse nås om kostnadsnivån och sättet för fördelningen av kostna
derna och arbetet inom ramen för den tidsplan som krävs av projekt
besluten; den skall sedan framlägga ett formeUt förslag i enlighet med
bilaga III såvida projektet skall utföras enligt viUkoren i nämnda bUaga;

e) skaU utförandet av ett projekt inom ramen för rymdorganet inte
uteslutas bara därför att det inte lyckats att få andra medlemsstater att
dellaga i den omfattning som ursprungligen föreslagits av den medlems-
stal som tagit initiativ tUl projektet.

ARTIKEL II

Medlemsstatema skaU göra sitt bästa för att säkerställa att de bUate-rala eller multilaterala rymdprojekt som de genomför i samarbete med icke-medlemsstater inte inverkar menUgt på rymdorganets vetenskapliga, ekonomiska eller industriella syften. De skall i synnerhet

a) upplysa rymdorganet om sådana projekt i den mån de anser att delta inte skulle menUgt inverka på projekten;

b) diskutera sålunda delgivna projekt med de övriga medlemsstatema i syfle att skapa en ram för ett bredare deltagande. Om ett bredare deltagande befinnes möjligt skall de förfaranden som faststäUts i artikel I b)—e) tUlämpas.

Prop. 1975/76: 58 42

BILAGA V Industripolitik

ARTIKEL I

1. Vid genomförandet av den industripolitik som avses i artikel VII i konvenlionen skaU generaldirektören handla i överensstämmelse med bestämmelserna i denna bilaga och rådets direktiv.

2. Rådet skall hålla överblick över potentialen och strukturen hos industrin med tanke på rymdorganets verksamhet, särskilt

a) industrins allmänna stmktur och industrigrupperingar;

b) önskvärd specialiseringsgrad inom industrin och metoder att uppnå den;

c) samordningen av tillämplig nationell industripolitik;

d) växelverkan med andra intemationella organs tiUämpliga industri
politik;

e) förhåUandet mellan industrieU produktionskapacitet och möjliga
marknader;

f) organiserandet av kontakter med industrin;

för alt rådet skall kunna övervaka och om så erfordras anpassa rymd-organets industripolitik.

ARTIKEL II

1. Vid utläggning av kontrakt skall rymdorganet giva företräde åt medlemsstaternas industri och organisationer. Inom varje fakultativt program som omfattas av artikel V 1. b) i konventionen skall dock särskilt företräde lämnas åt de dellagande staternas industri och organisationer.

2. Rådet skall fastställa om och i vUken omfattning rymdorganet kan avvika från ovannämnda preferensbeslämmelser.

3. Frågan om elt företag skall anses tiUhöra en av medlemsstatema skall avgöras i ljuset av följande omständigheter: platsen för företagels säte, dess beslutscentra och forskningscentta samt det territorium på vilket arbetet skall utföras. I tveksamma fall skall rådet avgöra om ett företag skall betraktas såsom hörande till en av medlemsstaterna eller inte.

ARTIKEL III

1. I ett tidigt skede av upphandlingen och innan anbudsinfordran sänds ut skall generaldirektören för rådets godkännande imderställa det sitt förslag tiU den upphandlingspoUtik som skaU följas för varje kontrakt,

a) vars beräknade värde överstiger gränser som närmare anges i reglerna för industripolitiken och vilka beror av arbetets art; eUer

b) vilket enligt generaldirektörens mening inte tUlfredsställande täckes av reglerna för industripolitiken eller av ytterligare riktlinjer som rådet fastställt eller vUket kan komma i konflikt med dessa regler eller riktlinjer.

2. De i punkt 1. b) omnämnda riktlinjema skaU faststäUas från tid till annan av rådet om det anser dem kunna vara till hjälp för att sär-

Prop. 1975/76: 58 43

skilja de områden inom vilka förhandsgranskning är nödvändig enligt punkt 1.

3. Rymdorganets kontrakt skall avslutas direkt av generaldirektören
och utan vidare indragande av rådet utom i följande faU:

a) då värderingen av mottagna anbud föranleder en rekommendation av leverantör som strider mol antingen av rådet tidigare givna instruktioner enligt villkoren i punkt 1. eller aUmänna riktlinjer för industripolitiken som antagits som följd av rådets studier enligt artikel I 2.; generaldirektören skall då underställa rådet ärendet för avgörande varvid han skaU utveckla skälen varför han anser en avvikelse nödvändig samt ange humvida ett annat rådsbeslut tekniskt, operationellt eller på annat sätt skulle utgöra ett välbetänkt alternativ;

b) då rådet av särskilda skäl har beslutat att förelaga ny granskning innan ett kontrakt avslutas.

4. Generaldirektören skall med regelbundna mellanmm som skall
närmare bestämmas rapportera tUl rådet om kontrakt som avslutals un
der den gångna perioden samt om de kontraktsåtgärder som planerats
för den följande perioden så att rådet kan följa hur organets industri
politik förverkligas.

ARTIKEL IV

Den geografiska fördelningen av alla rymdorganets kontrakt skall regleras genom följande allmänna regler:

1. En medlemsstats totala utbyteskoefficient skall utgöras av förhål
landel mellan dess procentuella andel av det totala värdet av de kontrakt
som placerats bland alla medlemsstaterna och dess procentuella andel av
de totala bidragen. Vid beräkning av denna totala utbyteskoefficient
skall dock hänsyn inte tas tUl kontrakt som placerats i eller bidrag er
lagda av medlemsstatema inom ramen för ett program som beslutats:

a) enligt artikel VIII i konventionen om upprättande av Organisationen för europeisk rymdforskning, fömtsatt att den tUlämpliga överenskommelsen innehåller bestämmelser därom eUer att alla deltagande stater senare enhälligt samtycker därtiU;

b) enligl artikel V 1. b) i denna konvention fömtsatt alt alla ursprungligen deltagande stater enhälligt samtycker därtUl.

2. Vid beräkning av utbyteskoefficientema skall värdet av varje kontrakt vägas med en faktor som beror av dess teknologiska intresse. Väg-ningsfaklorerna skall närmare bestämmas av rådet. Mer än en väg-ningsfaklor kan tillämpas för ett och samma kontrakt då det har ett betydande värde.

3. Fördelningen av de av rymdorganet utiagda kontrakten bör i idealfaUet leda tiU att samtiiga stater får den totala utbyteskoefficienten 1.

4. Utbyteskoefficienten skall beräknas kvartalsvis och visas ackumulerad för de formella granskningar som avses i punkt 5.

5. Formella granskningar av hur kontrakten fördelats geografiskt skall äga rum vart tredje år.

6. Kontraktsfördelningen mellan två formella granskningar bör vara sådan alt vid lidpunkten för varje formell granskning den ackumulerade utbyteskoefficienten för varje medlemsstat inte avsevärt avviker från idealvärdet. För den första treårsperioden har nedre gränsen för den ackumulerade utbyteskoefficienten fastställts till 0,8. Vid tiden för

Prop. 1975/76: 58 44

varje formell granskning kan rådet ändra värdet av denna nedre gräns för följande treårsperiod. Den får dock aldrig understiga 0,8.

7. SärskUda beräkningar av utbyteskoefficienten skall göras och rapporteras till rådet för olika slag av konttakt som detta skall närmare ange, särskilt vad beträffar avancerade forsknings- och utvecklings-kontrakt och kontrakt avseende projektrelaterad teknologi. Generaldirektören skall med regelbundna mellanrum, som skall närmare anges, diskutera dessa beräkningar med rådet för alt nå fram lill vUka åtgärder som erfordras för atl rätta till eventuella brister i jämviktsläget.

ARTIKEL V

1. Om en medlemsstats totala utbyteskoefficient vid någon av de formella granskningar som skall företagas vid slutet av varje treårsperiod befinnes understiga den nedre gräns som angivits i artikel IV 6. skall generaldirektören framlägga förslag för rådet, ägnade att rätta tUl situationen inom elt år. Dessa förslag skall hållas inom ramen för rymd-organets regler för utläggning av kontrakt.

2. Om bristerna i jämviktsläget kvarstår efter denna ettårsperiod skall generaldirektören underställa rådet förslag i vilka behovet atl rätta till situationen tar över rymdorganets regler för utläggning av kontrakt.

ARTIKEL VI

Beslut som är industripolitiskt motiverat och vilket har tiU följd att visst företag eller viss organisation i medlemsstat utesluts från att konkurrera om rymdorganets kontrakt uiom elt visst område fordrar medgivande av den medlemsstaten.

TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har undertecknade därtUl vederbörligen befullmäktigade av sina respektive regeringar underskrivit denna konvention.

SOM SKEDDE i Paris den 30 maj 1975 på tyska, engelska, spanska, franska, italienska, hoUändska och svenska språken vUka samtUga har samma vitsord, i elt enda original som skall deponeras i franska regeringens arkiv och denna skall tUlstäUa samtliga signatärstater och anslutna stater bestyrkta avskrifter härav.

Texter tUl denna konvention som avfattats på andra officiella språk i rymdorganels medlemsstater skall bestyrkas genom enhälligt beslut av samtliga medlemsstater. Dessa texter skall deponeras i franska regeringens arkiv och denna skall tUlslälla samtliga signatärstater och anslutna stater bestyrkta avskrifter härav.

För Förbundsrepubliken Tyskland

För Konungariket Belgien

För Konungariket Danmark

För Spanien

För Franska Republiken

För ItaUenska Republiken

För Konungariket Nederländerna

För Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland

För Konungariket Sverige

För Schweiziska Edsförbundet

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1975 750441